av Mikael Winterkvist | mar 11, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads, Twitter |
När Apple lanserade och visade upp iPhone, den första modellen, skakade det om en hel bransch. Nu har Apple gjort det igen med MacBook Neo.
S.Y. Hsu, ASUS biträdande vd, kallar MacBook Neo för en “chock för pc-industrin”.
Apple har bevisat att det går att bygga en billig bärbar dator för flertalet och fortfarande komma in under 10 000 kronor, strax över om du väljer den större modellen, med marginal. Dessutom en bärbar dator av hög kvalitet, med aluminiumskal, högkvalitativt tangentbord och även med Touch ID.
Det är en bärbar dator som ligger långt ifrån de billiga, plastiga Windows-baserade konkurrenterna och som på flera avgörande punkter slår liknande datorer i prisklassen 600–800 dollar.
Prestanda
Apples utveckling av en bärbar dator med telefonkretsar kommer möjligen inte som en stor överraskning sett till prestanda. Det har länge varit känt att Apples hårdvara för iPhone och iPad mycket väl kan jämföras med hårdvaran i Apples datorer, men sedan krävs mod för att göra verklighet av tankarna.
Det råder ingen tvekan om att MacBook Neo kommer att bli en succé, men det är en produkt som också kommer att slå direkt mot övriga MacBook-modeller och inte minst mot iPad.
Apple har gång på gång visat att bolaget inte är rädd för att konkurrera med sig självt. Apple har gjort det förr, mer än en gång. iPod slogs ut av iPhone, för att ta ett exempel.
Nu gör Apple det igen – lanserar en billig bärbar dator av hög kvalitet som siktar på det stora flertalet användare. Det är en konkurrenskraftig instegsmodell som närmast garanterat kommer att locka över Windows-användare. Det är också en bärbar dator som inte bara har en tydlig målgrupp utan som också upphäver en gång fastlagda “naturlagar” inom datorindustrin – du behöver inte ta i så att du spricker vad gäller prestanda.
8 GB RAM
Invändningarna kom närmast omgående: “Den har bara 8 GB RAM”, vilket är en sanning med modifikation eftersom det bygger på hur pc-datorer fungerar. Apples hårdvara har det som kallas enhetligt minne, vilket inte riktigt fungerar som ett traditionellt RAM-minne. Utan att ramla ner i kaninhålet med en massa teknik går det inte att jämföra rakt av. Apples sätt att använda arbetsminnet är mer effektivt, mycket kortfattat uttryckt.
Dessutom är detta ingen Intel-processor och ingen M-processor utan en egendesignad ARM-processor, en A18 Pro-processor, som inte heller hanterar minnet på traditionellt sätt.
Normala förhållanden
De första recensionerna visar också tydligt att minnet inte är ett problem under normala förhållanden. Du kan säkerligen inte ha massor av fönster öppna samtidigt, förmodligen inte heller öppna mängder av länkar i flikar i Safari eller dra igång videoredigering och bildredigering parallellt. Men tummen efter – när gjorde du det senast?
När hade du Pixelmator Pro igång samtidigt som Final Cut och redigerade ett gäng 4K-videosekvenser?
När öppnade du 30–40 flikar i Safari samtidigt?
När startade du tio 4K-strömmar från YouTube samtidigt?
Det är någonstans där MacBook Neos begränsningar finns. Du kan inte göra allt samtidigt – men det gör de flesta av oss inte heller.
Lika snabb?
Är den då lika snabb som en hyggligt välmatad MacBook Pro?
Det är den naturligtvis inte. Du får det du betalar för, men funderar du på att investera i en Ferrari F1-bil också för att kunna köra om långa lastbilar snabbt och säkert?
Inte va?
Den MacBook Pro som det här skrivs på kostade strax under 60 000 kronor. Det är en hiskelig massa pengar och i dag hade jag inte gjort den investeringen. Jag hade utan minsta tvekan skrotat min iPad Air med externt tangentbord, skrotat min MacBook Pro M4 Max, flyttat undan min Mac mini M1 som reservserver och köpt en fullmatad Mac mini M4 och en MacBook Neo. Den första som stationärt arbetsmonster på hemmakontoret och den andra som dator på resa.
Kostnaden – en bråkdel av vad jag har lagt ut nu.
