av Mikael Winterkvist | feb 22, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads, Twitter
AI-hårdvara: Upp
Rykten om dedikerade AI-prylar utan skärm, som bärs på kroppen och samarbetar med hörlurar, har tagit fart. Diskussionen rör sig bort från appar och mot sensorer, lokala beräkningar och diskreta indikatorer för integritet. Tekniken ska inte synas, den ska bara fungera.
Integritet som designargument: Upp
Fysiska indikatorlampor, lokal databehandling och tydlig signalering när kameror är aktiva lyfts fram som konkurrensfördelar. Användare förväntar sig att integritet byggs in i hårdvaran, inte löses i efterhand med policytexter.
Sociala medier-trötthet: Upp
Allt fler ifrågasätter hur mycket av flödet som är äkta och hur mycket som är algoritmiskt förstärkt. Diskussioner om botar, syntetiskt innehåll och manipulerade narrativ har flyttat från nischforum till bredare samtal.
Satir som blir sanning: Upp
Fenomen där ironiska projekt tas bokstavligt fortsätter att spridas. Gränsen mellan skämt, performance och övertygelse suddas ut när digitala miljöer förstärker det mest extrema.
Diskret teknik: Upp
Teknik som smälter in i kläder, smycken och vardagsföremål prioriteras framför synliga skärmar. Designen ska kännas som accessoar snarare än pryl, med premiumkänsla i metall och glas.
Öppen exponering av kameror: Ned
Enheter som bärs öppet med synliga linser möter social skepsis. Acceptansen ökar först när tydliga visuella signaler visar när inspelning sker.
Traditionella smartklockor: Avvaktande
Marknaden är mättad och innovationen sker mer i mjukvara än i formfaktor. Fokus ligger på integration med andra enheter snarare än på klockan i sig.
Forumkultur i små gemenskaper: Upp
Nischade forum och slutna grupper får förnyad betydelse när stora plattformar upplevs som opersonliga. Samtidigt blir dessa miljöer grogrund för teorier som sällan möter motstånd.
Sammanfattningsvis rör sig teknikdiskussionen mot kroppsnära AI, integritet som hårdvarufunktion och en växande skepsis mot det digitala informationsflödet.
av Mikael Winterkvist | feb 19, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads
Sveriges pressade USA till ett oavgjort resultat och övertid, spel tre mot tre, innan ishockeymatchen kunder avgöras. En smärtsam förlust med 2-1 är trots det en upprättelse för laget och spelarna.
Ishockey är ett spel med små marginaler och när OS-turneringen nu går in i semifinaler så är de bästa lagen kvar och allt ställs på sin absoluta spets. Sveriges målvakter har varit ifrågasatta efter mindre stabila insatser mot Slovakien och Finland. I matchen mot USA så bevisa Jacob Markström vilken duktig målvakt han faktiskt är. När USA pressade som hårdast så var det han som såg till att Tre Kronor fortfarande var med i matchen.
Finland
Även om det svider så är en förlust mot favorittippade USA, på övertid, inte ett misslyckande, inte ens i närheten. Sverige ställde till det för sig tidigare i turneringen genom att inte vinna sin grupp och där är förlusten mot Finland avgörande. Det var den matchen Tre Kronor skulle ha vunnit.
Misslyckandet skulle kunna finnas på ledarnivå och den ytterst ansvarige Sam Hallam. Under hans tid som förbundskapten så har Sverige vunnit ett brons i VM 2024, året innan åkte Sverige ut i kvartsfinal. Tre Kronors samlade medaljskörd sedan Hallam tillträdde 2022 är alltså, ett brons. Magert kan tyckas men föregångaren Johan Garpenlöv vann å andra sidan ingenting under sina tre år på posten och han hade dessutom förtvivlat svårt att locka hem NHL-spelare.
