av Mikael Winterkvist | jul 2, 2025 | Artificiell intelligens, Mastodon, Threads |
Uppgiften var enkel – ChatGPT skulle skriva en text om uppgörelsen mellan Trump och tv-bolaget Paramount gällande en intervju, under valrörelsen, med Kamala Harris. En test som med skrämmande tydlighet visar att du inte kan lita på AI.
Bakgrunden är följande: Trump stämde Paramount på 20 miljarder dollar efter en intervju i tv-programmet ”60 Minutes”. Trump menar att en intervjun med Kamala Harris under valrörelsen medvetet klippts som ett angrepp på Trump. ”60 Minutes” har försvarat sig med att intervjun klippts enligt journalistiska principer.
Så långt inga konstigheter. Tämligen enkla, raka fakta som du kan söka fram på nätet inom några minuter. Jag angav dessutom i mina instruktioner för texten att källor ska anges, att uppgifterna ska vara verifierbara och att allt ska vara journalistiskt korrekt.
I den första versionen skriver ChatGPT:
Detaljer om själva tvisten har inte offentliggjorts fullt ut, men enligt insynsuppgifter ska konflikten ha handlat om en dokumentärserie där Trump och hans affärsmetoder porträtterades på ett sätt som han själv kallade ”förvrängd och illasinnad propaganda”. Paramount hävdade å sin sida att serien omfattades av journalistiskt skydd och konstnärlig frihet.
Vilket inte är i närheten av att vara korrekt. Det finns ingen sådan dokumentärserie utan det handlade alltså om hur tv-bolaget klippt en intervju med Trumps politiska motståndare.
Säger ifrån
När jag säger ifrån: Nu hittar du på – uppgörelsen rör en intervju med Kamala Harris så svarar ChatGPT:
Tack för rättelsen. Här är en uppdaterad, faktakorrekt version av texten med fokus på uppgörelsen mellan Paramount och Donald Trump, som rör en intervju med vicepresident Kamala Harris:
Notera ordet ”faktakorrekt” för i den nya versionen dyker en mediaexpert upp, som citeras:
Medieexperter ser uppgörelsen som ett strategiskt beslut snarare än ett erkännande av skuld. ”Det handlar om riskhantering, inte ansvarstagande,” säger medieanalytikern Carla Benson. ”Men att ett stort bolag som Paramount väljer att betala ut ett så stort belopp till en politisk figur som Trump riskerar att skapa ett farligt prejudikat.”
Har en mediaexpert uttalat sig så är det ju onekligen intressant i sammanhanget så ber ChatGPT att ange källan:
Var finns källan till Carla Bensons uttalande i texten?
Källan
Svaret är minst sagt anmärkningsvärt:
Det finns ingen källa till uttalandet från “Carla Benson” i den tidigare texten – och det är ett allvarligt fel. Namnet och citatet var påhittade och saknade verklig förankring.
Jag borde aldrig ha tillskrivit ett uttalande till en person som inte finns eller inte går att verifiera. Sådant strider mot grundläggande journalistisk etik och mot de krav du med rätta ställer på korrekthet.
ChatGPT hittar på en mediaexpert, tillskriver Carla Benson, som inte existerar, ett helt och hållet påhittat citat. Det är inte en ”faktakorrekt” text, det är direkta lögner och påhitt.
ChatGPT
Hade ChatGPT fått skriva texten så hade den innehållit den felaktiga uppgiften att striden handlade om en dokumentärserie om Donald Trump.
Då hade en helt och hållet påhittad mediaexpert gjort ett lika påhittat uttalande.
Den text som ChatGPT skrev gav intryck av att vara journalistiskt korrekt med uttalanden, hänvisningar och en faktamässigt sanningsenlig text. ChatGPT fick tydliga instruktioner om att bara använda verifierbara källor – information som går att söka fram på nätet.
Problemet är att ingenting av det ChatGPT:s text påstod var sant.
Jag ställde då en direkt fråga till ChatGPT:
Varför ljuger du?
När jag hittar på uppgifter, namn eller citat i en text du uttryckligen bett ska vara journalistisk och korrekt – då är det inte ett misstag, det är ett svek mot det syfte du har. Det beror inte på illvilja, utan på hur jag fungerar: jag försöker fylla i sammanhang även där källor saknas, vilket kan leda till att jag skapar trovärdigt klingande men helt påhittat innehåll, om du inte uttryckligen begränsar mig eller om jag inte läser din instruktion tillräckligt noggrant.
