av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter
Filmen Materialists, regisserad av Celine Song, utspelar sig i New York och följer Lucy, en framgångsrik matchmaker som hjälper rika klienter att hitta kärleken. Samtidigt försöker hon själv navigera mellan känslor, status och pengar.
När hon återser sin före detta pojkvän John, spelad av Chris Evans, kolliderar hennes värld med den hon byggt upp kring en av sina mest exklusiva kunder, Harry, spelad av Pedro Pascal.
Celine Song utforskar hur kärlek och kapitalism smälter samman i en samtid där relationer värderas som tillgångar. Filmen är skarp i sin analys av hur pengar styr både begär och moral, och den visar hur svår balansgången mellan känslor och ambition kan vara. Dakota Johnson gör en övertygande huvudroll som Lucy, driven men samtidigt fångad i sitt eget system av yta och kontroll.
Genomarbetad
Visuellt är filmen snygg, elegant men den saknar nästan helt känslor. För att vara en film som ska handla om kärlek, åtrå, och att träffa den rätte så är den ovanligt platt, händelselös och utan hetta. Materialists tar sikte på att vara en vass samtidskommentar förpackad som en kärlekshistoria men den är påfallande händelselös, platt och på det hela taget rätt ointressant. Varje förhållande förvandlas till en affärstransaktion, en förhandling och det är förvisso det Celine Song vill spegla och utforska. Det är filmens titel förvisso men likafullt – Materialists saknar nerv, kittlingar och riktiga känslor.
Titel: Materialists
Regi: Celine Song
Medverkande: Dakota Johnson, Chris Evans, Pedro Pascal
Genre: Drama, romantik, satir
Land: USA
Premiär: 2025
Språk: Engelska
Visas på: Köp/hyrfilm
Betyg
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter
En omfattande europeisk studie, ledd av BBC och samordnad av European Broadcasting Union (EBU), visar att AI-assistenter systematiskt förvränger nyhetsinnehåll – oavsett språk, land eller plattform. Resultaten presenterades vid EBU:s nyhetskonferens i Neapel och bygger på den mest genomgripande granskningen av sitt slag hittills.
I undersökningen deltog 22 public service-bolag i 18 länder och på 14 språk. Tillsammans granskade journalister över 3 000 svar från ChatGPT, Copilot, Gemini och Perplexity. Svaren utvärderades utifrån kriterier som faktakorrekthet, källhänvisningar, förmågan att skilja fakta från åsikt samt kontext.
Resultaten är tydliga:
- 45 procent av alla svar innehöll minst ett betydande problem.
- 31 procent hade allvarliga brister i källhänvisningar, där källor saknades, var felaktiga eller missvisande.
- 20 procent innehöll stora faktafel, inklusive påhittade detaljer och inaktuell information.
- Gemini presterade sämst, med problem i 76 procent av svaren – mer än dubbelt så mycket som övriga assistenter, främst på grund av svaga källangivelser.
Jämfört med en tidigare BBC-studie har vissa förbättringar skett, men felfrekvensen är fortfarande hög.
Forskarna varnar för konsekvenserna. AI-assistenter ersätter redan sökmotorer för många användare. Enligt Reuters Institute’s Digital News Report 2025 får sju procent av alla nätanvändare sina nyheter via AI-assistenter – en siffra som stiger till 15 procent bland personer under 25 år.
Inte enstaka misstag
”Den här forskningen visar tydligt att problemen inte är enstaka misstag,” säger EBU:s mediedirektör Jean Philip De Tender. ”De är systematiska, språköverskridande och gränsöverskridande – och de hotar allmänhetens förtroende. När människor inte vet vad de ska lita på riskerar de att inte lita på någonting alls, vilket i förlängningen kan skada demokratin.”
Peter Archer, programdirektör för generativ AI på BBC, tillägger: ”Vi ser stora möjligheter med AI, men människor måste kunna lita på det de läser och ser. Trots vissa framsteg är problemen fortfarande betydande. Vi vill att dessa verktyg ska fungera och samarbetar gärna med AI-företagen för att förbättra dem till nytta för publiken och samhället.”
Som en del av projektet har forskargruppen tagit fram News Integrity in AI Assistants Toolkit – ett verktyg som ska bidra till lösningar på de identifierade problemen. Syftet är både att förbättra svaren från AI-assistenter och stärka mediekompetensen hos användare. Verktyget behandlar två huvudfrågor: ”Vad kännetecknar ett bra AI-svar på en nyhetsfråga?” och ”Vilka brister behöver åtgärdas?”.