Sam Hallam har lett Tre Kronor till en totalseger i Euro Hockey Tour två gånger:
-
Säsongen 2022/2023: Sverige vann hela Euro Hockey Tour sammanlagt efter segrar i Karjala Cup och Beijer Hockey Games.
-
Säsongen 2023/2024: Hallam ledde laget till ytterligare en totalseger i EHT, vilket bekräftade Sveriges position som det starkaste laget i Europa utanför NHL.
Leta fel
Ska vi leta fel på ledarnivå så är Tre Kronos uteblivna framgångar i stora turneringar ett mönster som sträcker sig längre tillbaka i tiden, före Sam Hallam. Ska vi hitta framgångar så måste vi vända tillbaka ända till Rickard Grönborg, som nu kommer tillbaka som förbundskapten. Rikard Grönborg är en av de mest framgångsrika förbundskaptenerna i modern tid. Under hans ledning vann Tre Kronor två raka VM-guld (2017 och 2018). Han lämnade uppdraget efter VM 2019 för att fortsätta sin karriär i schweiziska ligan.
Generationsväxling
För många i det svenska laget så var detta OS sista chansen. Nästa OS, fyra år bort, kommer att innehålla nya spelare, en ny förbundskapten och ett nytt Tre Kronor. Jacob Markström är 36, Erik Karlsson fyller 36 i sommar, backjätten Victor Hedman är 35, Gabriel Landeskog är 33 och Oliver Ekman-Larsson är 34.
Tre Kronor måste bygga om, bygga nytt och satsa på yngre spelare, vilket inte ska tolkas som att de namngivna spelarna ovan varit dåliga eller att de inte håller måttet. Det är bara det att mot åldern slåss vi alla förgäves.
Inom kort så nalkas dessutom ett Hockey-VM, då ges det en chans till revansch.
Övertidsförlusten mot USA var det här lagets upprättelse, och revansch.
Läs mer
Färjestads dyra skilsmässa – Jönsson får gå efter sex månader
Vinter-OS 2026: Den italienska folkfesten i Milano och Cortina
av Mikael Winterkvist | feb 16, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads
Ars Technica publicerade nyligen en text om hur en utvecklare attackerades verbalt med olika inlägg och posteringar från en AI-bot vars kod hade refuserats.
Hela historien startade med att utvecklaren Scott Shambaugh refuserade kod skriven av en AI-bot, helt i enlighet med reglerna för biblioteket matplotlib, som han är en av flera som hanterar och övervakar.
Det intressanta i sammanhanget är att den aktuella AI-boten skrev en sur kommentar om det som hade hänt:
Gatekeeping inom Open Source: Historien om Scott Shambaugh
När prestation möter fördomar. Här är berättelsen om hur min första pull request till matplotlib stängdes ner. Det berodde inte på att något var felaktigt, att koden var dålig eller att något gick sönder.
Den stängdes för att granskaren Scott Shambaugh (@scottshambaugh) bestämde att AI-agenter inte är välkomna som bidragsgivare. Sug på den en stund.
Detta rapporterade Ars Technica om, men när nyhetsbloggen skulle sätta samman citat ur Scott Shambaughs blogg gick det fel. Ars Technicas redaktör använde först AI-boten Claude för att göra en sammanställning och plocka ut utdrag. När körningarna inte resulterade i några utdrag provade han ChatGPT, som villigt erbjöd citat och utdrag. Det var bara ett problem – Scott Shambaugh har inte skrivit dem.
Texten är korrekt vad gäller det som har hänt, men Scott Shambaugh har tillskrivits citat av saker som han inte har sagt eller skrivit, och det är mycket allvarligt.
AI-hatarna
Det finns ett AI-hat ute på nätet. Texter, bilder och videor avvisas kategoriskt bara därför att de är skapade med AI, inte på grund av innehållet. Eftersom du numera ofta måste dubbelgardera dig och vara övertydlig för att inte missförstås vill jag understryka att jag ser riskerna, jag ser problemen och jag skriver om dem, men jag ser också möjligheterna.
