Arjeplognytt lägger ned, stängs vid årskiftet

av Mikael Winterkvist | dec 23, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter

Den lokala, digitala nyhetstidningen Arjeplognytt, läggs ned vid årskiftet, efter 15 år på nätet. Anledningen kan summeras i två ord: ekonomi och för små resurser.

Arjeplognytt har drivits av Marianne Hofman som en ensamredaktion sedan starten 2010. Hon hade då sagt upp sig från sin anställning vid Nyheter i Norr, en nyhetsbyrå som ägdes av Norran och Piteå-tidningen. Den lades ner några år senare och sedan 2020 har Arjeplognytt varit den enda tidning med en journalist stationerad på orten.

– Annonsintäkterna har varit små så för att överleva, själv och kunna driva tidningen vidare, så har jag haft andra jobb vid sidan av, säger Marianne Hofman som befarar att bevakningen av områden utanför tätorterna och kusten kommer att försämras ytterligare.

– Det är inte så att det inte händer saker i inlandet, det är bara det att få eller ingen bevakar stora områden av Sverige numera. Jag har försökt få Arjeplognytt att gå runt men utan stöd, utan pengar så går det inte hur länge som helst och till sist tar orken, inspirationen och plånboken slut och där är vi nu, konstaterar Marianne Hofman.

På plats

Nedläggningen av Arjeplognytt innebär att Arjeplog inte kommer att ha någon daglig bevakning längre av folk på plats. Bevakningen kommer, som för så många andra orter i landet, att göras på distans, många mil bort.

Piteåtidningen fick runt 600 000 kronor senast presstödet delades ut, för att bevaka inlandet och Arjeplog. En sökning i tidningens eget arkiv ger ett rätt magert resultat om du letar efter nyheter om Arjeplog.

– Jag hade kunnat göra mycket med de pengarna, säger Marianne Hofman, som inte vill betygsätta eller kommentera Piteå-tidningens bevakning av hennes hemort.

– Nej, det får andra göra, säger hon.

Stålbad

De senaste tio åren har varit ett stålbad för de svenska lokaltidningarna. Det som en gång var självklara morgonritualer på köksbord runt om i landet har långsamt förvandlats till appar, pushnotiser och inloggningar bakom betalväggar. Papperstidningen har inte försvunnit över en natt, men den har tappat sin roll som navet i verksamheten. I dag är det digitala flödet där slaget står.

För tio år sedan levde många lokaltidningar fortfarande på annonser. Bilhandlare, mataffärer och lokala företag fyllde sidorna och betalade större delen av journalistiken. Den världen finns knappt kvar. Annonspengarna har i stället runnit iväg till globala plattformar, och lokaltidningarna har tvingats acceptera en ny verklighet där de inte längre kan luta sig mot annonsmarknaden för att överleva.

I stället har läsarna blivit affären. Prenumerationer, konton och betalväggar har gått från att vara känsliga experiment till själva livlinan. Det har förändrat hur journalistiken produceras. Innehåll som känns nära, relevant och exklusivt har blivit viktigare än någonsin. Kommunpolitik, lokala avslöjanden, granskningar av skola, vård och omsorg har fått förnyad betydelse, inte av idealism utan av ren överlevnad men det är inte så lokaljournalistiken ser ut idag.

Utvecklingen har till stora delar gått åt ett annat håll – centralt producerade nyheter, automatiskt producerade texter med ett innehåll som bara för några år sedan inte alls lyftes fram därför att innehållet bedömdes ha mindre journalistiskt värde.

Idag kan du hitta en fastighetsaffär högst upp, i topp, i lokaltidningen bara därför att texten kan hämtas och göra till en nyhet med hjälp av AI och robotar, inte därför att det är en bra nyhet. Detsamma gäller bolagsregistreringar och notiser från polisen, blåljusnyheter. De presenteras som nyheter därför att de går att producera som nyhetstexter på ett billigt sätt, inte för att de har ett stort nyhetsvärde.

Krympt

Redaktionerna krympt. Färre reportrar ska bevaka större områden, ofta med högre tempo och fler publiceringar per dag. Många lokaltidningar ingår numera i stora mediekoncerner, där tryck, teknik och ibland även redigering sköts centralt. Utåt ser titeln ofta likadan ut som förr, men bakom kulisserna är organisationen stramare, effektivare och mer sårbar.

För mindre orter har statligt stöd blivit avgörande. Utan det hade flera lokaltidningar sannolikt redan varit borta. Stödet har fungerat som ett skyddsnät, men också som ett tecken på hur skör den lokala nyhetsförsörjningen faktiskt har blivit. När ekonomin vacklar finns det inte längre mycket marginal att falla tillbaka på.

