Gott Nytt År!
![]()
![]()

En konspiration
Har ni tänkt på de där lite äldre, större USB-kontakterna, USB-A, att du alltid sätter in dem fel väg?
Det har jag tänkt på och jag har hittat lösningen, eller kanske förklaringen snarare. Det handlar om en stor, omfattande konspiration.
Sanningen är att kontaktjäveln vänder på sig hur rätt du än håller den från början.
Tro mig, för jag har … alltså bara tro mig.
Telenor
Ni vet väl att om ni inte är snälla så kommer pappan i Telenor-reklamen och tar er?
Göteborg
Ska ni till Göteborg, vill bo centralt och har hund – välj Scandic Europe. Din kompis får vara med överallt, vid frukost, i baren och på rummet står en Doggie Bag. Bra mat, god service och sköna sängar.
Här är nya Sticket-texter i exakt samma form, ton och längd, men med andra ämnen. Samma stringens, samma saklighet, samma skärpa.
Uppdateringen
Uppdateringar utlovar förbättringar men levererar oftast förändring för förändringens skull. Det som fungerade tas bort, det som tillkommer kräver tillvänjning. Resultatet är inte bättre, bara annorlunda.
Effektivitet
Allt ska bli mer effektivt. Ändå fylls dagarna av fler steg, fler kontroller och fler system som ska prata med varandra. Tiden sparas aldrig, den omfördelas bara.
Automatisering
Det automatiserade systemet gör exakt vad det är sagt att göra. Problemet uppstår när ingen längre minns varför det sattes upp. Då fortsätter det arbeta, även när förutsättningarna förändrats.
Valfrihet
Valfriheten presenteras som obegränsad, men rör sig oftast inom snäva ramar. Alternativen ser olika ut, men leder ofta till samma plats. Skillnaden ligger mest i formuleringen.
Notiser
Notiser är små avbrott som påstår sig vara viktiga. De flesta är det inte. Ändå tränas uppmärksamheten att reagera direkt, även när inget kräver ett svar.
Tempo
Högt tempo förväxlas ofta med framdrift. I praktiken betyder det att beslut tas innan konsekvenserna hunnit bli synliga. Korrigeringar sker senare, om de sker alls.
Tillgänglighet
Allt är tillgängligt hela tiden. Det gör inget mer värdefullt, bara svårare att välja bort. När inget är begränsat tappar mycket sin tyngd.
Standard
Standardlösningar används inte för att de är bäst, utan för att de är enklast att införa. Avvikelser kostar tid och ifrågasättande. Därför ser allt mer likadant ut.
Överblick
Vi har mer data än någonsin, men sämre överblick. Detaljerna är många, helheten svår att urskilja. Informationen finns där, men sammanhanget saknas.
Vill du ha nästa omgång med fokus på medier, arbetsliv, politik, Apple/tech, AI, journalistik eller vardagliga system säger du bara ämnet.

Vän av ordning kanske invänder att det kan vara svårt för Apple, Garmin, Google och andra att ha uppdaterad information i sina karttjänster. Det är det som är poängen med en GPS och karttjänst.När det byggs, vägras dras om, vägar stängs av och hela trafiksituationen förändras – då måste informationen uppdateras.
I en snabb jämförelse kan konstateras att Google Maps är uppdaterade, liksom Garmin. Det är bara i Apple Maps som ingenting har hänt. Här visas trafikljus som inte finns, vägar som inte existerar och vägar som markeras som öppna när de i själva verket har stängts av. Det är så illa att Apple Maps inte är användbar som app och funktion. Du kommer att irra runt halv Göteborg innan du hittar dit du ska, allra helst kvällstid så det som bekant är mörkt.
Till saken hör också att, ursäkta alla Göteborgare, att stan är svårnavigerad redan som det är, i ett normaltillstånd, om nu en stad kan befinna sig i ett normal tillstånd vad gäller trafiken, men ni fattar.
Efter ett par resor så gav vi upp, laddade hem Google Maps, och körde rätt, hittade fram utan u-svängar och andra märkligheter som Apple Maps skickade ut oss på. En GPS-tjänst och app som lurar iväg dig på irrfärder är ingenting, absolut ingenting värd. en app som inte uppdaterats med vägbyggen, omdragna vägar och nya, tillfälliga trafikförhållanden kan dessutom (faktiskt) vara farlig.
Hur det ser ut i andra städer vet jag inte men om Apple inte uppdaterat informationen för Göteborg så finns det goda grunder till att misstänka att det är lika illa på andra ställen. Det är trots allt en av rikets tre största städer med en tillfälligt mycket rörig trafiksituation. Hemmavid kör jag inte med Apple Maps, jag hittar ändå, så där har jag inte kollat hur informationen uppdaterats. Det här är oavsett det bedrövligt illa. Sen har jag en del åsikter om en illa designad app men det tar vi en annan gång.
Det här duger inte Apple, inte på långa vägar.

