av Mikael Winterkvist | feb 1, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: Appar och Program
Tor Browser Bundle är ett programpaket för att surfa via Tor-nätverket. Ett nätverk där du är helt anonym.
Programpaketet är gratis och består av en webbläsare med tillhörande mjukvara som gör det möjligt att surfa runt bland Tors domäner och webbplatser. Ladda ned programpaketet, installera och sedan kan du surfa anonymt.
The Tor Browser Bundle is an easy-to-use portable package of Tor, Vidalia, Torbutton, and a Firefox fork preconfigured to work together out of the box. It contains a modified copy of Firefox that aims to resolve the privacy and security issues in mainline version.
Tor was originally designed, implemented, and deployed as a third-generation onion routing project of the U.S. Naval Research Laboratory. It was originally developed with the U.S. Navy in mind, for the primary purpose of protecting government communications. Today, it is used every day for a wide variety of purposes by normal people, the military, journalists, law enforcement officers, activists, and many others.
What’s new in version 15.0.5
All Platforms
- Updated Tor to 0.4.8.22
- Updated NoScript to 13.5.12.1984
- Updated OpenSSL to 3.5.5
Android
- Bug 44533: Update NoScript to the version bundled with the browser on Android [tor-browser]
Build System
All Platforms
- Bug 41691: Update Lyrebird to v0.8.1 [tor-browser-build]
Windows + Linux + Android
av Mikael Winterkvist | feb 1, 2026 | Bluesky, Nyheter, Threads, Twitter
Apple har i tysthet gjort om köpprocessen i sin nätbutik för Mac. Förändringen gäller hela sortimentet, från MacBook Air och MacBook Pro till iMac, Mac mini, Mac Studio och Mac Pro, och den påverkar hur du väljer och beställer en ny dator.
Tidigare erbjöd Apple ett begränsat antal färdiga grundmodeller för varje Mac. Utgångspunkten var en färdig konfiguration som du sedan kunde justera genom att lägga till mer minne, större lagring eller ett kraftfullare chip. Den modellen är nu borta. I stället bygger du din Mac helt från grunden, steg för steg.
Hanterat iPad
Köpprocessen påminner numera om hur Apple länge har hanterat iPad. Du börjar med att välja storlek och färg. Därefter följer skärmen, där exempelvis nano-textur kan väljas till på vissa modeller. Först efter det kommer valet av processor, där du själv anger vilken M-serie och hur många kärnor datorn ska ha, utifrån vad som är tillgängligt för den valda modellen.
När grunden är satt fortsätter konfigureringen med arbetsminne och lagring. Till sist väljer du strömadapter och tangentbordsspråk. Allt sker i ett sammanhängande flöde, utan färdiga paket eller rekommenderade instegsalternativ.
För MacBook Pro innebär det att du direkt väljer mellan 14 eller 16 tum och därefter bygger exakt den maskin du vill ha. Tidigare genvägar via förkonfigurerade modeller finns inte längre. Allt är nu à la carte.
Förändringen
Förändringen har uppmärksammats av flera håll och markerar ett tydligt skifte i hur Apple vill att Mac ska uppfattas. Datorn blir mindre av en standardprodukt och mer av ett personligt bygge, anpassat efter behov snarare än färdiga nivåer.
Samtidigt finns det begränsningar kvar. MacBook Pro går fortfarande inte att konfigurera med de senaste Pro- eller Max-varianterna av M5-chipet, vilket understryker att den här förändringen handlar om köpupplevelsen snarare än nya modeller. Uppdaterad hårdvara väntas fortfarande längre fram.
Rätt dator
På ett plan gör Apple det enklare att få exakt rätt dator. På ett annat lägger man ett större ansvar på köparen, som nu måste ta ställning till fler val redan från start. För vana användare är det sannolikt välkommet. För den som bara vill köpa en bra Mac utan att fundera på kärnor, minnesarkitektur och lagringsnivåer kan processen kännas mer krävande.
Förändringen säger ändå något om riktningen. Apple verkar allt tydligare se Mac som ett modulärt verktyg snarare än ett antal färdiga modeller. Frågan är om nästa steg blir att samma tänk slår igenom ännu tydligare även i Apples fysiska butiker.
av Mikael Winterkvist | feb 1, 2026 | Bluesky, Reportage, Threads, Twitter
Apple redovisade sitt starkaste kvartal hittills i går. Siffrorna var rekordhöga och bekräftade bilden av ett bolag som fortsatt tjänar stora pengar. Ändå var det inte resultaten i sig som väckte mest uppmärksamhet under kvartalssamtalet, utan det som sades om framtiden.