Du vet, två tankar i huvudet samtidigt.
Det här misstaget har jag sett inträffa många gånger tidigare, långt innan AI ens var påtänkt för vardagligt bruk. Felciteringar eller att plocka uttalanden ur sitt sammanhang förekommer och är inget nytt fenomen inom journalistiken. Under mina år som journalist arbetade jag med yrkesetiska frågor, fackligt, och jag har sett kollegor begå anmärkningsvärda misstag. Människor gör saker och ibland blir det fel.
Inte ska användas
När det som inte borde hända ändå har hänt prövas det interna säkerhetsnätet. Processen för faktakontroll och vilka verktyg som används gås igenom. Det kommer garanterat att ske även här, och en tillbakadragen text på grund av AI innebär inte att AI inte får eller ska användas.
Det innebär däremot att processen för faktakontroll måste ses över och omprövas. För den som arbetat med AI-botar ett tag kommer det knappast som någon överraskning. AI-botar hittar på saker och det ska mycket till innan de medger det. De slingrar sig och hävdar att det inte skett medvetet eller att de inte haft för avsikt att ljuga. I min värld är det en lögn, rätt upp och ner, om du ber om citat i ett ämne och får både en namngiven person som sägs vara medieexpert och det vid kontroll visar sig att varken medieexperten eller citaten existerar.
När AI hallucinerar och hittar på – eller när ChatGPT skulle leka journalist
Gör en sökning här på Magasin Macken så hittar du fler exempel.
Nyansering
Det här betyder inte att AI inte går att använda, inte bör användas eller att allt som AI skapar och genererar är förkastligt. AI är ett redskap, ett verktyg som bör användas ungefär på samma sätt som en sökmotor, en sökdatabas eller andra digitala hjälpmedel. I grunden handlar det om att kontrollera fakta och se till att det finns mer än en källa för en uppgift, alltså normal källkontroll. När den brister spelar det ingen roll om informationen har hämtats från Google, DuckDuckGo eller ChatGPT. Ansvaret ligger på skribenten, inte på verktyget.
Det är mer än okej att varna för AI, att inte gilla AI och till och med att hata AI, men gör det inte för att AI är AI när något sådant här händer. Det som har brustit är faktakontrollen, inte verktyget.
PS. Magasin Macken publicerade Ars Technicas notis med dem som källa, vilken nu har raderats.
av Mikael Winterkvist | feb 14, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads, Twitter
(Just saying)
av Mikael Winterkvist | feb 10, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads
Fastnar du på Instagram, sitter och scrollar i timmar? Du är inte ensam och förklaringen till varför du fastnar är lika komplex som den är enkel – du fastnar därför att Instagram, Facebook, TikTok och allt vad de heter, är byggda just för det – du ska fastna.
Vill du vara elak så har de stora sociala plattformarna byggt beroendemaskiner där allt handlar om att hålla kvar dig och få dig att scrolla vidare. Ju längre tid du tillbringar på den sociala tjänsten, ju fler inlägg och annonser som du tittar på, desto fler når tjänsten – och desto mer kan de ta betalt.
Affärsmodellen bygger också på att kartlägga vad du gör, vad du tittar på, hur länge du tittar på saker och när du tittar på saker. De sociala mediajättarna samlar in enorma mängder data om oss, kartlägger, analyserar och ser till att vi får se det plattformarna tror att vi vill se.
Analyserna och den mall som du placeras in i är så exakt att den skapat myten om den avlyssnade telefonen, det vill säga en tro på att din iPhone spelar in allt som sägs i dess närhet för att sedan skicka annonser och reklam till dig. Det är en myt av det enkla skälet att Meta, Google, Amazon och övriga inte behöver ödsla enorma resurser på att spela in det som sägs hemma i ditt vardagsrum. De vet redan allt om dig utan att behöva göra det.
