av Mikael Winterkvist | mar 18, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads

Det finns få saker som människor ogärna pratar om, men ändå ständigt brottas med, som sina lösenord. Alla vet hur det borde fungera. Unika lösenord. Långa fraser. Tvåfaktorsautentisering. Lösenordshanterare. Ändå fortsätter samma gamla kombinationer att återanvändas, modifieras och återuppstå i nya varianter.
Fenomenet är inte brist på information. Råden har upprepats i åratal. Problemet är bekvämlighetens kraft. Ett lösenord som är lätt att minnas är ofta lätt att gissa. Ett lösenord som är svårt att knäcka är sällan lätt att komma ihåg utan hjälpmedel. I det glappet uppstår kompromissen, och kompromissen är nästan alltid säkerhetens fiende.
Hackas
Många intalar sig att deras konton inte är tillräckligt intressanta för att hackas. Resonemanget bygger på en missuppfattning om hur intrång faktiskt sker. De flesta attacker är inte personliga. De är automatiserade. Miljontals kombinationer testas mot miljontals konton. Ett enda återanvänt lösenord kan bli dörren in till flera tjänster samtidigt.
Ironin är att verktygen för att lösa problemet redan finns. Moderna lösenordshanterare skapar och lagrar unika, komplexa lösenord utan att användaren behöver bära dem i minnet. Tvåfaktorsautentisering gör att ett stulet lösenord sällan räcker. Tekniken är alltså inte hindret. Vanan är det.
Seglivad myt
Samtidigt lever en seglivad myt om att lösenordshanterare i sig är en risk, som om allt vore farligare bara för att det samlas på ett ställe. Den oron förbiser att alternativet ofta är betydligt sämre. Ett dokument på skrivbordet, samma lösenord överallt eller en lättgissad variation med ett extra utropstecken i slutet ger en falsk känsla av kontroll.
Företag bidrar också till förvirringen. Vissa kräver specialtecken, versaler och siffror i en salig blandning, medan andra accepterar långa lösenordsfraser utan krångliga regler. Resultatet blir att användaren anpassar sig efter lägsta motståndets lag. Ett grundlösenord skapas och justeras minimalt för varje ny tjänst. Säkerheten blir en illusion byggd på små variationer.
Det stora lösenordsbedrägeriet handlar därför inte om att människor saknar kunskap. Det handlar om att de överskattar sin egen disciplin och underskattar automatiserade hot. Bekvämlighet vinner nästan alltid över principer när vardagen rullar på.
Lösningen
Lösningen är mindre dramatisk än problemet. Ett enda starkt huvudlösenord. En pålitlig hanterare. Tvåfaktorsinloggning där det erbjuds. Rutinen behöver inte vara heroisk för att vara effektiv. Den behöver bara vara konsekvent.
Teknikvärlden fylls gärna av stora hotbilder och spektakulära intrång. Den verkliga risken ligger oftare i det vardagliga beteendet som upprepas år efter år. Lösenordet som känns tryggt för att det är bekant kan vara det som gör hela skillnaden.
av Mikael Winterkvist | mar 17, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Om Macken, Threads |

Det är fullt möjligt att jag har svårt att bestämma mig. Själv upplever jag det inte så, utan snarare att jag kan byta åsikt och ändra mig – ibland, inte alltid.
Ibland provar jag saker, konstaterar att det inte riktigt fungerade och då byter jag tillbaka, backar, går tillbaka och börjar om. Det har jag gjort nu – politik, sport, TED, lästips och en del annat är tillbaka på Macken, helt enkelt därför att jag tycker att det blev för svårt att hitta bra saker att skriva om.
För smalt, för få ämnen, helt enkelt.
Magasin MACKEN ska fyllas, varje dag, med matnyttigt därför att jag har bestämt det. Det är så jag vill ha det, och när jag beslutade att kapa bort ämnen så kapade jag samtidigt bort en väldig massa bra saker som jag kan skriva om. Därför är allt tillbaka.
Sedan skulle jag inte ha en MacBook Neo. Jag hade bestämt det, skrivit en hel krönika om det, men likväl – jag har beställt en citrongul MacBook Neo och har egentligen ingenting att säga till mitt försvar mer än att det var den första produkten på mycket länge som skapade ett “ha-begär” i mig. Alla som använder Apples prylar vet vad jag menar. Du ser en av Apples prylar och känner direkt: “Sluta snacka – här, ta mina pengar.”
