av Mikael Winterkvist | dec 24, 2025 | Bluesky, Ladda ned, Mastodon, Threads
FlipClock är en gammaldags klocka där siffrorna faller ned – flippar ned.
FlipClock screen saver is optimized to use low energy especially on laptops. Developer has designed a special font to mimic the original design of the old Braun Flipclock. The first thing you will see in the morning… good memories… we know there are other flip clocks but this is like the original … with seconds and if you like the actual date.
Features:
- Apple’s notarization and approved
- Optimized with the last Xcode developer tools
- Very low power consumption
- 12/24h
- Seconds
- Date
- Real 3D animated flip’s
- Brightness setting for dark environment
- Clock size
What’s new in version 7.0.0
- General Stability: Various minor bug fixes and refinements to settings persistence and preview rendering on multible displays.
- Fixed sync issue on multi-display setup -> scnds are now in sync on all displays
FlipClock.dmg
av Mikael Winterkvist | dec 24, 2025 | Bluesky, Mastodon, TED, Threads, Twitter
With a billion mobile phone users and a median population age of 19, Africa isn’t catching up to the AI revolution — it’s writing an entirely different playbook, says business leader Hardy Pemhiwa.
He shows how a generation of entrepreneurs is using AI to teach classes, triage patients and boost farm yields through the power of local compute, local data and local languages.
av Mikael Winterkvist | dec 24, 2025 | Bluesky, Mastodon, Nyheter, Threads, Twitter
USA:s utrikesdepartement meddelar att man kommer att neka visum till fem personer, däribland en tidigare EU-kommissionär, med motiveringen att de försökt tvinga amerikanska plattformar för sociala medier att undertrycka åsikter de motsätter sig.
”Dessa radikala aktivister och politiserade icke-statliga organisationer har drivit på utländska staters tillslag mot yttrandefriheten – i samtliga fall med amerikanska talare och amerikanska företag som måltavlor”, sade utrikesminister Marco Rubio i ett uttalande.
Thierry Breton, tidigare ansvarig för teknikreglering inom EU-kommissionen, antydde att det rörde sig om en ”häxjakt”. Breton beskrevs av utrikesdepartementet som hjärnan bakom EU:s lag om digitala tjänster (DSA), vilken ställer krav på innehållsmoderering hos sociala medier-företag. Lagstiftningen har dock upprört amerikanska konservativa som anser att den syftar till att censurera högerorienterade åsikter, något som Bryssel förnekar.
Elon Musk
Breton har tidigare hamnat i konflikt med Elon Musk, ägare av X, gällande skyldigheten att följa EU:s regler. EU-kommissionen utfärdade nyligen böter på 120 miljoner euro till X på grund av dess system med blå verifieringssymboler, vilket var de första böterna under DSA. Kommissionen menade att systemet var vilseledande eftersom plattformen inte verifierade användare på ett meningsfullt sätt. Som svar blockerade X kommissionen från att köpa annonser på plattformen.
I en reaktion på visumförbudet skrev Breton på X: ”Till våra amerikanska vänner: Censuren finns inte där ni tror att den finns.”
Även Clare Melford, ledare för den brittiska organisationen Global Disinformation Index (GDI), fanns med på listan. USA:s biträdande utrikesminister Sarah B. Rogers anklagade GDI för att använda amerikanska skattemedel för att främja censur och svartlistning av amerikanskt tal och press. En talesperson för GDI kallade visumsanktionerna för en auktoritär attack på yttrandefriheten och en grov statlig censuråtgärd.
Imran Ahmed från Center for Countering Digital Hate (CCDH), en ideell organisation som bekämpar hat och desinformation på nätet, belades också med förbud. Rogers kallade Ahmed för en viktig samarbetspartner i Biden-administrationens försök att använda staten som ett vapen mot amerikanska medborgare.
Förbuden
Förbuden omfattade även Anna-Lena von Hodenberg och Josephine Ballon från den tyska organisationen HateAid. Utrikesdepartementet menar att organisationen har hjälpt till att upprätthålla DSA. I ett uttalande kallade de två cheferna åtgärden för en repressiv handling av en regering som i allt högre grad bortser från rättsstatsprincipen.
Marco Rubio betonade att visumrestriktionerna riktar sig mot agenter inom det globala censurindustriella komplexet. Han tillade att president Trumps utrikespolitik avvisar kränkningar av amerikansk suveränitet, och att utländska censorers försök att nå utanför sina egna gränser för att påverka amerikanskt tal inte utgör något undantag.
