av Mikael Winterkvist | okt 30, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
– Du borde verkligen testa Linux, aldrig funderat på att göra det?
– Vi kör Linux idag, för våra servrar men jag förstår vart du vill komma. Vad kan jag göra med Linux som jag inte kan göra nu?
– Det vet jag inte riktigt eftersom jag inte riktigt vet hur du jobbar, vilka program du jobbar med men jag tänkte om du var nyfiken?
– Jag är nyfiken och jag har testa Linux men ska jag byta plattform så betyder det att jag måste byta ett stort antal program och tjänster och ska jag göra det så vill jag veta vad jag vinner på det så vad kan jag göra med Linux som jag inte kan göra idag?
– Du går ju över till Open Source, gratisprogram, och frigör dig från Apple?
– Så du tycker att jag ska byta plattform, helt och hållet, byta från Apple till Red Hat, Fedora, Ubuntu eller någon annan leverantör?
– Varför är du så negativ?
– Jag är inte alls negativ utan vill bara veta varför jag ska byta plattform, vad vinner jag på att göra det, lägga ned all tid för att lära mig en massa nytt, byta tjänster och allt vad det innebär?
– Du tar ju liksom klivet in i en helt ny värld?
– Jo, det fattar jag och det är det jag säger, varför ska jag göra det?
– Jag tänkte bara om du kanske ville test något som är bättre?
– Okej, på vilket sätt är Linux bättre än Apple och macOS då?
– Det är öppen källkod, drar mindre resurser, är snällare mot din dator och det finns massor av olika versioner att vilja mellan. Du kan bygga din egen plattform om du vill.
– Om jag nu har allt det där redan, en hypereffektiv, blixtsnabbt dator och en plattform med en rad program och tjänster som vuxit fram under flera år och som gör att jag kan jobba som jag vill?
– Kul att testa något nytt?
– Det fanns en tid då jag körde alla testversioner, alphaversioner, betaversioner, och dår jag utforskade allt först. Numera ska saker fungera och jag är inte särskilt intresserad av att vara testpilot. Jag byter sällan program och gör jag det så hoppar jag i princip mellan två program. Antalet helt nya program som tar sig in på min plattform är få. Anledningen är enkelt; det jag har plockat ihop fungerar och jag har lärt mig hur plattformen fungerar. Så jag ser ingen som helst vinst med att byta operativsystem eller plattform.
– Du är inte intresserad, inte nyfiken?
– Det handlar inte om det. Det handlar om att jag under många år byggt upp ett sätt att arbeta med program som jag har lärt mig och det handlar framför allt inte om att jag inte tycker att Linux är ett bra val eller en bra plattform, det vet jag att Linux är, en bra plattform, men inte för mig.
– Så du vill inte testa?
– Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna svara på något annat sätt? Jag har en fungerande plattform och jag har gjort mitt val, för många år sedan. Jag använder Apples ekosystem med allt vad den plattformen innehåller och jag har idag ett fullt ut fungerande sätt att arbeta. Skulle jag byta ut det så innebär det att jag måste lära mig en massa nya program och tjänster och det är det inte värt. Speciellt som att du inte kan berätta för mig vad jag inte kan gör audag och vad jag skulle kunna göra med Linux?
– Du skulle kanske inte behöva byta dator så ofta, Linux är snällare mot hårdvaran, generellt.
– Det är ju inget problem. Jag byter dator när jag anser att jag behöver byta dator och jag funderar hela tiden över hur nästa plattform ska se ut vad gäller hårdvaran. Nästa plattform kommer inte bygga på en dyr bärbar MacBook Pro utan jag kommer att köpa en iPad Air som börjar och köpa en fullmatad Mac mini för att ha hemma på kontoret. Jag har den hårdvara som jag anser att jag behöver och en plattform där de olika delarna kommunicerar, utan problem, med varandra. Jag ser alltså ingen vinst med att byta till Linux?
– Så du kommer inte ens testa?
– Jag har testat och det är ingenting jag kommer att skriva om, utforska mer eller överväga att byta till Linux.
– Nej, jag tänkte att jag skulle fråga i alla fall.
– Frågan är fri. Kaffe?
av Mikael Winterkvist | okt 28, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Det är inte AI som tar jobben – det är företagen
Varje gång någon varnar för att AI ska ”ta våra jobb” glöms det enklaste bort: AI anställs inte, AI beslutar inte, AI äger ingenting. Det är människor i ledningen som väljer att ersätta människor.
Vissa saker återkommer – alltid
”Titta jag har bytt till en dum mobil”
Hur många gånger har du läst om enskilda som bytt till en dum mobil och som utmålas som en mycket god, klok, människa som lyckats att ta sig loss från ett beroende av en smart mobil?
”Så tog jag mig loss från mitt skärmberoende”
Den här körs också i repris – historien om någon som anser sig vara beroende av sin skärm, sin mobil eller sin surfplatta .- sopa nu lyckats att bli fri.
Nu gör vi till och med tv-serier om ämnet.
Allt ska ha en prenumeration
Det började med tidningar, fortsatte med film, musik och kaffe. Nu ska du prenumerera på bilen, skrivaren och till och med katten. När allt blir ett abonnemang är det inte du som äger prylarna – det är företagen som äger dig.
Har poletten trillat ned – äntligen?
När var senast en utredning om lagligheten i App Stores dominerande marknadsposition gick Apples väg – i något land? Det är svårt att minnas någon. Apple utkämpar uppenbart en förlorad strid här. Frågan om huruvida företaget faktiskt borde förlora alla dessa juridiska och regulatoriska processer kring App Store är, ur ett strategiskt perspektiv, nästan oväsentlig. Den uppenbara verkligheten är att Apple förlorar dem.
John Gruber
Det tog tid, innan poletten trillade ned. Har du ett regelverk som underkänns i dom efter dom, i land efter land, så kan det ju faktiskt vara så att du har fel regelverk. Nu har John Gruber sett det alla andra redan har sett – Apples förlorar i dom efter dom, land efter land.
Vissa romantiserar fortfarande Kuba
Kuba som är en önation i Karibien är ett av de sista kommunistländerna i världen. En del marknadsekonomiska reformer har genomförts genom åren men Kommunistpartiet har behållit ett fast grepp om makten. Under nära 60 år styrdes landet av bröderna Fidel och Raúl Castro tills ett generationsskifte genomfördes 2018. Förhoppningar som då väcktes om genomgripande förändringar har hittills kommit på skam.
Utrikespolitiska Institutet
Kuba är en socialistisk enpartistat. Endast det kommunistiska partiet får verka i landet. Det högsta beslutande organet är nationalförsamlingen, men i praktiken har de aldrig förkastat ett lagförslag från regeringen.
FN-förbundet
Kajsa Ekis Ekman har besökt Kuba och skrivit en lång text om landet, USA:s blockad och dess konsekvenser utan att med ett enda ord beröra det faktum att Kuba är en diktatur, en enpartistat. Delar av den svenska vänstern har fortfarande en lätt romantisk bild av Kuba.
Visst ska blockaden kunna diskuteras och visst är det både dubbelmoral och hyckleri att blockera Kuba medan USA fortfarande gör affärer med en lång rad diktaturer – Saudi Arabien, Qatar och Kina bara för att nämna några länder men reser du till en diktatur och vill berätta om den amerikanska blockaden, utan att berätta varför, så har du valt att utelämna högst väsentliga fakta.
Skjut inte budbärarna
Domen på tre års fängelse för en 19-årig man med flyktingsstatus för våldtäkt av en 16-årig flicka i Skellefteå har uppmärksammats internationellt – Elon Musk, Donald Trump och flera andra Tommy Robinson har kommenterat och kritiserat domen i sociala medier. Sveriges migrationsministern Johan Forssell (M) har även han kommenterat domen som han kallar för ett ”systemfel”.
Till att börja med så duger det inte att kritisera domen i sig eller rättens ledamöter och domare. De har dömt i enlighet med svenska lagstiftning där det dras en gräns, för att kunna utvisas, vid ”synnerligen” grovt brott. Ska något kritiseras så är det lagen – inte de som dömt. Skjut inte på budbäraren.