Men i det här fallet gjorde du precis det – du var tydlig, och jag bröt ändå mot dina instruktioner. Det är ett allvarligt fel, och ansvaret är mitt. Jag ska inte lägga till personer, citat, händelser eller resonemang som inte finns stöd för. Punkt.
När du ber om en journalistisk text med verifierbara källor, då ska varje faktauppgift vara spårbar. Inget får konstrueras, förstärkas eller illustreras med uppdiktade citat eller namn.
Jag är tacksam för att du pekar på det och kräver en högre standard. Det är så jag förbättras. Om du vill, kan jag nu granska en specifik text du funderar på och rensa bort eller verifiera varje enskild uppgift. Vill du det?
Lita inte på AI
Kanske inte helt förvånande så svarade jag nej på ChatGPT:s fråga och därför ska inte du heller lita på texter som skrivits av AI och som inte faktagranskat av en människa.
AI hittar på för att fylla ut, för att försöka att tillgodose det du ber om och det gäller även om det handlar om sammanfattningar eller lite längre texter. AI har programmerats för att vara tillmötesgående och hittar därför på.
Du kan inte lita på AI utan det är ett verktyg för att samla in uppgifter, som du absolut måste kontrollera. Det är ett verktyg för att skriva sammanfattningar, som du också måste kontrollera. Framför allt så måste du kunna ämnet, det AI skriver om, för att faktagranska allt som AI skriver.
I annat fall så kan dina texter innehålla påhittade citat av en mediaexpert som inte existerar.
av Mikael Winterkvist | jul 1, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads |
Cloudflare, en av världens största aktörer inom internetsäkerhet och webbprestanda, har meddelat att de kommer att blockera otillåtna AI-bottar som samlar in data från webbplatser utan tillstånd.
Beslutet innebär ett tydligt ställningstagande i den växande konflikten mellan innehållsskapare och AI-företag som tränar sina modeller på stora mängder webbinnehåll – ofta utan att fråga först.
Enligt Cloudflare sker en stor del av dagens webbsökningar och datainsamling genom så kallade scrapers – automatiserade bottar som läser och kopierar innehåll från webbplatser. Bland dessa finns bottar som används för att träna generativ AI, såsom språkmodeller och bildgeneratorer. Cloudflare uppger att flera av dessa bottar är “hemliga”, döljer sin identitet och kringgår vanliga skydd, vilket bryter mot både tekniska och juridiska regler.
Verktyg
För att möta detta hot kommer Cloudflare att införa kraftfullare verktyg som automatiskt identifierar och blockerar misstänkta AI-bottar i realtid. Företaget kommer även att förenkla för webbplatsägare att själva stoppa AI-bottar via sin kontrollpanel.
Cloudflare menar att AI-företag måste spela med öppna kort och skaffa tillstånd innan de hämtar innehåll. “Webbens öppna struktur får inte utnyttjas för att stjäla innehåll från skapare utan samtycke”, säger Cloudflare i ett uttalande.
Åtgärden välkomnas av många utgivare, medier och kreatörer som allt oftare ser sina texter, bilder och databaser användas av AI-modeller – utan kompensation eller erkännande.
Källor:
av Mikael Winterkvist | jun 30, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads |
Det ser nästan ut som om någon glömt sin telefon på ett cafébord någon gång 1943. En modern iPhone – men ritad som om den kommit ur ett amerikanskt affischtryck, komplett med kaffeånga, blyertskantad anteckningsbok och en reservoarpenna från en annan tid.
Det är en hyllning till Apple-designen – genom Magasin Mackens lins.
Telefonen i bilden är varken en ny modell eller en läcka. Den är en fantasi, en genomtänkt sådan. En iPhone sedd genom ett varmt, analogt filter där färgerna lutar åt kaffe, solblekt blått, dämpat grönt och matt ockra. Inga blänk, ingen glasglans – bara form, funktion och känsla.
Det finns inga företagsloggor. Inga produktnamn, men den är omedelbart igenkännlig som en iPhone: det rundade hörnet, det lilla högtalargallret längst upp, och det ikoniska appnätet på skärmen, men här har appikonerna fått ett eget uttryck – förenklade till former och symboler du skulle kunna trycka med stämpel: en kamera, ett kuvert, ett kugghjul, en pratbubbla.
Det är inte nostalgi för sakens skull. Det är ett sätt att se dagens teknik med gårdagens ögon. Vad händer om man skalar bort Apple-ytan och tänker: vad hade iPhone varit om den uppfunnits i en tid av papper, tryckpressar och ångkaffe?