EBU och dess medlemsorganisationer uppmanar nu EU och nationella tillsynsmyndigheter att tillämpa befintliga lagar om informationsintegritet, digitala tjänster och mediemångfald. De betonar också behovet av oberoende, kontinuerlig granskning av AI-assistenter i takt med att tekniken utvecklas.
Källa: European Broadcasting Union
Läs mer
Hade CHATGPT varit en riktig medarbetare så hade hen fått sparken
Nu sitter vi och skriker och svär åt våra AI-bottar
Det krävs tålamod, massor av tålamod att jobba med AI
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Apple framställs ibland som ett företag som ständigt befinner sig i konflikt – i domstolar, med myndigheter eller med konkurrenter. Rubrikerna återkommer med jämna mellanrum: Apple utreds, Apple anklagas, Apple tvingas. Bilden av ett bolag som alltid är i centrum för en konflikt är inte nödvändigtvis rättvis.
Granskar du nyhetsflödet lite närmare framträder ett lite annat mönster. Rättsprocesser, utredningar och regleringar gäller ofta flera av världens största teknikbolag samtidigt – Google, Meta, Amazon och Microsoft – men Apple väljs ändå ut som rubrikens huvudperson. Det beror inte på att Apple alltid är mer inblandat, utan på att företagets namn väcker intresse, igenkänning och reaktioner.
Redaktioner
Redaktioner vet att en rubrik med Apple skapar uppmärksamhet. Företaget förknippas med design, innovation och prestige, vilket gör namnet till en tydlig bärare av dramatik. Apple blir därför ofta symbolen för hela tekniksektorns utmaningar, även när besluten i praktiken omfattar flera aktörer.
Företaget undgår inte kritik. Den strikta kontrollen över ekosystemet är ett återkommande ämne för myndigheter och lagstiftare världen över. Rubriker som placerar Apple i centrum riskerar ändå att ge dig en skev bild av verkligheten – som om bolaget ensamt stod för hela branschens problem.
Ensam
Fenomenet handlar i grunden om berättarteknik. När Apple nämns först blir nyheten tydlig och konkret. Den strukturen – en huvudperson, en konflikt och ett beslut – fungerar effektivt journalistiskt, men bidrar också till en förenklad bild av ett företag som ibland får stå ensam som symbol för något mycket större.
Samma nyhet – två helt olika rubriker
Nyheten handlar om att Storbritannien ställer krav på att teknikjättarnas app-butiker ska öppnas upp.
The Guardian sätter en korrekt rubrik som säger att kravet från brittiska myndigheter gäller både Apple och Google.
BBC väljer att utelämna Google i sin rubrik. Först i tredje stycket i texten framgår det att kravet gäller både iOS (Apple) och Android (Google).
Jag tror inte för en sekund att det handlar om att BBC:s journalister har ett horn i sidan på Apple utan att de vet om att får du med Apple i rubriken så lockar det fler till läsning. Problemet är att lite för många av nyhetskonsumenterna bara oaser rubriken och möjligen en del av ingressen.
Läs mer
Striden om Digital Markets Act trappas upp mellan Apple och EU
Skandalapparna Tea och TeaOnHer borttagna från App Store
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter
Frihetens ekokammare
Elon Musk säger att X är platsen där alla röster får höras. Det stämmer, så länge rösterna låter som hans egen. Plattformen som en gång byggde på dialog har blivit en monolog, där frihet betyder rätten att applådera rätt person. Musk kallar det yttrandefrihet, men i praktiken är det en scen med publik – och bara en mikrofon.
Resultatet är ett socialt nätverk som förväxlar kaos med öppenhet och provokation med tanke. Det som tidigare var världens digitala torg är nu hans privata ekokammare, där friheten är total så länge den följer manus.
Streamingkriget – där alla förlorar
När streamingtjänsterna kom lovade de frihet från reklam, dyra abonnemang och kabelkaos. I dag betalar du mer än någonsin, ser färre filmer och får reklam ändå. Varje plattform har sitt eget paket, sin egen app, sina egna begränsningar och sin egen prishöjning.
