Din bil är en rullande spioncentral som snokar på dig

Din bil är en rullande spioncentral som snokar på dig

Din bil har förvandlats till en rullande spioncentral. Under huven på moderna fordon döljer sig idag sensorer och mjukvara som registrerar varje rörelse du gör. Det handlar inte längre bara om GPS-positioner, utan om din körstil, hur hårt du bromsar och till och med vad du säger i kupén.

Denna data är hårdvaluta för tillverkarna, som i tystnad har skapat en ny intäktsmodell genom att sälja din integritet till försäkringsbolag och datamäklare.

Integritetsanalysen av dagens bilmarknad är dyster. Du får en produkt som marknadsförs med säkerhet och bekvämlighet, men som i praktiken fungerar som en datadammsugare. Tillverkare som Tesla, BMW och Ford bygger in system som ständigt är uppkopplade. De vet exakt var du parkerar, vilka butiker du besöker och hur ofta du överskrider hastighetsgränserna. Skillnaden mot din smartphone är att du sällan kan välja bort övervakningen i bilen utan att förlora grundläggande funktioner.

Strategin bakom denna datainsamling är enkel: kontroll. Genom att äga informationen om bilens hälsa och ditt beteende kan tillverkarna låsa in dig i sina egna ekosystem. De kan neka garantier baserat på hur du har kört eller höja din försäkringspremie via partnerskap. Du äger visserligen plåten och hjulen, men du har förlorat äganderätten till den digitala kopian av ditt liv bakom ratten.

Detta är ett skifte där bilen slutar vara ett verktyg för frihet och istället blir en stationär övervakningspunkt. Du betalar dyrt för att bli kartlagd i realtid, och transparensen kring vart din data tar vägen är i det närmaste obefintlig. Frågan är inte längre hur snabbt bilen går, utan hur mycket den berättar om dig för högsta budgivare.

Bilindustrins integritetskris i siffror

En omfattande granskning av Mozilla Foundation (2023) slog fast att bilar är den sämsta produktkategorin de någonsin granskat när det gäller integritet. De fann att 84 % av bilmärkena delar eller säljer din data till externa parter, och 92 %ger användarna noll kontroll över sin personliga information.

Källa: Mozilla Foundation: ”Privacy Not Included – Cars”

Försäkringsbolagens koppling till din körstil

I början av 2024 avslöjade The New York Times hur biltillverkare som GM, Ford och Honda delade detaljerad kördata (acceleration, hårda inbromsningar och hastighet) till datamäklare som LexisNexis. Denna data användes sedan av försäkringsbolag för att höja premierna för förare med ”riskfyllt” beteende – ofta utan att föraren var medveten om att datan delades.

Källa: The New York Times: Automakers Are Sharing Your Driving Behavior With Insurance Companies

Sensornätverket i kupén

Moderna bilar är utrustade med mellan 50 och 100 sensorer. Dessa samlar in allt från din vikt (via sätessensorer) till biometriska data via kameror som ska upptäcka trötthet. En rapport från Washington Post visade att en Chevrolet kan generera upp till 25 gigabyte data i timmen, vilket skickas tillbaka till tillverkarens servrar.

Bristen på samtycke

Enligt en undersökning från Euro NCAP och olika konsumentorganisationer är det nästan omöjligt för dig som köpare att förstå de användarvillkor du godkänner. Dessa dokument är ofta över 50 sidor långa och skrivna på komplicerad juridisk engelska eller översatt kanslisvenska, vilket gör det i praktiken omöjligt att ge ett informerat samtycke.

EU-lagar kan stoppa Metas klockplaner

EU-lagar kan stoppa Metas klockplaner

blank

Under de senaste åren har Meta försökt hitta vägar runt EU:s strikta dataskyddslagar (GDPR). När det gäller en klocka som samlar in biometriska data ställs saken på sin spets, eftersom hälsoinformation klassas som extra skyddsvärd.

Här är de största hindren som Meta måste hantera inför en europeisk lansering:

Förbud mot ”tvingat samtycke”

Enligt GDPR får ett företag inte tvinga dig att ge upp din hälsodata bara för att en produkt ska fungera. Meta har tidigare försökt hävda att datainsamling är en nödvändig del av deras avtal med användaren, men EU-domstolen har underkänt det argumentet flera gånger. För klockan innebär det att Meta måste ge dig ett verkligt val att använda klockan utan att din puls eller sömn säljs vidare till annonsörer.

Biometrisk data är ”känslig”

Hälsodata har ett särskilt starkt skydd i Europa. För att Meta ska få behandla den informationen krävs ett ”uttryckligt samtycke”. Problemet för Meta är att de historiskt sett har haft svårt att bevisa att deras samtyckesprocesser är tydliga nog. Om EU bedömer att Meta döljer vad de faktiskt gör med din pulsdata i krångliga användarvillkor, riskerar klockan att säljstoppas direkt.

