De sextio rösterna: Desinformation på X – del 2

av Mikael Winterkvist | jan 12, 2026 | Bluesky, Socialt, Threads, Twitter

Här är en lista över 25 svenska konton (eller konton som starkt associeras med svensk kontext) som oftast nämns i faktagranskningar, rapporter från Källkritikbyrån, Viralgranskaren (tidigare), FOI/MPF, medier som SVT/Expo/Aftonbladet och internationella desinformationsstudier under 2024–2025 när det gäller upprepad spridning av vilseledande, sensationalistisk eller faktamässigt felaktig information på X.

Viktig disclaimer (samma som tidigare, men förstärkt):

Detta är inte en officiell ranking från någon myndighet – det finns ingen sådan offentlig “topplista”. Bedömningen är subjektiv och politiskt laddad. Många av dessa konton har hög räckvidd och följare som upplever att de berättar “sanningar som mainstreammedia döljer”. Listan baseras på hur ofta de förekommer i faktagranskningar och desinformationsrapporter, inte på en exakt kvantitativ mätning.

De mest frekvent omnämnda (ungefärlig ordning efter frekvens i granskningar 2024–2025)

1. @PeterSweden7 (Peter Imanuelsen) – Fortfarande det enskilt mest omtalade svenska kontot internationellt gällande sensationalism kring invandring, brott, “Sverige håller på att dö” etc.
2. @nyheterisverige / Samnytt-konton – Alternativ nyhetssajt med många faktagranskade felaktiga påståenden.
3. @SwebbTV (och huvudpersoner som Henrik Palmgren) – Alternativ kanal med konspirationsteorier och upprepad kritik från faktagranskare.
4. @friatider / Fria Tider-konton – Liknande profil som Samnytt, ofta selektiv rapportering och överdrifter.
5. @Exakt24Nyheter – Återkommande i granskningar för vilseledande rubriker och konspirationer.
6. @ChangFrick – Kontroversiell figur kopplad till flera ifrågasatta sajter och narrativ.
7. @KaterinaJanouch – Starkt vinklade inlägg om invandring, genus, samhällsfrågor – ofta faktagranskade.
8. @NyheterIdag – Alternativ sajt med liknande kritik som ovan.
9. @hanifbali – Tidigare M-politiker, extremt aktiv, många kontroversiella påståenden (både försvarare och kritiker).
10. @RichardJomshof – SD-profil, ofta i faktagranskningar för starka uttalanden och vinklingar.
11. @TanjaBergkvist – Matematiker som kritiserar genusvetenskap och statistik kring brott – återkommande i debatter.
12. @Thomas_Bohl – Tidigare känd från SD-kretsar, aktiv med statistik och invandringskritik.
13. @JuliaHB1 – Högerprofil med hög aktivitet kring kulturkrig och invandring.
14. @Ledarsidorna – Kommentarsajt med ofta kritiserad vinkling.
15. @Motargument – Tidigare konto kopplat till motstånd mot “vänsterpropaganda”, fortfarande aktiv i vissa former.
16. @RonieBerggren – Religiös/högerkonservativ kommentator med konspirationstoner.
17. @Danniel (Danniel Claesson) – Tidigare SD-kommunikatör, aktiv debattör.
18. @Vofve – Kontroversiell profil med hög volym inlägg om samhällsfrågor.
19. @IvarArpi – Tidigare ledarskribent, nu mer fristående högerdebattör – ibland i granskningar.
20. @MattiasKarlsson (tidigare SD) – Politisk kommentator med starka ståndpunkter.
21. @RebeccaAst – SD-kvinna, aktiv med LVU- och invandringskritik.
22. @Sargon_of_Akkad (Carl Benjamin) – Engelskspråkig men med stort svenskt följe, ofta kopplad till svensk debatt.
23. @RealistenNews – Alternativ nyhetssajt-konto.
24. @NyaTider – Relaterat till Nya Tider-tidningen, liknande kritik som övriga alternativmedier.
25. Olika anonyma SD-nätverkskonton (t.ex. rester av “Vita kränkta kvinnor”, “Sozzefasoner” etc.) – Många raderades efter Kalla faktas 2024-trollfabriksavslöjande, men nya dyker upp kontinuerligt.

Viktiga trender januari 2026

• PeterSweden7 har fortsatt extremt hög räckvidd och är det konto som internationellt mest förknippas med “Sverige i kollaps”-narrativet.
• Många stora svenska institutioner och medier har nu lämnat X helt (universitet, SR, DN m.fl.) på grund av vad de kallar “toxisk miljö full av desinformation och hat”.
• Den mest systematiska och volymmässiga desinformationen kring Sverige kommer numera ofta från utländska aktörer (ryska påverkanskampanjer, arabisktaliga LVU-nätverk, stora utländska högerkonton) snarare än från enskilda svenska profiler.
• X-användningen i Sverige har sjunkit kraftigt (ned till ~12–15 % enligt 2025-data), så den totala samhällspåverkan är betydligt mindre än tidigare.