Visst, tangentbordet är inte upplyst och det borde vara en “showstopper” – om nu detta är en show – men jag har införskaffat en liten, laddningsbar lampa, och efter att ha testat några stycken så ger den här lampan inget blänk i skärmen och den lyser upp tangentbordet. Naturligtvis är det komplett, totalt och på alla punkter vansinne att köpa en bärbar dator till, jag inser det, lägger mig platt och medger att mitt enda försvar är att jag verkligen vill ha en citrongul dator.
Min leverantör
Min leverantör, Anna, berättade att det tydligen är den minst efterfrågade modellen, så hon kanske kunde leverera den lite snabbare än om jag hade valt en annan färg. Nu är det inte bara det som gör C & C i Skellefteå till världens bästa leverantör, utan att Anna svarade på mina sms under sin skidsemester och var beredd att både prata dator och ta emot min beställning – på sin semester. Nu var det inte bråttom och jag tyckte att hon skulle slippa det, att prata jobb med skidor på fötterna, men det visar liksom på servicegraden.
Hur som helst – jag har beställt en citrongul MacBook Neo som är på väg. resten sköter Anna om, hon vet att jag ska ha Apple Care+ på alla prylar som jag drar runt med, hon vet att jag ha ha den stora modellen och att jag valt en något udda färg, en färg som tydligen inte alla gillar. Det är därför C & C är min leverantör och det har de varit under alla år som de har bytt namn för jag gör inte affärer med bolag utan med människor och de som jobbar på Mediasystem, Grafit, macSupport och nu C & C är av en alldeles speciellt sort – den bästa.
När min citrongula Neo landar så gör jag ett längre test och skriver om det – här.
Så visst, du kan beskylla mig för att vela, för att säga en sak och göra en annan, för att ha svårt att bestämma mig och allt det.
Själv tycker jag att jag är flexibel.
Ps. Kommentarer är tillbaka också.
av Mikael Winterkvist | mar 17, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |

När SVT:s reporter Rikard Bergling besökte Max i Gävle fick han en hamburgare med kött i, och till saken hör att Bergling är vegetarian och enligt egna uppgifter inte har ätit kött på 30 år – förrän nu. Han fick fel hamburgare, ett misstag som nu klättrat ända upp till regeringen och som har fått civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) att reagera.
SVT i Gävle gjorde sedan ett inslag om misstaget – med Rikard Bergling som reporter. Han skickades tillbaka till Max, ställde Max mot väggen och frågade bland annat:
– Det var helt enkelt otroligt otur för er att just jag – som är reporter på Sveriges Television – fick den här köttburgaren i stället för vegoburgaren, frågar Bergling distriktschefen i tv-inslaget.
Inslaget fick landets civilförsvarsminister att gå i taket. Jo, på riktigt, en minister reagerar över en hamburgare i Gävle.
Föreställ er att en omdömeslös politiker med en privat oförrätt söker upp ett enskilt företag och hänvisar till sin ställning som politiker.
Emellanåt ser vi den typen av omdömeslöshet bland förtroendevalda, med den fullt rimliga följden att vederbörande ifrågasätts rejält.
Max misstag blev en regeringssak, typ.
Bena ut
Låt oss nu bena ut den här historien steg för steg, som alltså börjar med att Rikard Bergling fick fel hamburgare. En skitsak kan tyckas, men äter du inte kött och får i dig kött av misstag är det naturligtvis okej att reagera. I grunden är det ett misstag, ni vet sådana som folk gör ibland (det är bara de som aldrig gör något som aldrig gör fel). Problemet här är att Rikard Bergling själv, iklädd SVT-jacka, åker tillbaka till Max och ställer distriktschefen mot väggen i en intervju.
Det är sådant du inte ska göra som journalist. Du ska inte agera i egen sak. Inga regler utan undantag, men som huvudregel ska du framför allt inte utnyttja det faktum att du är journalist och har en egen plattform som du kan nå många människor via. Du har onekligen makt, och den ska du inte missbruka. Enkelt, eller hur?
Rikard Bergling ska inte göra inslaget, och han ska inte ställa frågan:
– Det var helt enkelt otroligt otur för er att just jag – som är reporter på Sveriges Television – fick den här köttburgaren i stället för vegoburgaren.