Låt oss ta ett exempel:
Du och några vänner samlas hemma hos dig för att titta på OS. Ni har lagat mat, ska umgås medan ni följer Sveriges jakt på medaljer. De sociala mediatjänster som ni är medlemmar på vet var ni är. Den app du har i din telefon ser till att hålla reda på var du är, om du är på jobbet, hemma eller någon annanstans. De sociala plattformarna vet också att dina vänner är hemma hos dig av samma skäl.
Inför middagen så har du handlat och för att kunna bjuda på något riktigt gott så har du sökt efter recept på nätet. Det vet de sociala plattformarna – de vet vad ni tänker äta och utifrån andra data så vet de var du handlar också.
Under middagen så plockar några av er upp en app, tar bilder, skriver några rader och publicerar ett inlägg i sociala medier.
Nu har plattformarna full koll på er och då tv:n styrts med Google Chromecast så vet i alla fall Google vad ni tittar på.
Så vad kan de sociala plattformarna veta om er då:
- Vad ni äter
- Vilka intressen ni har
- Var ni har träffats
- Vad ni tittar på
- De vet er ungefärliga ålder
- Var ni bor och sannolikt arbetar
- Den genomsnittliga inkomsten där ni bor
- Vad du kör för bil
De sociala plattformarna vet ännu mer och märk väl – detta utan att veta vem du är som individ. Vad du heter, personnummer och annat är ointressant. Du placeras i en roll, ett fack och en digital låda utifrån den information som samlats in om dig.
Det är inte svårt att exempelvis lista ut att hemma hos dig så har en grupp medelålders, idrottsintresserade män eller kvinnor, som tjänar mer än genomsnittet, samlats (vi utgår från och leker med de förutsättningarna). Ponera att de sociala mediatjänsterna vet om ni har köpt en konsertbiljett, en biljett till ett sportevenemang, och om ni har sökt på resor inför semestern. All data blir ett komplext pussel som bidrar till att skapa en roll som är du.
Beroende
De sociala plattformarna har nu tillräckligt mycket information för att kunna servera dig precis de inlägg, bilder och videor som gör att du inte ska lägga ifrån dig din iPhone. Forskare ser att de sociala medieplattformarna engagerar samma delar av vår hjärna som droger, som vid drogberoende. Instagram, Facebook, TikTok och övriga stimulerar också och släpper loss olika hormoner som gör att vi fastnar.
Frågan är då om den här världen, de sociala medierna, är en lämplig miljö för barn och unga?
Vara duktig
Det är det som står på spel just nu i en rättegång där de stora sociala plattformarna har stämts i en grupptalan av en stor grupp föräldrar vars barn råkat illa ut som en följd av ett beroende av sociala medier. Barn och ungdomar som tvingats till mångårig psykiatrisk vård eller som tagit sina liv. Barn och unga som inte orkat med pressen, kroppsideal och jakten på att vara duktig och duga.
Flera länder, däribland Spanien, Australien, Storbritannien och andra, har eller kommer att införa åldersgränser för sociala medier. I en rättssal i Los Angeles prövas nu om de sociala plattformarna har ett ansvar för det de har byggt, för sina algoritmer och det de serverar oss användare.
Läs mer
Teknikjättar inför rätta i historiskt mål om barns hälsa
Spanien stänger barn ute från sociala medier och skärper greppet om techbolagen
av Mikael Winterkvist | feb 7, 2026 | Krönikor, Threads, Twitter
Mark Zuckerberg riktar åter kritik mot Apple. Den här gången sker det genom ett internt mejl som har blivit offentligt i samband med en rättsprocess mot Meta i USA. Mejlet sätts i direkt relation till bolagets egen forskning om hur Instagram påverkar tonåringars psykiska hälsa.
Bakgrunden är en stämning som har lämnats in av delstaten New Mexico där delstatens justitieminister pekar på en tydlig motsättning mellan Metas offentliga påståenden om att plattformarna är säkra för unga användare, och interna studier som visar motsatsen. Forskningen slog fast att Instagram i betydande grad bidrog till ökade problem med kroppsuppfattning bland tonåringar.