Källa: BBC
av Mikael Winterkvist | dec 24, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter
Europa talar ofta om digital suveränitet, men verkligheten ser annorlunda ut. Enligt konkurrensekonomen Cristina Caffarra kontrolleras omkring 90 procent av Europas digitala infrastruktur i dag av icke-europeiska, främst amerikanska, bolag.
Det handlar om moln, beräkningskraft och mjukvara – själva fundamentet för offentlig förvaltning, näringsliv och samhällskritiska funktioner. Situationen är inte en olyckshändelse utan resultatet av åratal av politiska beslut, öppna upphandlingsregler och en tilltro till att marknaden skulle lösa frågan.
Juridisk konflikt
Kärnan i problemet är en juridisk konflikt som inte går att komma runt. Amerikanska teknikbolag omfattas av CLOUD Act, som ger amerikanska myndigheter rätt att kräva ut data oavsett var i världen den lagras. Detta står i direkt konflikt med EU:s dataskyddsregler. Inga avtal, inga löften om datalagring i Europa och inga marknadsförda ”suveräna moln” kan upphäva amerikansk lag. Ofta får kunden dessutom inte ens veta att data har begärts ut, eftersom besluten kan kombineras med tystnadsplikt. Kryptering hjälper bara om kunden själv kontrollerar nycklarna, vilket sällan är fallet i standardiserade molntjänster.
Det är detta som gör frågan praktisk snarare än teoretisk. När europeiska myndigheter genomför de obligatoriska riskbedömningarna för dataskydd pekas amerikanska molntjänster allt oftare ut som en oacceptabel risk. Därför har flera offentliga aktörer börjat agera. Ett tydligt exempel är Österrikes näringsdepartement, som valde bort amerikanska moln och i stället införde europeiska, öppna lösningar för samarbete och filhantering. Beslutet handlade inte om pengar utan om kontroll. Myndigheten ville behålla ägandet över sina system, sin data och sin utveckling, och visade att en sådan övergång både är möjlig och kan genomföras snabbt.
Handlingsutrutrymme
Samtidigt visar fallen också gränserna för Europas handlingsutrymme. Fullständig självständighet är svår när omvärlden, inklusive EU-institutioner, är låst till amerikanska plattformar. Därför lever många organisationer med hybrida lösningar där amerikanska tjänster används i begränsad omfattning, ofta med hårda restriktioner. Det är en pragmatisk kompromiss, inte en långsiktig lösning.
Problemet fördjupas av Europas tekniska underskott. Europa leder inte inom någon av de mest strategiska teknologierna globalt, och även medvetna val kan snabbt undermineras. Ett europeiskt bolag som valts för att minska beroendet kan köpas upp av ett amerikanskt företag, varpå samma juridiska risker återuppstår över en natt. Det visar att upphandling i sig inte räcker som skydd.
Caffarras kritik riktas därför mot Europas strategi i stort. Hon menar att EU har fokuserat på att reglera konsumenttjänster och appmarknader, medan den underliggande infrastrukturen i praktiken har överlämnats till utomeuropeiska aktörer. När amerikanska bolag nu marknadsför ”suveräna moln” ser hon det som ett nytt lager av marknadsföring snarare än verklig självständighet. Ägarstrukturen avgör, inte var serverhallen står.
Lösning
Hennes lösning är inte mer reglering utan en industripolitik byggd på tre delar: europeiska aktörer måste prioriteras i upphandlingar av kritisk infrastruktur, privata investeringar i europeisk teknik måste öka och särskilda finansieringslösningar behövs för att bygga upp en egen teknisk bas, där offentliga aktörer fungerar som första kunder.
Trots mörka siffror finns det tecken på förändring. Internationella institutioner, regionala myndigheter och nationella förvaltningar har börjat byta ut amerikanska system mot europeiska alternativ, ofta drivet av juridiska krav och konkret riskmedvetenhet. Exemplen visar att alternativ existerar och fungerar. Samtidigt är de sköra. Utan politisk vilja, skydd mot uppköp och långsiktiga investeringar riskerar varje steg mot digital självständighet att snabbt rullas tillbaka.
Frågan för Europa är därför inte längre om digital suveränitet är önskvärd, utan om kontinenten är beredd att sluta prata om den – och faktiskt börja bygga den.
Källa: The Register
av Mikael Winterkvist | dec 24, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads, Twitter
De säger att julen är till för mig.
De säger att paketen under granen är mina, att allt det där prasslet, snörena och det tunna pappret är en sorts högtid.
Jag är inte säker.
Julen luktar annorlunda, inte som resten av året. Den luktar gran, kall luft som följt med in, och något sött som inte går att identifiera men som absolut inte får lämnas obevakat. Golvet förändras också. Plötsligt ligger det saker överallt. Mjuka saker. Hårda saker. Saker som piper, knastrar eller låtsas vara något de inte är.
