Integritetens pris: Därför skiljer sig Apple och Android mer än du tror

Integritetens pris: Därför skiljer sig Apple och Android mer än du tror

Integritet är ett av de där orden som alla använder, men som få faktiskt granskar på djupet. När valet står mellan iPhone och en Samsung-telefon med Android handlar det inte bara om design, kamera eller batteritid. Det handlar i grunden om två olika synsätt på data.

Apple säljer i första hand hårdvara. Google säljer i första hand annonser. Samsung säljer hårdvara men bygger sina telefoner ovanpå Googles plattform. Redan där uppstår en avgörande skillnad.

En iPhone är tätt knuten till Apples ekosystem, medan en Samsung-telefon i praktiken är knuten till två parallella system: Samsung och Google. Det betyder att användardata kan flöda genom fler kanaler.

Integritet

Apple har under flera år profilerat integritet som en konkurrensfördel. Funktionen App Tracking Transparency innebär att appar måste be om uttryckligt tillstånd innan de får spåra användare över andra appar och webbplatser. Spårning är alltså avstängd som standard mellan appar. Annonsidentifieraren kan dessutom begränsas.

Android har motsvarande annonsidentifierare via Google, men systemet är mer integrerat i ett konto som redan används för sökningar, kartor, YouTube, e-post och annonsprofilering. En Samsung-telefon levereras dessutom med Samsungs egna tjänster, vilket innebär ytterligare ett lager av användardata och användarvillkor.

Samlar in data

Skillnaden ligger inte i att den ena plattformen är helt ren och den andra helt öppen. Båda samlar in diagnostikdata och användningsstatistik. Båda erbjuder inställningar för att begränsa spårning. Frågan är hur centralt datainsamlingen är för affärsmodellen.

Google bygger sin verksamhet på att förstå användarbeteenden. Sökningar, platsdata, tittarhistorik och interaktioner används för att skapa annonsprofiler. Den som använder en Samsung-telefon med aktivt Google-konto är därför en del av ett system där data är en kärnresurs.

Apple samlar också in data, men företagets intäkter är inte i första hand kopplade till annonser. Mycket av behandlingen, exempelvis vissa Siri-funktioner och bildanalys, sker lokalt på enheten. Apple erbjuder även utökad kryptering av iCloud-data för den som aktiverar avancerat dataskydd.

Anonym

Det innebär inte att iPhone är anonym. Platsdata, iCloud-backup och systemanvändning genererar information även där. Skillnaden är graden av centraliserad annonsprofilering och hur djupt integrerad den är i operativsystemet.

En annan aspekt är förinstallerade appar. En Samsung-telefon innehåller ofta både Googles och Samsungs egna motsvarigheter till samma funktioner, exempelvis molntjänster, appbutiker och röstassistenter. Fler aktörer innebär fler potentiella datapunkter. En iPhone har i huvudsak Apples egna tjänster på systemnivå.

Begreppet ”läcker mest information” är missvisande om det tolkas som säkerhetsbrister. Det finns inga belägg för att någon av plattformarna systematiskt läcker data genom osäker konstruktion. Däremot skiljer sig omfattningen av planerad datainsamling och hur den används kommersiellt.

Annonsdrivet ekosystem

En standardkonfigurerad Samsung-telefon med Google-konto aktivt är en del av ett mer annonsdrivet ekosystem än en standardkonfigurerad iPhone. Det innebär i praktiken att mer beteendedata kopplas till en profil för personalisering och annonsering.

Valet handlar därför inte om absolut rätt eller fel, utan om vilken modell du är mest bekväm med. Vill du minimera kopplingen till annonsprofilering på systemnivå ligger iPhone generellt mer restriktivt till. Är du djupt integrerad i Googles tjänster och accepterar den datamodellen kan en Samsung-telefon fungera utmärkt.

Integritet i mobilen är i slutänden inte en funktion. Det är en konsekvens av affärsmodellen bakom den.

Microsoft blockerade öknamn på Discord – anklagas för censur

Microsoft blockerade öknamn på Discord – anklagas för censur

blank

Microsoft har hamnat i blåsväder efter en märklig händelse i sin officiella Discord-kanal för Copilot. Det som började som ett försök att stoppa skräpinlägg förvandlades snabbt till en diskussion om censur när användare upptäckte att kritik rensades bort automatiskt.

