Amazon cuts its workforce by 14,000 in further embrace of AI

Amazon has announced an approximately 14,000 person reduction in its corporate workforce. The news follows an earlier report from Reuters that up to 30,000 people could be let go. Amazon has confirmed to Engadget that the 14,000 roles were eliminated today.

Amazon declined to comment on which departments are impacted, but Bloomberg reports that layoffs occurred within teams such as video games, logistics, payments and cloud-computing.

Källa: Amazon cuts its workforce by 14,000 in further embrace of AI

Sista utvecklarbetan ute: Apple finslipar iOS, macOS och visionOS

Sista utvecklarbetan ute: Apple finslipar iOS, macOS och visionOS

Apple har släppt den femte utvecklarbetan av sina kommande systemuppdateringar – troligen den sista innan den färdiga versionen av iOS 26.1, iPadOS 26.1, macOS 26.1 Tahoe, watchOS 26.1, tvOS 26.1 och visionOS 26.1. Utskickningen skedde något senare än vanligt under dagen.

Den fjärde betan kom den 20 oktober, den tredje den 13 oktober, den andra den 6 oktober och den första den 22 september. Uppdateringarna utgör den första större revisionen av Apples nuvarande systemgeneration, som lanserades tidigare i höst.

Versionsnumren i den fjärde utvecklarbetan är följande:

  • iOS 26.1: byggnummer 23B82 (ersätter 23B5073a)
  • iPadOS 26.1: byggnummer 23B82 (ersätter 23B5073a)
  • watchOS 26.1: byggnummer 23S36 (ersätter 23S5031a och 23S5022e)
  • macOS Tahoe 26.1: byggnummer 25B77 (ersätter 25B5072a)
  • visionOS 26.1: byggnummer 23N48 (ersätter 23N5042a)
  • tvOS 26.1: byggnummer 23J580 (ersätter 23J5571a)

I den första betan av iOS 26.1 fick Apple Intelligence stöd för fler språk, däribland kinesiska (både traditionell och förenklad), japanska och koreanska i funktionen Live Translation. De första spåren av Model Context Protocol (MCP) dök också upp. Det är ett nytt gränssnitt som på sikt ska låta AI-funktioner interagera effektivare med data på enheten.

Bland de första nyheterna fanns även så kallade ”Background Security Improvements” som ersätter de tidigare Rapid Security Response-uppdateringarna, en förbättring av Liquid Glass-effekten i uppringarens knappsats och i videospelaren i Bilder, färgmarkerade kalenderetiketter, bredare flikfält i Safari samt möjlighet att byta låt med svepning i Apple Music.

Tredje betan

Den tredje utvecklarbetan lade till en ny ikon för Apple TV-appen, inställningar för funktionen Notification Forwarding och hänvisningar till en ännu inte släppt bakgrundsbild. Den innehöll även tecken på utökat stöd för externa AI-tjänster utöver ChatGPT, samt att Local Capture-funktionen från iPadOS är på väg till iOS.

I den fjärde betan tillkom fler alternativ för Liquid Glass, bland annat en reglage för genomskinlighet, samt en ny inställning för att aktivera eller stänga av kamera-svepet på låsskärmen.

Här har du Mackens Nyheter det senaste dygnet (28 oktober 2025)

Här har du Mackens Nyheter det senaste dygnet (28 oktober 2025)

"Mann med hatt som använder megafon utanför ett tidningsstånd på kvällstid i en historisk stadsscen".

Här har du Mackens Nyheter det senaste dygnet (28 oktober 2025)

Bilden av Puck stämmer inte riktigt

Bilden av Puck stämmer inte riktigt

blank

Sedan jag börja att posta inlägg om Puck, vår tax, på Instagram och här på bloggen så har jag träffat en del som följer det som skrivs, och de har även träffat Puck – som inte riktigt är den hund en del förväntar sig.

Puck är inte den öppna, välkomnande hund som en del tror – inte om du inte tillhör den närmaste familjen, de han känner. Han kommer inte springande, han är inte särskilt nyfiken på dig och han är faktiskt inte särskilt intresserad vare sig av dig eller andra hundar.

Han är reserverad, inte misstänksam eller blyg. Puck kommer fram och hälsar sen är det inte mer med det.

Tillhör du familjen däremot så hoppas det, skälls det och studsas det i vild, pur glädje. Han älskar barn och barnbarn, våra närmaste och han kommer mycket väl ihåg den norska delen fast han träffar dem bara några gånger per år. Puck vet vilka som är hans familj, och vilka som inte är det. Han räknar också in några av våra bekanta, som han träffat förut, i sin familj och de välkomnas på samma sätt – även om de bara träffas någon gäng per år.

Selektiv

Puck är selektiv vilket vi upptäckte bland annat under valpkursen. När flera av de andra hundarna studsade runt och skällde oavbrutet så såg Puck mer fundersam över vad som var på gång. Han brydde sig rätt lite om de andra hundarna och de andra människorna som var där. Det han skulle göra däremot kunde han fokusera på, göra, och sedan återgick han till att se sig om, fundersam över vad de andra var uppspelta över.

