Kan vi sluta att skicka aningslösa och okunniga politiker till Bryssel?

Kan vi sluta att skicka aningslösa och okunniga politiker till Bryssel?

Ylva Johansson, (s), tycker att det är bra idé med en överstatlig massövervakning av EU:s medborgare. Allt, alla ska övervakas, all trafik ska scannas. Adnan Dibrani (s) tycker att det är bra om ungdomar under 16 år inte kommer åt eller kan använda sociala medier. Han vet inte hur det ska gå till men det tror han att ”tekniken ska fixa”.

Jag vet hur det kan gå till – krävs en digital legitimation av alla som ska använda tekniken. Tvinga alla att registrera sig, använda exempelvis BankID innan de överhuvudtaget kan logga in – alltså få access till nätet.

Kräv att allt ska övervakas, alla ska kontrolleras och skapa ett övervakningssamhälle som får Kim Jong-un att bli grön av avund. Placera ut poliser i varje gathörn, belöna medborgare som anmäler grannen och se till att alla som döms tvingas att bära en markering på sina kläder, även offentligt. Då inte bara för brott på nätet – märk alla brottslingar.

Så, nu är problemet löst.

Chat Control

Chat Control lades fram 2022 sedan Ylva Johansson lyssnat alldeles för mycket på amerikanska lobbyister och intressegrupper, som med barnporr som ursäkt, vill inför en överstatlig trafikkontroll av alla medborgare. Förslaget har röstats ned fler gånger än någon orkar att redogöra för men ändå så dyker det upp, i lite omarbetad form, lite mera urvattnad och i den senaste kompromissen så ska leverantörerna övervaka oss, frivilligt.

Hur?

Oklart.

Med vilken teknik?

Oklart.

I debatten så brukar inte minst politiker beklaga sig över att en del medborgare som deltar i den politiska debatten är faktaresistenta. Medborgare lyssnar inte till fakta, förkastar det forskare, sakkunniga och experter kommit fram till. Allt det som normalt sett borde ligga till grund för våra beslut. Vi ska naturligtivs inte lyssna på experter, aningslöst eller blint men vi bör lyssna på dem som sitter inne med lite mer kunskap än oss andra.

Det gäller uppenbarligen inte Ylva Johansson och de som tycker att övervakning av EU:s alla medborgare är en bra idé för när det gäller Chat Control så har en närmast oändligt lång rad forskare, experter och sakkunniga förkastat förslaget, inte bara därför att det innebär massövervakning av alla medborgare utan att det inte kommer att fungera.

Sociala medier

EU-politikerna, EU-parlamentet, har också lyckats att enas om barn under 16 år inte ska ha tillgång till sociala medier. I ett färskt beslut, ett icke tvingande betänkande, så fick förslaget 483 röster för, 92 röster emot och 86 nedlagda röster.

Ledamöterna uttrycker sitt stöd för EU-kommissionens arbete med e-identifiering och en ny app för åldersverifiering. De insisterar dock på att åldersverifieringen måste vara korrekt och respektera minderårigas integritet.

Ursäkta min dåliga franska, som det brukar heta, men hur i helvete ska det gå till?

– Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer. Därför är jag väldigt glad över att parlamentet tar det här viktiga beslutet, säger ledamoten Adnan Dibrani (S) till SVT.

Vackert, eller hur? Äntligen en politiker som gör något, eller hur?

Adnan Dibrani vet inte hur det ska gå till men han säger att han litar det ska finnas tekniska lösningar.

Så fint då. Han och en räcka övriga politiker ställer sig bakom ett förslag som de inte vet hur det ska genomföras, om det kommer att fungera och för honom räcker det att det skrivs in att integriteten ska respekteras så är liksom problemet löst – eller rättare sagt, han är övertygad om att tekniken ”ska fixa det”.

Ingen expert

Nu är jag ingen expert men efter att ha vandrat runt i den här digitala världen sedan tidigt 1990-tal så ser jag inte hur det ska fungera utan att din, min och alla andras integritet hotas.

Ska vi se till att ungdomar under 16 år inte kan använda sociala medier så måste ovillkorligen någon form av pålitlig ID-kontroll göras. Det innebär lika ovillkorligen att alla måste identifiera sig ute på nätet.

Eller hur?

För att detta kontrollsystem ska fungera så måste åldersinformation om oss sparas, någonstans.

Räck nu upp en hand den som på allvar tror att denna information inte kan missbrukas, inte kan stjälas och inte hamna i orätta händer så ska jag räkna upp ett oändligt antal skrämmande exempel på att när data stulits.

