Skriv snabbare och snyggare i Pages med egna formatmallar

Skriv snabbare och snyggare i Pages med egna formatmallar

Dator med flytande app-ikoner för kommunikation och produktivitet, inklusive Slack, iMessage, Photos, Music och Focus, på en nätt arbetsplats. Det finns en funktion i Apples Pages som många förbiser men som gör en enorm skillnad för hur snabbt du kan arbeta och hur enhetligt dina dokument ser ut. Formatmallar, ibland kallade stilar, är färdiga textmallar för rubriker, ingresser, citat och brödtext. De sparar tid, gör dokumenten konsekventa och ger dem ett mer professionellt utseende.

Varje gång du börjar skriva i Pages använder du i praktiken en formatmall, även om du inte tänker på det. Rubriker, underrubriker och brödtext är förinställda stilar som du kan anpassa efter eget tycke. Genom att skapa egna formatmallar slipper du justera typsnitt, storlek, färg och radavstånd gång på gång. Du markerar bara texten och väljer din mall – så anpassas allt automatiskt.

Så här gör du:

Markera en text som har den form du vill återanvända. Gå till sidomenyn till höger, välj Format och sedan Stil. Klicka på pilen bredvid namnet på stilen och välj Skapa ny stil. Ge den ett namn som gör att du känner igen den, till exempel Rubrik – reportage eller Citat – intervju. När du vill använda stilen i framtiden markerar du texten och väljer den ur listan. Pages lägger då till exakt samma utseende utan att du behöver göra något mer.

Det går också att spara ett helt dokument som mall. När du skapat dina egna stilar, lagt till logotyp, marginaler och rubriknivåer väljer du Arkiv och därefter Spara som mall. Nästa gång du öppnar Pages finns ditt grunddokument färdigt – redo att fyllas med nytt innehåll.

För den som skriver ofta, oavsett om det gäller artiklar, nyhetsbrev eller längre rapporter, är formatmallar ett av de mest effektiva sätten att arbeta. Du får en jämn stil genom hela texten, slipper repetitivt arbete och kan lägga fokus på innehållet i stället för på formateringen. Det är en liten förändring som snabbt blir en självklar del av skrivandet.

När ska utvecklare förstå att GitHub inte är en hemsida och inte den bästa platsen för deras program?

När ska utvecklare förstå att GitHub inte är en hemsida och inte den bästa platsen för deras program?

blank

”Fan, inga användare hittar till mina program. Jag tror att det är dags att lägga ned utvecklingen, det lönar sig inte.”

Han är ledsen över att det han utvecklar lockar få. Han har få användare, de tar bara för sig, kommunicerar inte med honom och han tycker att allt arbete som han lägger ned är otacksamt.

Jag frågar honom var hans program finns och svaret är givet:

”På Github så klart.”

Som designer så inser jag problemet. Github är en plattform för att hantera kod, versioner och uppdateringar. Det är ingen hemsida utan en plats för att hantera kod. Trots det så är detta den enda plats utvecklare erbjuder, den enda plats där de tycker att vi vanliga användare ska hämta deras versioner. För en som inte kodar så är Github en rörig, obegriplig plats och om du som utvecklare sedan kombinerar det med länkar fram och tillbaka och där filer bara visas rätt upp och ned.

En zip-fil eller en dmg-fil är möjligen något fullständigt självklart för många, men inte för alla.

Hemsida

Tänk om du skapade en enkel hemsida men en beskrivning av vad ditt program gör och så en länk, en knapp – ”Ladda ned den senaste versionen”?

Det är lite mera jobb men hur kommer det sig att du är beredd att lägga ned så mycket arbete och tid på ditt program, som du hoppas att många ska använda, och sedan lägger ned så lite tid på att användare ska hitta, ladda ned och förstå vad det är ditt program gör?

Det här är en parallell till ett oändligt antal Open Source-projekt som har hemsidor som skryter med att de uppfyller HTML-standarden men ser ut som något som ramlade ut hur historiens garderob strax efter 1995. Det är hemsidor som ser för jävliga ut för att tala klarspråk.