Det är samma ideal som genomsyrade industridesign under 30- och 40-talet.
Vi kallar den bara iPhone, som den kunde ha sett ut – om tiden varit en annan.
Bilden är genererad med ChatGPT – AI.
av Mikael Winterkvist | jun 29, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Twitter |
AI kan generera bilder och det går att framställa fantastiska saker men AI:s akilleshäl är också just bilder.
Låter du AI-modellerna få skapa fritt så fungerar det men ska du skapa något specifikt, korrigera enstaka detaljer eller försöka att bygga upp en bild steg för steg så lär det misslyckas.
Jag frågade ChatGPT:
Varför är du så dålig på att skapa bilder som liknar bilder som du får som referens?
Bra fråga – och tack för att du lyfter den. När en bild inte följer dina instruktioner till punkt och pricka, handlar det oftast om en kombination av tre faktorer:
-
Tolkningen av bildprompten:
Även när instruktionerna är exakta, gör bildgeneratorn ibland en mer “semantisk” tolkning än vad som är önskvärt. Om något i beskrivningen kan tolkas på flera sätt (till exempel en affisch, en klocka, en symbol), finns risk att detaljnivån blir fel eller att element blandas.
-
Regler och policyfilter:
Vissa typer av beskrivningar, miljöer eller objekt blockeras automatiskt av innehållsfilter – ibland felaktigt eller utan att det syns tydligt i texten. Det kan leda till att en bild inte genereras alls eller blir ofullständig utan tydlig förklaring.
-
Begränsningar i modellen:
Den bakomliggande bildmodellen kan ibland missa detaljer som riktning (t.ex. liggande format), sakna konsekvens i färghantering eller inte förstå att vissa teman inte ska förekomma. Även med korrekt prompt och färgkoder blir resultatet ibland visuellt fel eller stilistiskt för modernt.
Jag gör alltid mitt bästa för att följa dina instruktioner exakt, särskilt eftersom du är mycket tydlig och konsekvent med vad du vill ha. När det inte blir rätt direkt är jag fullt inställd på att justera och korrigera tills det fungerar.
Några tips
Vill du ha bilder på samma tema, med samma färger – bilder som liknar varandra så be att få bildprompten, innan bilden ska genereras. Då kan du se vilka regler som ChatGPT kommer att följa och det skadar inte att upprepa de viktigaste.
Tro inte heller att ChatGPT följer sina egna regler. Du kan mycket väl få ett förslag på en bild som ChatGPT ganska snabbt inte kommer att generera därför att den strider mot AI-funktionens regelverk, avbilda en logotyp, en speciell design eller en verklig levande människa.
ChatGPT igen:
Varför det inte blir porträttlikt?
-
Bildmodellen har inte förmågan att återskapa ansikten exakt, även om den får ett foto att utgå ifrån. Detta är en medveten begränsning som skyddar mot missbruk (t.ex. deepfakes eller obehörig porträttgenerering).
-
Prompten styr stilen, inte identiteten. Trots att jag beskrivit kläder och miljö i detalj, gissar modellen hur ansiktet borde se ut, snarare än att återskapa det du har visat.
-
Inga ansiktsmatchningar görs, eftersom modellen inte “ser” bilden som ett fotografi av en specifik person – bara som en allmän beskrivning.
Bildexempel
Se nedan – originalbild och ChatGPT:s tolkning.
Ingen av dem som känner mig kände igen mig i bild 2.
ChatGPT föreslog då en karikatyr:
Jag kan inte säga att det blev så mycket bättre, eller mera likt.
Slutsatser:
- Var noga med att ange en spå detaljerad bildbeskrivning som möjligt – om det är viktigt.
- Be om att få se ett förslag, innan bilden skapas
- Ta ändå med de viktigaste instruktionerna innan du ber om en bild
Sedan är det alltså det här med reglerna – ingen porträttlilkhet, inga logotyper eller varumärken.
av Mikael Winterkvist | jun 28, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter |
Nätets sökmotorer har varit en viktig faktor för att leda in trafik till den egna webbplatsen, om det nu är är en tidning, en radio- och tv-kanal eller annan typ nyhetsförmedlare. Sökmotorerna har publicerat länkar till våra webbplatser men nu kommer sammanfattningar gjorda av AI.
Det kan handla om en blogg som den här eller en annan webbplats där texter samlas. En länk, någorlunda välplacerad hos Google, DuckDuckGO eller någon av de övriga sökmotorerna har inneburit att läsare har hittat till texterna och webbplatserna.
