av Mikael Winterkvist | nov 12, 2025 | Bluesky, Mastodon, Övervakning, Threads |
Kravet på att användare ska identifiera sig på nätet kommer från flera håll, inte minst från politiker som ser det som en patentlösning på att tonen i sociala medier snabbt polariserats där inslag av hat, hot och en rå ton numera är vardag.
Förespråkare talar om trygghet, ansvar och kampen mot desinformation, men utvecklingen rör sig mot ett samhälle där anonymitet och integritet håller på att avskaffas. När varje inloggning, transaktion och kommentar kan kopplas till en verifierad person byggs ett system som gör total kartläggning möjlig.
Den tekniska infrastrukturen finns redan. BankID, för att ta ett exempel, har blivit navet i svensk digital vardag och används för myndigheter, företag, vård, köp och kommunikation. Bekvämligheten är uppenbar, men den har ett pris. När en enda identitetslösning får genomslag i nästan varje del av samhället uppstår en centraliserad struktur där enorma mängder data samlas. Den som kontrollerar systemet kan i praktiken följa medborgarens rörelser, beteenden och beslut – både på nätet och i vardagen.
Den som sitter på insamlad data som gjorts med BankID, sitter också på en enorm informationsmängd som kan användas gör att kartlägga enskilda.
Digital identifiering
Digital identifiering öppnar för en ny form av övervakning som är tyst, laglig och ofta osynlig. Varje gång du loggar in med BankID registreras en händelse. Uppgifterna kan kopplas till tid, plats och tjänst. Det gör det möjligt att skapa detaljerade profiler som avslöjar vanor, intressen och mönster. I teorin kan det användas för att förhindra brott. I praktiken finns inget som hindrar att samma data används för kommersiell analys, social kontroll eller politisk övervakning.
Staten har redan tillgång till stora mängder information om medborgarna. När samma personliga data dessutom kan kopplas till privata digitala tjänster ökar risken för sammanlänkning. Det kan ske gradvis, i små steg och med argument om effektivitet. Integritetsfrågor tenderar att tystna när system väl är etablerade. Ett krav på digital legitimation som från början är frivilligt kan snabbt bli ett villkor för att alls delta i samhällslivet.
Ett samhälle utan anonymitet är inte bara mer övervakat utan också mindre fritt. Möjligheten att tala öppet utan rädsla för repressalier är en grundläggande demokratisk förutsättning. Visselblåsare, journalister och människor i utsatta situationer har ofta varit beroende av anonymitet. När den tas bort minskar modet att uttrycka sig fritt. Självcensuren växer, inte för att någon tvingar fram den utan för att människor lär sig att alltid vara övervakade.
Motstycke
BankID har i dag ett förtroende som nästan saknar motstycke. Det gör systemet särskilt sårbart för missbruk. En framtida regering kan vilja använda det för att kontrollera sociala medier, övervaka ekonomiska flöden eller kartlägga oppositionella röster. Företag kan lockas att använda data för att analysera köpbeteenden, kreditrisker eller politiska preferenser. Gränsen mellan säkerhet och intrång blir flytande.
Integritet handlar inte om att gömma sig. Det handlar om rätten att själv bestämma vad som delas, med vem och när. När staten eller privata aktörer kräver identifiering vid varje digital kontakt förloras den kontrollen. Ett sådant system kan fungera felfritt så länge de som styr det är hederliga och transparenta, men makt skiftar, lagar förändras och gränser flyttas.
Kravet på identifiering i nätmiljöer beskrivs ofta som ett steg mot trygghet. I verkligheten förflyttas ansvaret från samhället till individen. Du förväntas visa vem du är, överallt och alltid. Varje gång du gör det lämnas nya spår som aldrig försvinner. Den dagen dessa spår börjar användas mot dig är det redan för sent att värna anonymiteten.
En lösning
Ett mycket märkligt in slag i debatten är att alla kritiker möts av frågan ”hur ska vi lösa det här då?”, ungefär som att kritikerna är skyldiga att först ta fram en annan lösning innan deras argument kan tas på allvar. Hela resonemanget blir ännu märkligare när frågan kommer från en folkvald, en politiker, som ju valts för att företräda oss, för att ta fram lösningar och i vars uppdrag det ingår att debattera och initiera diskussioner. En sådan diskussion kan inte inledas med att ”kan du inte komma med en egen bättre lösning så tänker jag inte lyssna på dig”.
