Rikspolischefen Petra Lundh vill att svensk polis själva ska kunna fatta beslut om att stänga ned digitala mötesplatser ute på nätet. I en intervju i SVT:s Morgonstudion så säger Lundh att polisen måste gå via operatörer och ägare till olika mötesplatser för att kunna stänga ned dem.
”.. vi skulle ju önska att vi hade betydligt större möjligheter att stänga ned de här grupperna själva.”
Låt det där sakta sjunka in – svensk polis vill kunna fatta beslut om och stänga ned chatkanaler, digitala forum och mötesplatser ute på nätet.
Exakt hur detta ska gå till går inte Petra Lundh in på och den intervjuade journalisten ställer inga följdfrågor så vi får inte veta hur, eller på vilket sätt som svensk polis har tänkt sig hur de ska sätta sig över yttranderätten och ägarnas rätt att få styra sin plattformar.
Motiveringen har vi hört förut – gängkriminaliteten, de här digitala mötesplatserna används för att rekrytera nya kriminella.
Missförstå nu detta rätt. Gängkriminalitet är ett problem och ett hot mot viktiga grundläggande samhällsfunktioner men kom då ihåg att med det som fokus så har svensk polis fått:
Självständigt förverkande – Möjlighet att ta egendom från personer utan dom om tillgångarna tydligt står i otakt med deras officiella inkomst. Trädde i kraft 8 november 2024.
Nationell strategi mot organiserad brottslighet – Helhetsstrategi med fokus på att bryta den kriminella ekonomin och hindra rekrytering av unga. Lanserades 2023, uppdaterad 2024.
Hemlig dataavläsning utan tidsbegränsning – Utökad möjlighet att använda hemlig dataavläsning i allvarliga brottmål. Permanent från 1 juli 2024.
Lag om uppgiftsskyldighet för kommuner och regioner – Kommuner och regioner ska lämna information till brottsbekämpande myndigheter vid behov, även sekretessbelagda uppgifter i vissa fall. Trädde i kraft 1 augusti 2023.
Utredning om kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk – Pågående arbete för att införa en särskild brottsrubricering. Förslag väntas 2025.
Bevistalan för barn under 15 år – Fler fall av grova brott begångna av barn under 15 år prövas rättsligt via bevismålsförfarande. Gäller sedan 1 juli 2023.
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Slopad sekretess mellan myndigheter för att effektivare motverka brottslighet. Infördes 1 augusti 2023.
Källan är Regeringskansliet.
Reagera
Det är klart att våra folkvalda ska reagera, ska instifta lagar och det är lika självklart att lagar måste anpassas till en ny verklighet – men – polisen har även fått kraftigt höjda anslag:
Enligt senaste bedömningar har polisens anslag ökat med omkring 80 procent sedan 2017.
Bara under budgetåret 2025 tillfördes polisen ett tillskott på cirka 1,38 miljarder kronor.
Mer långsiktigt planeras anslaget för rättsväsendet att öka från cirka 69 miljarder 2023 till 100 miljarder kronor 2027, vilket också påverkar polismyndigheten indirekt.
Polisen kan – avlyssna enskilda, utan misstanke om brott, beslagta egendom, göra tillslag enbart utifrån att de anser att du kan kopplas till gängkriminella. Har du en släkting, som du träffat så, kan du vara av intresse för polisen oavsett din sociala situation för att ta ett exempel.
Polisen har fått ökade anslag med 80 % sedan 2017 och en rad lagändringar har drivits igenom trots protester från lagrådet, advokatsamfundet och en lång rad remissinstanser.
Iskallt
Därför räknar jag iskallt med att svensk polis snart kommer att få som Petra Lundh vill – kunna beordra att digitala mötesplatser ska stängas ned. Högst sannolikt utan större debatt, utan protester utöver remissinstanser och med allmänhetens tysta medgivande.
EU:s nya “Chat Control”-förslag är aktuellt igen. Danmark, som har ordförandeskapet i EU-rådet, plockade upp det kontroversiella förslagen den 1 juli 2025 med silket på en omröstning den 14 oktober i år.
Det handlar om att införa obligatorisk skanning av privata meddelanden – även krypterade – med hjälp av så kallad client-side scanning innan meddelanden skickas iväg.
Förslaget har stöd av bland andra Frankrike, Italien, Spanien, Ungern och Belgien. Tyskland har ännu inte fattat ett slutligt beslut men om Tyskland stödjer förslaget så kan en kvalificerad majoritet uppnås – och förslaget gå igenom.
Sverige
Sverige tillhör de länder som inte har odelat har sagt ja. I september 2024 röstade riksdagens justitieutskott (S, M, L och KD) ja till det kompromissförslag som Europaparlamentet förhandlat fram och som anpassar det ursprungliga lagförslaget med hänsyn till integritetsfrågor. Beslutet betyder inte att Sverige förbinder sig att stödja förslaget i slutomröstningen i EU-rådet – det återstår förhandlingar där regeringen deltar aktivt. Därmed kan inte konstateras att Sverige definitivt sagt ja ännu, men som inte heller har sagt nej. Mot bakgrund av vilka dagar och regler som Sverige inför på senare år gällande avlyssning och övervakning är det förmodligen ingen särskilt vågad gissning att Sverige kommer att rösta ja den 14 oktober.
Från och med september måste alla nya smartphones som säljs i Ryssland ha den statligt godkända meddelandeappen Max förinstallerad. Beslutet har väckt stark oro bland både teknikexperter och människorättsorganisationer, som menar att det är ett steg mot hårdare kontroll över medborgarnas digitala kommunikation.
