Molnjättarnas makt gör internet farligt sårbart – nätet kommer att krascha igen

av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter

Det senaste avbrottet i Amazons molnplattform AWS visade hur sårbart det moderna internet har blivit. När servrarna i flera av företagets datacenter slutade svara drabbades tusentals webbplatser, appar och system världen över.

Allt från nyhetstjänster och e-handel till interna företagsverktyg slutade fungera under flera timmar. För många användare var det ett osynligt fel – de visste bara att en webbsida eller app plötsligt inte gick att nå.

Orsaken var enligt Amazon en felaktig konfiguration i det nätverk som kopplar samman flera centrala tjänster inom AWS. Felet spred sig snabbt eftersom infrastrukturen är så djupt integrerad mellan olika regioner. I praktiken betyder det att en störning i ett fåtal servrar kan få följdeffekter i hela kedjan av beroenden. Ju fler företag som bygger sina system ovanpå samma plattform, desto större blir effekten när något går fel.

Decentraliserat

Internet skapades en gång för att vara decentraliserat – ett nät av noder som kunde kommunicera även om delar av infrastrukturen slogs ut. Under de senaste tio åren har den grundtanken till stor del försvunnit. I dag passerar en stor del av världens datatrafik genom några få jättar: Amazon Web Services, Microsoft Azure och Google Cloud. Tillsammans driver de merparten av den digitala infrastrukturen som allt från nyhetssajter och streamingtjänster till sjukhussystem och myndigheter vilar på. När en av dessa aktörer får problem blir effekterna globala.

Molnlösningarna byggdes för att ge skalbarhet, effektivitet och lägre kostnader. De har gjort det möjligt för små företag att använda samma teknik som internationella koncerner och för utvecklare att starta nya tjänster på några minuter. Men bekvämligheten har ett pris. Ju mer som koncentreras till några få datacenter, desto mer liknar internet en pyramid där toppen styr allt. Ett fel i en central nod kan slå ut miljontals användare – även de som själva aldrig valt Amazon, Google eller Microsoft.

När en tjänst som AWS drabbas av ett längre avbrott märks det inte bara i e-handeln eller sociala medier. Även betalningslösningar, internsystem, resebokningar, logistik och kundtjänstsystem påverkas. Företag som förlitar sig helt på molnet tappar ofta både dataåtkomst och kommunikation samtidigt. I värsta fall kan en verksamhet stå still i timmar eller dagar. För organisationer med samhällskritiska funktioner är det en oacceptabel risk.

Förvärras

Problemet förvärras av att molntjänsterna i sig är hopflätade med varandra. En webbtjänst som använder AWS kan också bero på Google för e-post och Microsoft för autentisering. När en länk bryts i kedjan kan följdeffekterna bli svåra att förutse. Systemen har blivit så komplexa att ingen längre har en fullständig bild av hur beroendena ser ut. Det gör felsökning och återställning långsamma, särskilt när felet ligger djupt i nätverkets kärna.

Den centrala strukturen innebär dessutom säkerhetsrisker. Stora molnaktörer är ständiga mål för attacker eftersom en lyckad intrångsförsök ger tillgång till enorma mängder data. En koordinerad cyberattack mot en global leverantör kan få långt större konsekvenser än en riktad attack mot enskilda företag. Samtidigt lockar den ekonomiska vinsten av att samla allt på samma plats: effektiv drift, enkel administration och snabb tillgång till ny teknik. Den ekonomiska logiken går alltså på tvärs med säkerhetstänkandet.

Ett annat problem är beroendet av enskilda jurisdiktioner. De flesta stora molnleverantörer är amerikanska företag och omfattas därför av amerikansk lagstiftning. Det innebär att även europeiska myndigheter och företag som lagrar data i dessa moln i praktiken ligger under amerikansk kontroll. När politiska konflikter, handelskrig eller sanktioner uppstår kan det snabbt bli ett problem.

Förändrad syn

Det finns vägar framåt, men de kräver en förändrad syn på hur nätet ska byggas. Redundans och decentralisering behöver åter bli grundprinciper. Fler organisationer borde använda flera molnleverantörer, eller kombinera externa moln med egna servrar, så kallade hybridlösningar. Lokala moln och regionala datacenter kan minska beroendet av de globala jättarna. Tekniken finns redan – det handlar mest om prioriteringar och kostnadsvilja.

