av Mikael Winterkvist | nov 9, 2025 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Mindre än fem minuter in i All’s Fair så sitter jag och funderar på vad det egentligen som jag sitter och tittar på. Det ska vara en tv-serie som handlar om advokater, kvinnliga advokater, så mycket förstår jag, men ganska snart så är frågan istället varför.
Det här är verkligen bottenlöst dåligt nämligen.
All’s Fair är en serie som försöker vara en vass, samtida tv-serie – men misslyckas direkt. Tonen är ojämn, manuset snubblar på sina egna ambitioner och skådespelarna kämpar med dialoger som låter som om de kommit direkt från en reklambyråpresentation.
Tomma
Serien utspelar sig på en prestigefylld advokatbyrå i Los Angeles där maktspel, moral och kärlek blandas i ett försök till satir. I praktiken blir det en ytlig blandning av tillrättalagd drama och konstlad humor. Rollfigurerna pratar som om varje replik vore skriven för en trailer – rappa repliker utan substans, repliker som vill låta smarta men istället blir tomma.
Glenn Close, som borde vara seriens stora styrka, hamnar i centrum för en annan sorts katastrof. Hennes karaktär är teatralisk på gränsen till parodi, och sminkningen gör inte saken bättre. Den är så tillgjord att den tar fokus från allt annat på skärmen – ett slags plastig mask som gör henne oigenkännlig och förstärker känslan av artificiell yta snarare än karaktärsdjup.
Själllöst
Seriens visuella stil lider av samma problem. Allt är välpolerat men själlöst: överexponerade kontor, glänsande ytor, filter som försöker signalera lyx men bara avslöjar hur oäkta allt känns. Det finns ingen rytm, ingen trovärdig dynamik mellan rollfigurerna, och varje scen känns minutiöst koreograferad för att se “streamingtilltalande” ut snarare än verklig.
All’s Fair är en serie som borde ha varit smart, men istället känns som en parodi på sig själv. Det är varken underhållande eller engagerande, bara tröttsamt påklistrat.
Titel: All’s Fair
Genre: Drama, advokatserie
Ursprungsland: USA
Miljö: Los Angeles
Huvudroller: Glenn Close, Kim Kardashian, Naomi Watts, Ed O’Neill,
Premiärår: 2025
Kan ses på: SkyShowTime |
Betyg
av Mikael Winterkvist | nov 9, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter |
Trots rubriker som påstår motsatsen kommer Siri inte att drivas av Gemini, ChatGPT eller någon annan extern modell. Den nya versionen bygger på Apples egna säkra och slutna språkmodeller – Apple Foundation Models – som ligger till grund för hela satsningen på Apple Intelligence.
Det finns numera en närmast helt etablerad uppfattning om att Apple ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens, har tappat talang och nu desperat försöker hinna ikapp konkurrenterna. Den bilden har spridits eftersom den säljer nyheter, inte för att den stämmer. Apple har, som alltid, valt att utveckla i det tysta och lansera först när tekniken fungerar på riktigt. Det är en sanning med modifikation att Apple ligger efter och frågan är också hur mycket Apple i så fall ligger efter?
Apple Foundation Models
Samtidigt som andra företag har lanserat påstått revolutionerande produkter med höga löften och ibland bristande resultat, har Apple arbetat långsamt och metodiskt. Bolagets strategi för AI är uppdelad i flera nivåer. I grunden finns Apple Foundation Models – egna språkmodeller som ska driva nästa generation av Siri. Den nya versionen kommer att kunna tolka fler kommandon och förstå naturligt språk bättre, men utan att förvandlas till en chattbot. Siri ska inte föra samtal, utan fungera som ett effektivt verktyg som förstår sammanhang och utför uppgifter.
Det mest avgörande steget i utvecklingen är kopplingen till det så kallade App Intent-systemet. Det gör att Siri kan förstå och utföra funktioner i appar utan att användaren behöver bygga genvägar manuellt. Med en enkel fras ska det gå att skapa eller aktivera hela arbetsflöden, skicka information, styra hemfunktioner och söka i innehåll på skärmen. Denna funktion är också grunden för Apples vision om en helt röststyrd dator – något som hittills ingen konkurrent lyckats med.
Externa modeller
Apple planerar dessutom att integrera externa modeller genom ett system kallat Private Cloud Compute. Det innebär att företag som Google, OpenAI eller Anthropic kan låta sina modeller användas i Apples miljö, men under full kontroll av Apple. Frågor som kräver extern information kan till exempel skickas till en version av Gemini som körs på Apples egna servrar, utan att användardata lämnar systemet. När förfrågan är klar raderas informationen direkt. På så sätt får användaren tillgång till avancerade AI-modeller utan att ge upp sin integritet.
Till skillnad från många konkurrenter är Apples AI-infrastruktur byggd på förnybar energi. Alla beräkningar i Private Cloud Compute drivs med grön el, och data lagras under strikt kryptering. Det gör att Apple kan erbjuda ett system som är både säkert, effektivt och miljömässigt hållbart.
Inte nöjd
Lanseringen av Apple Intelligence försenades under 2025 vilket har tolkats som ett misslyckande, men orsaken var även att Apple inte var nöjt med noggrannheten och stabiliteten. I stället för att lansera ofärdiga funktioner, som andra aktörer gjort för att kunna säga att de har AI, valde Apple att vänta. Nästa version av Siri väntas komma under våren 2026, och enligt uppgifter är det den mest omfattande ombyggnaden sedan röstassistenten introducerades.
Kritiker har kallat Apples frånvaro av snabba AI-lanseringar som ett tecken på stagnation. I verkligheten har bolaget fortsatt att förbättra sina kärnteknologier: chipdesign, energieffektivitet, batterier och bildbehandling. De är byggstenarna som gör det möjligt att driva avancerad AI lokalt, utan ständig molnuppkoppling.
När de flesta konkurrenter nu försöker hålla uppe intresset med påkostade men svajiga AI-demonstrationer har Apple valt en annan väg. I stället för att bygga på hype bygger de ett ekosystem där användarna står i centrum – inte datainsamlingen.
Planen
Planen för 2026 är att Apple Intelligence ska genomsyra hela produktlinjen: iPhone, iPad, Mac och Vision Pro. AI ska inte vara en egen app, utan ett inbyggt skikt i operativsystemet. Det är också då Siri får sin verkliga omstart – med minne, kontext och förståelse utan att tumma på säkerhet eller integritet.
När AI-hysterin till slut mattas av kommer frågan inte längre handla om vem som lanserade först, utan vem som byggde något användbart, säkert och hållbart. Det är där Apple planerar att ta ledningen. I en värld där artificiell intelligens byggts på oetisk datainsamling vill Apple visa att tekniken kan existera på ett sätt som respekterar både människan och miljön.
Källa: Techspot
Läs mer
Apple har köpt mest bolag under 2023 och de flesta av dem var AI-bolag
Apple gör helt rätt som inte kastar sig över AI och vräker ut nya funktioner utan koll
av Mikael Winterkvist | nov 9, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter |
Calgary Flames, ett av lagen i den nordamerikanska hockeyligan NHL, har haft en av de sämsta inledningarna i klubbens historia. Efter fjorton matcher hade laget bara tre segrar, och pressen på huvudtränaren Ryan Huska ökade. När traditionell matchanalys och scoutingrapporter inte gav resultat valde Huska att ta till ett oväntat verktyg – en öppen AI-chattbot.
I den klubbeproducerade dokumentärserien The Chase, som följer laget bakom kulisserna, berättade Huska att han tillbringat natten innan ett lagmöte med att använda ChatGPT. Han beskrev det som att han “föll ner i ett kaninhål” när han matade in statistik från lagets fem senaste matcher. Siffrorna gällde bland annat skottprocent, antal avslut och projektioner för resten av säsongen. Syftet var att försöka förstå varför laget hade så svårt att göra mål.
ChatGPT bearbetade informationen och gav, enligt Huska, en uppskattning av att Flames skulle kunna snitta omkring 2,36 mål per match om trenden fortsatte. Det skulle placera laget bland de minst målfarliga i ligan. Tränaren använde siffran som motivation snarare än som en prognos, för att utmana spelarna att skapa fler målchanser även utan någon uttalad stjärnforward i truppen.
Delad
Reaktionen i hockeyvärlden blev delad. Analytiker och teknikexperter ifrågasatte beslutet att använda ChatGPT för statistiska beräkningar, eftersom systemet inte är byggt för matematiska analyser eller prediktiva modeller. Till skillnad från verktyg som R, Pythons Pandas eller specialiserade maskininlärningssystem för sportdata arbetar ChatGPT med språkliga mönster, inte med faktiska beräkningar.
Om Huska matade in spelarstatistik och bad om projektioner kan chattboten ha genererat svar utifrån språkliga sannolikheter snarare än faktiska numeriska samband. Resultatet kan låta trovärdigt men sakna exakta beräkningar. Det är ett känt problem att generativa AI-system kan skapa så kallade hallucinationer – påhittade eller felaktiga uppgifter som presenteras som fakta. OpenAI har vid flera tillfällen varnat för att använda ChatGPT som beslutsunderlag vid analys eller databeräkning.
