av Mikael Winterkvist | dec 16, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
En av de youtubers och influensers som publicerat hundratals videor om det infekterade bråken emellan Joakim Lundell och Christofer ”Chrippa” Berg tjänade, enligt egna uppgifter runt 2.5 miljoner kronor på kort tid. I den tredje delen av Bo-Göran Bodins dokumentär framkommer det att Joakim Lundells minnen inte är ett barns minnen. Han medger i dokumentären att minnena kom först i vuxen ålder.
Dokumentären ”Hatet” har lett till en bitvis upprörd debatt ute på nätet. SVT har granskats en av de mest inflytelserika personerna i den digital världen, men också utanför nätet, Joakim Lundell.
I en rad intervjuer så har Joakim Lundell bestämt hävdat att bevisen för övergrepp, tortyr och långvarig misshandel ska finnas i journaler och utredningar gjorda under hans barndom. Granskningen visar att det inte är så.
Barns upplevelser
Joakim Lundell har också, sedan de första avsnitten publicerats, hävdat att SVT försöker ta ifrån ett barn sina upplevelser när det visat sig att utredningar, journaler och utlåtanden inte innehåller det han skrivit om i boken ”Monster” och berättat om i radio och tv-program och tidningsintervjuer. Det visar sig att det inte är ett barns upplevelser, barndomsminnen, utan minnen som ska ha kommit till Joakim Lundell långt senare.
Joakim Lundell medger i ett inspelat telefonsamtal att minnena kommit i vuxen ålder, vid 31 års ålder.
Hatdrev
Offentligt så har Joakim Lundell tagit avstånd från näthat och nätmobbing men i slutna chatrum så har han eldat på och uppmanat till hatdrev. Det visar sig också att han varit drivande i att bygga upp de helt falska uppgifterna om en sekt, ett påstått självmord som leder att att broderns flicksväns familj dras in i bråket mellan bröderna. Istället för att gå ut med påståenden, lögner och falska uppgifter så skickar han fram en av sina vänner – den youtuber som tjänade 2.5 miljoner på kort tid.
På en direkt fråga om han är inblandad i att Christofer Bergs flickväns, nu hustru, dagbok stals och publicerades så förnekar han att att det skulle vara så. Utdrag ur en hemlig chatt ger bilden av att han var drivande, uppmanade den som tog sig in i i parets lägenhet med hjälp av låssmed att fotografera dagboken.
Smutsig
Det är en smutsig, infekterad värld som visas upp i SVTs dokumentär och det är en värld där allt spelas upp offentligt, även privata saker, som skrivits i en dagbok. Det är publiceringar som traditionella medier aldrig skulle ens överväga att publicera. Flera av de influensers och youtubers som gett sig in i konflikten har inte gjort det i rollen som rapportörer utan de har tagit ställning för den ena eller den andra sidan och istället blivit en del i bråket.
Det är en värld där familjebråk och högst privata saker förvandlas till bisarr underhållning och där de egna följarna kan användas som ett vapen, medvetet eller omedvetet.
Traditionella medier
Parallellt med den här världen så finns också en diskussion om medier, public service, moral och etik i traditionella medier. Journalister och medier ifrågasätts och det skapas alternativa mediakanaler. Det senaste exemplet är högerprofilen Henrik Jönssons ”100 procent” som startats med stöd från investerare, som Jönsson inte vill berätta vilka de är.
Det här är en viktig debatt. Medierna ska granskas och moral, etik och pressetiska regler ska diskuteras, ständigt, men hela den diskussionen blir en smula absurd och märklig när vi samtidigt har en typ av medier där allt släpps fram utan filter, utan tillstymmelse till faktakontroll. Där frågan om uppgifter ska publiceras eller inte avgörs av hur mycket pengar du kan tjäna, inte huruvida uppgifterna är relevanta och om det är moraliskt och etiskt försvarligt att publicera uppgifterna.