Distriktschefen svarar ja, och då tillägger Bergling:
– Det låter väldigt osannolikt.
Du behöver inte vara språkvetare eller särskilt påläst för att förstå att Rikard Bergling antyder att Max slarvar oftare än i bara hans fall. I affekt möjligen, eller av obetänksamhet därför att det är han själv som drabbats – vilket också är svaret på frågan varför du som journalist inte ska agera i egen sak – förutom att du då är ute i tassemarkerna etiskt och moraliskt.
Redaktionen
Nåväl, någon på redaktionen, förslagsvis Berglings chef, borde ha sagt att den felaktiga hamburgaren kan ha ett nyhetsvärde, men det är inte Rikard Bergling som ska göra intervjun och inslaget.
Den här hamburgaren passar nu väl in i attackerna mot public service, som i de allra flesta fall kommer från höger politiskt. Moderata företrädare och representanter för Sverigedemokraterna kommenterar regelmässigt det SVT och SR gör i sitt dagliga journalistiska arbete, och argumenten handlar i varierande grad om att public service kostar för mycket, är vänstervridet, är agendastyrt och borde läggas ned.
Även landsbygdsminister Peter Kullgren går i taket:
”SVT:s nyhetsvärdering är helt uppåt väggarna. En medarbetare råkar få en kötthamburgare i stället för en vegetarisk. Att ett enkelt misstag på en snabbmatsrestaurang kan bli en nyhet i dessa tider är häpnadsväckande”, skriver han på Facebook.
Två ministrar reagerar över ett nyhetsinslag i SVT, som absolut kan och ska diskuteras. I min lilla värld var det fel att skicka Rikard Bergling, men jag ifrågasätter inte nyhetsvärderingen i sig. Är du vegetarian och blir serverad kött har det ett nyhetsvärde, och det kan absolut lyftas i ett inslag.
Det var fel därför att journalister inte ska agera i egen sak, inte ska åberopa att de är journalister i intervjuer och inte ens antyda att de använder sin maktposition i agerandet mot andra.
Politiskt
Att två ministrar använder detta politiskt i en attack på public service är faktiskt, ur yttrandefrihetssynpunkt, en betydligt allvarligare sak, eftersom det i förlängningen är en attack på våra fria medier.
Ministrar ska inte sitta som domare över vad medier gör eller inte gör, särskilt som – såvitt jag vet – varken Bohlin eller Kullgren offentligt har kommenterat andra mediers klavertramp. Det här är en attack mot public service, inget annat, och Kullgren och Bohlin reagerar därför att det är public service, inte av något annat skäl.
De passar på att sopa till public service därför att det passar in i deras politiska agenda. Tror du att Kullgren och Bohlin skulle skriva om eventuella övertramp i Svenska Dagbladet eller någon annan tidning?
Därför blev en hamburgare på Max i Gävle en regeringssak.
Rikard Bergling borde inte ha gjort intervjun och Oskar Bohlin och Peter Kullgren borde hålla käften, båda två – det är mina fem spänn i ämnet, om nu någon råkar vara ointresserad.
av Mikael Winterkvist | mar 16, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |

När Steve Jobs ställde sig på scenen 2007 och visade upp Apples nya iPhone så ringde Nokia in ledningen för ett krismöte, Motorola avfärdade demonstrationen som falsk och Microsoft skrattade åt iPhone. Nu gör PC-branschen om samma misstag med MacBook Neo.
“I think when Apple positioned the product, it’s probably focused more on content consumption. This differs somewhat from mainstream notebook usage scenarios, because in that case, the Neo feels more like a tablet — because tablets are mostly for content consumption.”
Låt oss då ta en titt på testdata och på prestandan för ”Single Core” – det som allmänt brukar anses vara en måttstock för dig som ska surfa runt, titta på film, bilder, video och som ska jobba med text och dokument.