I en förläggning så kan vi i så fall lägga ned hela systemet med remissrundor där experter, myndigheter, organisationer och andra får tycka till om förslag. Det är nämligen rätt sällan som de kommer med förslag på alternativa lösningar därför att det inte är huvuduppgiften. När lagrådet tillfrågas hur de ser på ett förslag till en ny lag så är det precis det lagrådet gör – tycker till om ett förslag. De levererar inte en fix, färdig alternativ lösning, innan de lämnar sina synpunkter så varför avkrävs kritiker av förslag om obligatorisk registrering av de som vill tycka och tanka i sociala medier det?
Lösning
Varför är vi skyldiga att komma med en lösning innan våra synpunkter kan tas på allvar?
Det kritikerna säger är – ”byt inte ut nuvarande system mot krav på registrering för att få skriva inlägg i sociala medier, därför att det är ännu sämre”.
Den typen av argumentation är legitim när det framförs av lagrådet, advokatsamfundet, myndigheter, utredare och experter i sin roll som remissinstanser. De avkrävs ingen alternativ lösning innan de får tycka till.
Det finns också, inte sällan en närmast blind tilltro till teknik – ”vi ska naturligtvis se till att all information skyddas så att den inte hamnar i orätta händer”.
Lek med tanken
Lek med tanken att nuvarande politiker byts ut, att en annan typ av politiker röstas fram. Mot bakgrund av urholkningen av demokratin i USA så är det ingen långsökt eller orealistisk tanke. Fortsätt nu detta tankespår, bara en liten bit till. De här nya politikerna vill ta reda på vad folk skriver om dem och vilka som skriver om dem.
Till sin hjälp har de ett system som samlat in identifiering av alla enskilda som postat inlägg i sociala medier. Allt finns lagrat, registrerat och sökbart.
Det system som en gång installerades för att vi skulle hålla en god ton i sociala medier förvandlas snabbt till ett vapen på oliktänkande.
Sen är det naivt att tro att system går att skydda, att ingen kommer att kunna ta sig in och stjäla informationen. Det borde historien ha lärt oss om inte annat.
”Det enda säkra sättet för att se till att en bakdörr aldrig missbrukas är att aldrig skapa en bakdörr.” – Apple
Det enda säkra sättet att se till att insamlad information inte missbrukas är att aldrig samla in den.
Läs mer
Övervakningen hårdnar i Ryssland – nu tvingas alla ha Kremls egen app
EU redo att införa massövervakning av dina privata meddelanden
Lästipset: Kina exporterar övervakning av medborgare till andra länder
av Mikael Winterkvist | nov 10, 2025 | Bluesky, Mastodon, Övervakning, Threads |
Apple har tagit bort två av Kinas mest populära dejtingappar för homosexuella från App Store efter ett beslut från Kinas huvudsakliga internetmyndighet och censurorgan, Cyberspace Administration of China.
Det rapporterar magasinet WIRED. Beslutet kom efter att användare på kinesiska sociala medier under helgen börjat uppmärksamma att apparna Blued och Finka försvunnit från App Store och flera Androidbutiker. De som redan har apparna installerade kan dock fortfarande använda dem.
”Vi följer lagarna i de länder där vi verkar. Baserat på en order från Cyberspace Administration of China har vi tagit bort dessa två appar från den kinesiska App Store,” uppgav en talesperson för Apple i ett mejl. Företaget förtydligade att apparna inte funnits tillgängliga i andra länder på länge. ”Tidigare i år valde utvecklaren av Finka att själv ta bort appen utanför Kina, och Blued var endast tillgänglig i Kina.”
De flesta internationella HBTQ+-dejtingappar är redan blockerade i Kina. Grindr togs bort från Apples kinesiska App Store år 2022.
Medier censurerar
Kina avkriminaliserade homosexualitet på 1990-talet, men samkönade äktenskap erkänns fortfarande inte av staten. Under senare år har Kinas HBTQ+-rörelse fått allt svårare när kommunistpartiet ökat sin kontroll över civilsamhället och yttrandefriheten. Flera välkända organisationer för homosexuellas rättigheter har stängts, och sociala medier censurerar nu ofta HBTQ+-innehåll och konton.