En mediavärld där du inte försöker låta alla komma till tals i en balanserad, hyggligt objektiv rapportering. Du tar ställning, väljer sida och sedan är du en del i den pågående konflikten.
Frågor
Frågan är hur den här världen ska hanteras i det perspektivet?
En annan fråga är vilket ansvar stora amerikanska techjättar har när de skapar en gigantisk plattform och både tjänar pengar på, och betalar för, publiceringar som direkt skadar enskilda?
Det borde också vara en viktig diskussion och debatt.
Källor:
- SVT – Joakim Lundell medger – fick sina traumatiska minnen som 31-åring
- SVT – Hemlig chatt avslöjar: Joakim Lundells inblandning i hatkampanjen
- SVT– Professorn: Saknas vetenskapligt stöd för bortträngda minnen
Läs mer
Här är de som har mest inflytande i sociala medier i Sverige
SVT-granskning: Saknas bevis för Lundells barndomsskildring
Joakim Lundell och sanningen
Välkommen till en värld där vi säljer din olycka och hittar på för att skapa innehåll
av Mikael Winterkvist | dec 14, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter
– Hej, hur mår du Skellefteå?
– Jo tack, bra, men varför frågar du?
– Jo, men jag tanker på krisen, de svarta rubrikerna och alla orosmoln, så hur mår du?
– Tänker du på ishockeyn så har de ju snabbt studsat tillbaka. Skellefteå AIK har inte förlorat två matcher i rad, än, i årets SHL.
– Nej, jag tanker på den där batterifabriken?
Jaha, Northvolt. Tja, vad ska jag säga. Northvolt är historia, det slutade med en gigantisk konkurs som drabbat en lång av företag. Några har tvingats i konkurs eller står inför en rekonstruktion när så mycket pengar försvann. Sen har tusentals anställda drabbats, några har tvingats att åska hem tior sina hemländer,. några har kunnat stanna ih sedan har konkursboet köpts av amerikanska Lyten. Det är väl ungefär det men det kan ju du och alla andra läsa er till.
– Så du mår inte dåligt då?
– Nja, kanske snarare något mitt emellan, inte bra, inte dåligt, nu några månader efter beskedet att Northvolt gått omkull.
– Hur ser befolkningen på det som hörn då tror du?
– Skellefteå har gått igenom kriser förr, och alltid överlevt. Det kommer Skellefteå att göra den här gången också. Boliden har svajat, varit i kris, fabriker har köpts, lagts ned och flyttat och regionen, dåvarande Landstinget, varslade tusentals om uppsägning en bit in på 1980-talet. Det har blåst kallt förr och det är alltid tråkigt, det blir alltid en stor påfrestning, inte minst för enskilda, folket som bor här men vi är en smula luttrade så efter den första chocken så brukar vi resa på oss, borsta av oss och lyfta blicken mot en ny framtid. Det är bara att konstatera faktum, Northvolt, lyckades inte. Nu återstår det att se om Lyten gör det.
– Vad tror du då?
– Jag tror väl egentligen ingenting utan håller tummarna för att dets ak gå bra, för alla skull.
– Vad säger du om alla olyckskorparna då, de som nu kraxar i illa dold skadeglädje?
– Ingenting, det är upptill dem om de vill måla fan på väggen, skrika ”vad var det vi sa?” eller om de vill våga satsa, tro och hoppas på en ljusare framtid.
– Utveckla det där?
– Det är ju som så att all näringsverksamhet, att starta och driva ett företag är förenat med en viss risk. Antingen så är du villig att ta en risk, tro på det du vill göra eller så vill du inte göra det. Sen med facit i hand går det alltid att rikta kritik mot Northvolt, inte mints så gåt det att rikta kritik mot medierna som inledningsvis applådera och var odelat positiva. Sen slog det över, pendeln vände tillbaka men det gäller inte bara Northvolt. Det är så det brukar vara och fungera. Skadorna efter Northvolt känns i hela bygden och naturligtvis var det så att luften gick ur oss alla men samtidigt så kan du inte lägga dig ned och dö. Det är bara att gilla läget och försöka att gå vidare.