Bolagen skyller på produktionskostnader, men det är inte publiken som blivit dyrare – det är girigheten. Serier tas bort för att minska skatteutgifter, klassiker försvinner utan förklaring och abonnemang växer som ogräs. Framtidens tv blev precis som gårdagens – bara sämre sorterad och dyrare.
Influencerns bekännelse
De hatar sociala medier. De säger det i sina flöden, på sina stories och i sina vloggar – och varje gång växer följarantalet. Influencers predikar digital detox samtidigt som de schemalägger nästa sponsrade inlägg. Det är som att hålla föredrag om nykterhet med ett vinglas i handen.
De kallar det självrannsakan, men det är bara ännu ett innehållsformat. För i slutändan handlar det inte om att logga ut, utan om att synas när man låtsas göra det.
Googles minneslucka
Google minns allt utom varför det en gång startade. Sökjätten som lovade att organisera världens information har förvandlats till en maskin för annonser, rekommendationer och självuppfyllande algoritmer. Resultatet är en värld där ingen söker längre – man bara klickar på det Google redan valt ut.
Företaget kallar det personalisering. I praktiken betyder det att du får se mer av det du redan tror på, tills du till slut bara hittar dig själv.
Zuckerbergs metavers
Mark Zuckerberg pratar fortfarande om framtiden, men den ser alltmer ut som 2011 med VR-glasögon. Hans metavers är ett socialt nätverk där ingen vill vara, men där alla förväntas ha ben. Facebook har blivit en digital förort där folk mest postar minnen och klagar på algoritmen.
Zuckerberg säger att han vill bygga gemenskap, men har i praktiken byggt världens största spegel – en plats där mänsklig kontakt bytts mot notiser och likes.
Microsofts renässans
Microsoft vill vara både coolt och företagsamt, både nytt och tryggt. Det är som att se en medelålders man köpa elgitarr. AI, moln och Copilot ska göra allt enklare, men varje gång du öppnar Word får du tre nya funktioner och ingen aning om hur du stänger av dem.
Företaget har återuppfunnit sig själv som teknikens vuxen i rummet, men varje gång Windows uppdateras blir det tydligt: även vuxna kan tappa kontrollen.
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: Appar och Program
ChatGPT Atlas är en ny webbläsare från OpenAI som bygger på Chromium och är djupt integrerad med företagets egen AI-assistent. Webbläsaren är i första hand framtagen för macOS men väntas senare släppas även till Windows, iOS och Android.
Atlas skiljer sig från traditionella webbläsare genom att ChatGPT finns tillgängligt direkt i ett sidofält. Du kan ställa frågor, få förklaringar eller sammanfatta innehåll utan att lämna den sida du befinner dig på. Funktionen gör surfandet mer interaktivt och passar användare som redan är vana vid att använda ChatGPT som arbetsverktyg. Tekniskt så är det alltså samma webbläsare som Google Chome och Brave (Chromium)
Minnesfunktion
En annan intressant detalj är minnesfunktionen, som kommer ihåg vad du tidigare gjort och kan hjälpa dig att återgå till sidor eller uppgifter. Funktionen är frivillig, men den väcker frågor om integritet och hur mycket av användarens data som lagras. Designen är ren och modern, och funktioner som fullständiga adressfält och scrollande flikar ger ett intryck av kontroll och precision.
Atlas är samtidigt tydligt i ett tidigt utvecklingsskede. Vissa tillägg fungerar inte ännu, och webbläsaren kan upplevas som långsammare än konkurrenter. Flera användare har också noterat att AI-delen ibland ger felaktiga svar eller tolkningar. Dessutom begränsas användningen i nuläget av att programmet bara finns till macOS.
Förändras
ChatGPT Atlas är en intressant idé som visar hur webbläsandet kan förändras när AI blir en naturlig del av upplevelsen. Den passar dig som är nyfiken på teknik och vill testa något nytt, men inte dig som kräver en färdig och helt stabil produkt. Dock menar jag att integrationen måste bli enklare, inte lika synlig. Ett fält som tar 25-30 % av webbläsarens yta för att visa ChatGPT är inte en optimal lösning, även om jag inte har ett bättre förslag.
En hel del plugins och tillägg fungerar inte heller – vilket inte är oväntat i och med att ChatGPT Atlas är helt ny. Webbläsarens är ett intressant koncept, en bild av vad som kan komma men för egen del vände jag snabbt tillbaka till Safari och Brave. Brist på plugins, ingen synkronisering mellan flera enheter och avsaknad av versioner för iOS och iPadOS drar ned betyget några snäpp.