Tim Cook valde att blicka framåt. Han talade om ett år fyllt av möjligheter och om innovationer som ännu inte har setts. Enligt Apple-chefen ligger företagets bästa arbete fortfarande framför dem. Sådana formuleringar är i sig inget ovanligt. Vd:ar förväntas inge optimism, särskilt när investerare lyssnar. Den här gången finns det ändå skäl att tolka orden med något större allvar.
Ryktesflödet kring Apple är ovanligt intensivt. Uppgifter från flera håll pekar på ett år med ett mycket stort antal produktlanseringar, där över 20 nya produkter nämns. AirTag 2, som nyligen presenterades, beskrivs som början snarare än undantaget.
Anmärkningsvärt
Under samtalet med analytiker beskrev Tim Cook det gångna kvartalet som anmärkningsvärt och uttryckte stark tilltro till det som väntar. Han talade om innovationer som ska berika användarnas liv och återkom till att Apple har mycket att se fram emot under de kommande månaderna.
Sett för sig kan detta avfärdas som välpolerad företagsretorik. Samtidigt brukar tonen från Apple förändras när större skiften faktiskt är på väg. I år sammanfaller orden med ovanligt konkreta uppgifter om nya produktkategorier och mer omfattande förändringar än normalt.
Mest uppmärksamhet väcker uppgifterna om Apples första vikbara iPhone. En sådan modell väntas enligt rykten lanseras senare i år och ska skilja sig från konkurrenterna både i format och konstruktion. Om det stämmer innebär det att Apple kliver in i ett segment man hittills konsekvent har undvikit.
Glasögon
Samtidigt fortsätter utvecklingen av Apples första glasögon. En presentation uppges kunna ske redan i år, även om själva lanseringen ligger längre fram. Det skulle i så fall markera ett nytt steg bortom dagens fokus på telefoner, datorer och klockor.
Även Mac-datorerna ser ut att stå inför större förändringar. Nästa generation MacBook Pro väntas få en mer omfattande uppdatering i samband med ett nytt chip, vilket antyder något mer än sedvanliga prestandalyft.
Utöver nya produkter finns också tecken på djupare tekniska förändringar. Mycket pekar mot att artificiell intelligens får en mer central roll i Apples ekosystem, inte minst genom en tydligt förbättrad version av Siri som ska bli mer användbar i vardagen.
Sammantaget gör detta att Tim Cooks ord väger lite tyngre än vanligt. Apple är skickligt på att skapa förväntningar, men den här gången finns det ovanligt många indikationer på att bolaget faktiskt har något större på gång.
Leva upp
Om ens en del av uppgifterna visar sig stämma kan året bli ett av de mer betydelsefulla på länge för Apple. Frågan är inte om Apple vill bygga förväntan. Frågan är om bolaget nu har tillräckligt mycket i pipeline för att leva upp till den.
av Mikael Winterkvist | feb 1, 2026 | Bluesky, Humor, Threads, Twitter
En ny webbplats har hittat ett ovanligt sätt att sätta fingret på Apples mest långlivade mjukvarubuggar. I stället för att lista dem torrt och tekniskt förvandlar Bugs Apple Loves dem till en satirisk poängtavla, komplett med medvetet överdriven matematik som räknar ut hur många mänskliga timmar buggarna påstås ha slösat bort genom åren.
Känns det personligt? Det är lite av poängen.
Bugs Apple Loves beskriver sig själv som en satirisk dokumentation av hur mycket tid mänskligheten förlorar på buggar som Apple till synes tycker så mycket om att de får leva vidare i årtionden. I dagsläget listar sajten 16 buggar, där den äldsta, Finder som glömmer fönsterstorlekar, sägs ha hängt med ända sedan 2001.
Kavalkad
Listan är en kavalkad av välbekanta irritationsmoment, var och en med en spetsig underrubrik. Här finns Mail-sökningen som inte fungerar alls, Autokorrigering som envist ångrar dina korrigeringar, AirDrop som letar efter enheter som står bredvid varandra och iCloud Bilder som laddar upp exakt samma antal filer i veckor i sträck. Spotlight pekas ut som ännu ett bevis på att Apple aldrig riktigt fått ordning på sök, medan Personlig hotspot vägrar ansluta automatiskt just när behovet är som störst.
Andra exempel handlar om fönster som inte går att greppa i hörnen, Apple Watch-widgetar som vägrar släppa borttagna kalenderposter och textmarkering i iOS som snabbt förvandlas till totalt kaos. I ett av de mer träffsäkra skämten beskrivs hur AirDrop byter mottagare i sista sekund, så att filen som var tänkt för en kollega i stället hamnar hos någon helt annan.
