Öppen källkod pressas när utvecklare ersätts av AI-agenter

av Mikael Winterkvist | feb 6, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Reportage, Threads

En ny europeisk forskningsstudie pekar ut ett oväntat hot mot öppen källkod. Det som i utvecklarkretsar kallas ”vibe coding” beskrivs som en kraft som riskerar att urholka hela ekosystemet – snabbare än många hade föreställt sig.

Vibe coding syftar på arbetssättet där kod skrivs snabbt med hjälp av stora språkmodeller. Med begränsad teknisk kunskap går det numera att bygga och driftsätta mjukvara utan att fullt ut förstå eller ens läsa all kod som produceras. Tröskeln har sänkts dramatiskt. Kostnaden syns däremot någon annanstans.

Den här typen av utveckling vilar nästan helt på öppen källkod. Bibliotek, databaser, dokumentation och gemensam kunskap som byggts upp under årtionden används som råmaterial. Samtidigt bygger öppen källkod på ett ömsesidigt kontrakt. De som använder projekten förväntas i någon form bidra tillbaka, genom tid, pengar eller kunskap. Det är människor som rättar buggar, uppdaterar beroenden och täpper till säkerhetshål.

Forskarna

Forskarna bakom studien menar att vibe coders i stor utsträckning bryter mot detta kontrakt. Användningen ökar, men återföringen uteblir.

Studien, med titeln Vibe Coding Kills Open Source, angriper frågan ur ett ekonomiskt perspektiv. Kärnfrågan är om öppen källkod är hållbar när en växande del av användarna aldrig möter projekten direkt, utan via AI-verktyg. Slutsatsen är tydlig. Under dagens affärsmodeller är svaret nej.

Forskarna beskriver hur högre användning av AI-förmedlad kod minskar intäktsbasen som i dag håller många projekt vid liv. Dokumentation läses mer sällan, sponsorer nås inte och tröskeln för att dela kod höjs. Mekanismer som tidigare drev tillväxt riskerar i stället att förstärka en nedåtgående spiral.

Utvecklingen har redan fått konkreta konsekvenser. Det populära CSS-ramverket Tailwind tvingades nyligen säga upp tre av sina fyra utvecklare. Populariteten har aldrig varit större, men intäkterna har rasat. Projektets grundare Adam Wathan beskriver hur trafiken till dokumentationen minskat kraftigt trots att användningen ökat. Dokumentationen var den främsta vägen till de kommersiella produkter som finansierade utvecklingen. När den vägen försvinner försvinner också möjligheten att underhålla ramverket.

Bekvämligheten

En av studiens författare, nationalekonomen Miklós Koren vid Central European University i Wien, menar att Tailwind snarare är ett förvarningsexempel än ett undantag. Bekvämligheten i att låta AI-verktyg göra jobbet är helt enkelt för stor. Många utvecklare tänker aldrig på vilka projekt som ligger bakom resultaten de får. Koren erkänner att han själv fallit in i beteendet.

Studien pekar på en avgörande obalans. Kostnaden för att utveckla mjukvara sjunker snabbt, men den mänskliga interaktionen kollapsar ännu snabbare. Små förbättringar i AI-modeller leder till att många byter arbetssätt direkt. Samtidigt riktar AI-bolagen in sig på företag och kunskapsarbetare, vilket ytterligare naggar den betalstarka användarbasen i kanten.

Forskarna varnar för att detta i längden hotar både öppen källkod och vibe coding i sig. Öppen källkod går inte att frysa i ett färdigt tillstånd. Kod måste underhållas, sårbarheter täppas till och beroenden uppdateras. Försvinner incitamenten för underhåll faller grunden som AI-verktygen står på.

Ett möjligt motdrag är enligt forskarna att stora AI-bolag slutar åka snålskjuts. Ett system för intäktsdelning baserat på faktisk användning av öppen källkod lyfts fram som en nödvändig väg framåt. Tekniken finns redan, men affärsmodellerna saknas.

Mönstret

Mönstret känns igen från andra håll. Wikipedia har rapporterat kraftigt ökad trafik, men nästan uteslutande från AI-system som skrapar innehåll. Användare som möter Wikipedia via AI uppdaterar inte artiklar och bidrar inte ekonomiskt. Samma sak sker nu inom mjukvaruvärlden.

Populära projekt kommer sannolikt att klara sig genom sponsorer och företagssamarbeten. Smalare och nischade projekt löper betydligt större risk. Samtidigt påminner forskarna om att många av dagens hörnstenar började som små hobbyprojekt. Linux, git och grep växte fram ur enskilda personers behov.

Frågan som återstår är enkel och obekväm. Om de små projekten dör först, vem bygger då nästa generation av den öppna mjukvara som allt annat vilar på.