Tränare
De flesta tränare inom professionell idrott som arbetar med dataanalys använder beprövade modeller, sensorer och maskininlärning som tränats specifikt för spelanalys. ChatGPT är däremot byggt för att tolka naturligt språk, inte för att förutse prestationer. Därför ses Haskas experiment snarare som ett exempel på hur tillgänglig AI-tekniken har blivit – när ett mångmiljonlag i NHL tar till samma gratisverktyg som används till skoluppsatser, kodsnuttar och recept.
Källa: TechSpot
Läs mer
Så har pajkastningen brutit ut bland cykloperna – det är slutspel i ishockey
Vi kan inte ha det så här i svensk ishockey
av Mikael Winterkvist | nov 9, 2025 | Bluesky, Mastodon, Säkerhet, Threads, Twitter |
Det är snart 2026 och världen har aldrig varit så teknikkunnig som nu. När det gäller lösenord verkar däremot många fortfarande leva kvar på 1990-talet. En ny studie visar att otaliga användare fortfarande tror att siffror i stigande ordning är ett säkert lösenord. Kombinationen 123456 är fortfarande den vanligaste i världen.
Den senaste rapporten kommer från teknik- och forskningssajten Comparitech, som analyserat uppgifter från dataläckor som cirkulerat på olika forum under 2025. Forskarna samlade in över två miljarder verkliga lösenord och skapade en lista över de hundra mest använda. Resultatet är lika nedslående som förutsägbart.
De vanliga kombinationerna toppar listan: 123456, 12345678 och 123456789 ligger på de tre första platserna, följt av “admin” på fjärde. Det klassiska ordet “password” hamnar på åttonde plats, medan det nästan parodiska “123” återfinns som nummer nio. På tjugonde plats finns dessutom “1111”.
Sticker ut
Andra exempel sticker också ut. Stjärnmarkeringen “********” hamnade på trettiofemte plats och det oväntade ordet “gin” på tjugonionde. Lösenordet 123456 förekom hela 7,6 miljoner gånger bland de två miljarder granskade. Det hundrade mest använda lösenordet, “minecraft”, dök upp nästan 70 000 gånger, medan den versalversionen “Minecraft” förekom 20 000 gånger. Även mer specifika varianter som “India@123” fanns med, på femtiotredje plats.
Comparitech beskrev listan som ett “bevis på mänsklig lättja”. En fjärdedel av de tusen vanligaste lösenorden bestod enbart av siffror. 38,6 procent innehöll talserien 123, 2 procent hade den omvända 321 och 3,1 procent bokstavssekvensen abc. Många bestod av en enda upprepad symbol.
Rekommendationen är att lösenord bör innehålla minst tolv tecken, men hela 65,8 procent av de analyserade lösenorden var kortare än så. Nästan sju procent använde färre än åtta tecken, medan bara drygt tre procent hade sexton eller fler.
Betydligt bättre
Allt fler använder i dag lösenordshanterare i webbläsaren eller i särskilda appar. De är inte fullständigt säkra, men betydligt bättre än att återanvända enkla lösenord som 123456 på flera sajter. Tvåfaktorsautentisering rekommenderas också för att förhindra obehörig åtkomst.
Problemet gäller inte bara vanliga användare. Samma vecka rapporterades att Louvren i Paris använde lösenordet “LOUVRE” till sitt övervakningssystem, som dessutom fortfarande kördes på Windows 2000.
Källa:
Techspot
Läs mer
Från svagt till superstarkt – guiden till bättre lösenord
Macken kollar in: 1Password – Räddaren i lösenordsnöden
Apple gör sin lösenordsapp till ett komplett verktyg i iOS 26
Gratis är gott: Strongbox – för att lagra och hantera alla dina lösenord
Säkerhet i fokus: Vi testar Bitwarden – lösenordshanteraren för alla
av Mikael Winterkvist | nov 9, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: Råd och tips, Twitter |
Ett riktigt bra tips för Apple Watch – särskilt i watchOS 11 – handlar om hur du använder Träningszoner och Pulsintervall för att få verklig precision i träningen, inte bara siffror.
De flesta använder klockan för att mäta puls och distans, men det som verkligen skiljer de nya modellerna och watchOS 11 från tidigare versioner är möjligheten att skapa egna pulszoner och återhämtningsmål. Det gör att klockan inte bara registrerar träningen, utan aktivt styr hur du ska träna.
Gå till appen Träning på din iPhone, öppna Pulszoner och välj “Anpassa”. Där kan du lägga in dina egna gränser för zon 1 till 5 utifrån maxpuls, ålder och kondition. När du tränar visar klockan i realtid vilken zon du befinner dig i, hur länge du har varit där och om du ligger för högt eller lågt i förhållande till målet. Du kan dessutom låta klockan vibrera eller tala när du behöver sänka eller höja tempot.
Återhämntningsdelen
Det mest användbara är dock återhämtningsdelen. Efter avslutat pass beräknar klockan din återhämtningspuls – hur snabbt pulsen sjunker – och lagrar det som en trend. På så sätt ser du över tid hur kroppen reagerar på olika typer av träning. Om återhämtningspulsens sänkning blir långsammare vet du att kroppen börjar bli sliten, även om du själv känner dig pigg.
Genom att kombinera pulsdata, vilopuls och återhämtningspuls får du ett helhetsperspektiv som tidigare krävde dyra externa mätare. Du kan dessutom koppla funktionen till Hälsa-appen och låta klockan ge träningsrekommendationer baserade på återhämtning, sömn och dagsform.
För den som tränar regelbundet är detta inte bara statistik. Det är ett sätt att undvika överträning, förbättra konditionen och förstå hur kroppen faktiskt svarar på belastning. Apple Watch har länge varit bra på att samla data – men först i watchOS 11 används den datan på ett sätt som gör verklig skillnad.
Läs mer
Apple Watch växer med 28,8 procent men tappar mot konkurrenterna
Så gick Apple Watch från modeaccessoar till hälsopartner
Apple förklarar hur du får snabbare laddning i watchOS 26
av Mikael Winterkvist | nov 9, 2025 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Guillermo del Toro har väntat i flera decennier på att få göra sin egen version av Mary Shelleys klassiska berättelse om Frankenstein, och resultatet som nu finns på Netflix är ett storslaget, mörkt och djupt mänskligt verk.
Filmen skiljer sig från tidigare tolkningar genom att den inte främst söker skrämma, utan i stället utforskar den skuld, sorg och skapelsens ansvar. I centrum finns Victor Frankenstein, spelad av Oscar Isaac, och den varelse han skapar, gestaltad av Jacob Elordi. Deras relation är filmens kärna, en kamp mellan skapare och skapelse som blir lika mycket en reflektion över mänsklighet som över vetenskapens gränser.
Bildvärld
Del Toro använder sin karakteristiska bildvärld för att bygga en gotisk, poetisk miljö där varje detalj bär på mening. De frusna landskapen, laboratoriets metallglans och de stilla skogarna ramar in berättelsen med en visuell tyngd som påminner om hans tidigare filmer som Pan’s Labyrinth och Crimson Peak. Här finns en påtaglig känsla av ensamhet och sorg, men också en vördnad inför naturen och det liv som människan försöker behärska.
Skådespelet är intensivt och lågmält på samma gång. Oscar Isaac gör Victor till en plågad själ snarare än en galen vetenskapsman, och Jacob Elordi ger monstret en sårbarhet som gör att det är svårt att inte känna med honom. I flera scener lyckas filmen förmedla den tragiska insikten att monstret inte föds ont, utan blir till något skrämmande först när världen vänder sig bort från honom.
Tempot
Det som gör filmen stark är också det som kan upplevas som tungt. Tempot är långsamt, ibland nästan meditativt, och den kräver tålamod. För den som förväntar sig en klassisk skräckfilm med snabba chocker och blodiga scener kan del Toros tolkning kännas stillsam. För den som däremot uppskattar film som låter teman växa fram långsamt är detta ett mäktigt verk där varje bildruta känns genomtänkt.
Frankenstein på Netflix är inte en film för alla, men det är ett verk med själ, skönhet och sorg. Del Toro har gjort en version som hedrar originalet utan att kopiera det, och som vågar stanna upp i de frågor som alltid gjort berättelsen odödlig: vad innebär det att skapa liv, och vilket ansvar följer med det?
Här finns nu ett men, filmen är för lång, för utdragen och den historia som ska berättas håller inte för det. Det blir för mycket helt enkelt.
Titel: Frankenstein
Regi: Guillermo del Toro
Manus: Guillermo del Toro, efter roman av Mary Shelley
Medverkande: Oscar Isaac, Jacob Elordi, Mia Goth, Christoph Waltz
Genre: Drama, gotisk skräck
Speltid: Cirka 150 minuter
Premiär: November 2025
Språk: Engelska
Produktion: Netflix / Double Dare You Productions
Land: USA / Mexiko
Tillgänglig på: Netflix |
Betyg