Internets styrka låg en gång i att det inte gick att stänga ned. Nu har det blivit motsatsen: en infrastruktur som riskerar att lamslås av en felaktig kodrad i ett centralt datacenter. Det senaste avbrottet hos Amazon var en påminnelse om vad som händer när bekvämlighet går före robusthet. Nätet behöver åter bli det det en gång var – ett system byggt för att stå emot fel, inte samla dem på ett och samma ställe.

För det kommer att hända igen.

Läs mer

Miljarder i förluster efter AWS-krasch – största driftstoppet på flera år

Miljarder i förluster efter AWS-krasch – största driftstoppet på flera år

Dataskrapning – den osynliga industrin som stjäl dina data och säljer den till högstbjudande

av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter

Dataskrapning, eller web scraping, är en metod för att automatiskt samla in information från webbplatser. I stället för att en människa manuellt kopierar text, bilder eller siffror från en webbsida används programvara eller skript som snabbt kan läsa av innehållet, extrahera det och spara det i strukturerad form – ofta i databaser eller kalkylblad.

Tekniken används inom allt från marknadsanalys till forskning, men väcker samtidigt juridiska och etiska frågor eftersom den ofta berör upphovsrätt, sekretess och användarvillkor.

Rent tekniskt går dataskrapning till så att en robot, ibland kallad en bot eller crawler, besöker en webbplats på samma sätt som en vanlig webbläsare. Den laddar sidor, identifierar den information som är intressant – till exempel produktnamn, priser eller artiklar – och sparar den lokalt. Det finns öppna och lagliga former av skrapning, till exempel när webbplatser erbjuder ett API som ger tillgång till data under tydliga villkor. Men det finns också aktörer som kringgår tekniska skydd eller användarvillkor för att komma åt information som egentligen inte får hämtas automatiskt.

SerpAPI

Ett av de mest kända företagen inom området är det amerikanska företaget SerpApi, med huvudkontor i Texas. Företaget erbjuder en kommersiell tjänst som låter kunder skrapa sökresultat från bland annat Google, Bing, Baidu och andra sökmotorer. Namnet står för “Search Engine Results Page API” – en tydlig beskrivning av vad tjänsten gör. Med SerpApi kan företag och utvecklare programmässigt hämta allt från webblänkar och nyhetsresultat till bilder, kartor och shoppingdata.

SerpApi marknadsför sin tjänst som ett lagligt och effektivt sätt att samla in offentlig information, särskilt för företag som arbetar med SEO-analys, marknadsbevakning eller dataforskning. Företaget betonar yttrandefrihet och rätten att få tillgång till offentliga data som en grundläggande princip, och menar att det är tillåtet att hämta information som redan är offentligt tillgänglig på nätet. Samtidigt erbjuder de sina kunder olika tekniska lösningar för att undvika att blockeras – till exempel genom att använda roterande IP-adresser, dolda användaragenter och servernätverk som efterliknar mänskligt surfande.

Det är just dessa metoder som gör att SerpApi ofta hamnar i centrum för diskussioner om gränsen mellan legitim datainsamling och otillåten åtkomst. Företaget har flera gånger anklagats för att hjälpa kunder att kringgå skyddssystem hos sökmotorer som Google, vilket i sin tur har lett till rättsliga tvister och hård kritik från aktörer som vill skydda sitt innehåll. SerpApi hävdar dock att de följer amerikansk lag och att deras verksamhet är skyddad av den amerikanska konstitutionens första tillägg, som garanterar yttrandefrihet.

Mellanhand

I praktiken fungerar SerpApi som en mellanhand mellan användaren och sökmotorn. När en kund skickar en sökförfrågan till SerpApi går den vidare till sökmotorn, hämtar resultaten och returnerar dem i ett strukturerat format som JSON, vilket gör det enkelt att använda datan i egna system och applikationer. På så sätt slipper företag bygga egna skrapverktyg och kan i stället abonnera på färdig bearbetad data.

Dataskrapning är i dag en växande del av den digitala ekonomin. För företag som SerpApi är affärsidén att göra denna process enkel, snabb och skalbar. Samtidigt växer pressen på både lagstiftare och teknikföretag att dra tydliga gränser mellan tillåten dataanvändning och intrång. När AI-modeller, sökmotorer och datadrivna företag blir allt mer beroende av stora datamängder blir frågan om var gränsen går för skrapning inte bara teknisk – utan också juridisk och moralisk.

Källa: SerpApi

Läs mer

Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data

LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton

Reddit går till attack mot Perplexity och tre databolag: ”Bankrånare på nätet”

Facebook stoppar data-skrapare men använder samma metod själva

Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data

LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton