Det är obegripligt

2.7 miljoner integritetskänsliga, inspelade telefonsamtal till 1177 Vårdguiden ligger helt öppet, oskyddade på en server på internet. Hur är det överhuvudtaget möjligt och frågan är inte om detta är ett lagbrott utan vem som ska dömas för det?

Inom vården råder omvänd sekretess som betyder att allt är hemligt, belagt med sekretess om inte motsatsen sägs. Det är alltså tvärtom mot hur information hanteras i de flera andra sammanhang. 2.7 miljoner inspelade telefonsamtal, ända sedan 2013 ligger oskyddade på nätet tillsammans med telefonnummer och annan information om 57 000 individer. Det är telefonsamtal som oroliga vårdsökande ringt till 1177 Vårdguiden där de berättar om vilka mediciner de tar, vilka symtom de har och en rad andra personliga och känsliga detaljer.

Kosekvenserna

Konsekvenserna, skadan och hur länge filerna legat på nätet, vilka som kan ha laddat ned dem och vart informationen sedan kan ha tagit vägen vet vi inte. Vi vet bara att mycket könslig information mycket väl kan ha hamnat i orätta händer efter upprörande missar av alla inblandade. Det som dessutom är mycket upprörande är att när Computer Sweden, som gjort avslöjandet, så förnekas uppgifterna kategoriskt och sedan läggs luften på.

– Vi har kollat upp detta med vår it, och det du säger är helt omöjligt, säger Davide Nyblom vd på Medicall.

Men jag har ju filerna framför mig nu?

– Jag har kollat med vår it och det kan inte hända.

Vill du att jag ska spela upp en fil?

Här lägger Davide Nyblom på luren.

Computer Sweden

Det är två saker som jag inte förstår:

  • hur filerna kan ha hamnat på nätet, oskyddade
  • hur en VD kan hantera en larmrapport om en oerhört allvarlig informationläcka på detta sätt

Av Computer Swedens rapportering framgår att det handlat om en lagring i realtid, dvs tidningen har kunnat se att nya samtal lagts till och lagrats, färska samtal. Det tyder på att det inte handlar om en säkerhetskopia som har hanterats slarvigt och utan kontroll utan lagringen ingår i det system som 1177 Vårdguiden använder för verksamheten.

Publicerade

Adresserna till den aktuella servern finns publicerad på forum ute på nätet där det också påstås att alla filer ska ha laddats ned. Ta nu de uppgifterna med en rejäl nypa salt. Det händer ofta att enskilda användare på forum och i debatter kastar ur sig påståenden för att göra sig lite mer intressanta. Det är inte detsamma som att det inte kan ha hänt. Uteslut inte att alla de lagrade filerna kan ha laddats ned och hamnat i orätta händer.

Vänta dig inte alltför mycket av Apples nya tjänst

Apple förväntas kallas till en keynote den 25 mars för att visa upp sin nya nyhetstjänst och sin tv-tjänst. Som svensk Apples-användare bör du inte vänta dig alltför mycket av tjänsterna – inte inledningsvis i alla fall.

Nyhetstjänsten är ett Netflix för tidningar och magasin. Även om du inte kan räkna med att så många svenska tidningar är med från start så lär utbudet förhoppningsvis ända vara tilltalande. Apples tjänst bygger på Texture som köptes in och tigs över för ungefär ett år sedan. Då hade Texture ett bra utbud av tidskrifter och Apples namn borde rimligen ha lockat över några till. Så räkna med få svenska tidskrifter men ändå ett bra bud,

Inte Sverige

Tv-tjänsten däremot kommer att sakna Hulu, HBO och Netflix och den lär sannolikt inte rullas ut i Sverige. Räkna med att USA är fokus inledningsvis och sedan kommer England, Tyskland och Frankrike efter – innan det kan vara dags för de nordiska länderna. Det kan vara så långt bort som ett år.

Tyvärr är det ofta så med Apple att de slår på stora PR-trumman men många av nyheterna rör inte oss svenskar, inledningsvis. Det finns också en risk att det kan sluta som med Apple Pay – en lansering utan större värde då bara en bank finns med tillsammans med Klarna och ett bensinbolag.

Det är också det som gör att den utmärkta iden med en TV-app inom ramen för Apple TV inte når upp till sin fulla potential – flera av de stora streaming-tjänsterna vill inte vara med och ansluta sig.

Så – räkna inte med alltför mycket, i alla fall inte vad gäller Apples nya tv-tjänst. Det finns dessutom rykten som säger att den riktiga lanseringen, även i USA, ligger. flera månader bort.

Vi måste kunna prata med varandra

Vi måste kunna prata med varandra

Utvecklare tycker att designers när idioter därför att de inte kan skriva kod. Designers tycker att utvecklare är introverta puckon som saknar sociala färdigheter som inte fattar ett dyft av hur folk använder tekniska prylar. Designers och utvecklare hatar marknadsförarna för att de säljer saker som knappt finns på papper. Någonstans mitt i allt detta finns konsumenterna som sitter och vrider och vänder på prylar som de inte förstår hur de fungerar.

Det är tillspetsat, överdrivet men du kanske förstår poängen?

Vi konsumenter, vi som ska använda det som utvecklas, kodas, designas och säljs blir lidande därför att yrkesgrupper inte kan pratat med varandra och över tid blir de allt duktigare men också allt smalare i sitt kunnande.

Utvecklaren som förr kunde webb, appar och program, lite om databaser och som öven kunde sätta upp sin egen utvecklingsmiljö är idag en vass expert på iOS, en plattform. En nödvändig utveckling i takt med ökad komplexitet. På designsidan så kunde grafiker och designers bygga hemsidor och webbplatser. Det räckte med att kunna överföra en tvådimensionell tryckt värld till en digital.

Fungera

Det gör det inte längre. Hemsidor, webbplatser och nätbutiker handlar om design, menyer, funktioner och en rad med tillägg, plugins och CSS-kod med mera ovanpå det för att allt ska fungera. Det är inte raketforskning men det är betydligt mera avancerat än för tio år sedan eller då nätet var ungt.

Detsamma gäller kodande. Nya plattformar, nya lösningar, en helt ny värld med appar – delad i två dominerande operativsystem.

Du måste bli smalare och bättre men med det finns också en risk att bredare kunskaper går förlorade eller glöms bort.

Nej, det var sannerligen inte bättre förr, tvärtom. Alla som var med då kommer fortfarande ihåg alla svordomar som fälldes över alla de dumheter som webbläsarna kunde ställa till med. Webbläsare som tolkade kod olika då och då vilket borde att IF-satserna ibland duggade tätare än ett höstregn.

Förståelse

Det som kan gå förlorat i kommunikations-glappet mellan kod och design är förståelsen för hur användaren gör saker. Nu ska understrykas att den här världen har blivit oändligt mycket bättre. Våra prylar har blivit mer komplicerade men utvecklare och designers har blivit bättre på att förklara, avsevärt mycket bättre. Detta till trots – ibland får funktion eller resultat gå före.

Låt mig ta ett konkret exempel – popups.

Folk, användare hatar popups men de används trots det. Förklaringen är ett glapp mellan ett vanligt formulär som så eller ingen användare och popups. Jämförs de två så kan en irriterande popup-ruta framtå som synnerligen effektiv för att spå folk att anmäla sig, skicka in saker eller registrera saker. Två dåliga metoder jämförs och en popup-ruta bedöms vara en effektivare metod. Det är den också, i en jämförelse, men den kommer också att irritera, få besökare att lämna webbplatsen eller blockera rutan med en annonsblockerare.

Kodaren bryr sig inte om vad designern och marknadsavdelningen hittar på. Hen skriver koden, smäller in den och sedan kan marknadsavdelningen räkna in något lite fler registreringar än med det trista formuläret. Designern är nöjd. Rutan ser okej ut, fungerar ihop med den övriga designen – alla är nöjda – utom besökaren.

Lösningen är någon form av belöning i kombination med ett mycket kortfattat formulär. En tävling, lotteri, rabatt eller liknande – ingen popup.

Menyn

Ett annat exempel – en knapp och en meny. Trycker du på knappen så ska menyn visas. När jag sätter mig ned för att titta på funktionen så ligger knappen snyggt och prydligt till höger. Menyn öppnas till vänster, inte under knappen utan långt ute till vänster. Så långt ute att jag först inte noterar den. Funktionsmässigt oklanderligt. En knapp och meny. Allt fungerar, utom för användaren.

Ett extremt exempel?

Inte då. Jag har sett det vid mer än ett tillfälle.

Ett annat problem i specialiseringen är att du kan hamna vid ett kaffebord med experter inom områden som du tycker borde gränsa till varandra. De borde ha en massa gemensamt och de borde kunna. vara varandras bollplank. En del som är oerhört viktig i den kreativa processen, att kunna kunna prata och bolla med andra för att få förslag, idéer och uppslag. I en alltmer specialiserad värld så faller det. Experterna, kodarna, utvecklarna och teknikerna är för smala.