– Vad tror du om Lyten då?
– Ingenting, jag hoppas innerligt att de ska lyckas och att det ska gå bra.
– Hockeyn då?
– Toppen, som alltid. Vi konstaterar att de har problem att spela ishockey, norröver, och de har en bit kvar innan de får komma in i finrummet söderöver.
– Ingen skadeglädje?
– Inga kommentarer.
– Fegis!
– Säg så här då, svensk ishockey skulle må bra av fler heta derbyn men du får ingen i Skellefteå att öppet säga att de hoppas att laget söderöver ska lyckas att ta klivet upp, lika lite som att någon kommer att sögs att de hoppas att det ska gå bra för rivalerna norrut.
– Så du, mår rätt okej då?
– Vi i norra Sverige mår aldrig bra, det ligger inte för oss. Vi är mörkrets, och det negativismens vänner samtidigt som vi är förbannat tjuriga och aldrig ger upp. Vi mår, det gör vi.
– Kaffe?
– Alltid.
av Mikael Winterkvist | dec 14, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter
Europa har traditionellt förlitat sig på USA. Detta förtroendekapital byggdes upp under över åttio år. Alliansen grundades på Marshallplanen, Berlinluftbron och det gemensamma försvaret mot Sovjetunionen. Grunden utgjordes av en delad uppfattning om demokrati, frihandel och multilateralism. Denna grund existerar inte längre.
Donald Trumps presidentskap, särskilt den andra perioden, har haft en seismisk effekt på det transatlantiska samarbetet. Han har inte bara skadat relationerna, utan har aktivt demonterat dem. Förtroendet mellan kontinenterna har eroderats till en nivå som aldrig observerats sedan andra världskriget.
Stabiliserande
USA:s traditionella roll som stabiliserande kraft är förbi. Varenda europeisk land tvingas nu dra slutsatsen att ett amerikanskt ledarskap saknar beständighet. Washington kan när som helst ensidigt överge sina åtaganden. Denna insikt må vara smärtsam., men den är lika tydlig som nödvändig. Vi kan inte lita på USA längre. Vi ska inte lita på USA längre.
Trump har vid upprepade tillfällen uttryckt tvivel på Natos relevans. Han har antytt att USA inte kommer att försvara allierade som inte uppfyller vissa finansiella krav. Dessa uttalanden är inte bara retorik. De är direkta signaler som Europa måste agera efter. Europeiska unionen (EU) måste nu planera för en framtid utan USA som garant för Europas säkerhet. Detta kräver omfattande investeringar i det egna försvaret. Det innebär ett nytt perspektiv på det egna ansvaret.
Tullar
Även den ekonomiska dimensionen har förändrats dramatiskt. Trumps användning av tullar och protektionistiska åtgärder mot EU visade att handelsavtal kan rivas upp godtyckligt. Detta skapar en permanent osäkerhet för europeiska exportörer och företag. Europa tvingas söka sig till alternativa handelspartners. Kontinenten måste stärka de interna ekonomiska banden.
Politiken har blivit ideologisk. Trumps flört med auktoritära ledare runt om i världen har skapat en djup klyfta i värderingar. Européer ser USA:s politik som en potentiell risk mot de demokratiska idealen. USA betraktas inte längre som den moraliska fyren. Lägg sedan till den nu läckta nya amerikanska säkerhetsstrategin där Trump vill bryta sönder EU och locka till sig Ungern, Polen, Italien och Österrike.
Förtroende
Det tar tid att bygga upp ett förtroende. Förstöra det går snabbt. Europa kommer inte att glömma de senaste årens ensidiga agerande och har fått har fått lära sig en sig en läxa. Kontinenten kan inte längre lägga sin säkerhet, ekonomi eller sina värderingar i händerna på ett USA som upplevs som djupt splittrat och oförutsägbart.