Granskning av kameran

Kameran på handleden är en annan juridisk mina. EU-regler kring integritet på offentliga platser är hårda. Om klockan används för att smygfilma eller fotografera andra människor kan den bryta mot lagar som rör rätten till den egna bilden. Vi har sett liknande problem med Googles smarta glasögon och Metas egna Ray-Ban-samarbete, där integritetsmyndigheter krävt tydliga indikatorer på att inspelning pågår.

Miljardböter som affärsrisk

Meta har redan fått rekordböter på över 1,2 miljarder euro för olaglig överföring av data till USA. Att lansera en enhet som mäter blodtryck och medicinering innebär en enorm juridisk risk. Varje felsteg i hur den datan lagras eller delas kan leda till nya böter som baseras på företagets totala globala omsättning.

Metas nya klocka: Ett sätt att köpa sig runt ditt integritetsskydd

Metas nya klocka: Ett sätt att köpa sig runt ditt integritetsskydd

blank

Meta planerar att släppa en smartklocka under 2026, och strategin är tydlig. Efter att Apple strypt möjligheten för appar att spåra användare, försöker Meta nu placera sin egen hårdvara direkt på din handled. Det handlar inte bara om att sälja en klocka, utan om att få direkt tillgång till den hälsodata som de tidigare förlorat kontrollen över.

Detta sker bara år efter Cambridge Analytica-skandalen och rekordböter för bristande dataskydd. När Meta nu återvänder till hårdvarumarknaden är det din biometriska profil som är den verkliga produkten.

En billig klocka med ett högt pris

För att nå så många användare som möjligt förväntas klockan få en aggressivt låg prislapp. Men den låga kostnaden är ett bete för att komma åt information som är värd miljarder för annonsmarknaden.

  • Hälsodata som valuta: Din puls, dina sömnmönster och ditt blodtryck registreras dygnet runt. Till skillnad från konkurrenter som tjänar pengar på själva klockan, tjänar Meta pengar på att paketera och monetärisera din mest personliga information.

  • Kameran ser allt: Tidiga prototyper visar en inbyggd kamera. Det ger bolaget ytterligare ett verktyg för datainsamling som konkurrenterna medvetet valt bort av integritetsskäl.

  • Citatet som talar sitt tydliga språk: Mark Zuckerberg har tidigare sagt att de bygger produkter för ”människor som inte har råd att betala” – ett uttalande som i sammanhanget innebär att de som inte betalar med pengar, betalar med sitt privatliv.

Bakvägen förbi spärrarna

Apples funktion för transparens vid appspårning kostade Meta 10 miljarder dollar i förlorade intäkter på ett enda år. Genom att äga klockan du bär behöver Meta inte längre be om lov; de äger hela kedjan från din puls till annonsen du ser. Det är en affärsmodell där din kropp blir den sista utposten för datainsamling.

Rings dolda plan bakom hunden: Ett nätverk för total övervakning

Rings dolda plan bakom hunden: Ett nätverk för total övervakning

- Alt text: Retro bild av människor som gör en beteendeanalys på ett kontor med signaturer för olika aktiviteter.

Du får här en inblick i hur Ring-grundaren Jamie Siminoff ser på framtiden för sina dörrklockor. Den nyligen lanserade funktionen för att hitta bortsprungna hundar, Search Party, visar sig bara vara startskottet för en betydligt mer omfattande övervakningsapparat.

I ett läckt internt mejl från oktober beskriver Siminoff hur tekniken bakom hundsökningen utgör grunden för något mycket större. Hans uttalade mål är att helt utradera brottsligheten i bostadsområden, och han betraktar innovationen som den viktigaste pusselbiten för att förverkliga bolagets vision.

Från bortsprungna husdjur till ansiktsigenkänning

Strategin är tydlig; genom att använda bortsprungna hundar som ett vänligt ansikte utåt har Ring byggt upp ett system som nu snabbt expanderar till att identifiera människor. Sedan Siminoff återvände till företaget förra året har utvecklingstakten varit rekordhög. Du ser nu funktioner som Familiar Faces för ansiktsigenkänning vid dörren och Fire Watch som använder AI för att upptäcka rök och eld.

Den mest kontroversiella nyheten är Community Requests. Genom ett samarbete med Axon kan polisen numera efterfråga videomaterial direkt från Ring-ägare via en samordnad plattform. Siminoff själv beskriver detta som den mest intensiva innovationsperioden i bolagets historia.

Kritik mot en dystopisk utveckling

Trots att Ring framställer funktionerna som en tjänst för grannsamverkan växer kritiken. Systemet Search Party har mötts av hårt motstånd och beskrivs av kritiker som början på ett dystopiskt övervakningssamhälle. Ring försvarar sig med att systemet inte hanterar mänsklig biometri för att spåra personer och betonar att allt delande av videomaterial bygger på frivillighet från användarens sida.