Den första julklappen är alltid ett test.
De lägger den framför mig och säger mitt namn långsammare än vanligt, som om det skulle förändra något. Jag nosar. Väger den i munnen. Skakar den lite. Den svarar inte. Oartigt.
Jag öppnar den själv.
Inuti finns något rött. Ibland grönt. Ofta med ett pip. Pipet är entusiastiskt, nästan överdrivet. Det lovar mycket. För mycket. Jag biter försiktigt först, för att inte förstöra stämningen. Pipet skriker. Jag biter lite till. Pipet tvekar. Sedan tystnar det.
Människorna säger mitt namn igen. Samma tonfall som alltid när något upphör att fungera.
Julen är full av sådana ögonblick. Saker som inte håller. Snören som går av. Papper som spricker. Paket som ser viktiga ut tills man kommer åt innehållet. Jag försöker hjälpa till genom att påskynda processen. Det uppskattas inte alltid.
De äter länge på julen. Väldigt länge. Jag sitter nära. Inte tiggande, bara närvarande. Det faller alltid något. Förr eller senare. Det är matematik. Ibland skinka. Ibland inget alls, men hoppet är viktigt.
På kvällen blir julen trött. Ljuset blir mjukare. Människorna pratar långsammare. Någon somnar sittande. Granen blinkar som om den också behöver vila. Jag går ett varv och kontrollerar att allt är som det ska, att inget nytt pip har uppstått utan min vetskap.
När huset till slut blir stilla, ligger jag på min plats och lyssnar. Julen låter annorlunda då också. Mindre förväntan. Mer nöjdhet. Som om världen för en stund accepterat att inte allt behöver fungera perfekt.
De säger att julen är skör.
Jag tror att det är därför jag tycker om den.
Jag är Puck.
Jag undersöker julen, bit för bit, för att se vad den egentligen tål.
Läs mer
När världen blir vit försöker Puck förstå vad som hänt
Den glittrande rivalen: Jag håller ett öga på granen
av Mikael Winterkvist | dec 24, 2025 | Bluesky, Mastodon, Politik, Threads, Twitter
Det finns ett problem med att sparka alla experter, alla kunniga och alla kompetenta – du kommer att sakna de som kan. Det finns också ett problem med att anställa ny personal utifrån ett enda krav – att du är lojal med chefen.
När det amerikanska justitiedepartementet nu slöats hundratusentals dokument, de så kallade Epstein-filerna, så är stora delar maskade, texten är överstruken med svart – eller den skulle vara det var det tänkt men ska du redigera digitala dokument så krävs det att du vet vad du gör. Det gör inte de som censurerat de nu släppta dokumenten – inte alls.
Här är vad som gick fel:
1. Felaktig PDF-redigering
I flera fall har censureringen gjorts genom att lägga svarta rutor ovanpå text i stället för att faktiskt ta bort innehållet. Det är en klassisk miss. I vissa PDF-visare har texten kunnat:
- markeras
- kopieras
- läsas via metadata eller tillgänglighetslager
Detta är ett välkänt problem och betraktas som grundläggande misstag i dokumenthantering.
2. Inkonsekvent anonymisering
Samma person kan vara:
- fullt censurerad på ett ställe
- delvis synlig på ett annat
- helt okommenterad i bilagor eller fotnoter
Detta gör det möjligt att återidentifiera namn genom sammanhang, även när enskilda rader är maskerade.
3. Metadata och versionsspår
Vissa filer har behållit:
- redigeringshistorik
- dokumenttitlar
- interna referenser
Sådant kan avslöja mer än vad som var avsett, även utan att texten i sig är synlig.
4. Juridisk försiktighet – teknisk slarv
Censureringen i sig följer juridisk logik: skydd av tredje part, offer, personer som inte åtalats. Problemet är att det tekniska utförandet inte håller samma nivå som den juridiska avsikten.
Sammanfattning:
DOJ gjorde inget sensationellt “avslöjande misstag” som blottlade hela innehållet, men de använde en metod som inte är säker nog för så känsligt material. För en myndighet som United States Department of Justice är det anmärkningsvärt – och något som redan har kritiserats av jurister, journalister och digitala arkivarier.
Det som skulle varit censurerat och hemligt har med enkla medel kunnat återskapas vilket betyder – det är inte hemligt längre.
Läs mer
Här kan du läsa Epsteins mail – som Jeffrey Epstein
Trodde ni på riktigt att Trump skulle lämna ut uppgifter om sig själv?