Oavsett vem som styr USA i framtiden kommer Europa att prioritera strategisk autonomi. Kontinenten kommer att bygga ut egna försvarskapaciteter. Det kommer att etablera handelspolitiska skyddsmekanismer. Förtroendet är brutet och skadan är permanent. Europa har inlett en ny era av oberoende.
Det kommer att vara Trumps politiska arv.
av Mikael Winterkvist | dec 14, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter
Detox
Digital detox är populärt. Särskilt bland personer som aldrig tänkt en egen tanke utan wifi.
Påhittat pris från en genomkorrumperad organisation
Så fick han till slut sitt pris, sitt fredspris, instiftat (påhittat) av genomkorrumperade FIFA och dess ordförande Gianni Infantino. För den som orkar så finns en lång redogörelse för det FIFA och dess delegater har hittat på nedskriven hos Wikipedia.
När Human Rights Watch ville veta vilka kritikerna var för att få priset, kriterierna, hur nominerade och vinnare utsetts så svarade inte FIFA.
Frågor
Det finns människor som säger att de “bara ställer frågor”. Det de egentligen gör är att parkera sina åsikter i handikapprutan och vägra flytta på sig.
Dagstidningarna på nätet
Dagstidningarna har svårt att locka nya läsare, speciellt lokaltidningarna. Tidningskrisen har let fram till sammanslagningar, uppköp och ett fenomen där det som ser ut att vara två tidningar i själva verket bara har olika färger och olika ledarsidor – allt annat är identiskt. Så ser lokaltidningsmarknaden ut bland annat i Luleå där Norrbottens Kuriren, NK, och Norrländska socialdemokraten, NSD, i praktiken är samma tidning. Samma redaktion gör två tidningar.
Ett annat inslag är robottexter där information plockas ur offentliga register. Det är därför du ser blåsljusnotiser, fastighetsaffärer och bolagsregistreringar hägg upp på förstasidorna ute på nätet. Det handlar inte om en nyhetsvärdering utan om teknik. Tidningarna kan plocka fram informationen, presentera den som nyheter, automatiskt. Backar du några år så var fastighetsaffärer och bolagsregisteringar notiser. De ansågs inte ha särskilt stort nyhetsvärde.
Blåljusnotiser, polisingripanden, användes som pluggmaterial, notiser, som petats in där det blivit lite utrymme över.
Idag rankas de som nyheter som ibland landar i topp på lokaltidningarna.
Lägg sedan till att det det som kallas feature-material, tidsobundet material, skapas i tidningsverkstäder, centralt vilket betyder att även det materialet ser likadant ut och finns i många tidningar. DSet kan vara texter om hur du målar ditt hus, vad du kan odla i din trädgård, reportage av olika slag. Följden av den centrala produktionen är att Agda i Kalix får läsa om Greta i Jönköping – i sin lokaltidning.
Nu var det många år sedan jag sprang omkring på en tdininsgredaktion men är verkligen vägen framåt för att locka fler läsare att försämra produkten?
Yttrandefrihet
Det finns personer som tror att yttrandefrihet betyder rätt att slippa mothugg. Det är ett missförstånd i klass med att tro att ett kommentarsfält är en trygg zon.
av Mikael Winterkvist | dec 14, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter
AI-sektorn har upplevt en nästan oöverträffad tillväxt under de senaste åren, driven av de transformerande Large Language Models (LLM) och genombrott inom generativ AI. Frågan är om marknaden speglar verklig, omedelbar ekonomisk nytta, eller om vi bevittnar en klassisk spekulativ bubbla.
Flera ekonomiska indikatorer pekar på att värderingen är extrem och att koncentrationen av vinst är ohållbar på sikt.
Indikator
Den mest påtagliga indikatorn på en potentiell bubbla är den aggressiva värderingen av de få ledande bolagen. Värderingar i miljardklassen har uppnåtts baserat på löften om framtida intäkter, snarare än robusta, befintliga vinster.