Jag är genuint nyfiken, inte för att prova själv, för jag är som sagt lyckligt gift (det säger min fru och det är en synnerligen klok kvinna som i princip alltid har rätt) men ändå – kommer vi att hitta framtida tidningsintervjuer från ett ålderdomshem där ett strävsamt gammalt par intervjuas av lokaltidningen och får frågan att berätta hur de började, hur de träffades och svaret blir:
– Ja, du hur började det? Jo, jag tror att det började med att du Sixten skickade en bild på ditt könsorgan till mig via Instagram och du vet då satte det fart!
Jag menar är det ett sätt att hitta kärleken för alla kvinnor som jag frågat rynkar på näsan och fastslår att de inte kan tänkas sig att träffa en sådan man ens på avstånd, mycket långt avstånd?
Funkar det alltså är min fråga, för strategiskt (om uttrycket tillåts), är det ju rent förbannat korkat att ta till en metod som inte fungerar, göra det upprepade gånger i hopp om ett helt annat resultat än tidigare. Det fattade till och med Einstein:
”Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat.”
Jag vill naturligtvis inte påstå att ni som skickar bilder på era kön, till vilt främmande människor är galna, men hur är det med tomtarna på loftet?
Av det följer att ni bör ha haft hygglig framgång i ett bildskickande, i annat fall så är jag rädd för att ni per Einsteins definition faktiskt är galna.
Så igen – funkar det?
Jag skulle också vilja veta hur ledningar i Hjärnkontoret är dragna om ni drar runt i tillvaron och betraktar andra människor som något som ni liksom bara kan ta er friheten av att konsumera?
Ni ser en kvinna på bild, som rullar förbi i flödet och tänker …
Ja, vad fan tänker ni, eller tänker ni överhuvudtaget?
Hur går resonemanget för något måste ni ändå tänka innan ni sliter fram kameran, lättar på kalsongerna tar en bild och tänker ”den här bamsen kommer hon att gilla” – om det är en hon. Vad vad vet jag, ni kanske skickar dickpicks till alla?
Tror ni på fullt allvar att en kvinna ni aldrig träffat, bara sett på bild, liksom går igång på en bild som skickats från någon som rätt omgående klassificeras som en SlemHelge och äckelprick?
Jag är alltså nyfiken, på riktigt. Så berätta, förklara hur du tänker, hur framgångsrik du är och natuligtvis så tar vi diskussionen i sociala medier, offentligt, för jag är säker på att det finns många andra som också funderar.