Appen beskrivs som ett alternativ till populära tjänster som WhatsApp och Telegram, men till skillnad från dessa har Max stöd från Kreml. Kritiker varnar för att den nya appen är ett verktyg för övervakning och censur, och att den kan användas för att tränga ut oberoende tjänster från marknaden.
Utöver appkravet har Ryssland skärpt lagstiftningen kring VPN-tjänster, kriminaliserat sökningar efter innehåll som klassas som extremistiskt och ökat takten i arbetet med att begränsa tillgången till internationella plattformar. Flera bedömare jämför utvecklingen med Kinas strikt kontrollerade nätmiljö.
Kontroll
Målet är total kontroll, säger Anastasiia Kruope vid Human Rights Watch. Genom att styra vilka appar som är tillgängliga kan myndigheterna reglera både information och kommunikation, utan att det märks direkt.
Appen Max beskrivs som Kremls handplockade superapp. Den installeras redan vid köp vilket gör det möjligt för staten att blockera oönskad programvara och övervaka trafik direkt i telefonen. Human Rights Watch och andra organisationer varnar för att Ryssland nu är på väg att permanent strypa det fria internet.
Ett federalt domstolsbeslut i Kalifornien slår fast att Meta har brutit mot delstatens avlyssningslag genom att olovligen samla in personliga hälsouppgifter från användare av mensappen Flo. Juryn fann enhälligt att Meta utan samtycke tog emot känslig information som användarna själva matat in, och att detta skedde i strid med den kaliforniska lagen Invasion of Privacy Act.
Bakgrunden är att utvecklarna bakom Flo hade integrerat kod från flera annons- och analysföretag, däribland Meta. När användarna i appen fyllde i uppgifter om till exempel menstruation, graviditet, sexuell aktivitet eller smärta, skickades informationen vidare via ett spårningsverktyg utan att användarna informerades eller gav sitt godkännande.
Automatiskt
Meta hävdade under rättegången att datainsamlingen skedde automatiskt och utan att företaget hade tillgång till något som kunde kopplas till en identifierbar person. Juryn delade inte den bedömningen. Enligt utslaget fanns det rimlig grund för användarna att anta att informationen var privat, och Meta hade inte fått deras tillåtelse att lagra eller behandla uppgifterna.
Flo Health har tidigare förlikats med den amerikanska konsumentmyndigheten FTC, efter anklagelser om att appen delade data trots löften om motsatsen. I det nu aktuella fallet stämdes även Google och andra techföretag, men Meta var det enda som inte nådde förlikning. Rättegången visade bland annat hur bolagets så kallade SDK samlade in data redan innan användaren gett sitt godkännande, vilket enligt juryn räcker för att utgöra olaglig avlyssning.
Överklagar
Fallet kan få stora konsekvenser för hur appföretag hanterar känsliga uppgifter i USA, där integritetsskyddet inom hälsoområdet är svagt för konsumentappar som inte omfattas av sjukvårdslagstiftningen. I det här fallet bedöms fler än tre miljoner amerikanska användare vara berörda, och det kan bli aktuellt med skadestånd i ett senare skede.
Meta har avvisat domen och uppger att bolaget överväger juridiska åtgärder, inklusive överklagan.
Fakta
Fakta: Domstolsutslag mot Meta
Företag: Meta (Facebook)
App: Flo Health
Brott: Olovlig datainsamling enligt Kaliforniens avlyssningslag
Period: 2016–2019
Jurybeslut: Meta samlade in uppgifter utan samtycke
Berörda användare: Cirka 3,7 miljoner
Var appen finns: App Store och Google Play
Google uppger att företaget aldrig mottagit någon formell begäran från brittiska myndigheter om att skapa ett kryphål för att kringgå kryptering i sina produkter. Uttalandet kommer efter att det framkommit att Apple tidigare i år mottagit en liknande order.
Enligt Googles talesperson har företaget inga planer på att ändra sina säkerhetsfunktioner i Android eller andra tjänster för att ge myndigheter tillgång till krypterad kommunikation. Google betonar att de står fast vid sin linje att skydda användarnas integritet och att de inte kompromissar med end-to-end-kryptering.
Bakgrunden är den brittiska säkerhetslagstiftningen Online Safety Act som trädde i kraft i höstas. Den ger tillsynsmyndigheten Ofcom befogenhet att kräva att teknologiföretag inför mekanismer som gör det möjligt att skanna och upptäcka olagligt innehåll även i krypterade meddelanden. Apple meddelade tidigare i år att de motsatt sig en sådan order och att de hellre skulle dra sig ur den brittiska marknaden än att bygga in ett kryphål.
Google uppger att de hittills inte fått några motsvarande krav och att deras hållning är densamma som Apples – att skapa bakdörrar i kryptering skulle underminera säkerheten för alla användare.
Safari i iOS 26 får nu ett av Apples mest kraftfulla integritetsskydd hittills. Webbläsaren aktiverar avancerat fingeravtrycksskydd i alla surfsessioner – inte bara i privat läge.
Funktionen gör att webbsidor får slumpmässigt varierad information om bland annat skärmstorlek, ljudprofil och grafikinställningar, vilket gör det svårare för spårningsföretag att skapa en unik profil för varje användare.
Safari tar också bort spårningsparametrar från länkar, som de vanliga utm_ och gclid-taggarna. Det gäller även när du öppnar länkar via appar som Mail och Meddelanden.
Apple beskriver ändringen som ett sätt att minska profilering och dold spårning på nätet utan att det påverkar själva surfupplevelsen. Funktionen slås på automatiskt i iOS 26 men kan stängas av under Inställningar → Safari → Avancerat → Avancerat spårskydd.