Det finns dock en punkt som gör att jag inte kommer att köpa en MacBook Neo – tangentbordet saknar LED vilket betyder att det inte kan tändas upp. Det kan tycks vara en petitess men jag älskar att sitta i mörker, inga lampor tända, framför min MacBook Pro och jobba. Det fungerar inte utan ett upptänt tangentbord. Därför avvaktar jag, men det är jag det.
Läs mer
MacBook Neo är Apples billigaste laptop – och den vet exakt vad den är till för
Därför heter Macbook Neo – Macbook Neo
MacBook Neo mot iPad: Du får mer dator för halva priset
av Mikael Winterkvist | mar 10, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Det börjar ofta oskyldigt. En produkt fungerar bättre än väntat. En tjänst levererar. Ett varumärke känns genomtänkt. Gradvis växer något annat fram. Diskussioner blir laddade. Kritik tolkas som angrepp. Försvar blir reflexmässigt. Teknik slutar vara verktyg och börjar likna tro.
Fenomenet är tydligt i hur människor talar om sina plattformar. Vissa försvarar varje beslut som om det vore självklart och rationellt. Andra angriper varje nyhet som bevis för inkompetens eller ondska. Nyans försvinner i takt med att identiteten tar över. Det handlar inte längre om funktioner eller prestanda, utan om tillhörighet.
Varumärken har alltid haft lojala kunder. Skillnaden i den digitala eran är hastigheten och räckvidden. Sociala medier ger varje åsikt en megafon. En uppdatering, en designförändring eller ett affärsbeslut kan trigga tusentals inlägg inom timmar. Reaktionerna förstärker varandra och skapar en känsla av konflikt, även när frågan i grunden är trivial.
Teknikbolag bidrar själva till dynamiken. De bygger berättelser om innovation, värderingar och visioner. Marknadsföringen talar om revolutioner och framtid. Användaren köper inte bara en produkt, utan en del av en större berättelse. När berättelsen ifrågasätts upplevs det som något personligt.
Motreaktionen är lika stark. De som inte delar entusiasmen kan utveckla en motsatt lojalitet, där allt som företaget gör tolkas negativt. Diskussionen blir ett nollsummespel. Antingen är tekniken frälsningen eller så är den hotet. Mellanläget, där produkter kan vara både imponerande och bristfälliga, får sällan samma uppmärksamhet.
Konsekvensen blir en offentlig debatt som präglas mer av känslor än av analys. Sakliga invändningar drunknar i försvarstal och hån. Kritik förväxlas med illvilja. Beröm misstänkliggörs som blind dyrkan. Tekniken, som i grunden är ett verktyg, laddas med symbolisk betydelse.
Det är lätt att förstå mekanismen. Enheterna i våra liv är tätt integrerade i vardagen. De rymmer minnen, arbete, relationer och ekonomi. När någon ifrågasätter plattformen kan det upplevas som en indirekt kritik av valen bakom den. Försvarsmekanismen är mänsklig, men den gör samtalet fattigare.
En mer vuxen relation till teknik kräver distans. Ett företag kan fatta bra och dåliga beslut samtidigt. En produkt kan vara genomarbetad och ändå ha brister. Lojalitet behöver inte betyda okritisk beundran. Kritik behöver inte vara hat.
När teknik blir religion förloras proportionerna. När teknik får vara teknik öppnas utrymme för samtal som faktiskt handlar om funktion, kvalitet och konsekvenser. Det är där diskussionen gör mest nytta.
av Mikael Winterkvist | mar 9, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Det händer förr eller senare. En konversation vid köksbordet om en ny kaffemaskin följs av annonser för exakt den modellen i sociala flöden. Reaktionen är omedelbar. Telefonen måste lyssna. Någon annan förklaring verkar orimlig.
Misstanken är begriplig. Enheten ligger ständigt inom räckhåll. Mikrofonen är alltid närvarande. Appar har tillgång till både kamera och ljud. I en tid där integritet diskuteras dagligen är steget inte långt till slutsatsen att allt registreras. Problemet är att känslan sällan är detsamma som bevis.
Den mer sannolika förklaringen är mindre dramatisk men betydligt mer effektiv. Annonssystem bygger på omfattande datainsamling om sökbeteenden, klickmönster, platsdata och tidigare köp. Algoritmer analyserar dessa signaler och drar slutsatser om intressen. När en annons sedan träffar rätt upplevs det som övernaturligt, trots att det i själva verket är statistisk sannolikhet.