”Hatet”, SVT, har gett upphov till en intensiv debatt men på det sätt som Bo Göran Bodin förväntat sig. Mediernas roll i att svartmåla en mor lyfts inte fram, trots att TV4:s program med Joakim Lundell fällts av Mediernas etiknämnd. Du kanske kunde ha förväntat dg en tillnyktring bland medierna och en debatt om vad du egentligen får säga om andra, vad du kan berätta, och inte.
Istället besannades att ”kacka aldrig i eget bo” och det är dokumentären och Bo Göra Bodin som ifrågasätts.
Celia Svedhem: Självklart kan minnen från barndomen träda fram när man är 31 år
Cecilia Svedhelm är psykolog, författare och skribent, inte minnesforskare. Frågar du minnesforskare så är det inte alls lika självklart. Teorin om förträngda minnen som kan dyka upp långt senare är inte en etablerad, erkänd vetenskaplig belagd teori. Elizabeth Loftus, också psykolog, har med experiment visat att våra minnen kan påverkas och att teorin om att obehagliga, traumatiska minnen, som påstås dyka upp långt efter de har inträffat, i vuxen ålder är tveksam, men nu var det ju inte bara det som Bo Göra Bodins dokumentär i tre delar handlar om.
Huvudfrågan är om bevisen för övergrepp, tortyr och misshandel verkligen finns dokumenterade i Joakim Lundells sjukjournaler, utlåtande och anteckningar gjord av sociala myndigheter, sjukvården, däribland barnpsykologiska experter. Det är nämligen det Joakim Lundell upprepade gånger hävdat, även i dokumentären.
Svaret på den frågan är att det gör det inte.
Åsa Beckman, Dagens Nyheter, slår utifrån det fast ”Det finns ingenting som talar för att Joakim Lundell ljuger om sin barndom.”. Hur nu Åsa Beckman kan veta det?
Det vet inte jag heller men jag vet att Lundells påstående om att hans barndom ska finnas dokumenterad i hans journaler inte stämmer och jag tycker mig kunna läsa mig till att teorin om förträngda minnen som dyker upp långt senare är ifrågasatt.
Mamman får aldrig frågan: ångrar du dig?
Caroline Ringskog Ferrada-Noli tycker att det är mamman, Joakim Lundells mamma, som är problemet – och att hon aldrig fåt frågan om hon ångrar sig. Här finns inte heller någon eftertanke om mamman överhuvudtaget ska tvingas ut i offentligheten för att tvingas att besvara den frågan.
I allt detta, i alla turer, alla påståenden, anklagelser, hemliga chattkanaler och i den efterföljande debatten så finns en fråga kvar – som aldrig ställs av debattörerna:
Hur kan ett stort amerikanskt techbolag tillåtas att skapa och tillhandahålla en teknisk plattform där allt detta är möjligt och dessutom tjäna pengar på det?
Youtube erbjuder en plattform för att sälja visningar av lögner och de som lyckas saluföra sina lögner bäst får betalt, bra betalt.
Varför ifrågasätts inte Yotube?

Uppåt – Tyst funktionalitet
Produkter och tjänster som gör sitt jobb utan att påkalla uppmärksamhet får ökat värde. Synliga uppdateringar, notifieringar och ständiga förbättringar uppfattas allt oftare som störningar. Det som inte märks, men fungerar stabilt över tid, ses som hög kvalitet.
Uppåt – Fördröjd kommunikation
Snabb respons är inte längre norm i alla sammanhang. Förväntningar justeras mot svar inom timmar eller dagar i stället för minuter. Det gäller arbete, kundrelationer och privat kommunikation. Tillgänglighet omdefinieras från ständig närvaro till förutsägbarhet.
Uppåt – Ägda system framför hyrda
Intresset ökar för lösningar som kan ägas fullt ut: egen lagring, lokala backups, licenser utan löpande avgifter. Abonnemangströtthet driver en marknad för engångsköp och lång livslängd. Kontroll värderas högre än bekvämlighet.
Nedåt – Produktivitetsteater
Verktyg, metoder och språk som signalerar effektivitet utan faktisk effekt tappar trovärdighet. Diagram, dashboards och ständig mätning upplevs allt oftare som ersättning för verkligt arbete. Resultat väger tyngre än process.
Nedåt – Universella plattformslöften
Tjänster som säger sig passa alla, lösa allt eller ersätta flera behov samtidigt möts med skepsis. Specialisering och tydlig begränsning uppfattas som mer ärligt än breda ambitioner.
Under radarn – Återtag av beslutsrätt
Allt fler vill aktivt välja bort automatiska beslut: rekommendationer, smarta förslag och förifyllda val. Manuella inställningar och explicita val återkommer som ett sätt att minska beroende och oförutsägbarhet.
Läs mer
Från AI till elbilar – trenderna som tvekar, vänder och växer