Problemstarten var lika enkel som pinsam: Microsoft hade lagt in ett filter som stoppade ordet ”Microslop” – ett öknamn som används för att kritisera bolagets tunga fokus på AI. Den som försökte skriva ordet möttes av ett meddelande om att frasen var förbjuden. Skärmdumpar på blockeringen spreds snabbt på sociala medier och drog igång en våg av hånfulla kommentarer.

Enkla filter var lätta att runda

Det visade sig snabbt att Microsofts lösning var minst sagt bristfällig. Användare på plattformen X märkte att det räckte med att byta ut en bokstav mot en siffra, som ”Microsl0p”, för att gå runt filtret. Det tyder på att man använt en enkel lista med förbjudna ord istället för en smartare, sammanhangsbaserad moderering.

Från optimism till irritation

När servern startade i slutet av 2024 var stämningen positiv. Tidiga användare samlades där för att dela tips och testa hur Copilot fungerar ihop med Windows 11 och Office. Mycket av fokuset har legat på hur AI-tjänsten kan hämta information från appar som Outlook och Gmail för att hjälpa dig att hitta kontaktuppgifter och e-postadresser.

Den här händelsen visar hur skört förtroendet är när stora techbolag försöker styra samtalet i sina egna forum. Istället för att hantera kritiken skapade man en situation där användarna kände sig tystade, vilket bara gav öknamnet ännu mer spridning. Microsoft har i efterhand hävdat att regeln bara var tillfällig för att stoppa spam, men skadan i communityn är redan skedd.

Källa: TechSpot

Google backar för EU: Prisjämförelser får ta plats i sökresultaten

Google backar för EU: Prisjämförelser får ta plats i sökresultaten

blank

Google förbereder nu omfattande tester av hur sökresultat visas i Europa. Draget är ett försök att dämpa konflikten med EU-kommissionen gällande konkurrensbrott. Källor med insyn uppger för Reuters att bolaget snart börjar experimentera med format som ska ge rivaliserande tjänster större synlighet inom kategorier som hotell, flyg och restauranger.

Initiativet syftar till att visa att Google följer EU:s Digital Markets Act (DMA). Regelverket trädde i kraft förra året för att stävja teknikjättarnas dominans. Regulatorer i Bryssel hävdar att Googles sökmotor ger otillbörliga fördelar åt de egna tjänsterna för resor och logi. Detta begränsar din exponering för konkurrerande plattformar som specialiserar sig på bokningar och prisjämförelser.

Enligt uppgifter kommer det kommande testet att innebära att högt rankade vertikala sökmotorer visas som standard vid relevanta sökningar. Dessa rivaliserande tjänster ska placeras bredvid Googles egna resultat istället för att döljas längre ner på sidan.

Söker du exempelvis efter hotell i Paris eller flyg till Berlin, kommer den reviderade layouten att lyfta fram konkurrerande plattformar högst upp eller nära toppen. Under dessa, eller i vissa fall varvat med dem, kommer Google fortsätta visa dynamiska dataflöden från flygbolag och restauranger.

Rulla ut

Bolaget planerar att rulla ut den första fasen av testerna i Europa med fokus på hotellsökningar. Därefter utökas testerna till flyg och restauranger. Specifika tidsplaner är ännu inte offentliga och EU-kommissionen har avböjt att kommentera försöksperioden.

Googles sökresultat utgör grunden i affärsmodellen. Den komplexa arkitekturen bygger på algoritmer och realtidsdata som gjort sökmotorn dominant i världen. EU-kommissionen ser dock dessa mekanismer som ett verktyg för att agera grindvakt inom digital handel. Genom att favorisera egna moduler för hotell och flyg får Google en strukturell fördel som kan bryta mot DMA:s krav på likabehandling.

Att inte följa reglerna innebär en enorm ekonomisk risk. Överträdelser kan leda till böter på upp till 10 procent av bolagets globala årsomsättning. Google har redan betalat omkring 9,71 miljarder euro i böter till EU sedan 2017 för andra överträdelser rörande annonsering och mjukvara.