Aningslösa politiker

Jag vill inte framställa folkvalda politiker som något annat än som vanligt hyggligt folk helt enkelt därför att det är det politiker är – vanligt folk. De är våra representanter och vi har därför de politiker vi har valt, eller förtjänar. Med det menar jag att du som väljare kan inte sitta och beklaga dig över våra folkvalda om du inte har gjort hemläxan.

Rösta inte på folkvalda som du inte tror kommer att företräda dig på bästa sätt.

  • Rösta därför inte på politiker som överlåter åt tekniker att lösa de problem som deras förslag leder fram till.
  • Rösta inte på politiker som blundar för det forskare, experter och sakkunniga säger.
  • Rösta inte på politiker som struntar i invändningar från remissinstanser.

Rösta inte på faktaresistenta politiker och rösta framför allt inte på politiker som avfärdar alla dina invändningar om du inte kan presentera en alternativ lösning. Politiker som underkänner alla invändningar såvida de inte får en lösning, av dig på köpet, och som tycker att du inte får säga nej eller ha invändningar om du inte kan komma med ett eget förslag – alltså göra deras jobb.

Det är politiker som struntar i hela vårt system med remissinstanser som ska yttra sig om förslag. Remissinstanser levererar inte alltid egna lösningar. De kommer med synpunkter på det förslag som lagts fram, framför dem, och som de ska ha synpunkter på. Det är en viktig del av hela arbetet med olika förslag för att vi ska fatta kloka beslut.

Rösta inte

Så rösta inte på politiker som ställer som motkrav att om du ska få ha synpunkter på deras förslag så måste du också leverera en lösning.

Rösta inte på politiker som struntar i följderna av sina förslag och som skickar problemen vidare och som tror att ”tekniken kommer att fixa det”.

Rösta inte på politiker som på allvar tror att massregistrering och integritet går hand i hand.

Arga gubben: Efter flygskam, bilskam och miljöskam – nu kommer mobilskam

Arga gubben: Efter flygskam, bilskam och miljöskam – nu kommer mobilskam

blank

Du sitter där med din smarta mobil och är en riktigt dålig människa. Du har ingen kontroll över din tid, slavisk beroende av din mobil som vuxit fast i handen. Du är en svag, förledd stackare som har alldeles för mycket skärmtid.

Du behöver bara titta runt omkring dig så ser du den – den nya trenden ”lägg ifrån dig din mobil”. Radio, tv och tidningar hjälper gärna till, för nu har pendeln slagit över åt andra hållet. Nu är mobiler inte roliga längre – de är tidsbovar som håller oss isolerade och de stora techbolagens smarta algoritmer håller oss fångna.

Det är fel på er

Jag vet inte helt säkert vad det är för fel på dagens ungdom men något fel är det på er, och jag när en växande misstanke –  ni har har mycket tid. Ni tänker för mycket, för ofta och på för många ämnen och genomgående så handlar det om er.

Lägg ifrån dig din mobil, sätt den i laddaren, gå därifrån, lämna den!

Hur svårt ska det vara?

Jag lovar och svär – du missar ingenting. Världen stannar inte därför att den faktiskt inte roterar kring dig och din person.

Fokuslägen

Tror du mig inte så prova att aktivera Fokuslägen. Skapa ett fokusläge, för dagstid då du jobbar, är i skolan eller vad du nu gör på vardagar. Ställ in detta fokusläge så att bara mycket viktiga personer kan nå dig, dina närmaste och i stort sett bara dina närmaste.

Nu har du skapat ett läge där din mobil bara kommer att släppa igenom viktiga samtal, viktiga meddelanden – sånt som är viktigt. Släpp också igenom notiser från så få appar som det bara är möjligt. Du behöver inte notiser från Instagram, Facebook, Threads, Amazon eller den typen av appar. Hoppa över alla sociala medier, leverantörer och alla tidningar, radio och tv.

Nu kan du lägg ifrån dig din telefon, jobba eller gör det du ska göra i flera timmar. Sedan när det är dags för en kaffepaus (alla vettiga människor tar en kaffepaus på förmiddagen och en kaffepaus på eftermiddagen) så kollar du om någon har ringt.

Ring upp – alltså, ring tillbaka.

Har du ett okänt samtal – kolla med hitta.se eller eniro.se så kommer du att få veta att det är en säljare som vill truga på dig något du förmodligen inte behöver.