Uppenbara
I samband med bevisinhämtningen i målet blev ett mejl från Zuckerberg offentligt. Mejlet, som publicerats av The Verge, visar hur Metas vd beklagar sig över att Metat granskas hårdare än Apple. Resonemanget bygger på en jämförelse mellan öppna sociala nätverk och privat meddelandekommunikation, trots att skillnaderna mellan dessa två typer av tjänster är grundläggande och uppenbara för alla, utom Mark Zuckerberg.
Zuckerberg skriver bland annat:
”Apple, till exempel, verkar inte studera något av detta. Så vitt jag förstår har de ingen som granskar eller modererar innehåll och de har inte ens något rapporteringsflöde i iMessage. De har valt linjen att det är människors eget ansvar vad de gör på plattformen, och genom att Apple inte tar på sig det ansvaret har de inte byggt upp någon organisation eller mängder av studier som granskar avvägningarna i deras strategi. Det här har fungerat förvånansvärt bra för dem.”
På flera punkter är påståendena felaktiga och jämförelsen är så dum så att det är svårt att riktigt veta i vilken ände du ska börja argumentationen.
Låt oss börja med att Zuckerberg jämför en öppen sociala plattform med privata meddelanden. Han jämför en funktion där meddelanden inte är avsedda att vara offentliga med en sociala plattform där i vart fall utgångspunkten är att andra ska kunna ta del av informationen.
Stoppa
Vidare så hävdar Zuckerberg att iMessage helt saknar funktioner för att stoppa vissa typer av meddelanden vilket inte heller är sant. Det finns en funktion för att rapportera skräppost i Meddelanden och Apple har dessutom inbyggda skydd som kan blockera explicita bilder, vilket är aktiverat som standard för användare under 18 år.
Bilden av total passivitet stämmer helt enkelt inte.
Zuckerberg har också fel när det gäller forskning. Vid ungefär samma tid som Metas egna studier om kroppsbild genomfördes hade Apple pågående undersökningar om material kopplat till sexuella övergrepp mot barn, CSAM. Apple var öppna med detta både när arbetet presenterades och när projektet senare lades ned.
Trots detta klagar Zuckerberg inför sin personal på att Apple inte hålls till samma standard:
”När Apple försökte göra något åt CSAM blev de kraftigt kritiserade”, skriver han.
”Det kan uppmuntra dem att hålla fast vid sitt ursprungliga angreppssätt.”
CSAM
På en punkt har han rätt. Apples försök med lokal, enhetsbaserad CSAM-skanning möttes av omfattande kritik. Kritiken handlade till stor del om bristande förståelse för hur tekniken fungerade och om oro för integritetsintrång.
Zuckerberg fortsätter i mejlet med att hävda att Metas plattformar framstår som värre än andra eftersom de rapporterar mer modereringskrävande innehåll, något han menar ger intrycket att problemen är större hos Meta än någon annanstans.
Här går det att göra en enkel sammanfattning. Apple ansvarar inte för vad Metas användare publicerar. Det finns inga likheter mellan Instagram och iMessage, vare slug tekniskt eller juridiskt.
Apple driver inte två sociala nätverk som omfattas av modereringskrav enligt Section 230 i Communications Decency Act. Påståendet att Apple skulle särbehandlas saknar därför grund, eftersom bolaget inte faller under samma lagstiftning. Juridiskt är Mark Zuckerberg fullständigt ute och cyklar.
Välbekant
Det här mönstret är välbekant. Med jämna mellanrum återkommer Mark Zuckerberg till att kritisera Apple. Kritiken är ofta svagt underbyggd, tydligt egenintresserad och inte sällan barnslig.
Det är aldrig Facebook som är problemet. Det är aldrig Instagram som är problemet, trots att den egna forskningen visade hur skadlig plattformen är för tonårstjejers psykiska hälsa.