Även om Alphabet har föreslagit flera lösningar sedan anklagelserna lades fram i mars förra året, har de inte implementerats fullt ut. Konkurrenter och branschorganisationer menar att tidigare förslag saknat verklig betydelse. Denna uppdatering av gränssnittet är Alphabets hittills mest konkreta justering.

Det är osäkert om förändringarna räcker för att tillfredsställa EU:s strikta konkurrenskrav. För stunden verkar Google dock prioritera att modifiera sin kärnprodukt framför att riskera nya miljardböter.

Läs mer

Bedragare skapar falsk Gemini-bot för att sälja Google-krypto

 

Google släpper Gemini 3.1 Pro – introducerar justerbart tänkande

 

 

Hårdare tag mot dataläckor efter DOGE-skandalen

Hårdare tag mot dataläckor efter DOGE-skandalen

blank

Personal från effektiviseringsdepartementet DOGE har klampat in på federala myndigheter med ryggsäckar fyllda av bärbara datorer. Dessa var förprogrammerade med åtkomst till databaser som innehåller allt från personnummer och skattedeklarationer till biometriska data för miljontals amerikaner. Nu agerar kongressledamoten Lori Trahan för att stoppa liknande övertramp i framtiden.

Den 17 februari presenterade Trahans kontor en omfattande plan på 68 sidor för att skriva om integritetslagen från 1974. Den gamla lagen, som kom till efter Watergate, har visat sig vara tandlös. Minst tolv stämningar hävdar nu att DOGE brutit mot lagen genom att dammsuga myndigheter som finansdepartementet och socialförsäkringsmyndigheten på känslig information. Domaren Ellen Lipton Hollander konstaterar att regeringen aldrig lyckats ge ett enda giltigt skäl till varför DOGE skulle ha obegränsad tillgång till dessa data.

En visselblåsare har avslöjat att tekniker inom DOGE försökt bygga specialiserade datorer med samtidig åtkomst till flera olika myndighetsnätverk. Känsliga uppgifter ska dessutom ha hamnat på sårbara molnservrar. Trots att syftet sägs vara att bekämpa bedrägerier visar siffrorna på ett fiasko. Vid en kontroll av 110 000 ärenden hos socialförsäkringsmyndigheten flaggades endast två som misstänkta bedrägerier, samtidigt som systemets effektivitet dök med 25 procent.

Trahans lagförslag innebär bland annat att man tar bort de kryphål som låter myndigheter dela data utan samtycke. Hon vill även se ett nytt tillsynsorgan och att domstolar ska kunna ge skadestånd för integritetskränkningar, även om de inte lett till direkta ekonomiska förluster.

Din bil är en rullande spioncentral som snokar på dig

Din bil är en rullande spioncentral som snokar på dig

blank

Din bil har förvandlats till en rullande spioncentral. Under huven på moderna fordon döljer sig idag sensorer och mjukvara som registrerar varje rörelse du gör. Det handlar inte längre bara om GPS-positioner, utan om din körstil, hur hårt du bromsar och till och med vad du säger i kupén.

Denna data är hårdvaluta för tillverkarna, som i tystnad har skapat en ny intäktsmodell genom att sälja din integritet till försäkringsbolag och datamäklare.

Integritetsanalysen av dagens bilmarknad är dyster. Du får en produkt som marknadsförs med säkerhet och bekvämlighet, men som i praktiken fungerar som en datadammsugare. Tillverkare som Tesla, BMW och Ford bygger in system som ständigt är uppkopplade. De vet exakt var du parkerar, vilka butiker du besöker och hur ofta du överskrider hastighetsgränserna. Skillnaden mot din smartphone är att du sällan kan välja bort övervakningen i bilen utan att förlora grundläggande funktioner.

Strategin bakom denna datainsamling är enkel: kontroll. Genom att äga informationen om bilens hälsa och ditt beteende kan tillverkarna låsa in dig i sina egna ekosystem. De kan neka garantier baserat på hur du har kört eller höja din försäkringspremie via partnerskap. Du äger visserligen plåten och hjulen, men du har förlorat äganderätten till den digitala kopian av ditt liv bakom ratten.