Helgerna

När du ändå är igång så skapa ett nytt fokusläge för helger och kvällar. Kapa då ned antalet viktiga människor till ett minimum, liksom vilka appar som, kan och som får skicka en notis till dig.

Nu är det du som bestämmer över dina prylar, inte tvärtom.

Vänliga, barska  hälsningar

Nils P. Klammer
Byråkratpölsebyrån

Läs mer

Arga Gubben: Var kommer alla dessa tekniska idioter ifrån?

 

Arga Gubben: Sociala medier lämpar sig inte för att skriva romaner

 

Arga Gubbens Frågelåda: Skyll dig själv om du skickar in frågor

 

 

Sticket: Inte ens tjuvarna vill ha en Samsung

Sticket: Inte ens tjuvarna vill ha en Samsung

Filemaenadke2.jpg.
Digital rensning

Många försöker rensa sina hem på teknik som inte längre används, men den stora boven är inte gamla prylar utan alla tjänster som fortsätter ticka i bakgrunden. Varje prenumeration läggs på en annan tills du inte längre vet vad som är nödvändigt. Det är just den där osynliga kostnaden som är svår att upptäcka. När du till slut loggar in på kontot och ser allt i en lista undrar du hur det kunde gå så långt. Det är då du inser att digital rensning borde göras lika ofta som städning hemma.

Inte ens tjuvarna vill ha en Samsung

Sam was walking past a Royal Mail depot in south London in January when his path was blocked by a group of eight men.

“I tried to move to let them pass, but the last guy blocked the path,” the 32-year-old told London Centric. “They started pushing me and hitting me, telling me to give them everything.”

The thieves took Sam’s phone, his camera and even the beanie hat off his head. After checking Sam had nothing else on him, they started to run off.

What happened next was a surprise. With most of the gang already heading down the Old Kent Road, one turned around and handed Sam back his Android phone.

The thief bluntly told him why: “Don’t want no Samsung.”

London Centric

Den självkörande vardagen

Vi pratar ofta om självkörande bilar som något avlägset, men sanningen är att mycket redan styr sig självt. Navigeringen väljer vägen åt oss, systemen bromsar innan vi hinner reagera och bilen vet när den behöver service. Det är lätt att vänja sig vid bekvämligheten och glömma hur mycket ansvar som smugit sig över på tekniken. En dag sitter du där och undrar om det är du som kör eller bilen som låter dig hålla i ratten. Det är kanske då vi inser hur snabbt automatiken blev självklar.

Kampen om notiserna

Telefonen har för länge sedan slutat vara bara en telefon. Den är ett kontrollrum för allt som vill åt vår uppmärksamhet. Varje app tävlar om första plats i notislistan och vi är inte mer än ett svep bort från att bli distraherade. Det märks först när du stänger av allt och plötsligt får tillbaka tystnaden. Då inser du hur mycket brus du lärt dig leva med utan att reflektera. Det är nästan komiskt hur svårt det är att välja bort något som aldrig borde varit där från början.

Musikens nya format

Musiken har alltid följt tekniken, men nu sker något märkligt. Streaming ger oss allt, överallt, men samtidigt har lyssnandet blivit mer rotlöst. Albumen har försvunnit in i spellistor och låtarna är inte längre delar av en helhet. Det gör musiken mer till ett flöde än en upplevelse. När du väl hittar tillbaka till ett album i sin ursprungliga form märker du hur mycket du saknat sammanhanget. Det är kanske därför vinyl fortsätter sälja, inte för ljudet utan för helhetskänslan.

Den osynliga AI-redaktören

Fler tjänster börjar smyga in AI i vardagliga funktioner utan att berätta det ordentligt. Appar skriver om våra texter, sorterar våra bilder och föreslår vad vi ska svara. Det är lätt att vänja sig vid bekvämligheten och glömma att vi lämnar ifrån oss delar av vår egen röst. När du en dag läser något du skrivit och inser att halva texten inte riktigt låter som du brukar, då förstår du vad som hänt. Det är en märklig känsla när tekniken blir medförfattare utan att du bett om det.

Batteriernas verkliga begränsning

Många byter telefon oftare än de byter kläder, men batterierna är fortfarande den svaga länken. Det spelar ingen roll hur snabb eller smart enheten är om energin tar slut. De flesta av oss lever i laddsladdens skugga och planerar dagen efter procent i överkant. Det ironiska är att utvecklingen gått framåt i allt utom just batterier. Där står vi fortfarande och väntar på nästa stora genombrott som aldrig verkar komma. Genombrottet lär behövas innan vanan att uppgradera tappar farten.