Den kinesiska ambassaden i Washington, D.C. har inte svarat på förfrågningar om kommentar.
I juli stoppade Blued plötsligt nya registreringar utan att ange någon orsak, enligt inlägg på kinesiska sociala medier. Under den tiden betalade användare upp till 20 dollar för begagnade Blued-konton via e-handelssajter. I mitten av augusti öppnades registreringarna igen.
Blued grundades av företaget BlueCity, som noterades på börsen 2020 och då uppgav att appen hade över 49 miljoner registrerade användare och mer än 6 miljoner aktiva varje månad. Samma år köpte BlueCity konkurrenten Finka för cirka 33 miljoner dollar. Bolaget avnoterades 2022 och köptes därefter av det Hongkongnoterade sociala medieföretaget Newborn Town. De flesta av Blued-anställda, inklusive grundaren Ma Baoli, lämnade då företaget, uppger en tidigare medarbetare som vill vara anonym.
År 2024 bytte Blued namn på sin internationella version till HeeSay, som sedan blivit populär bland användare i Indien, Pakistan och Filippinerna enligt Wall Street Journal. HeeSay finns fortfarande tillgänglig i appbutikerna.
Tillfällig eller permanent
Det är oklart om borttagningen av Blued och Finka i Kina är tillfällig eller permanent. Tidigare har vissa appar kunnat återvända till App Store efter att ha genomfört ändringar enligt krav från myndigheten. BlueCity och Newborn Town har inte svarat på WIREDs frågor.
BlueCity har under flera år även satsat på hälsovård genom en digital apotekstjänst och nätklinik för kinesiska män. Hälsoplattformen He Health riktade sig till män som ville söka diskret vård för exempelvis erektionsproblem eller sexuellt överförbara sjukdomar.
Företaget driver också en ideell verksamhet som arbetar mot hiv och aids. År 2012 mötte grundaren Ma Baoli den då blivande premiärministern Li Keqiang för att diskutera Blued-appens arbete med hiv-prevention. Mötet sågs allmänt som ett tyst godkännande för appens fortsatta existens i Kina.
Den 5 november meddelade BlueCitys ideella gren via WeChat att deras hiv-testningsprogram utsetts till ett av ”Huvudstadens bästa frivilligprojekt” av Pekings kommunistpartikommitté.
Källa: Wired
Läs mer
Censur, godtycke, hårklyverier, en Elon Musk som ljuger och en doft av Kina
DeepSeek samlar in data om dig och skickar till Kina – och censurerar kritik mot hemlandet
Facebook byggde censurverktyg för att bli godkända i diktaturens Kina
av Mikael Winterkvist | nov 2, 2025 | Bluesky, Mastodon, Övervakning, Threads, Twitter |
Danmark drar tillbaka sitt stöd för obligatoriska granskningar av meddelandetjänster i EU:s plan för att stoppa spridningen av sexuella övergrepp mot barn på nätet. Landets justitieminister Peter Hummelgaard bekräftade på torsdagen att det danska ordförandeskapet nu förespråkar frivillig övervakning i stället för tvingande detektionsorder.
Danmark återupplivade tidigare under ordförandeskapet den mest kontroversiella delen av lagförslaget. Förslaget skulle ge myndigheter rätt att kräva att nätplattformar och meddelandetjänster, även de med end-to-end-kryptering, aktivt söker efter material med sexuella övergrepp mot barn. Motståndet från flera EU-länder stoppade dock processen i rådet.
Ordförandeskapet vill nu driva på för ett frivilligt system. Ett diskussionsunderlag har skickats till medlemsländerna för att samla in synpunkter på den mjukare linjen och försöka nå en kompromiss. Danmark oroar sig för att om ingen överenskommelse nås kan även frivillig granskning upphöra när den nuvarande rättsliga ordningen löper ut i april 2026.
Misslyckats
Förslaget, som kritiker kallar ”Chat Controll”, har upprepade gånger misslyckats med att vinna stöd i ministerrådet. EU-länderna har inte lyckats enas om något förhandlingsmandat trots flera års försök. Tysklands justitieminister tog tidigare i oktober kraftigt avstånd från planerna och beskrev dem som ”oberättigad chattövervakning”.