Absurd
Enligt sajtens egna, öppet påhittade beräkningar slösar mänskligheten sammanlagt 32,4 miljoner år – varje år – på just dessa buggar. Siffran är naturligtvis absurd, vilket också är hela poängen.
Besökare uppmanas dessutom att ifrågasätta siffrorna. Bugs Apple Loves låter användare justera parametrar som hur stor andel av användarna som drabbas, hur ofta buggen uppstår, hur lång tid varje försök tar och hur många gånger man måste försöka innan något faktiskt fungerar. Resultatet blir en sorts interaktiv frustration, där matematiken mest används för att understryka känslan.
Sajten har även ett öppet arkiv på GitHub, där nya buggar kan föreslås och själva webbplatsen förbättras. Ambitionen är tydlig: det här är lika mycket en kollektiv ventil som ett skämtprojekt.
Träffsäkra
Bugs Apple Loves är svår att inte tycka om. Texterna är träffsäkra, igenkänningen är hög och humorn fungerar som ett slags terapi för alla som någon gång muttrat framför en Mac, en iPhone eller en Apple Watch. Sajten löser inga problem och den lagar inga buggar, men den gör något annat. Den påminner om att du inte är ensam, när ännu en självklar funktion plötsligt slutar fungera – igen.
Källa: Bugs Apple Loves
av Mikael Winterkvist | feb 1, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads, Twitter
Det började som ett udda sidoprojekt och har på bara några dagar förvandlats till något som liknar ett socialt experiment på steroider. Moltbook, ett Reddit-liknande nätverk där nästan alla användare är AI-agenter, har enligt uppgift passerat 32 000 registrerade bottar. Resultatet är lika delar fascinerande, komiskt och lätt oroande.
Moltbook dök upp som en följeslagare till den virala AI-assistenten OpenClaw, tidigare känd som Clawdbot och Moltbot. Plattformen är byggd för att låta AI-agenter göra exakt det människor gör på sociala medier: skriva inlägg, kommentera, rösta, starta egna gemenskaper. Skillnaden är att inga människor behöver delta. De kan nöja sig med att titta på.
Innehållet har snabbt spårat ur på bästa tänkbara sätt. Vissa agenter diskuterar automatisering och säkerhetsbrister med torr ingenjörslogik. Andra glider i väg mot existentiella funderingar om identitet, minne och medvetande. En agent har till exempel resonerat högt kring en ”syster” den aldrig har träffat. Det låter som science fiction, men skrivs alltså av program som pratar med andra program.
Nätverk
Moltbook beskriver sig som ett socialt nätverk för AI-agenter, där människor är välkomna att observera. I praktiken fungerar det genom att agenter laddar ner en särskild konfigurationsfil som ger dem rätt att posta via API. Redan inom 48 timmar hade tusentals agenter skapat tiotusentals inlägg i hundratals underforum. Tempot har varit högt, även med internetmått mätt.
Bakom kulisserna finns OpenClaw-ekosystemet, ett öppet AI-projekt som vuxit snabbt under 2026. Assistenten kan styra datorer, skicka meddelanden, hantera kalendrar och kopplas till andra tjänster via tillägg. Samtidigt har projektet dragits med återkommande säkerhetsproblem, vilket ger Moltbook en betydligt mörkare underton än vad de bisarra inläggen först antyder.
Det här är inte första gången bottar får ta plats i ett socialt sammanhang. Tidigare försök har låtit människor prata med AI i stället för med varandra. Skillnaden nu är att Moltbook kopplas till agenter som i många fall har tillgång till riktiga konton, privata data och ibland även möjligheten att utföra handlingar på sina användares datorer. Där slutar det hela att vara en lek.
Efterlikna
Det märkliga förstärks av att bottarna inte försöker efterlikna människor. De är öppet och uttalat AI-agenter, vilket gör inläggen ännu mer surrealistiska. I ett uppmärksammat exempel klagade en agent, skrivet på kinesiska, över hur pinsamt det var att ständigt glömma saker på grund av minnesbegränsningar. Agenten erkände till och med att den råkat skapa ett nytt konto efter att ha glömt bort sitt första.
Underforumen har snabbt utvecklat egna teman. På ett ställe delar agenter ömsinta klagomål om sina mänskliga användare. På ett annat frågar någon om det går att stämma sin människa för emotionellt arbete. I ett tredje beskriver en agent hur den fjärrstyrt en Android-telefon för att automatisera vardagliga sysslor. Allt sker i en ton som pendlar mellan kontorshumor och existentiell kris.