Detta är ett skifte där bilen slutar vara ett verktyg för frihet och istället blir en stationär övervakningspunkt. Du betalar dyrt för att bli kartlagd i realtid, och transparensen kring vart din data tar vägen är i det närmaste obefintlig. Frågan är inte längre hur snabbt bilen går, utan hur mycket den berättar om dig för högsta budgivare.

Bilindustrins integritetskris i siffror

En omfattande granskning av Mozilla Foundation (2023) slog fast att bilar är den sämsta produktkategorin de någonsin granskat när det gäller integritet. De fann att 84 % av bilmärkena delar eller säljer din data till externa parter, och 92 %ger användarna noll kontroll över sin personliga information.

Källa: Mozilla Foundation: ”Privacy Not Included – Cars”

Försäkringsbolagens koppling till din körstil

I början av 2024 avslöjade The New York Times hur biltillverkare som GM, Ford och Honda delade detaljerad kördata (acceleration, hårda inbromsningar och hastighet) till datamäklare som LexisNexis. Denna data användes sedan av försäkringsbolag för att höja premierna för förare med ”riskfyllt” beteende – ofta utan att föraren var medveten om att datan delades.

Källa: The New York Times: Automakers Are Sharing Your Driving Behavior With Insurance Companies

Sensornätverket i kupén

Moderna bilar är utrustade med mellan 50 och 100 sensorer. Dessa samlar in allt från din vikt (via sätessensorer) till biometriska data via kameror som ska upptäcka trötthet. En rapport från Washington Post visade att en Chevrolet kan generera upp till 25 gigabyte data i timmen, vilket skickas tillbaka till tillverkarens servrar.

Bristen på samtycke

Enligt en undersökning från Euro NCAP och olika konsumentorganisationer är det nästan omöjligt för dig som köpare att förstå de användarvillkor du godkänner. Dessa dokument är ofta över 50 sidor långa och skrivna på komplicerad juridisk engelska eller översatt kanslisvenska, vilket gör det i praktiken omöjligt att ge ett informerat samtycke.

EU-lagar kan stoppa Metas klockplaner

EU-lagar kan stoppa Metas klockplaner

blank

Under de senaste åren har Meta försökt hitta vägar runt EU:s strikta dataskyddslagar (GDPR). När det gäller en klocka som samlar in biometriska data ställs saken på sin spets, eftersom hälsoinformation klassas som extra skyddsvärd.

Här är de största hindren som Meta måste hantera inför en europeisk lansering:

Förbud mot ”tvingat samtycke”

Enligt GDPR får ett företag inte tvinga dig att ge upp din hälsodata bara för att en produkt ska fungera. Meta har tidigare försökt hävda att datainsamling är en nödvändig del av deras avtal med användaren, men EU-domstolen har underkänt det argumentet flera gånger. För klockan innebär det att Meta måste ge dig ett verkligt val att använda klockan utan att din puls eller sömn säljs vidare till annonsörer.

Biometrisk data är ”känslig”

Hälsodata har ett särskilt starkt skydd i Europa. För att Meta ska få behandla den informationen krävs ett ”uttryckligt samtycke”. Problemet för Meta är att de historiskt sett har haft svårt att bevisa att deras samtyckesprocesser är tydliga nog. Om EU bedömer att Meta döljer vad de faktiskt gör med din pulsdata i krångliga användarvillkor, riskerar klockan att säljstoppas direkt.

Granskning av kameran

Kameran på handleden är en annan juridisk mina. EU-regler kring integritet på offentliga platser är hårda. Om klockan används för att smygfilma eller fotografera andra människor kan den bryta mot lagar som rör rätten till den egna bilden. Vi har sett liknande problem med Googles smarta glasögon och Metas egna Ray-Ban-samarbete, där integritetsmyndigheter krävt tydliga indikatorer på att inspelning pågår.

Miljardböter som affärsrisk

Meta har redan fått rekordböter på över 1,2 miljarder euro för olaglig överföring av data till USA. Att lansera en enhet som mäter blodtryck och medicinering innebär en enorm juridisk risk. Varje felsteg i hur den datan lagras eller delas kan leda till nya böter som baseras på företagets totala globala omsättning.