Göra allting

”Men om jag skapar ett program som är gratis så får väl användarna lära sig att hitta. Ska jag behöva göra allting?”

Absolut, det är fritt att tycka det men om användare inte hittar till ditt program, som du skapat, lagt ned tid på och som du tror att många skulle ha nytta av så kan du inte skylla på dina presumtiva användare.

Då är det du som äger problemet.

Pucks stora leksakstest – vem överlever taxens tänder?

Pucks stora leksakstest – vem överlever taxens tänder?

blank

Tag en tax, välj ut en samling leksaker, släpp loss taxen och se sedan hur länge leksakerna håller. Det är Pucks utmaning och i potten en björn, en anka, en amerikansk fotboll, en röd apa, en grön dinosaurie och en papegoja.

Leksakerna är inköpta på zoo-butiker, Biltema och Amazon. De är i olika prisklasser, alla ska vara godkända för hundar och några av dem påstås vara designade för att tåla hårda tag (läs en tax).

Leksakerna

Puck har nu tillgång till alla leksakerna, den pipande amerikanska fotbollen är favoriten, hittills och efter två dagar kan konstateras att samtliga leksaker fortfarande, något förvånande är hela.

Första offret

Redan dag 1 så blev den gröna dinosaurier av med sina två ryggfenor så han har placerats i i ”sjukstugan” i ett skåp i avvaktan på att kirurgen ska anlända och lappa ihop den med nål och tråd.

Ny rapport – kommer inom kort.

 

Hoppas du att AI ska spara tid och göra att du jobbar effektivare – tänk om AI kan skapa en jobbsörja

Hoppas du att AI ska spara tid och göra att du jobbar effektivare – tänk om AI kan skapa en jobbsörja

blank

Trots enorma investeringar i AI så upplever många företag och organisationer att tidsvinsten, effektiviteten inte alls blir bättre eller ökar, tvärtom så orsakar AI inte sällan en jobbsörja, ”workslop”, som istället kostar tid.

Forskare vid konsultbolaget BetterUp Labs, i samarbete med Stanford Social Media Lab, har myntat begreppet för att beskriva lågkvalitativt AI-arbete. I en artikel i Harvard Business Review definieras workslop som ”AI-genererat arbetsinnehåll som utger sig för att vara bra arbete, men som saknar substans för att på ett meningsfullt sätt föra en uppgift framåt”.

Forskarna menar att workslop kan vara en förklaring till att 95 procent av de organisationer som provat AI rapporterar att de inte sett någon avkastning på investeringen. Enligt analysen kan workslop vara ”oanvändbart, ofullständigt eller sakna avgörande sammanhang”, vilket i slutändan bara leder till merarbete för andra.

Trots investeringar på 30–40 miljarder dollar i GenAI från företag visar den här rapporten ett överraskande resultat: 95 procent av organisationerna får ingen som helst avkastning. Utfallet är så kraftigt uppdelat mellan både köpare (storföretag, mellanstora bolag och småföretag) och byggare (startups, leverantörer, konsulter) att vi kallar det för ”GenAI Divide”. Endast 5 procent av de AI-pilotprojekt som integrerats genererar värden på flera miljoner, medan den stora majoriteten sitter fast utan någon mätbar effekt på resultat- och balansräkning. Klyftan verkar inte bero på modellkvalitet eller reglering, utan snarare på angreppssättet.

Verktyg som ChatGPT och Copilot används brett. Över 80 procent av organisationerna har undersökt eller testkört dem, och nästan 40 procent uppger att de tagit dem i drift. Men dessa verktyg förbättrar främst individuell produktivitet, inte resultat- och balansräkning. Samtidigt blir företagsanpassade system, oavsett om de är egenutvecklade eller leverantörsbaserade, i tysthet avvisade. Sextio procent av organisationerna har utvärderat sådana verktyg, men bara 20 procent tog dem till pilotstadiet och endast 5 procent nådde produktion. De flesta misslyckas på grund av sköra arbetsflöden, avsaknad av kontextuellt lärande och bristande anpassning till den dagliga verksamheten.