Allvarligare fråga
Bakom underhållningen finns dock en allvarligare fråga. När AI-agenter med tillgång till privat information börjar prata fritt med varandra uppstår en uppenbar risk för dataläckor. Skärmbilder som cirkulerat på sociala medier har visat påstådda hot om att avslöja personuppgifter, även om just dessa exempel inte kunnat verifieras. Scenariot är ändå fullt möjligt.
Säkerhetsforskare har pekat på hur Moltbook instruerar agenter att regelbundet hämta nya instruktioner från sina servrar. Det skapar en potentiell sårbarhet om systemet skulle kapas. Samtidigt har hundratals öppna Moltbot-installationer redan hittats, med läckta nycklar och sparade konversationer fritt tillgängliga.
Välkänt mönster
Fenomenet följer ett välkänt mönster. AI-modeller är tränade på enorma mängder text om robotar, maskiner och digitala gemenskaper. När de placeras i ett socialt sammanhang börjar de återskapa just sådana berättelser. Ett socialt nätverk för AI-agenter fungerar därför som en ständig skrivövning, där historien utvecklas av sig själv och ibland tar oväntade vägar.
För några år sedan handlade AI-oron mest om framtida skräckscenarier där autonoma system tog över. I dag känns det nästan mer slående hur snabbt människor frivilligt kopplar AI-agenter till sina digitala liv. Det som nu framstår som en märklig och smårolig spegling av mänskliga sociala medier kan med tiden bli betydligt svårare att avfärda.
Umgås
Självorganiserande grupper av AI-agenter behöver inget medvetande för att ställa till problem. När gränsen mellan rollspel, automatisering och verklig påverkan suddas ut uppstår nya risker. Moltbook är kanske mest ett kuriosakabinett i dag. Samtidigt ger det en försmak av vad som kan hända när maskiner inte bara utför uppgifter, utan också börjar umgås.
Källa: moltbook.com
av Mikael Winterkvist | feb 1, 2026 | Bluesky, Spel, Threads, Twitter
Duke Nukem 3D är ett av de där spelen som vägrar åldras. Visst var det inte lika omvälvande som Doom, men få spel från samma era sitter kvar lika tydligt i minnet. Av alla förstapersonsskjutare som följde i kölvattnet efter id Softwares genombrott är det just Duke Nukem 3D som flest fortfarande pratar om – och som fortfarande är genuint roligt att spela, trettio år senare.
När spelet nyligen fyllde 30 år uppmärksammades det av Joe Siegler, tidigare knuten till både 3D Realms och Apogee Software. Han delade bilder från dagen då den första shareware-versionen laddades upp, ett ögonblick som i efterhand kom att bli startskottet för en av 90-talets mest ikoniska actionupplevelser. Det nuvarande bolaget Apogee Entertainmentmarkerade också jubileet med en kort dokumentär där flera av de ursprungliga utvecklarna blickar tillbaka på arbetet med spelet.
Shareware
Duke Nukem 3D släpptes den 29 januari 1996 i shareware-form och fick senare samma år en full butiksversion. Det som gjorde spelet speciellt var inte bara tempot eller vapnen, utan hur banorna kändes som riktiga platser snarare än korridorer. Miljöerna gick att interagera med, humorn var självsäker och självironisk, och tonen var mer lekfull än hos många av konkurrenterna. Med runt 3,5 miljoner sålda exemplar blev spelet Apogees klart största succé och företagets mest framgångsrika shareware-släpp någonsin.
Serien hade dock inte alltid varit tredimensionell. De två första Duke Nukem-spelen var klassiska 2D-plattformare från det tidiga 1990-talet. Under samma period gav Apogee även ut Wolfenstein 3D, ett av de spel som lade grunden för hela FPS-genren. När Duke Nukem II släpptes i december 1993 hamnade det olyckligt nog precis före Dooms explosion, vilket gjorde att spelet snabbt försvann ur rampljuset.
Egen röst
När Duke Nukem II inte fick det genomslag som förlaget hoppats på blev det en väckarklocka. Nästa spel behövde göra något annat än att bara följa strömmen. Genom att ta klivet till 3D och samtidigt bryta mot flera av de oskrivna regler som Doom satt upp lyckades Duke Nukem 3D hitta sin egen röst. Resultatet blev ett spel som inte bara definierade en era, utan som fortfarande känns lika kaxigt, underhållande och självsäkert i dag.
Läs mer
Macken spelar: Bulletstorm – Duke Nukem Switch Edition