De obligatoriska detektionsorder som fanns i EU-kommissionens ursprungliga förslag har varit den största stötestenen. Kritiker varnar för att förslaget riskerar att bana väg för massövervakning av europeiska medborgare och strider mot EU:s egna regler för dataskydd och kommunikationssekretess.
Källa: Euractiv
Läs mer
På fredag avgörs Chat Control 2.0 – ett steg närmare Orwells 1984
Chat Control 2.0 stoppas igen – Tyskland uppges säga nej
EFF: Chat Control är tillbaka på EU:s bord – och måste fortfarande stoppas
ChatControl 2.0 dras tillbaka från dagordningen sedan Tyskland sagt nej – igen
När vuxensamhället sviker de unga så är lösningen inte Chat Control
av Mikael Winterkvist | nov 1, 2025 | Bluesky, Mastodon, Övervakning, Twitter |
Många företag använder Slack som plattform för att anställda ska kunna jobba hemifrån, på kontoret eller andra platser., Slack tillsammans med teams, Zoom är en en viktig plattform för att anställda ska kunna välja var, fysiskt, som de vill jobba från men det finns en baksida – kartläggning och datainsamlande.
När arbetsdagen till stor del sker via skärm är det klokt att se över inställningarna i Slack. Det går att få bättre kontroll genom att justera sekretessnivåer och begränsa antalet notiser.
Slacks datainsamling
Slacks affärsmodell skiljer sig från de datadrivna uppläggen hos exempelvis Google och Facebook. Företaget tjänar sina pengar på att sälja premiumabonnemang, men erbjuder också gratisversioner med begränsningar. Det innebär inte att Slack avstår från att samla in data. Enligt företagets integritetspolicy registreras all information du lämnar frivilligt, som namn, e-postadress och meddelanden, samt automatiskt genererad information om hur du använder tjänsten.
Slack samlar in uppgifter om vilket operativsystem du använder, din IP-adress, vilken webbsida du besökte innan du öppnade Slack, vilka filer du delar och vilka tredjepartstjänster du kopplat till kontot. Hur mycket information som delas beror på respektive tjänsts egen integritetspolicy.
Vad din chef kan se
Slack fungerar som ett centralt arkiv där konversationer sparas och kan sökas fram. Företaget raderar inget automatiskt om inte workspace-ägaren, oftast arbetsgivaren, själv anger det. Slack framhåller att interna säkerhetsrutiner ska förhindra obehörig åtkomst, men kontrollen över sparade meddelanden ligger hos arbetsgivaren.
Administratörer kan bestämma hur länge meddelanden sparas och om de ska raderas automatiskt efter viss tid. De kan även exportera data för juridiska utredningar, trakasserifall, revisioner eller efter domstolsbeslut. Hur exporten fungerar beror på vilken Slack-nivå organisationen har. För offentliga kanaler kan ägaren exportera textloggar, medan privata kanaler och direktmeddelanden kräver särskilt tillstånd från Slack.
Alla användare kan se hur mycket aktivitet som sker på en arbetsplats via sidan [workspace-namn].slack.com/stats, där antalet skickade meddelanden och de mest aktiva kanalerna visas.
Säkerhet och lösenord
Slack har haft få dataintrång, men den största risken ligger hos användarna själva. Svaga eller återanvända lösenord och avsaknad av tvåfaktorsautentisering gör konton sårbara. Ett lösenordshanteringsverktyg och aktiverad tvåfaktorsautentisering minskar risken för obehörig åtkomst.
Vad du delar
Det är viktigt att tänka på vilken information du delar och var du gör det. Nya medlemmar i en kanal kan se tidigare meddelanden och filer, även sådant som rör dem själva. Slack är heller inte rätt plats för känsliga eller oprofessionella kommentarer. Även privata kanaler och direktmeddelanden kan begäras ut vid juridiska granskningar eller rättsprocesser.
Justera notiser
Den som vill minska störmomenten kan justera sina notisinställningar i appens meny. Du kan välja att få aviseringar om alla nya meddelanden, bara direktmeddelanden, omnämnanden eller specifika nyckelord. För mobilen kan du ange separata inställningar så att bara viktiga notiser visas. Det går också att ställa in tider då inga notiser skickas, vilket hjälper till att skilja mellan arbetstid och fritid.
