Reklam smög sig in på Macken

Nyligen upptäckte jag att reklam smugit sig in här på bloggen, Macken. Det var en uppdatering av tillägget för Disqus som ledde till att annonser visades efter varje enskilt inlägg. Reklamen är nu bortplockad.

Disqus bytte licensvillkor för ett tag sedan och införde en betalversion för kommentarslösningen. Den kan du betala direkt eller så tillåter du reklam och jag missade att denna ändring genomfördes automatiskt – dvs såvida ägaren av en webbplats sa ifrån så lades reklamen in.

Korrigerat

Jag har nu korrigerat och justerat inställningarna för Macken som åter är reklamfri. Låt mig också i sammanhanget noga understryka att jag inte har något mot reklam.  Jag vill bara ha kontroll över den och i så fall göra reklam för sådant som jag gillar – lokala bolag, samarbetspartners eller våra kunder. I det här fallet kom reklamen helt utifrån och den var dessutom inte alltid relevant för Macken.

Twitter tänker knäcka tredjepartsutvecklare

Twitter skjuter upp lanseringen av sitt nya API. Ett API som tar bort flera av de funktioner som vi idag lärt oss gilla och som finns i Tweetbot och Twitterfic. Twitter höjer också avgifterna för utvecklare dramatiskt i sina försök att skrämma bort alla tredjepartsutvecklare.

Det fanns en tid när Twitter hade taskig tillväxt av användare, inte tjänade några pengar och var inne i en djup svacka. Då lovade Twitter bot och bättring. De skulle lyssna på användarna, lyssna på utvecklarna och bättra sig.

Bättre

Nu går det bättre för Twitter och ödmjukheten är som bortblåst. Nu ska det in med ett nytt API och med det drivs ytterligare en spik in i den kista som innehåller en allt tunnare lista på tredjepartsprogram och appar. Twitter tar ut högre avgifter, skruvar åt tumskruvarna vad gäller tokens för att kunna ansluta sig mot Twitter. Den omilda behandlingen har givit resultat – det finns idag allt färre tredjepartsappar och program. Twitter har själva skrotat sitt program för macOS och hänvisar till webbversionen som saknar något så väsentligt som notiser.

Tydligt

Tar du ifrån utvecklare möjligheten att tjäna pengar och tar du ifrån dem funktioner så är budskapet klart och tydligt. Det hade varit rakare, ärligare och mer korrekt att klappa igen API:et, och säga som det är – vi vill inte ha konkurrens från tredjepartsprogram.

Låt dig inte provoceras, städa i ditt flöde

Låt dig inte provoceras, städa i ditt flöde

Tonen skruvas upp, argumentationen blir alltmer intensiv tills den spårar ur. Ett verbalt meningsutbyte utvecklas till attacker eller så drar diskussionen snabbt till sig nättrollen.

På senare år tycker jag mig märka en hårdare polarisering mellan olika åsikter både på Twitter och på Facebook. Det lär inte bli ett lägre tonläge i och med att det nu är vallår. Det kommer att diskuteras, ventileras och diskuteras och i de flesta fall så kommer det att stanna vid lite verbal munhuggning. Det är inget problem utan det är de som hela tiden kastar sig in i diskussioner och snabbt ser till att köra dem i diket som är problemet.

I begynnelsen

När Twitter var relativt nytt så hade jag högt i tak. Det var innan mörkermännen med odalrunor som märken, vikingar, svenska flaggor och den fornnordiska namnen dök upp. Det var innan äggen, de anonyma och innan nättrollen blev ett allvarligt problem. Numera så städar jag då och då och jag inget som helst förbarmande med rasister och extremister. Jag låter mig inte provoceras utan jag städar ganska snabbt. Antingen blockerar jag vederbörande eller använder “mute” eller “ignore”. jag städar i mitt flöde, direkt.

Alla kan inte älska alla här i världen och jag ser ingen tom helst anledning att ha kvar en person i min närhet som jag inte gillar. Det vore som att bjuda folk på fest och sedan bjuda in individ som du helt enkelt inte tål och som gör tillvaron sur för andra.

Städa i ditt flöde, kasta ut rötäggen.

Rapport från den digitala fronten 8

Det här blir den sista och avslutande rapporten där jag noga och i detalj mätt mitt iPhone-användande. Jag har koll på hur jag använder min iPhone och jag lägger inte värdefull tid på onyttigheter.

Jag har använt appen Moment under en månad och varje måndag så har jag sparat ned detaljerad information om jag använt min telefon, tid och appar har lagrats. I snitt använder vi telefonen 3 timmar och 57 minuter så jag satte min gräns till fyra timmar.

Bilden

Bilden av mitt iPhone-användande under de här veckorna är densamma. Jag gör av med mest skärmtid på Pokémon GO, näst mest i appen Reeder för att läsa nyheter (RSS) och sociala medier och annat hamnar långt ned på listan. Bortsett från Pokémon GO så är jag en rätt tråkig användare som mest använder min iPhone för “nyttiga” saker, vilket är det nyttigaste som jag kärt mig. Jag är en sansad användare. Jag brukar förvisso min iPhone mycket under en dag men det är å andra sidan ett av mina verktyg också. Räknar jag bort skärmtiden för Pokémon GO – som hela tiden blir fel eftersom jag går med spelet aktivt så ligger jag väl under genomsnittets användande per dag, i tid.