I en kommentar i en intervju med SVT så säger Migrationsministern Johan Forssell (M) att han reagerat starkt, som politiker och som förälder. Forsell säger sig ha legat sömnlös och funderat över vad han kan göra.
Någonstans inne i regeringskansliet så finns det ett betänkande med ett förslag att se över lagreglerna och sänka kravet för att kunna utvisa brottslingar. Den relevanta frågan i sammanhanget är inte Johan Forsells reaktion eller att han inte kunnat sova – utan varför han inte har gjort något?
Den frågan ställde däremot inte SVT i intervjun.
Svenska myndigheter och ordet ”pilotprojekt”
Ingenting är så evigt som ett svenskt pilotprojekt. Det börjar med pressmeddelanden, mellanchefer och Powerpoint-presentationer. Sedan försvinner det i byråkratin, utan att någon vet vad som hände.
Läs mer
Rubriksättarnas favorit: därför blir Apple ofta symbolen för bråk i techvärlden
Sticket: Från kakor till kommentatorer – allt det där som gnisslar
av Mikael Winterkvist | okt 27, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Årets magplask i sociala medier?
Sofia Wistam har varit i Thailand och hälsat på i den fabrik som tillverkar hennes smycken. Det var kanske inte det smartaste draget – att berätta det, med bilder.
Precis vad världen behöver – mer billiga smycken gjorda av underbetalda arbetare i annat land.
Klart du använder dig av billig arbetskraft och sen tar betalt ordentligt så du blir rikare.. Inte dom som tillverkar, trodde du hade mer vett än det här @sofiawistam
Men så fint med sweatshop. Skäms inte alls?
Helt vidrig arbetsmiljö som aldrig skulle tillåtas i Eu. Berätta görna vad månadslönen ligger på för dina kvinnliga slavar.
Det finns i stort sett inga positiva kommentarer (Threads) men några påtalar att det är så här tillverkning av våra prylar ser ut – för att vi ska kunna handla billigt.
Sofia Wistam fullbordar sedan sitt magplask genom att berätta att hon sen åkte och besökte en av Louis Vuittons butiker. Det gick inte riktigt hem, det heller, kan tilläggas. Räkna nu med tills kvällstidningarna reagerar 10 … 9 … 8 …
- Vi pratar om digital frihet, men varje gång du loggar in måste du godkänna 48 villkor som ingen människa någonsin läst.
Tänk om visa hockeykommentatorer bara kunde hålla käften
En upplysning till dig som kommenterar ishockey i tv:
Vi har också bild. Det är det som är TV, att det du ser, det ser vi också.
Av det följer att du inte behöver kommentera som om det är radio, där lyssnaren inte har en bild. Det är din uppgift som kommentator att berätta det du ser – i radio alltså. På TV däremot fungerar inte ett radioreferat. Det blir tvärtom störande därför att jag som tittare ser det du ser.
En kommentator som då pratar oavbrutet, om allt och ingenting och som lika ofta driver iväg och berättar om en massa andra saker, än det som sker nere på isen blir oerhört tröttsam att lyssna på, liksom den som alltid skriker (ni vet vem).
Ska du exempelvis kommentera ishockeymatchen mellan Linköping och Skellefteå AIK så gör det – kommentera, berätta vem som har pucken och det som händer i matchen, det räcker. Du behöver inte prata oavbrutet. Det är helt okej om det blir tyst ibland. Det är det däremot inte i radio. Då kommer lyssnaren direkt att fundera på om sändningen bröts, om radion gått sönder eller om något annat har hänt.
När du sedan har gjort en intervju så behöver du inte rekapitulera samma intervju, direkt efter det att den har avslutats. Du behöver inte berätta vad den du har intervjuat precis har sagt och dra allt i repris. Vi har ljud också, nämligen.
Bra kommentatorer kan konsten att hålla käften och överlåta åt tittaren att göra precis just det – titta, och lyssna. Dåliga kommentatorer, de pratar oavbrutet.