När de kommer ned på specifika problem så har de tappat kollegorna.

Vilket för oss tillbaka till rubriken – vi måste kunna prata med varandra.

Lösningen – beklagar om jag lurat dig ända hit. Jag är nämligen långt ifrån söker på att jag har något. Jag ser problemet, jag vet vad det beror på men lösningen när knivigare.

När internet går sönder

Jag förstår att uppkopplingar kan drabbas av problem och jag förstår att saker går sönder. Det jag däremot inte förstår är hur det kommer sig att alltför många företag, 2019, inte kan berätta det? Hur kommer det sig att företag saknar en Facebook-sida, ett Twitterkonto och har sidan för driftsinformation på det egna nätverket?

Nu på morgonen så blinkar min router rött. Det finns ingen fungerande internetuppkoppling och då det är det första längre avbrottet på de tre år vi bott här så tar jag det med ett visst lugn. Världen stannar inte och jag har en tilltagen surfpott hos Halebop som jag kan använda. Det är med andra ord ett rätt litet problem.

Trygg

Det som är ett större problem är att leverantören, Riksnet, inte kan meddela sig med omvärlden. Det går inte att nå Riksnets hemsida och det går inte att komma åt sidan med driftsinformation. Uppenbarligen därför att Riksnet har problem. Jag hittar en sida på Linkedin som inte innehåller annat än information om hur bra och trygg leverantör de är, inget mer.

Jag hittar inget Twitter-konto eller Facebooksida. Tänk så enkelt det hade varit om de hade det. Då kunde de ha meddelat sina kunder om vad som har hänt och om det finns någon prognos om när felet kan vara avhjälpt för det är uppenbart att det handlar om ett större problem. Deras egen hemsida ligger nere liksom sidan för drift-support. Det senare är anmärkningsvärt för ingen vettig leverantör har sidan för drift-support inom det egna nätverket. Det av uppenbara skäl – om ditt nät ligger nere så bör du ha en hemsida utanför ditt egna nät för att kunna berätta om dina problem.

Berätta

Det som stör mig i sammanhanget är varför så många nätleverantörer är så dåliga på att kommunicera med sina kunder?

Varför kan ni inte ha en enkel sida med driftinformation? Förslagsvis på en annan server än er egen och på en annan uppkoppling.
Varför kan ni inte ha ett Twitterkonto som era kunder kan följa?
Varför kan ni inte ha en Facebook-sida som era kunder kan följa?

Det är tre enkla lösningar som kan användas när nätet går ned och när saker inte fungerar. De är dessutom gratis.

Vi fattar att saker kan krångla och att saker kan gå sönder.

Det vi inte fattar är varför ni inte kan kommunicera med oss?

Uppdatering:

Efter flera timmars avbrott kommer Riksnets hemsida igång liksom statussidan som inte innehåller någon ny information. En planerad, gammal, uppdatering av mailtjänsten är allt som finns att läsa. Efter ytterligare några timmar kommer äntligen ny information om ett större avbrott som Riksnet uppger inträffat på lördagsförmiddagen. Då har det gått 7-8 timmar sedan avbrottet inträffade. Av det jag själv har fått fram så gick uppkopplingen ned strax före klockan 4 på lördagsmorgonen. Runt 12 timmar senare så är uppkopplingen fortfarande nere.

Uppdatering 2:

Vid halvfem på eftermiddagen så fungerar nätet igen.

Jag måste bara berätta om det här fantastiska …

– Jag måste bara berätta om det här fantastiska, unika och om en massa fina människor …
– Nej!
– Nej, vad då nej?