Människans perception spelar också en avgörande roll. Fenomenet där något plötsligt tycks dyka upp överallt efter att ha uppmärksammats kallas ofta frekvensillusion. När ett ämne blir aktuellt för oss registrerar vi det oftare. Annonser som tidigare passerade obemärkta får plötsligt betydelse. Sambandet upplevs som orsakssamband, även om det inte är det.
Teknikföretag har dessutom starka incitament att undvika hemlig ljudavlyssning i kommersiellt syfte. Den juridiska och reputationsmässiga risken vore enorm. Att samla in beteendedata via godkända spårningsmekanismer är både billigare och säkrare ur ett affärsperspektiv. Algoritmer behöver inte höra våra samtal för att förutse våra val.
Det innebär inte att oron är obefogad. Datainsamling är omfattande och ofta svår att överblicka. Appar kan ha fler behörigheter än användaren är medveten om. Platsdata, sökhistorik och interaktioner ger en detaljerad bild av vardagen. Känslan av att vara övervakad bottnar därför i en verklig komplexitet, även om mikrofonteorin inte är huvudförklaringen.
Föreställningen om den ständigt lyssnande mobilen fungerar som en symbol för något större. Den uttrycker en osäkerhet inför hur mycket information som cirkulerar i bakgrunden. När tekniken blir osynlig blir också kontrollen svårare att uppfatta. Det är i det glappet som misstanken växer.
En mer nyanserad syn kräver att vi skiljer mellan vad som är tekniskt möjligt och vad som är rimligt och dokumenterat. Algoritmernas träffsäkerhet är imponerande, men den bygger på mönsterigenkänning snarare än hemliga avlyssningar i vardagsrummet. Förklaringen är mindre spektakulär än teorin, men betydligt mer trovärdig.
Frågan är därför inte om mobilen lyssnar i hemlighet. Frågan är hur väl vi förstår den data vi redan lämnar ifrån oss frivilligt. Där finns den verkliga diskussionen.
av Mikael Winterkvist | mar 8, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
Du möter dem överallt: på bussen, i väntrummet eller i matbutiken. Det rör sig om de nya ljudförorenarna som utan förvarning förvandlar det offentliga rummet till sitt privata vardagsrum genom att använda högtalartelefon eller spela upp videoklipp på hög volym.
Fenomenet har blivit ett av de största irritationsmomenten i vardagen där bristen på hänsyn skapar en ljudmatta som ingen har bett om. Du tvingas in i ett samtal mellan två personer, ett privat samtal, där det är oklart om båda parter faktiskt förstår och vet att allt
Gemensam respekt
När du sitter på tåget och tvingas lyssna på ett privat samtal, eller när personen bredvid scrollar genom sociala medier med gäll musik, bryts en tyst överenskommelse om gemensam respekt. Du får uppleva hur tröskeln för vad som anses vara acceptabelt beteende har flyttats. Hörlurar har gått från att vara en självklarhet till ett tillbehör som många helt enkelt struntar i.
Motreaktionerna börjar nu komma från officiellt håll. Flygbolaget United Airlines tar täten genom att införa strikta regler mot beteendet. Kravet för att titta på film, lyssna på musik eller använda sociala medier ombord på deras plan är att du använder hörlurar. Vägran innebär en risk att bli avkastad från flyget. Personen kan även bli helt svartlistad från framtida resor med bolaget.
Hårda linje
Flygbolagets hårda linje är ett tecken på att toleransen för ljudföroreningar håller på att ta slut. Det som tidigare hanterades med en trött suck från medresenärer har blivit en fråga om ordningsregler och avtalsbrott. Genom att likställa ljudstörningar med annat störande beteende markerar man att den personliga friheten att föra oväsen upphör där andras rätt till lugn börjar.
av Mikael Winterkvist | mar 7, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Apple lanserar alldeles för dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer. Apples nya MacBook Neo har för lite enhetligt minne. Apples iPhone 17e kostar för mycket. Det gnälls och klagas på Apple ute på nätet – om allt.
Låt oss börja med bildskärmarna.
De är dyra och därför råder jag ingen som inte verkligen har ett stort behov av att köpa just Apples bildskärmar att slänga upp 34 000 kronor för dem.
Nu är det knappast så att det råder någon brist på alternativ. Du sitter inte i sjön utan kan välja en rad andra bildskärmar. Dell, BenQ, Samsung och en rad andra leverantörer har snarlika, i stort sett likvärdiga bildskärmar – som dessutom är billigare.