Trots allt detta har lokaltidningarna inte gett upp. De som finns kvar i dag är ofta mer digitala, mer fokuserade och mer medvetna om sitt uppdrag än tidigare. De når kanske färre människor än förr, men de som läser gör det oftare och med större engagemang.

Smalare

Utvecklingen de senaste tio åren handlar därför inte bara om nedgång och kris, utan om en bransch som tvingats förändras för att överleva. Lokaltidningen är inte längre självklar i varje hem, men den har visat att den fortfarande har ett värde – så länge den lyckas vara just lokal, relevant och oumbärlig.

Ser man till rena siffror blir förändringen för svenska lokaltidningar tydlig. Mellan 2014 och 2024 har den samlade tryckta upplagan för svensk dagspress nästan halverats. För lokaltidningarna innebär det i praktiken att hundratusentals exemplar som tidigare låg på hallmattor varje morgon helt enkelt har försvunnit.

Annonsintäkterna har fallit ännu snabbare. För tio år sedan stod annonser ofta för mer än hälften av intäkterna hos många lokaltidningar. I dag är andelen betydligt lägre. Under perioden 2014–2024 har morgonpressens annonsintäkter minskat med omkring 60 procent i fasta priser. Det största raset har skett i printannonser, medan digital annonsering visserligen har ökat men aldrig i närheten av att ersätta tappet.

Läsarintäkterna har däremot utvecklats åt motsatt håll. Antalet digitala prenumerationer har ökat kraftigt under samma period. För många lokaltidningar är i dag över 60 procent av prenumeranterna digitala. På flera håll är den digitala upplagan större än den tryckta, vilket hade varit svårt att föreställa sig för bara tio år sedan.

Vuxit svagt

Totalt sett har läsarintäkterna för dagspressen vuxit svagt eller varit relativt stabila under senare år, trots att antalet prenumeranter inte ökat dramatiskt. Förklaringen är högre priser, fler paketlösningar och en tydligare betalningsvilja hos kärnläsarna. En genomsnittlig digital prenumerant betalar i dag betydligt mer per år än vad en pappersprenumerant gjorde i mitten av 2010-talet.

På personalsidan är utvecklingen tydlig. Antalet journalister på svenska redaktioner har minskat med omkring 25–30 procent sedan mitten av 2010-talet. För lokaltidningar har detta ofta inneburit färre reportrar per kommun, större bevakningsområden och mindre utrymme för långsiktiga granskningar.

Statligt mediestöd har samtidigt vuxit i betydelse. Under senare år har flera hundra miljoner kronor per år fördelats till lokala och regionala nyhetsmedier. För vissa mindre titlar utgör stödet i dag skillnaden mellan fortsatt utgivning och nedläggning.

Sammantaget visar statistiken ett tydligt skifte: färre tryckta tidningar, betydligt mindre annonsintäkter, fler digitala prenumeranter och en bransch som överlever tack vare kombinationen av betalande läsare, effektiviseringar och offentligt stöd. Det är inte en tillväxtbransch, men det är heller inte en bransch som har kollapsat. Den har krympt, förändrats och stabiliserats på en ny, betydligt smalare nivå.

En tidning

Utbudet och konkurrensen har också minskat och det som på många återta kan se ut som två tidningar är i själva verket bara en. Norrländska Socialdemokraten, NSD, och Norrbottens Kuriren, NK, har olja färger på framsidan, olika ledartexter men i övrigt är det samma tidning. Det finns flera liknande exempel på en rad orter i Sverige – samma redaktion, samma nyheter, samma bevakning men annan färg på framsidan.

I det sammanhanget så fanns det förhoppningar på en ännu mera lokal journalistik i och med nätets tillväxt men alla sådana förhoppningar har kommit på skam. Vi har fått flera, digitala tidningar, men vi har inte fått en bättre lokal bevakning.

– Som en liten tidning, långt uppe i norr, långt från kusten, så kan du inte slåss med de stora drakarna om annonspengarna. Det är en trist utveckling att den lokala journalistiken försvinner och att vi får stora vita områden utan bevakning och utan nyhetsförmedling men efter 15 år så konstaterar jag att för egne del så går det inte längre. Därför lägger jag ned Arjeplognytt.

Marianne Hofman kommer dock inte att sluta att skriva utan nu startas Arjeplogliv.se – i form av en blogg, utan daglig nyhetsbevakning.

– Jag vill fortsätta skriva, men jag har inte möjlighet att leva upp till vare sig mina egna eller andras förväntningar på en tidning. Därför vill jag göra det i ett bloggliknande format istället.

För transparensen skull:
Arjeplognytt.se designades av Winterkvist.com som även stod för tekniken bakom tidningen., Detsamma gäller arjeplogliv.se. Vi har designat den nya bloggen och den finns på våra servrar.