Ett tydligt exempel är den exceptionella ökningen i värdet på Nvidia. Företaget har blivit motorn för AI-infrastrukturen tack vare dess grafikprocessorer (GPU:er). I början av 2024, baserat på aktuell information] uppnådde Nvidia en marknadsvärdering som överskred [ange en relevant milstolpe, t.ex. 2 biljoner USD]. Denna värdering grundas nästan uteslutande på efterfrågan från AI-träningscenter och molnjättar. Detta skapar en farlig flaskhals. Många analytiker pekar på att en stor del av marknadens tillväxt är beroende av att ett bolag uppfyller leveranskedjans krav.
Ett bolag som i huvudsak har en enda produkt – grafikkort.
En annan källa till oro är den enorma kapitalinvesteringen i AI-startups. Enligt data från CB Insights uppgick det globala riskkapitalet som investerades i AI-företag till cirka 50 miljarder USD under 2024. Denna kapitaltillströmning sker ofta till värderingar som sällan motiveras av befintliga intäkter. Detta skapar en klyfta mellan företagens faktiska prestation och deras spekulativa pris på marknaden.
Vinstmarginaler och kundberoende
Vinsterna är dessutom kraftigt koncentrerade till ett fåtal infrastrukturleverantörer, primärt de stora molntjänsterna (Amazon, Google, Microsoft). Dessa företag agerar som både kund och leverantör i AI-ekosystemet. Microsofts investering i OpenAI är ett talande exempel. En stor del av OpenAIs intäkter går tillbaka till Microsoft för att betala för den molninfrastruktur (Azure) som krävs för att köra deras modeller. Detta skapar ett slutet system där kapitalet cirkulerar mellan jättarna. Detta system gör det svårt för nya aktörer att bryta sig in med hållbara affärsmodeller.
Ett historiskt mönster från tidigare teknikbubblor är att investeringar rusar in i en ny teknik långt innan en bred, lönsam användning har etablerats. Financial Times (FT) har påpekat att även om AI-modellerna är banbrytande, är den faktiska monetariseringen (hur pengar tjänas) fortfarande i sin linda utanför moln- och dataanalys. Detta innebär att de flesta applikationsföretag ännu inte har bevisat att de kan konvertera teknisk innovation till långsiktigt hållbara kassaflöden.
Ta dig en titt på alla dessa appar och program dem AI-stöd så har du snabbt en samling bra exempel på en överdriven tilltro till AI och en tro att du ska kunna sälja saker bara du slänger in lite AI.
Varningssignaler från ekonomiska cykler
Historien om finansiella bubblor, från tulpanmanin till dotcom-eran, visar att eufori och extrem hastighet i värdeökningar sällan är hållbara. Den nuvarande AI-marknaden uppvisar tydliga drag av en ”allt-in”-mentalitet. Företag som inte har någon tydlig AI-strategi straffas, medan de som överdriver sin AI-närvaro belönas.
Ett bra exempel är Apple som anklagas för att ha halkat efter, för att inte hänga med i racet och för att vara för långsamma och för obeslutsamma. Med facit i hand så kan det visa sig vara just Apple som har haft en strategi, som hållit fast vi den och som inte kastat miljarder med dollar in i olika projekt. Google, Meta och Amazon har, som ett exempel betalat fantasilöner för AI-utvecklare samtidigt som enorma belopp plöjts ned i AI-investeringar.
Denna massiva kapitalkoncentration i infrastruktur och spekulativa startups skapar en obalans. En avmattning i riskkapitalinvesteringarna, eller ett misslyckande för en av de högt värderade ”nyckelfirmorna”, skulle kunna utlösa en korrektion. De extremt höga värderingarna gör marknaden mycket känslig för dåliga nyheter. Detta är det tydligaste tecknet på att bubblan är under maximal press.
För tillfället så räddades marknaden av Nvidias vinstsiffror men vad händer om Nvidia inte tjänar så mycket pengar som Wall Street förväntar sig?
Vad händer när någon frågar sig hur länge OpenAI kan blöda miljarder dollar, varje månad?