Övriga delar

Bästa rådet kvarstår:
Dubbelkolla alltid med flera oberoende källor (SVT, DN, Viralgranskaren/Källkritikbyrån, Faktiskt från MSB). Desinformation är inte alltid svart/vitt – många konton blandar korrekta observationer med överdrifter eller selektiva fakta.

De sextio rösterna: AI-granskningen som avslöjar nätets påverkare – del 1

av Mikael Winterkvist | jan 12, 2026 | Bluesky, Socialt, Threads, Twitter

Sociala medier har snabbt blivit en skådesplats för desinformation, iscensatta kampanjer och påverkansoperationer. Granskas de största sociala plattformarna så framstår en mera enhetlig bild – det är samma konton, samma avsändare som står för spridandet av desinformation. Här finns en samling svenska konton som återkommer – på de olika plattformarna.

Magasin Macken har ställs samma fråga till ChatGPT och till Googles Gemini – vilka är de 25 vanligaste kontona som förekommer i granskningar, analyser och sammanställningar som rör desinformation.

Samma frågan ställdes gällande Instagram, Facebook, X och Threads.

Vilka är de 25 svenska konton sprider mest desinformation på (den sociala tjänsten)?

I redovisningarna har all text tagits med förutom den obligatoriska frågan i slutet av alla svar.

Brister

Innan vi redovisar AI-tjänsternas svar ska sägas att detta ingalunda är en vetenskaplig analys eller undersökning.

Sammanställningen har vissa brister:

• Analyserna bygger på samma källor (Källkritikbyrån, Expo, Maktbarometern, Viralgranskaren, Aftonbladet och SVT).

Det betyder att analyserna görs med samma underlag för de olika sociala plattformarna.

Det finns inte heller några sammanställningar gjorda av svenska myndigheter, BRÅ, Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som rankar olika konton. Ska vi försöka att hitta mer oberoende, vad som kan sägas vara mer neutrala källor så blir det svårt – det finns inte sådana analyser gjorda, i vart fall inga som har offentliggjorts.

Definition

Det finns också ett problem med definitionen av desinformation och definitionen av missinformation – sprids informationen medvetet eller är det ett misstag. Redovisningen kan också anklagas för att vara en subjektiv bedömning men det är i så fall ChatGPT och Google Gemini som står för den bedömningen, inte jag.

Här saknas också flera sociala medier, Mastodon, Bluesky för att nämna två. Anledningen är att de är för små men även om du tar med bristerna, det något tunna underlaget och den möjligen subjektiva bedömningen – samma konton återkommer oavsett plattform och sammanlagt så handlar det om bara 60-talet konton på de fyra undersökta plattformarna. Runt 60 svenska konton står för merparten av det som kan rubriceras som desinformation på Facebook, X, Instagra och Threads och de når ett mycket stort antal följare.

Desinformation och Missinformation

För att reda ut skillnaderna mellan desinformation och missinformaton – här är definitioner av de olika begreppen.

Desinformation: Det avsiktliga spelet med sanningen

Begreppet desinformation syftar på information som är direkt felaktig och som sprids med en tydlig avsikt att vilseleda, skada eller manipulera mottagaren. Det skiljer sig från felaktig information, där spridaren kan handla i god tro utan att känna till bristerna i underlaget. Desinformation används ofta som ett strategiskt verktyg för att skapa splittring, underminera förtroendet för institutioner eller påverka den allmänna opinionen i en viss riktning. Genom att maskera lögner som fakta kan avsändaren styra samtalet utan att mottagaren märker att källan är manipulerad.

Missinformation: När felaktigheter sprids av misstag

Missinformation definieras som felaktig eller vilseledande information som sprids utan att avsändaren har ett ont uppsåt. Till skillnad från desinformation saknas här en medveten vilja att manipulera eller skada. Det kan handla om rykten som uppstår i en kaotisk situation eller gamla uppgifter som delas vidare i tron att de fortfarande är sanna. Trots bristen på illvilja kan konsekvenserna bli allvarliga då felaktigheterna snabbt kan få stor räckvidd i digitala kanaler. Mottagaren tar emot informationen som sanning, vilket skapar en kedjereaktion av missförstånd som kan vara svåra att korrigera i efterhand.

Övriga delar