Puck må se ut som en öppen och glad liten tax – och det är han men inte med alla eller i alla sällskap. Han finner sig i det mesta, har inga problem med att flyga, åka buss eller bil och han har inga problem heller med att ha en massa människor omkring sig. Han är bara inte särskilt nyfiken på dem utan mer på omgivningen, skar som händer, skar som finns där han struttar fram.

Hälsa

Ibland kommer folk, ofta barn fram och frågar om de får hälsa på honom och vi svarar alltid ”Absolut, om han vill”. För det är så det är – det är Puck som bestämmer och barn är mycket ofta välkomna men vuxna, äldre, är inte så roliga eller spännande i hans värld.

Puck är ingen rädd hund. Det är inte det att han är rädd eller blyg för andra människor eller hundar. Han är bara inte särskilt intresserad. Är vi ute och går, på stan, bland en massa folk, så vill han hela tiden vidare, se mera, se nytt, spana in omgivningen och vill därför inte stå still någon längre stund. Då säger han ifrån att nu vill han röra på sig.

Med hissade öron och svansen som en antenn drar han vidare – i sin värld.

Läs mer

Pucks stora leksakstest – vem överlever taxens tänder?

 

Nattpasset börjar – sen kväll med Puck

 

Puck: Blött, kallt och fullständigt onödigt.

 

 

Elon Musk lanserar Grokipedia – en konservativ AI-version av Wikipedia

Elon Musk lanserar Grokipedia – en konservativ AI-version av Wikipedia

blank

Elon Musks AI-bolag xAI har lanserat Grokipedia, en AI-genererad konkurrent till Wikipedia. Projektet beskrivs som ett steg mot företagets mål att ”förstå universum” och marknadsförs som en förbättrad version av det klassiska uppslagsverket.

Musk meddelade lanseringen redan i september men försenade starten för att, enligt honom, ”rensa bort propaganda”. När sidan öppnade den 27 oktober hade flera användare svårt att komma in, och sajten blockerades tillfälligt.

Konservativa perspektiv

Vid lanseringen upptäckte WIRED att Grokipedia innehåller långa AI-genererade texter som till tonen liknar Wikipedia men där flera artiklar ger uttryck för konservativa perspektiv och ifrågasätter etablerade medier. Vissa av texterna innehåller även historiska fel och vinklade beskrivningar. Artikeln om slaveriet i USA lägger fokus på ideologiska rättfärdiganden av slaveriet och kritiserar The 1619 Project för att felaktigt ha framställt slaveriet som kärnan i USA:s utveckling.

Flera ämnen behandlas ur en tydligt politisk vinkel. Vid sökning på ”gay marriage” dök ingen artikel upp, men användaren fick i stället förslaget ”gay pornography”. Den artikeln hävdar felaktigt att spridningen av pornografi förvärrade aids-epidemin under 1980-talet och kopplar homosexuella relationer till smittspridningen.

Artikeln om transpersoner använder uttrycket ”transgenderism” och beskriver transkvinnor som ”biologiska män”. Texten hävdar att sociala medier kan fungera som en ”smitta” som ökar antalet transpersoner, och framställer transfrågor som ett hot mot kvinnors trygghet och rättigheter.

Kritik

Även medier och journalister får kritik i Grokipedia. Artikeln om WIRED hänvisar till Elon Musks tidigare uttalanden om tidningen, där han kallat den ”vänsterpropaganda” och anklagat den för att ha övergett teknikjournalistiken till förmån för ideologiskt styrda berättelser. Artikeln om Donald Trump kritiserar CNN och The New York Times för att ensidigt skuldbelägga republikanerna under den pågående budgetkrisen i Washington.

Grokipedia innehåller mycket långa texter. Artikeln om Elon Musk omfattar nästan 11 000 ord och över 300 källhänvisningar, med avsnitt som ”Criticisms of Regulation and Woke Culture” och ”Advocacy for Multiplanetary Life and Population Growth”. Motsvarande Wikipedia-artikel är drygt 8 000 ord.

Sökförslagen i Grokipedia ger ytterligare en bild av inriktningen. En sökning på Elon Musk visar bland annat ”Elon Musk filmography”, medan en sökning på OpenAI-chefen Sam Altman ger förslaget ”Removal of Sam Altman from OpenAI”, en hänvisning till händelsen 2023 då Altman tillfälligt avsattes av företagets styrelse.

Lanseringen av Grokipedia väcker frågor om hur AI-modeller används för att forma kunskap, påverka historiska tolkningar och förstärka politiska perspektiv.

Källa: Wired

Läs mer

Musk-AI läcker: Hundratusentals privata samtal låg öppet på nätet

 

Bedragare på X utnyttjar Grok för att sprida skadliga länkar

 

 

Sticket: Blockad, dubbelmoral och den selektiva tystnaden om förtryck

Sticket: Blockad, dubbelmoral och den selektiva tystnaden om förtryck

blank
Det är inte AI som tar jobben – det är företagen

Varje gång någon varnar för att AI ska ”ta våra jobb” glöms det enklaste bort: AI anställs inte, AI beslutar inte, AI äger ingenting. Det är människor i ledningen som väljer att ersätta människor.