Apple MacBook Air 13 M5
M5 8-Core GPU, M5 10-Core, Apple SSD AP0512Z |
|
Apple MacBook Air 15 M4
M4 10-Core GPU, M4 10-Core, Apple SSD AP1024Z |
|
Apple MacBook Neo 256 GB
A18 GPU, A18 Pro, Apple SSD AP0256Z |
|
Apple MacBook Pro 16 2023 M3 Pro
M3 Pro 18-Core GPU, Apple M3 Pro 12-Core, Apple SSD AP0512Z |
|
XMG Trinity X – AMD Ryzen 9 9950X3D
GeForce RTX 5090, R9 9950X3D, Samsung 9100 Pro 2 TB |
|
Minisforum MS-02 Ultra
Graphics 4-Core iGPU (Arrow Lake), Ultra 9 285HX, Kingston OM8TAP41024K1-A00 |
|
Lenovo ThinkPad T16g Gen 3 RTX 5080
GeForce RTX 5080 Laptop, Ultra 9 275HX, Samsung PM9E1 MZVLC2T0HBLD |
|
Lenovo ThinkPad P16 Gen 3
RTX PRO 3000 Blackwell Generation Laptop, Ultra 9 285HX, Samsung PM9E1 MZVLC2T0HBLD |
|
Schenker XMG APEX 16 MAX
GeForce RTX 5070 Ti Laptop, R9 9955HX, Samsung 9100 Pro 2 TB |
|
Asus ZenBook Duo UX8407AA
Arc B390 Panther Lake iGPU, Ultra X9 388H, Samsung PM9C1b MZVL82T0HBL1 |
|
Acer Predator Triton 14 AI PT14-52
GeForce RTX 5070 Laptop, Core Ultra 9 288V, Micron 3400 1TB MTFDKBA1T0TFH |
|
Samsung Galaxy Book4 Edge 16 X1E-84-100
Adreno X1-85 4.6 TFLOPS, SD X Elite X1E-84-100 |
|
Apple MacBook Air 15 2023 M2 16 GB
M2 10-Core GPU, M2, Apple SSD AP1024Z |
|
Minisforum AI X1 Pro, HX 470
Radeon 890M, Ryzen AI 9 HX 470, Kingston OM8TAP41024K1-A00 |
|
Asus ProArt PX13 HN7306EA
Radeon 8060S, Ryzen AI Max+ 395, SanDisk PC SN5100S 2TB |
|
Apple MacBook Pro 16 2021 M1 Pro
M1 Pro 16-Core GPU, M1 Pro, Apple SSD AP1024R |
|
HP EliteBook 6 G1q 14
Adreno X1-45 1.7 TFLOPS, SD X Plus X1P-42-100, Samsung PM9A1 MZVL2512HCJQ |
|
Som framår av listan så slår MacBook Neo alla konkurrenterna i listan, HP, Samsung, Asus, Acer och Lenovo.
Prestandan
Därmed torde det vara hyggligt fastslaget att prestandan räcker till – för de allra flesta. Notera också att Apple inte använt det senaste A19 Pro-chippet från iPhone 17 Pro, utan föregångaren. Budgetdatorer med Windows lär knappast kunna slå sig in på listan och högst sannolikt inte före MacBook Neo eftersom de i allmänhet använder prestandasvagare kretsar än de som syns i jämförelsetabeller.
Kombinationen av ett chassi i aluminium, en ljusstark IPS-skärm på 500 nits med fullt sRGB-färgomfång och ett lågt pris gör MacBook Neo till en svårslagen utmanare. När du även räknar in all mjukvara som följer med macOS som standard, har Apple skapat en maskin som rör om ordentligt bland budgetalternativen på marknaden.
Så hur reagerar då valda delar av branschen – genom att försöka framställa MacBook Neo som en iPad, en enhet avsedd enbart för konsumtion fast alla tillgängliga data talar för att datorn kan det – och mycket mer.
av Mikael Winterkvist | mar 15, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |

Prenumerationströtthet: Upp
Allt fler användare börjar ifrågasätta mängden abonnemang i vardagen. Streaming, mjukvara, molntjänster och appar konkurrerar om samma månatliga budget. Diskussionen handlar inte längre om vilka tjänster som finns, utan om vilka som faktiskt är värda att behålla.
Fysiska medier och samlarutgåvor: Upp
Vinyl, specialutgåvor på Blu-ray och samlarboxar får en ny publik. I en tid där nästan allt är strömmande blir ägande och fysisk kvalitet ett värde i sig. För många handlar det lika mycket om känsla och identitet som om själva innehållet.
Längre livslängd på teknik: Upp
Många användare behåller sina telefoner, datorer och surfplattor längre än tidigare. Uppgraderingscyklerna har blivit längre eftersom prestandaökningarna upplevs som mindre dramatiska än förr. Samtidigt spelar ekonomi och hållbarhet en större roll i köpbeteendet.