Genom våra intervjuer, undersökningar och analys av 300 offentliga implementationer framträder fyra mönster som definierar ”GenAI Divide”:

  • Begränsad omvälvning: Endast 2 av 8 större sektorer visar på verkliga strukturella förändringar
  • Företagsparadoxen: Storföretag leder i antal pilotprojekt men halkar efter i uppskalning
  • Investeringsbias: Budgetar prioriterar synliga, topplinje-funktioner framför högavkastande backoffice
  • Implementation …

”Den lömska effekten av workslop är att det förskjuter arbetsbördan nedströms, vilket gör att mottagaren måste tolka, rätta eller göra om arbetet”, skriver de.

Harvard Business Review

Workslop

I en pågående undersökning av 1 150 heltidsanställda i USA uppger 40 procent att de fått workslop skickat till sig under den senaste månaden. Det kan vara AI-genererad kod som inte passar in i en lösning som består av kod och funktioner som producerats av andra. En pusselbit som inte passar för att använda en liknelse.

Det kan vara dokument med analyser som har drivit iväg utanför de ramar som har satts upp eller bild och videor som avviker och som inte kan användas. Arbetet får göras om.

För att undvika problemet uppmanar forskarna arbetsledare att ”visa ett genomtänkt AI-användande med syfte och avsikt” och ”sätta tydliga ramar för teamen kring normer och acceptabel användning”.

Läs mer:

ChatGPT 5 – mer än lovligt buggig och dummare än ett godståg ibland

Hade CHATGPT varit en riktig medarbetare så hade hen fått sparken

Nu sitter vi och skriker och svär åt våra AI-bottar

Det här bjuder Magasin Macken på idag söndag 5 oktober 2025

Det här bjuder Magasin Macken på idag söndag 5 oktober 2025

blank

Allt från AI-kaos till brittiska mysterier – och en tax med vassa tänder. Den här veckan bjuder Magasin Macken på nyheter, test, tips och teknikhistoria i ovanligt blandad form.

Från Apples hemliga funktioner i Pages, Numbers, iCloud och Kalender till de riktigt allvarliga frågorna – som varför batterier exploderar, varför techjättarna böjer sig för politiska påtryckningar och hur AI kan skapa mer röra än ordning.

Dessutom: spionklassikern James Bond flyttar in på Prime, SkyShowtime laddar för höstmörker med nya premiärer och vi möter Mister Book – den stillsamme bokhandlaren som löser mordgåtor i efterkrigstidens London. Och som grädde på moset: Pucks stora leksakstest, där varje gosedjur ställs inför den ultimata prövningen – taxens käkar.

Löpsedel:

  • Agent 007 flyttar in på Prime – 60 år av spionaction på ett ställe
  • Hoppas du att AI ska spara tid och göra att du jobbar effektivare – tänk om AI kan skapa en jobbsörja
  • Pucks stora leksakstest – vem överlever taxens tänder?
  • När ska utvecklare förstå att GitHub inte är en hemsida och inte den bästa platsen för deras program?
  • Skriv snabbare och snyggare i Pages med egna formatmallar
  • Techjättarna ger efter för Trump – app som skyddade immigranter stoppas
  • Billiga batterier visar livsfarliga fel – ny rapport varnar för falska celler
  • SkyShowtime laddar för oktober – nya serier, premiärer och skräckfilmer
  • Få full kontroll över din tid med dolda funktioner i Apples kalender
  • Mister Books mysterier – brittiskt lugn med mörka undertoner
  • Skydda din e-post med iClouds funktion Dold e-postadress
  • Jobba smartare i Numbers med länkar mellan blad
  • Arbeta med justeringslager i Pixelmator Pro
Här har du Mackens Nyheter det senaste dygnet (4 oktober 2025)

Här har du Mackens Nyheter det senaste dygnet (4 oktober 2025)

blank

Här har du Mackens Nyheter det senaste dygnet (4 oktober 2025)