Apple är inte skyldig dig eller någon annan att leverera just den bildskärm du vill ha till just det pris som passar din plånbok.
Sex år sedan
I juni 2019, runt sex år sedan, lanserade Apple sin sista Intel-baserade Mac-dator. Tiden sedan dess har kännetecknats av en sak – Apple fasar ut Intel till förmån för M-hårdvara.
Nu lanserar Apple två dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer och det tas till intäkt för att Apple inte är pålitliga, tvingar användare att byta hårdvara och att allt detta görs av girighet.
Hur då?
Sitter du med en Intel-baserad Mac – köp inte Apples dyra 27-tums skärmar. Köp en annan skärm.
Problem solved!
iPhone
iPhone är för dyra och det är för liten skillnad mellan modellerna.
Japp.
Uppdatera då inte varje år. Köp inte en ny telefon varje år.
iPhone 17e är inte värd sina pengar. iPhone 17 Pro Max är för dyr.
Köp en annan telefon.
Problem solved!
Vi vill
Det finns mycket Apple borde göra men Apple är inte skyldig dig, mig eller någon annan att göra som vi vill. Gillar du inte det Apple gör – välj en annan leverantör.
Det är inte svårare än så.
Det är en sak att önska sig, hoppas och föreslå. Att gnälla och beklaga sig över att Apple inte levererar exakt det som just du vill är något annat.
Bildskärmar
Skulle jag köpa en ny bildskärm i dag skulle jag inte lägga mina pengar på något under 32 tum. Det gjorde jag inte heller när jag köpte nya bildskärmar för några år sedan. Jag har i dag en utmärkt välvd 34-tums Dell och en 34-tums Samsung. Nej, det är inte Apple. Bildkvaliteten är utmärkt men ljudet lämnar en del i övrigt att önska. Det råder mina Bose-högtalare bot på.
Min poäng är enkel – kan Apple inte uppfylla dina krav och önskemål, köp något annat men gnäll inte på Apple.
av Mikael Winterkvist | mar 7, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
AI-hårdvara: Upp
Intresset för nya typer av AI-enheter fortsätter att växa. Diskussionen rör sig bort från appar och skärmar och mot små, kroppsnära prylar som arbetar diskret i bakgrunden. Idén är att tekniken ska fungera som ett lager ovanpå vardagen snarare än som något som kräver ständig uppmärksamhet.
Integritet som designargument: Upp
Integritet har gått från juridisk formulering till konkret produktfunktion. Tydliga indikatorlampor, lokal databehandling och hårdvarubaserade skydd börjar ses som ett konkurrensmedel. Användare förväntar sig allt oftare att integritet byggs in från början i produkten.
Sociala medier-trötthet: Upp
Misstron mot flöden och algoritmer växer. Diskussioner om botar, syntetiskt innehåll och manipulerade berättelser har flyttat från teknikforum till bredare samhällsdebatt. Fler börjar ifrågasätta vad som faktiskt är äkta i de digitala flödena.
Diskret teknik: Upp
Teknikprodukter blir allt mer designade för att smälta in i vardagen. Prylar som liknar smycken, accessoarer eller kläddetaljer prioriteras framför synliga och tekniktunga produkter. Designen ska signalera kvalitet snarare än teknik.
Öppen exponering av kameror: Ned
Produkter med synliga kameror möter större social skepsis. Acceptansen ökar först när tydliga visuella signaler visar när inspelning sker. Transparens i hårdvaran blir därför viktigare än tidigare.
Traditionella sociala medier: Ned
De stora plattformarna tappar gradvis sin självklara position som digitala mötesplatser. Flöden som domineras av algoritmer, annonser och rekommenderat innehåll gör att många användare upplever mindre kontroll över vad de faktiskt ser.
Teknik som kräver uppmärksamhet: Ned
Produkter som kräver att användaren tittar på ännu en skärm eller öppnar ännu en app får allt svårare att motivera sin existens. Utvecklingen går mot teknik som arbetar i bakgrunden och kräver mindre aktiv interaktion.
Traditionella smartklockor: Avvaktande
Smartklockemarknaden har nått en punkt där de flesta funktioner redan finns. Innovationen sker nu främst i mjukvara, hälsodata och integration med andra enheter snarare än i själva formfaktorn.