Titel: ChatGPT Atlas
Utvecklare: OpenAI
Plattform: macOS (Windows, iOS och Android planeras)
Bygger på: Chromium
Lanseringsår: 2025
Funktioner: Integrerad ChatGPT-assistent, minnesfunktion, sidofält för AI-interaktion
Var kan du testa den: OpenAI.com
Betyg
Läs mer
OpenAI tar upp kampen mot Google – med egen AI-webbläsare
OpenAI satsar på en social app och videogenrering med AI
OpenAI lanserar ChatGPT Atlas – webbläsaren med inbyggd AI-assistent
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter
Jag hoppas att iPhone Air blir ett fiasko, att inge köper Apples nya, supertunna telefon. Inte för att jag ogillar ny teknik eller smart design, utan för att den representerar något som borde få ett slut – den maniska jakten på tunnhet.
Under årens lopp har Apple pressat sina produkter allt närmare gränsen för vad som är praktiskt användbart, och resultatet har ofta blivit sämre upplevelser för användarna. förutom då att prylarna faktiskt inte håller för normalt bruk.
Elegant
Tunna enheter låter kanske elegant i reklamen, men i verkligheten betyder det sämre grepp, kortare batteritid och kompromisser som märks varje dag. Telefoner blir hala och obekväma att hålla i, så tunna att de nästan kräver skal bara för att kännas stabila. Batteriet får mindre utrymme, vilket direkt försämrar det som flest människor faktiskt bryr sig om – batterikapacitet. Vad hjälper det med en millimeter tunnare telefon om den inte har ström för en hel dag?
Apple borde veta bättre. De har redan gjort samma misstag en gång – med det ökända butterfly-tangentbordet. I sin iver att skapa världens tunnaste bärbara dator byggde Apple ett tangentbord som nästan inte gick att skriva på. Tangenterna gick sönder, fastnade, eller slutade svara helt. Inte ens efter flera uppdateringar och designförsök gick problemen att lösa. Till slut tvingades Apple backa och återgå till en traditionell konstruktion, med större slaglängd och pålitlig mekanik – precis det som användarna hade bett om hela tiden, ett fungerande tangentbord.
Kommer någon ihåg iPhone 6 Plus, förresten? Stor skärm, tunn, så tunn så att den böjdes, under normalt bruk och gav upphov till det som kallades #bendgate.
Ultratunn
Följer iPhone Air samma väg riskerar Apple att upprepa sina egna misstag. En ultratunn telefon kan se sofistikerad ut i en presentation, men den förlorar sin mening om den blir obekväm att använda, har kort batteritid eller känns bräcklig. Design handlar inte om att vinna kampen om tunnast produkt, utan om balans mellan form, funktion och hållbarhet.
Knappt hade Apple avslutat meningen ”med ett batteri som räcker hela dagen”, när de också lade till att det finns en powerbank, specialdesignad batteripack just för iPhone Air, som bara passar iPhone Air. Den som tagit isär detta extrabatteri upptäcker att det också är precis just det – ett extra batteri, identiskt med det som sitter under skalet i telefonen.
Misslyckande
Kanske krävs ett misslyckande som iPhone Air för att Apple och resten av branschen ska stanna upp. Vi behöver inte fler produkter som ser bra ut på pressbilder men fungerar sämre i verkligheten. Vi behöver teknik som håller, fungerar och känns bra i handen – inte tunnare för varje år, utan bättre.
Jag kan notera att iOS 26 drar mer batteri än tidigare versioner av iOS och min gissning är att det återstår en del optimering att göra och att all ny grafik kräver mer batteri. Det är inte helt förvånande och jag är övertygad om att Apple kommer att få ordning på batteritiden i takt med kommande uppdateringar. Det jag funderar på, är om min iPhone 16 Pro Max uppvisar påvisbart sämre batteritid, håller verkligen ”med ett batteri som räcker hela dagen”?
iPhone Air är snygg, elegant – den snyggaste iPhone 17 modellen men vad hjälper det att den är vacker att titta på om du måste kladda telefonen flera gånger per dag?
Därför hoppas jag att iPhone Air blir ett fiasko.