Ryssarnas nya robot

Ryssland har visat upp en ny AI-robot. Det gick sådär.

När algoritmer formar dagen

Det talas ofta om att vi måste bli mer digitalt medvetna, men de flesta märker inte ens när apparna styr hur vi rör oss på nätet. Rekommendationerna är byggda för att hålla oss kvar, inte för att hjälpa oss framåt. Vi följer trådar vi aldrig bad om och fastnar i flöden som växer av sig själva. Det är först när du stänger av appen som du märker hur mycket tid som försvann. Det är kanske den tydligaste påminnelsen om att algoritmer inte bara föreslår saker, de formar våra dagar.

Läs mer

Sticket: När förnuftet flyr politiken och dumheten tar platsen

 

Sticket: Så blev framtiden en strumpa för 2 000 kronor

 

Sticket: En vecka i kaosets tecken – från storhetsvansinne till småaktigt strul

 

 

– Du, det här med AI och integritet, stör inte det dig?

– Du, det här med AI och integritet, stör inte det dig?

blank

– Du, det här med AI och integritet, stör inte det dig?
– Det tåget har redan gått.

– Vad menar du?
– Ska du använda AI, som det ser ut i dag, så har du inget val. Antingen ger du upp en del av din integritet eller så kan du sitta där i sociala medier och beklaga dig över att andra kan skapa bilder, skriva texter, skriva kod och förutspå mänsklighetens undergång.
– Nu tar du väl ändå i?
– Nej, jag raljerar, överdriver och odlar en del av min cyniska personlighet.
– Seriöst nu, du har ju skrivit massor om integritet, du gillar inte företag som snokar och det där. Ändå använder du AI?
– Det finns definitivt en motsättning där och som jag sa, det tåget har gått.
– Du har gett upp, eller?
– Lite så. Det är bara att inse att om du ska använda dagens AI-lösningar så får du offra en del, eller kanske en stor del, av din integritet.
– Du tycker att det är värt det?
– Jag tycker det eftersom jag kan göra mer av det jag vill, jag är mindre beroende av andra, jag kan skapa och göra mer och samtidigt spara massor av tid. Det är bara de som aldrig använt AI som gnäller och oroas av AI.
– Nu raljerar du igen va?
– Japp.
– Vad exakt menar du med det då?
– När nätet var ungt så behövde du en kodare, en tekniker och andra för att kunna skapa hemsidor, butiker och andra lösningar. Du som designer var beroende av en massa andra, du tvingades kompromissa och du fick inte alltid som du ville. Sen kom WordPress och liknande lösningar och naturligtvis skrek kodarna i högan sky. Verktygen var ”bloat”, de gjorde att saker gick långsammare och det föddes en kult som hyllade och försvarade den rena, ädla koden. Det finaste som fanns var att kunna klistra en liten etikett, en bild på sin hemsida som förkunnade att den här sidan ser förvisso ut som skit men den följer HTML-standarden. Vi är där med AI, igen.
– Förklara dig, för det där lät raljant?
– Jag har en talang i att kunna raljera men det ligger en hel del sanning i mina överdrifter. Den gången skrek kodare och utvecklare över att utvecklingen minskade deras makt, inflytande och att deras kunnande inte var lika mycket värt. De var inte kungar längre därför att andra kunde göra det de haft ensamrätt på så länge. Det är samma med AI. Nu kan talanglösa individer som jag själv skapa bilder, för att ta ett exempel, och det är då alla säger att AI-genererade bilder är Satan själv. Det finns massor med saker vi bör diskutera när det gäller AI men vi ska inte börja den diskussionen med en massa människor som på det hela taget aldrig har använt AI och där argumentationen går ut på att AI kan göra det de kan. Debatten ska inte ha sin grund i en slags avundsjuka.
– Är det så menar du då?
– Ibland, inte alltid men tillräckligt ofta för att vi ska landa fel. När fotografin kom skrek konstnärer och målare i högan sky, tills fotografin utvecklades till en egen konstart och den som påstår att AI-verktygen inte kräver någon form av kreativitet, att det är fusk och bara en genväg, vet inte vad de pratar om. AI kommer att utvecklas och du kan antingen ta del av det AI kan användas till eller så sitter du där i ditt hörn och skäller. AI är ett verktyg som kan göra fantastiska saker i händerna på kreativa människor, precis som en kamera.
– Så du ser inga risker?
– Var det verkligen det jag nyss sa?
– Nej, men du låter överdrivet optimistisk.
– Till skillnad från de som stenhårt hävdar att det blir allas vår undergång menar du?
– Det finns väl båda sidor antar jag?
– Jag ser riskerna med AI. Det finns risker med det mesta i form av ny teknik och nya prylar, men det finns också möjligheter och det jag tror på är människans inneboende förnuft och att vi styr och kan kontrollera vår framtid. Vi har skapat AI och jag tror att vi kan kontrollera det också. Nu är vi i början av en utveckling och en hel bransch som kommer att regleras och styras precis som alla andra branscher. Du kan välja mellan att ta del av allt det nya, lära dig, utvecklas eller så kan du sätta dig i ett hörn och slå ifrån dig allt, odla dina fördomar om AI och fastslå att det inte är någon idé för nu kommer allt att gå åt helvete. Valet är ditt.
– Så det här med integritet måste vi ge upp då?
– Det tror jag inte alls. Jag hoppas att Apple kan hitta en egen väg, en annan väg, om det är möjligt men vi är inte där ännu. Vi är som sagt i början.
– Riskerna då, blundar du för dem?
– Av alla texter som jag har skrivit om AI finns det gott om texter som varnar för baksidan med AI. Jag är inte odelat positiv utan försöker se båda sidorna av AI.
– Du ser mer möjligheter?
– Säg så här, om en musiker, en tecknare, en målare, en skribent, en bloggare, en designer, en programmerare eller någon annan inom de kreativa yrkena känner sig hotad av AI och skriker över det, så är det naturligtvis trist men på det hela taget en fis i världsrymden. Det är värre om folk som mår dåligt frågar AI och får dåliga och farliga råd av en mjukvara som inte ska användas på det sättet. Det är värre om lögner, desinformation och felaktig information får spridning via AI, om det sprids manipulerade bilder och videor som får folk att tro att det de ser är sant och verklighet. Det är det debatten måste handla om.
– Så du ser inga problem med att använda AI då?
– Det beror på hur du använder AI. Använder du AI för att leta fram information som du sedan kontrollerar riktigheten i, använder du AI för att skriva texter som du sedan kontrollerar, skriver om, korrigerar och granskar innan de publiceras så ser jag inga större problem. Detsamma om du använder AI-genererade bilder där det klart framgår hur de har skapats. Där ser jag inte heller några problem. Då är AI som vilket annat verktyg som helst.
– Är det så du använder AI?
– Ja, på det hela taget, och jag använder AI för att hjälpa till med kod, repetitiva uppgifter såsom att kopiera data, skapa dokument, körscheman, göra en del analyser, samla in information och annat.
– Den här texten, är det AI?
– AI har kollat stavningen.
– Är det en intervju med dig då?
– Inte riktigt. Det är en samlad text, i formen av en intervju, som består av en massa frågor och svar som jag har fått över tid. Det är kreativ vet du, och det är inte AI.