Källa: BoingBoing

CBS stoppar Colbert-intervju: Rädsla för Trumps mediemyndighet

CBS stoppar Colbert-intervju: Rädsla för Trumps mediemyndighet

blank

Stephen Colbert anklagar nu sitt tv-nätverk CBS för att ha stoppat en intervju med demokraten James Talarico från att sändas i linjär tv. Enligt Colbert beror beslutet på en rädsla för repressalier från den federala mediemyndigheten FCC, som styrs av Trump-administrationen. Intervjun, som skulle ha sänts i måndags, lades istället ut direkt på programmets Youtube-kanal.

Colbert berättar i sitt program att nätverkets jurister var mycket tydliga med att intervjun inte fick visas i sändningen. Han hävdar även att han fick instruktioner om att inte ens nämna att inslaget stoppats. Trots detta valde han att lyfta frågan under tisdagskvällen och rikta skarp kritik mot nätverkets agerande.

Tvisten om ”Equal-Time Rule”

CBS tillbakavisar Colberts anklagelser och menar att de inte har förbjudit intervjun. Nätverket hävdar att de endast gett juridisk vägledning om att sändningen skulle kunna aktivera den så kallade ”equal-time rule”. Regeln innebär att om en politisk kandidat får utrymme i tv under en valrörelse, måste motståndarna erbjudas lika mycket tid.

Traditionellt har talkshower varit undantagna från denna regel, men nyligen skickade FCC-chefen Brendan Carr ut ett brev där han öppnade för att ta bort det undantaget. Colbert påpekar att regeln aldrig tidigare har tillämpats på talkshow-intervjuer under hans 21-åriga karriär, och att CBS nu verkar ha valt att vika sig för myndighetens hot i förtid.

En infekterad relation

Satsningen på att begränsa Colberts utrymme sker i en tid då hans relation med både nätverket och president Donald Trump är extremt spänd.

  • Nedläggning i maj: Colbert bekräftade i juli att The Late Show läggs ner i maj 2026. CBS anger ekonomiska skäl, men kritiker menar att det är ett försök att blidka Trump inför en kommande bolagsfusion.

  • Ordbråk med presidenten: Trump har öppet firat nyheten om nedläggningen, vilket fick Colbert att svara med en rejäl svada i ett av sina monologer.

  • Jimmy Kimmel-effekten: Situationen påminner om händelserna hos konkurrenten ABC, där Jimmy Kimmel stängdes av i september efter kontroversiella kommentarer om mordet på en konservativ influencer.

Colbert avslutade sitt utlägg med att uttrycka förvåning över att ett globalt jätteföretag som CBS inte vågar stå upp mot vad han kallar ”mobbare”. Han betonade att även om nätverket har rätt att fatta sina beslut, har han rätten att prata om dem i sändning.

Läs mer

Från miljöhjälte till kontroversiell hälsominister – historien om RFK Jr

 

DHS jagar konton som kritiserar immigrationsmyndigheten

 

 

CBS stoppar Colbert-intervju: Rädsla för Trumps mediemyndighet

DHS jagar konton som kritiserar immigrationsmyndigheten

blank

Det amerikanska departementet för inrikes säkerhet, DHS, har skickat hundratals administrativa stämningar till stora techbolag som Google, Reddit, Discord och Meta. Syftet är att få ut personuppgifter om användare som kritiserat myndigheten ICE eller rapporterat om var deras agenter befinner sig. Du får här en inblick i en metod som tidigare främst användes för att utreda grova brott som barnhandel, men som nu verkar användas för att tysta kritiker.

DHS begär ut allt från namn och e-postadresser till telefonnummer för konton som har postat inlägg om ICE-aktiviteter, bland annat i Pennsylvania. Till skillnad från en husrannsakan kräver dessa administrativa stämningar inget godkännande från en domstol, vilket har fått medborgarrättsorganisationen ACLU att reagera kraftigt. De menar att myndigheten nu använder verktyget för att förtrycka åsikter de inte gillar.

Begäran

Techbolagen har en viss frihet att välja om de ska samarbeta eller inte. Google uppger att de granskar varje begäran för att skydda användarnas integritet och att de informerar användaren om att deras uppgifter har begärts ut, såvida de inte juridiskt förhindras att göra det. Meta har dock i flera fall gett användare en tidsfrist på endast tio dagar att bestrida kravet i domstol innan uppgifterna lämnas över.

Situationen har även spillt över på innehållsmoderering. I slutet av januari började Meta blockera länkar till en webbplats som listar tusentals namn på agenter inom gränspolisen och ICE. Samtidigt utreder politiker nu varför appar som spårar ICE-aktiviteter har plockats bort från Apples App Store och Google Play, och kräver att få se all kommunikation mellan bolagen och det amerikanska justitiedepartementet.

Källa: Engadget