– Jag vill inte höra, jag är inte intresserad av att höra om alla fina människor du har träffat, vilka fina samtal du har haft, hur enormt inspirerande din tillvaro är, hur gott maten smakade eller hur mycket du anser att du är värd det där vinglaset.
– Varför inte det då?
– Därför att det är det enda du skriver. Det enda du delar med dig till andra är detta tröttsamma upprepande av samma budskap, hur fantastiskt ditt liv är.
– Får jag inte berätta det då?
– Hur mycket som helst men sluta då gnälla om en massa skitsaker så snart vi träffas, hur jobbigt allt är, hur svårt du får att få ihop ditt livspussel, hur mycket du får stressa och hur mycket du har att göra.
– Nu fattar jag inte?
– Du spelar en roll i sociala medier där du berättar om alla dina fantastiska upplevelser. Du vill ge en bild av hur bra allting är, hur bra det går för dig och ditt företag och hur alldeles oerhört fantastiskt ditt liv är. Du är dessutom rätt enkelspårig för allt går ut på hur bra det går för dig.
– Nu tycker jag att du är elak.
– För att jag är ärlig och berättar för dig hur jag tycker? Låt mig hänvisa till ett av dina senaste inlägg då där du berättar om alla fina, raka och uppriktiga samtal du hade under din senaste utbildning. Var det för att andra delade med sig ärligt och uppriktigt med dig utan att du behövde göra detsamma?
– Vad du går på?
– Jag går inte på. Jag är ärlig. Det är du som inte gillar budskapet.
– Jag gör ju bara som alla andra. Du ska ju vara framgångsrik, rik och lycklig i sociala medier?
– Ja, eller djupt olycklig och uppmärksamhetssökande eller som amerikanerna säger en “attention whore”.
– Är det fel det?
– Fel och fel. Jag är inte intresserad.
– Så vad gör du då?
– Scrollar förbi, är det en människa jag känner så ringer jag upp, gör ett besök, tar en kopp kaffe och pratar. Du vet, som vi gjorde förr,. Vi möttes, träffades och umgicks, fysiskt, tillsammans i samma lokal.
– Va då,. är det något fel på sociala medier?
– Inte alls men de slår inte ett fysiskt möte alla gånger.
– Så du helst träffa folk?
– Inte alltid men jag menar att det fysiska mötet är överlägset sociala medier. Twitter, Facebook och allt vad de heter ger bara en skärva av de vi är. I värsta fall en karikatyr, en nidbild eller en bild av någon som vi inte är. De är en del av verkligheten i bästa fall.
– Aorta’s du motståndare till sociala medier nu helt plötsligt?
– Inte alls, jag bara säger att jag är lite trött på den endimensionella bild de ger, ibland.
– Alltså, nu hänger jag inte med?
– Jag vill inte lyssna på halva dig. Jag vill lyssna på hela dig. Jag vill inte ta del av den du vill vara i sociala medier därför att det inte är du. Jag känner dig och vet att det där inte är du. Du vill framstå på ett visst sätt och det är helt okej. Du vill ge en bild av dug, ditt företag och din tillvaro som är tillrättalagd men jag vet vem du när och vet att det där inte är du. Därför vill jag inte lyssna. Jag ingår inte i din grupp av potentiella kunder. Jag är inte din kund, din blivande kund utan jag är din vän.
– Absolut. Det är därför jag ber dig att skona mig från din marknadsföring.
– Jaha, det är så du menar. Vad ska vi göra då?
– Vad sägs om en kopp kaffe och lite skvaller?

Digitala minnesstörningar

Kommer på att jag har ett obesvarat mail. Startar Mail och gör allt annat utom att gör det jag hade tänkt. Ska korrigera en design och startar Sketch. Redigerar och korrigerar verkligen en design men inte den jag hade tänkt göra något åt.

Känns det igen?

Det är samma fenomen som när du står i köket och funderar på vad du har där att gör fast i digital form.

Jag startar Sketch för att rita upp en helt ny logotyp men tänker att en kopp kaffe vore gott innan jag sätter igång. Kommer tillbaka till datorn och tittar på en helt vit ruta ich funderar på vad det var jag hade tänkt att göra.

Så här håller jag på, periodvis.

Stress

Det kan finnas en förklaring i stress. För mycket att göra, för många bollar i luften kan leda till att du inte bara glömmer saker för att du har för många saker att göra utan stress kan leda till tillfälliga minnesstörningar. För egen del kan det säkert vara så men ett annat problem är att jag är halvkass på att hoppa runt, göra flera saker samtidigt. Däremot kan jag stänga av omgivningen och sjunka in i det jag håller på med närmast okontaktbar.  Jag kan fastna, i timmar och bli sittande med en och samma sak. Något jag stör mig på, som inte är riktigt som jag vill.

Sedan var det här med att göra det jag hade tänkt att göra och jagvill bestämt hävda att mitt minne är utmärkt. Problemet är bara att det ibland är så kort att det inte håller en sak kvar medan ett program startar upp eller medan jag byter digitalt skrivbord.

En digital minnesstörning.

Jag kanske ska satsa på en uppgradering och köpa mer minne?

Mackens Fråga: Har du en smart högtalare med en digital assistent hemma?