Biografen som upplevelse: Upp
Biobesöket positioneras allt tydligare som en social aktivitet snarare än ett alternativ till streaming. Premiärer och stora filmer fungerar som evenemang där publiken söker en gemensam upplevelse som inte kan återskapas hemma.
Streamingplattformar: Ned
Streaming dominerar fortfarande hur film och tv konsumeras, men konkurrensen mellan tjänsterna har blivit hårdare. Många upplever att utbudet är splittrat mellan flera abonnemang och att det blivit svårare att motivera alla kostnader.
Notiser och digitalt brus: Ned
Intresset för att minska antalet avbrott från telefoner och appar ökar. Fler användare organiserar sina notiser striktare eller stänger av dem helt. Fokus och digitalt lugn har blivit ett tydligare samtalsämne i teknikvärlden.
Teknik som ständig nyhet: Ned
Det blir allt svårare för nya prylar att framstå som revolutionerande. Lanseringar handlar oftare om förbättringar än om helt nya produktkategorier. Uppmärksamheten riktas därför mer mot hur tekniken används än mot själva hårdvaran.
Sociala medier: Avvaktande
Sociala plattformar fortsätter att spela en stor roll i vardagen, men användarnas relation till dem förändras. Många växlar mellan flera tjänster och blir mer selektiva med vad de delar och var de deltar. Utvecklingen går vidare, men riktningen är inte lika tydlig som tidigare.
av Mikael Winterkvist | mar 13, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads

Det räcker med att en ny version av ett operativsystem släpps för att flödena ska fyllas av varningar. Telefonen blir långsam. Batteriet rasar. Appar kraschar. Någon påstår att enheten är obrukbar. Dramat är omedelbart och smittsamt, trots att verkligheten sällan är lika svartvit.
Varje större uppdatering innebär förändring. Gränssnitt justeras, funktioner flyttas och nya inställningar dyker upp. För vissa upplevs det som förbättringar, för andra som onödiga ingrepp i något som redan fungerade. Motståndet handlar därför inte bara om teknik utan om vana. När något bekant förändras uppstår en känsla av förlust, även om förändringen objektivt sett är liten.
Tekniskt sett är uppdateringar nödvändiga. Säkerhetshål täpps till, kompatibilitet förbättras och systemet optimeras för nyare hårdvara. Utan löpande uppdateringar skulle sårbarheter ligga kvar och växa. Det är en mindre dramatisk, men betydligt viktigare, berättelse än den om påstått förstörda batterier.
Batteridiskussionen är talande. Efter varje uppdatering dyker rapporter upp om försämrad batteritid. I många fall arbetar systemet intensivare de första dagarna med att indexera filer, optimera appar och justera processer. Förändringen är tillfällig, men tolkas som permanent. Upplevelsen blir snabbt en sanning som sprids vidare.
Sociala plattformar
Sociala plattformar förstärker mönstret. En enskild negativ erfarenhet kan nå tusentals läsare på några minuter. Den som inte upplever några problem skriver sällan något alls. Tystnaden från majoriteten ger utrymme åt minoritetens frustration. Bilden snedvrids, trots att den samlade effekten är begränsad.
Samtidigt är det inte så att uppdateringar alltid är problemfria. Buggar förekommer. Funktioner kan försvinna eller ändras på ett sätt som inte faller alla i smaken. Skillnaden ligger i proportionerna. Ett mindre fel blir snabbt en symbol för systemets totala förfall.
Uppdateringsdramat avslöjar något större om relationen till teknik. Enheten i fickan är inte längre ett verktyg bland andra. Den är kalender, kamera, bank, nyhetskälla och socialt nav. När något förändras i den miljön känns det personligt. Reaktionen blir starkare än vad själva förändringen motiverar.
Process
Teknikutveckling är en process, inte en slutprodukt. Varje version är ett steg i en längre kedja av förbättringar och justeringar. Perfektion är inte realistisk, men stagnation är ännu sämre. Alternativet till uppdateringar är inte stabilitet, utan sårbarhet.
När nästa uppdatering släpps kommer dramat sannolikt att upprepas. Några problem kommer att finnas. Många kommer att märka små eller inga förändringar alls. Skillnaden ligger i hur berättelsen formas. Frågan är om den behöver vara så högljudd varje gång.