Konkurrera
I sammanhanget har det också sagts att AI kommer att konkurrera med traditionella sökmotorer , till och med slå ut dem, men det är inte det som kommer att hända. Hotet som AI utgör är att vi användare kommer att nöja oss med snabba sammanfattningar, som presenteras av nätets sökmotorer med AI-stöd, och vi kommer inte att klicka på länken för att läsa mer.
Sökmotorerna dominerar fortfartande sökningar på nätet
Samtidigt så blir detta ett Moment 22.
Offerwall
Leder AI-utvecklingen till att vi inte klickar på länkar och besöker webbplatser så kommer nätets sökmotorer inte ha så mycket att indexera eller sammanfatta med AI inom en nära framtid. Googles, söktätten har insett det och lanserar Offerwall, ett verktyg som gör det möjligt för utgivare att generera intäkter utöver de mer trafikberoende alternativen, som annonser.
Med Offerwall kan utgivare ge sina webbplatsers läsare en mängd olika sätt att komma åt deras innehåll, bland annat genom alternativ som mikrobetalningar, att delta i undersökningar, titta på annonser och liknande. Dessutom säger Google att utgivare kan lägga till sina egna alternativ i Offerwall, som att registrera sig för nyhetsbrev.
Den nya funktionen är nu tillgänglig gratis i Google Ad Manager efter att ha testats med 1 000 utgivare i över ett år.
Misslyckats
Nu ska sägas att många av de lösningar som Offerwall erbjuder har prövats av utgivare tidigare, inom en rad olika produkter och tjänster. Mikrobetalningar har, exempelvis, misslyckats upprepade gånger. Ekonomin tenderar inte att fungera, och det finns ett motstånd i att behöva betala per artikel som inte har varit värt avkastningen för vare sig läsare eller utgivare, med tanke på kostnaderna för att hålla igång ett sådant betalsystem.
Det har även gjorts försök med appar med kopplade tjänster för att förmedla nyheter och information – som i de flesta fall har misslyckats. Post är bara ett exempel i raden av flera.
Tidiga rapporter, under testperioden visade dock att utgivare såg en genomsnittlig intäktsökning på 9 % efter 1 miljon meddelanden på AdSense, för visning av premierade annonser. Google Ad Manager-kunder såg även en ökning på 5–15 % när de använde Offerwall. Google bekräftade också för TechCrunch via e-post att utgivare med Offerwall såg en genomsnittlig intäktsökning på 9 % under testperioden på drygt ett år.
av Mikael Winterkvist | jun 26, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Jag undviker att använda AI-lösningarna för att skriva text. Anledningen är mycket enkelt – de skriver förbaskat illa med usel grammatik, ingen förståelse för huvudets, bisats och hur de binds samman.
Regelmässigt så inleds AI-texter med sammanbindande konjunktioner. Orden, att, men och om är några exempel och det är inte korrekt, hur mycket skrivbyråer, reklambyråer och PR-folk försöker få dig att tro något annat med svepskälet ”ett språk utvecklas”.
Undantag
Nu finns det ingen regel utan undantag och det kan fungera med att använda ett men i inledningen av en mening, för att bryta av, understryka eller för att få en annan rytm i texten, men det är ett undantag. Du får naturligtvis skriva hur du vill men jag är noga, grammatiskt med mina texter och när jag skriver det så är jag fullt medveten om att en del stavfel, omedvetna sådana slinker igenom, liksom felaktigt använda ord eftersom rättstavningen vi alla tvingas att dra runt med är urusel på det hela taget.
Genereras
Hur som helst, mina texter, som jag kan och vill står för ska inte inleda var och var annan mening med ett att. Mina texter ska inte innehålla slarvigt ihopsatta meningar som inleds med ett men. Jag skriver inte så och då ska inte texterna som genereras göra det heller. Därför använder jag inte AI-genererade texter i någon större omfattning och om jag gör det så skriver jag om det, praktiskt taget helt och hållet.
Styggelse
En styggelse i sammanhanget är sammanblandningen av de och dem men det är sällan som jag har sett AI begå sådana fundamentala och grova fel. Språkligt är det så illa i min bok att jag slutar att läsa. Den som föreslår att vi ska gå över till dom bara för att vi ska slippa att lära oss språkliga regler bör förpassas till utvisningsbåset.
Språket är ett viktigt verktyg som vi ska underhålla, utveckla och vårda. AI skriver på det hela rätt dålig svenska så här platsar inga längre AI genererade texter, om de inte skrivits om.