Dagboken 93: Skärmfrihet gör dig inte till en bättre människa

Dagboken 93: Skärmfrihet gör dig inte till en bättre människa

blank

Jahaja, du har lagt bort din mobil, gjort dig skärmfri och nu har du alltså sett ljuset och vill berätta för oss andra vad vi ska göra, eller inte göra. Du är en bättre människa, en bättre version av dig själv, du är fri vilket per automatik innebär att vi andra är fångar.

Du skulle egentligen vilja ha en enklare mobil och inte sitta vid en skärm så länge – men gör det då, bryt mönstret!

Sluta att stapla ursäkter över varför du inte kan lägga ifrån dig din iPhone eller iPad – vill du inte använda den så lägg ifrån din din mobiltelefon eller din iPad.

Jo, jag fattar att alla algoritmer, alla sociala medier, och allt vad det är skapar ett beroende – det är det är programmerade att göra. De är skapade för att fängsla dig, se till att du stannar kvar och att du fortsätter att sitta där och scrolla. Så sluta att göra det.

Lägg ifrån dig din iPhone!

Valet är ditt liksom att valet är mitt. Jag kommer inte att byta telefon och jag har inga som helst planer eller tankar på att använda mina prylar mindre eller byta ut dem mot dummare enheter. Det är mitt val och jag har inga problem att lägga ifrån mig mina prylar och har aldrig räknat min skärmtid eller upplevt att det är ett problem.