Snackisen: Ingenting har egentligen hänt men alla pratar om brott och straff

Brott och straff kommer att bli en av valets viktigaste frågor och nu tävlar partierna om att berätta hur polisen ska förstärkas, hur vi ska utreda brott effektivare och hur vi ska få ned brottsligheten och skapa ett tryggare samhälle. Vad är det då som har hänt?

Bilden är minst sagt splittrad, politiker pratar om “no-go” zoner dit räddningspersonal inte vågar åka in. Gruppvåldtäkter har granskats och till det kommer rapporter om skjutningar mellan kriminella gäng i storstädernas förorter. Statistik som berättar om antalet anmälda brott blandas med inledda förundersökningar och avkunnade domar. Den samlade bilden om vi ska tro på mediernas rapportering är en tydlig och markant ökande brottslighet.

Deklarera

Låt mig nu direkt deklarera att jag på intet sätt försöker tona ned, bortförklara eller vifta undan en eventuellt ökande brottslighet. Det är lika bra att säga det med en gång därför att så snart du försöker nyansera den här debatten så kommer den anklagelsen. Du får veta att du springer någons  ärenden (oklart vems), att du har en agenda (oklart hur den ser ut) och att du inte tar folks oro på allvar.

Jag har jobbat som journalist under många år innan jag bytte bana och jag har jobbat med och skrivit om olika former av kriminalitet. Ämnet intresserar mig alltså och jag är även intresserad av samhällsutvecklingen och om medierna påstår en sak så är min instinktiva reaktion att vara skeptisk och sedan försöka ta reda på om det verkligen är så. Jag gjorde så även denna gång och den här gången så hann journalisten Gellert Tamas före mig. Han har funderat över samma sak och hans slutsats är att medierna slarvar med statistiken, slarvar med siffrorna och presenterar en bild av verkligheten som det finns mycket goda skäl till att anta att den är inte korrekt och sann. Gellert Tamas har gjort precis det jag har gjort – läst statistik.

Komplicerad

När bilden blir komplicerad och när olika siffror snurrar runt i debatten så kan det vara en god ide att vända sig till forskarna och till myndigheten BRÅ. Till att börja med så kan fastslå att det inte finns stöd för att invandrare skulle vara dramatiskt överepresenterade i brottstatistiken. Det för att det inte finns någon sådan färsk undersökning. Den senaste gjordes 2005 och den visade att invandrare är överepresenterade när det gäller vissa brott – tillgrepsbrott huvudsakligen. Hur det ser ut på senare år vet vi alltså inte men vi har statistik på antalet anmälda brott, domar och vi vet om brottsligheten verkligen har ökat eller inte. Historiskt så kan vi ställa brottsligheten mot den ökande invandringen som inträffade på 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet. Då fanns ingen klar och tydlig koppling mellan ökad invandring och en ökande brottslighet.

Ökat

Vissa typer av brott ser ut att ha ökat men forskarna varnar för att dra alltför snabba slutsatser. Nivåerna ligger inte på rekordhögt vilket det är lätt att förledas att tro med bakgrund till stora svarta rubriker och en bitvis upphetsad rapportering i medierna.

BRÅs statistik ger definitivt inte bilden av en dramatiskt och snabbt ökande brottslighet. Tvärtom så finns det gott om olika typer av brottslighet som minskat, i vissa fall påtagligt och markant.

Butiksrån – ned med 12 procent
Misshandel (män över 18 år) – ned med 10 procent
Grovt kvinnofridskränkning mot kvinnor minskade med 13 procent

Nu ska det understrykas att det finns brott som ökat. Brott mot person har ökat vilket kan förklaras med att antalet ID-stölder ökade markant. Huvudsakligen därför att att det är en ny brottsrubricering. Olovlig identitetsanvändning infördes den 1 juli 2016 nämligen.

Dödlig våld har också ökat, 2017 rapporterade 113 fall vilket är 7 fall fler män 2016. En förklaring är terroristdådet på Drottninggatan i centrala Stockholm där fem personer mördades. Mellan 2002 och 2014 så märktes en nedåtgående trend. De tre senaste åren, 205-2017 så har mängden dödligt våld ökat men inte till rekordnivåer. Det finns en rad av år under 1980-talet då nivåerna låg högre än idag.

Befolkningsmängden

När vi diskuterar brott så glöms en faktor, en viktig faktor ofta bort i sammanhanget – befolkningsökningen. Vi har blivit fler och sett till den faktorn så har brottsligheten minskat när det gäller flera typer av brott. En snabbsummering av läget är att vissa brott, ett mindre antal faktiskt har ökat men det är för tidigt att fastställa att det rör som om ett trendbrott. Detta enligt BRÅ. Generellt och sammantaget så har brottsligheten gått ned. Det är inget unik för Sverige. Det gäller i breda drag hela västvärlden. Så då återkommer jag till mediernas bild av läget, mediernas rapportering och medierna envisa fokusering på brott och brottslighet.

Kan folks oro bero på en snedvriden och felaktig mediarapportering?

Allmänheten oroas i onödan, för att uttrycka det en smula förenklat.

När det nu gäller invandrarnas representation så kommer det en ny, uppdaterad undersökning och sammanställning gjord av BRÅ framöver så då lär vi får svar på den frågan också. Till dess så kan i alla fall konstateras att det inte finns fog för att påstå att brottsligheten har ökat – även om medierna vill förmedla den bilden.