Vissa saker återkommer – alltid

”Titta jag har bytt till en dum mobil”

Hur många gånger har du läst om enskilda som bytt till en dum mobil och som utmålas som en mycket god, klok, människa som lyckats att ta sig loss från ett beroende av en smart mobil?

”Så tog jag mig loss från mitt skärmberoende”

Den här körs också i repris – historien om någon som anser sig vara beroende av sin skärm, sin mobil eller sin surfplatta .- sopa nu lyckats att bli fri.

Nu gör vi till och med tv-serier om ämnet.

Allt ska ha en prenumeration

Det började med tidningar, fortsatte med film, musik och kaffe. Nu ska du prenumerera på bilen, skrivaren och till och med katten. När allt blir ett abonnemang är det inte du som äger prylarna – det är företagen som äger dig.

Har poletten trillat ned – äntligen?

När var senast en utredning om lagligheten i App Stores dominerande marknadsposition gick Apples väg – i något land? Det är svårt att minnas någon. Apple utkämpar uppenbart en förlorad strid här. Frågan om huruvida företaget faktiskt borde förlora alla dessa juridiska och regulatoriska processer kring App Store är, ur ett strategiskt perspektiv, nästan oväsentlig. Den uppenbara verkligheten är att Apple förlorar dem.

John Gruber

Det tog tid, innan poletten trillade ned. Har du ett regelverk som underkänns i dom efter dom, i land efter land, så kan det ju faktiskt vara så att du har fel regelverk. Nu har John Gruber sett det alla andra redan har sett – Apples förlorar i dom efter dom, land efter land.

Vissa romantiserar fortfarande Kuba

Kuba som är en önation i Karibien är ett av de sista kommunistländerna i världen. En del marknadsekonomiska reformer har genomförts genom åren men Kommunistpartiet har behållit ett fast grepp om makten. Under nära 60 år styrdes landet av bröderna Fidel och Raúl Castro tills ett generationsskifte genomfördes 2018. Förhoppningar som då väcktes om genomgripande förändringar har hittills kommit på skam.

Utrikespolitiska Institutet

Kuba är en socialistisk enpartistat. Endast det kommunistiska partiet får verka i landet. Det högsta beslutande organet är nationalförsamlingen, men i praktiken har de aldrig förkastat ett lagförslag från regeringen.

FN-förbundet

Kajsa Ekis Ekman har besökt Kuba och skrivit en lång text om landet, USA:s blockad och dess konsekvenser utan att med ett enda ord beröra det faktum att Kuba är en diktatur, en enpartistat. Delar av den svenska vänstern har fortfarande en lätt romantisk bild av Kuba.

Visst ska blockaden kunna diskuteras och visst är det både dubbelmoral och hyckleri att blockera Kuba medan USA fortfarande gör affärer med en lång rad diktaturer – Saudi Arabien, Qatar och Kina bara för att nämna några länder men reser du till en diktatur och vill berätta om den amerikanska blockaden, utan att berätta varför, så har du valt att utelämna högst väsentliga fakta.

Skjut inte budbärarna

Domen på tre års fängelse för en 19-årig man med flyktingsstatus för våldtäkt av en 16-årig flicka i Skellefteå har uppmärksammats internationellt – Elon Musk, Donald Trump och flera andra Tommy Robinson har kommenterat och kritiserat domen i sociala medier. Sveriges migrationsministern Johan Forssell (M)  har även han kommenterat domen som han kallar för ett ”systemfel”.

Till att börja med så duger det inte att kritisera domen i sig eller rättens ledamöter och domare. De har dömt i enlighet med svenska lagstiftning där det dras en gräns, för att kunna utvisas, vid ”synnerligen” grovt brott. Ska något kritiseras så är det lagen – inte de som dömt. Skjut inte på budbäraren.

I en kommentar i en intervju med SVT så säger Migrationsministern Johan Forssell (M) att han reagerat starkt, som politiker och som förälder. Forsell säger sig ha legat sömnlös och funderat över vad han kan göra.

Någonstans inne i regeringskansliet så finns det ett betänkande med ett förslag att se över lagreglerna och sänka kravet för att kunna utvisa brottslingar. Den relevanta frågan i sammanhanget är inte Johan Forsells reaktion eller att han inte kunnat sova – utan varför han inte har gjort något?

Den frågan ställde däremot inte SVT i intervjun.

Svenska myndigheter och ordet ”pilotprojekt”

Ingenting är så evigt som ett svenskt pilotprojekt. Det börjar med pressmeddelanden, mellanchefer och Powerpoint-presentationer. Sedan försvinner det i byråkratin, utan att någon vet vad som hände.

Läs mer

Rubriksättarnas favorit: därför blir Apple ofta symbolen för bråk i techvärlden

 

Sticket: Från kakor till kommentatorer – allt det där som gnisslar