Slack är ett effektivt verktyg för samarbete på distans, men användaren bör vara medveten om hur mycket data som samlas in, vem som kan läsa meddelanden och hur enkelt information kan sparas längre än avsett. En genomgång av inställningar för sekretess, lösenord och notiser är därför nödvändig för alla som arbetar digitalt.
Läs mer
Ökända spionprogrammet Pegasus kan få amerikansk ägare
av Mikael Winterkvist | okt 31, 2025 | Bluesky, Mastodon, Övervakning, Threads |
Israel krävde i 2021 års förhandlingar om ett molnavtal värt 1,2 miljarder dollar med Google och Amazon att bolagen skulle använda en hemlig kod, kallad ”winking mechanism”. Kravet motiverades av oro för att israelisk data i globala moln skulle kunna hamna hos utländska brottsutredande myndigheter.
Praxis hos stora molnleverantörer innebär regelbundna utlämningar av kunddata till polis, åklagare och säkerhetstjänster, ofta under tystnadsplikt och med förbud att informera kunden.
Systemet som Israel ville ha bygger på dolda varningar i form av betalningar till staten när israelisk data lämnats ut efter beslut i utlandet. Uppgörelsen ingick i Project Nimbus och beskrevs i läckta dokument som Guardian granskade tillsammans med +972 Magazine och Local Call. Dokument och israeliska tjänstemäns beskrivningar pekar på att Google och Amazon gick med på flera stränga och okonventionella kontrollmekanismer, något företagen samtidigt förnekar innebär att de kringgår lag.
Förbjuder
Villkoren förbjuder Google och Amazon att begränsa hur israeliska myndigheter, säkerhetstjänster och militära enheter använder molntjänsterna. Avtalet säger att bolagen inte får stänga av eller dra tillbaka Israels tillgång, även om användningen skulle bryta mot deras användarvillkor. Israeliska tjänstemän utformade kontrollerna för att möta risker som påtryckningar från anställda eller aktieägare samt rättsprocesser kopplade till människorättsfrågor i de ockuperade palestinska områdena.
Microsofts agerande illustrerar kontrasten. Företaget deltog i upphandlingen men förlorade enligt uppgift eftersom det inte accepterade vissa israeliska krav. Företaget stängde senare av delar av den israeliska militärens tillgång efter att ett urskillningslöst övervakningssystem av palestinska telefonsamtal använts via Azure, med motiveringen att sådan användning bryter mot Microsofts villkor. Villkor i Nimbus skulle hindra Google och Amazon från liknande ensidiga åtgärder och definiera sådana som diskriminering med ekonomiska sanktioner och möjlig rättsprocess som följd.
Kriget i Gaza gav ytterligare tyngd åt frågan om molnens roll. En FN-kommission drog slutsatsen att Israel har begått folkmord, samtidigt som militären lutat sig tungt mot molnleverantörer för lagring och analys av stora datamängder och underrättelser. En omfattande samling avlyssnade palestinska samtal låg fram till augusti i Microsofts moln, med planerad flytt till AWS-datacenter enligt underrättelsekällor. Amazon uppgav att man respekterar kundsekretess och därför inte diskuterar relationer eller har insyn i arbetslaster utan kundens samtycke.
Avfärdade
Google och Amazon avfärdade påståenden om att de skulle kringgå rättsligt bindande beslut. Google betonade att man varit tydlig om Nimbus, dess inriktning och gällande villkor och policyer, och kallade motsatsen en felaktig antydan. Israeliska regeringsdokument beskriver samtidigt att företagen accepterade att anpassa interna processer och underordna standardvillkor för att möta Israels krav, med formuleringen att bolagen förstår statens känsligheter och är villiga att acceptera kraven.
Projektets ramverk omfattar sju år med möjlighet till förlängning och bygger på nybyggda datacenter i Israel. Israeliska tjänstemän oroade sig trots lokal lagring för att förändringar i amerikansk och europeisk lag skulle öppna direkta vägar för utländska myndigheter att begära ut data. Den hemliga koden specificerades därför som betalningar kallade ”special compensation”, som ska skickas inom 24 timmar efter utlämning och motsvara mottagarlandets telefonlandsnummer i belopp mellan 1 000 och 9 999 shekel. Exempel i dokumenten anger 1 000 shekel vid utlämning till USA (+1) och 3 900 shekel vid utlämning till Italien (+39). En backstop på 100 000 shekel gäller om tystnadsplikten är så strikt att inget land kan signaleras.