Det jag vänder mig mot är alla som ska peka finger, som ska berätta hur fria och lyckliga de är för att de har lyckats att radera TikTok-appen.

Wow!

Jag har däremot stor respekt för de som anser att de har ett problem, att de sitter med sina enheter för mycket och för länge och som gjort något mera radikalt åt saken. En god vän packade tält, sovsäck, tog med sig ett gäng böcker och gick rätt ut i naturen långt utanför mobiltäckningen och vandrade, läste, åt och sov, ensam. Väl hemma igen så raderades ett gäng sociala media-appar för att bryta ett mönster.

Det är att göra noga, ta tag i saker – utan att rikta pekpinnar mot omgivningen och utan ett berätta hur förbannat lyckliga de blivit efteråt och att alla borde göra som de gör.

Du är inte en bättre människa för att du har lagt ifrån dig din mobiltelefon. Vi som väjer att använda våra mobiler är inte syndare eller förtappade.

Vik in pekfingret så kanske vi kan ta en debatt om vad vi gör åt det faktum att stora amerikanska tech-jättar styr vår tillvaro i alltför hög grad men tro inte att du sitter inne med lösningen för oss andra.

Läs mer

Dagboken 90: Sökandet efter en egen stil, ett eget formspråk

 

Dagboken 91: Nu är vi nästan där, nästan klara

 

Dagboken 92: Varför just 1930-1940 tal?

 

 

Kan vi sluta att skicka aningslösa och okunniga politiker till Bryssel?

Det råder ingen yttrandefrihet i mitt flöde, inte längre

blank

Jag släppte igenom det mesta på Twitter i mitt flöde. Rasister och andra dårar som ventilerade sina fördomar åkte ut men i övrigt var det högt i tak – i yttrandefrihetens namn. När Twitter sedan köptes upp av en högerextremist, döptes om och blev dårarnas väntrum var det dags att hitta andra kanaler – och en helt annan strategi för mitt flöde.

Det är fortfarande högt i tak men den här gången tänker jag inte släppa igenom knäppgökarna, gnällskallarna och smådårarna. Den här gången är det mitt flöde och den här gången råder ingen yttrandefrihet. Du får naturligtvis tycka vad du vill men jag kommer inte att lyssna. Jag kommer inte att blockera dig men jag kommer att tysta dig, ”muta”, så att jag slipper dina repriser på hur illa du tycker om Apple, att du har sett ljuset och hittat just din gud, att allting som hänt är vänsterns fel och att alla på den borgerliga sidan är rasister.

Onyanserade kverulanter göre sig icke besvär, eller gnäll ni, jag kommer inte att lyssna.

Du får absolut tycka att AI är ondskan själv och framföra åsikten att du minsann aldrig tagit i AI med tång, du kommer aldrig att göra det men du vet , trots att du aldrig har använt AI, att allt som har med AI att göra är ont. Helt okej för min del men räkna inte med att jag kommer att försöka att övertyga dig, ta debatten eller att jag kommer att göra annat än scrolla förbi dig. Är du mot samkönade äktenskap så får du tycka det men inte här, inte nu och inte i mitt flöde. Tycker du att vi ska kasta barn i fängelse, kasta ut alla invandrare och ta från fattiga och ge till de rika så är det också helt okej. Tyck det du, men som sagt, inte här, inte nu och inte i mitt flöde.

Tyckande

Jag kan inte säga att jag har någon annan regel än mitt eget tyckande. Strategin är inte mera genomtänkt än att om jag tycker att du verkar blåst så städar jag bort dig. Otrevligt, kanske rent av inskränkt, absolut, men nu är det ju som sagt mitt flöde och jag bestämmer. Här råder ingen demokrati heller kanske jag ska tillägga.

Är jag otrevlig?
Intollerant?

Kanske, det är upp till dig att avgöra men som sagt, det är mitt flöde och jag tror inte att jag orkar eller vill behöva scrolla förbi riktigt alla tokigheter. Jag har satt en gräns som kan vara för snäv, för vid, godtycklig eller så är det bara min regel. Nu är det inte så att ”mute-knappen” kommer att användas för minsta lilla, så hård är jag inte men dyker du upp flera gånger med samma klagolåt, kör du repriser och ser ut att vara opåverkbar så kommer jag att städa ut dig.

Så hur ska du göra då, om du inte står ut med allt mitt skrivande, allt jag postar och om du är trött på mitt tjat om Apple och alla deras produkter?

Gör samma sak – använt mute.