Källor:
av Mikael Winterkvist | dec 14, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter
Det hör till, att när ett år ska summeras så ska vinnare och förloras koras så här är Magasin Mackens lista på vinnare – och förlorare.
Förlorare
Tesla
Tesla säljer allt färre bilar överallt, utom i Norge. Konkursen från billigare, i första hand kinesiska elbilar, har slagit hårt mot Tesla och till det kommer en högerextremistisk, rasistisk VD, Elon Musk. Tesla, en elbil, har en stor bred målgrupp bland miljöengagerade bilägare. De som vill åka miljövänligt och som inte återfinns på Elon Musks politiska planhalva. Idsag kan du hitta en begagnad Tesla till riktigt bra priser, rent av till fyndpriser men de säljs ändå inte. Ingen vill äga och köra en Tesla, utom i Norge.
Tesla är definite en av årets stora förlorare och Elon Musk hade varit det också om han, inte trots Teslas tappade försäljning, har beviljats ett bonusprogram som kommer att göra honom till världens rikaste person, flera gånger om. Förutsatt att han når de av styrelsen uppsatta målen.
Generella Sök- och Annonsplattformar
Vi kommer inte att söka information via traditionella sökmotorer särskilt länge till. Vi kommer inte att ställa en fråga och sedan sitta och väja mellan en massa länkar, för att möjligen hitta det vi säker. Vi kommer att fråga någon av våra AI-lösningar där vi får ett svar direkt.
Sociala medier
Förlorare kan vara lite mycket sagt men vi tillbringar allt mindre tid ute på sociala medier. Det är ett trendbrott och det kan vara ett skifte som vi ser inledningen av. När ditt flöde dessutom fylls med falska videor, AI-påhitt, klickbeten och ständiga bråk och konfrontationer så minskar vårt engagemang ytterligare.
Lokaltidningarna
Centralt producerade sidor, tidningar som slås samman med identiskt innehåll förutom ledarsidan, lokaltidningar som toppar sina förstasidor med fastighetsaffärer, blåljusnotiser och bolagregistreringar lockar inte läsare. Det har aldrig varit en särskilt bra affärside att försämra en produkt som säljer dåligt på marknaden men alltför många lokaltidningar försöker.
Vinnare
Nintendo
Sju år efter lanseringen av Nintendo Switch kom uppföljaren Nintendo Switch 2. Tekniknördarna dömde ut den nya spelkonsolen, det var för lite för sent och konkurrenterna hade bättre handfallna spelkonsoler. Marknaden, konsumenterna och spelarna tyckte annorlunda och sedan Nintendo Switch 2 lanserades så är det den konsol som säljer mest, alla kategorier.
Det beräknas att innan året är slut så kommer Nintendo har sålt i storleksordningen 19 miljoner enheter.
Molnleverantörer
Många AI-lösningar kräver ett moln där data ska lagras och processas. De tydligaste vinnarna inom hela AI-sektorn är därför inte de som utvecklar och bygger AI; det är Microsoft, Amazon, Google och andra som kan tillhandahålla stora, komplexa och avancerade molnlösningar – för AI.
Vikbara telefoner (iPhone Fold)
Nästa år kommer Apple att lansera sin nya, vikbara telefon, iPhone Fold. Visst, Samsung och allt vad de heter har redan vikbara smarta telefoner ute på marknaden men den marknaden kommer inte ta fart förrän Apple kliver in på arenan. Apple har gång på gång bevisat att du behöver inte vara först – om du hela tiden är bäst.
Marknaden för vikbara telefoner kommer att ta fart, om, Apple gör det alla rykten säger – lanserar iPhone Fold.
Problemlösare
AI-bolag som löser problem, agenter och verktyg för att boka möten, hantera bokföring, anteckna, summera och sammanfatta – de som löser små och stora vardagsproblem är vinnare i AI-racet. Nu är det dags att vi lämnar videor, bilder och effekter och börjar att använda AI för nyttiga saker – som att lösa problem.