Juridiska experter, inklusive tidigare amerikanska åklagare, beskrev upplägget som mycket ovanligt och riskabelt eftersom kodade betalningar kan kollidera med sekretesskrav kring stämningar och beslut i USA. Bedömningar löd att mekanismen kan följa lagens bokstav men inte dess anda och att domstolar knappast skulle se välvilligt på den. Israeliska dokument noterar risken för kollision med amerikansk lag och att bolagen kan tvingas välja mellan att bryta mot kontraktet eller mot sina rättsliga skyldigheter.
Svarade inte på frågor
Bekräftelser om praktiskt bruk av koden saknas. Google och Amazon svarade inte på frågan om koden använts sedan Nimbus trädde i kraft. Amazon uppgav att företaget har en global process för lagliga och bindande datapåfyllningar och att man inte har processer som kringgår sekretessplikter. Israeliska finansdepartementet avfärdade antydningar om att Israel tvingar bolag att bryta mot lagar i andra länder som grundlösa.
Avtalets ”inga restriktioner”-princip konkretiseras i analys från finansdepartementet: staten får använda vilken tjänst som helst som är tillåten enligt israelisk lag, under förutsättning att upphovsrätt inte kränks och att tekniken inte återförsäljs. Acceptable-use-policy hos både Google och Amazon förbjuder kränkningar av andras rättigheter och aktiviteter som orsakar allvarlig skada, men en israelisk tjänsteman med insyn i Nimbus framhöll att inga begränsningar får sättas för vilken typ av information som migreras, inklusive militär och underrättelser. The Intercept rapporterade att Nimbus styrs av en ändrad uppsättning konfidentiella policyer och att Google internt förstått att man inte tillåts begränsa vilka tjänster Israel använder.
Sammanlagd slutsats i texten visar ett avtal som kombinerar en hemlig signalmekanism för utlämningar, kontraktsmässiga spärrar mot avstängning eller inskränkningar, och ett explicit företräde för israelisk lag och statens behov, samtidigt som företag och myndigheter offentligt förnekar lagöverträdelse och hänvisar till sekretess kring kommersiella villkor.
Källa: The Guardian
Läs mer
Amazon, Apple och Google betalar för Trumps nya Vita huset-bygge
Molnjättarnas makt gör internet farligt sårbart – nätet kommer att krascha igen
av Mikael Winterkvist | okt 9, 2025 | Bluesky, Mastodon, Övervakning, Threads
Appen Eyes Up, som dokumenterade och arkiverade videor av insatser utförda av USA:s immigrationsmyndighet ICE, har tagits bort från App Store och Google Play efter påtryckningar från justitiedepartementet. Det sker kort efter att en liknande app, ICEBlock, försvann från butikerna sedan Floridas dåvarande justitieminister Pam Bondi hävdat att den utsatte ICE-officerare för fara.
Nu riktas insatserna mot alla former av dokumentation av ICE:s agerande, både historisk och pågående, vilket väckt kritik för att strida mot yttrandefriheten.
”Vårt mål är att ställa staten till svars. Vi bedriver inte någon realtidsövervakning,” säger Eyes Up-administratören i ett uttalande. ”Jag tror att Trumpadministrationen bara skäms över hur många belastande videor vi har.”
Det finns inga lagar som kräver att Apple och Google ska ta bort apparna, och ingen rättslig grund som tvingar företagen till det. Trots det har justitiedepartementet och den sittande administrationen enligt uppgift lagt fullt politiskt tryck på Apple och Google ta bort apparna.
Bolagen hade kunnat säga nej – men det hade sannolikt leda till en lång och kostsam rättsprocess mot regeringen, med risk för ekonomiska repressalier och sanktioner. Kritiker menar att företagen agerar är fegt, medan andra ser det som ren självbevarelsedrift inför en maktapparat som blivit allt svårare att stå emot.
Det innebär att användare som vill värna yttrandefriheten, i praktiken, inte har någonstans att vända sig med mindre än att de tvingas att lämna de stora teknikplattformarna.
Läs mer
Apple får hård kritik för beslutet att stoppa ICEBlock från tidigare chefer