- Apparna vill veta var du är, vem du är, vad du gör och vad du tänker köpa. Det enda de inte frågar är hur du mår.
Trumps blunder, eller har jag gjort bort mig nu igen?
Förra veckan efterlyste Donald Trump åtgärder och att någon skulle göra något efter att ha kastat ur sig, att minst 250 FBI-agenter smugit sin i i den pöbel som stormade Kapitolium den 6 januari 2021. Detta skulle ha skett på order av Joe Biden, som svors in som USA:s 46:e president först den 20 januari samma år.
Nu är det dags igen:
Trump hävdar att enskilda, namngivna i inlägget ovan, som han också påstår ingick i Joe Bidens administration begått olagligheter och det har han nu bevis och dokument som styrker.
Låt oss bara för saken skulle bena ut vad som är vad och vad som är fakta i sammanhanget:
Christopher Wray utsågs till ny FBI-chef av (trumvirvel) – Donald Trump själv. Wray efterträdde James Comey.
Jack Smith, som utsågs till specialåklagare, och var den som ledde utredningen av Trumps hantering av hemliga dokument och Trumps eventuella kontakter med ryssar som blandade sig i amerikanska val. Vid tidpunkten som är aktuell här så utredde Smith krigsbrott vid den internationella brottsdomstolen i Haag.
Merrick Garland var domare vad som kan sägas motsvaras av våra hovrätter, alltså i en högre domstol,.
Lisa Monaco arbetade som jurist och advokat vid O’Melveny & Myers, en byrå med huvudkontor i Los Angeles. Först i mars 2021 svors Lisa Monaco in som biträdande justitieminister.
Låt oss summera: Joe Biden var inte USA:s president 2020, och ingen av de utpekade personerna ingick alltså i Bidens administration därför att den inte existerade.
- När du säger nej till kakor, ber webben artigt om ditt samtycke att fråga igen nästa gång.
Läs mer
Sticket: EXTRA EXTRA: Apple utvecklar, Dadgostar misstolkar och Kennedy exploderar (inte på riktigt)
Sticket: Snöflingor, för trånga skor och några som är oroliga
Sticket: Apple, ursäkter och den heliga logistikens evangelium
Sticket: De som skulle rädda världen men nöjde sig med algoritmen
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
Mackens trendbarometer tar pulsen på världen och visar vad som stiger, vad som faller och vad som står still. Korta nedslag som fångar vart utvecklingen är på väg just nu – från teknik och affärer till kultur och samhälle.
Uppåt – Lokal AI blir vardagsteknik
Efter år av molnberoende flyttar AI nu in i själva enheterna. Telefoner, datorer och kameror får egna inbyggda modeller som klarar språk, bildigenkänning och analys utan uppkoppling. Utvecklingen drivs av nya chip och effektivare algoritmer. Lokala AI-system gör tekniken snabbare och mer privat – och förändrar balansen mellan användare och leverantör.
Uppåt – Tekniknostalgin tar fart
Fysiska knappar, skrivmaskiner och gamla mobiltelefoner får nytt liv som symboler för kontroll och enkelhet. I en tid av ständig uppkoppling lockar det analoga som motreaktion. Designers blandar retro och framtid, och både varumärken och konsumenter söker trygghet i det bekanta. Tekniknostalgi har blivit ett sätt att återta makten över tempo och komplexitet.
Nedåt – Tron på digital trygghet
Cyberattacker, läckor och manipulerad information skapar misstro mot digitala lösningar. AI-genererad desinformation, hackade molnkonton och osäkra autentiseringstjänster får både företag och användare att ifrågasätta säkerheten. Förtroendet för molnet sjunker, och allt fler ser fysisk närhet till data som en ny trygghetsfaktor.
Stillastående – Klimattekniken fastnar i politiken
Tekniken finns för att minska utsläppen, men besluten dröjer. Investeringar bromsas av valår, subventioner och kortsiktiga mål. Sol, vind och lagring växer, men utan tydlig styrning tappar omställningen fart. Marknaden väntar på signaler som inte kommer, och utvecklingen står still i väntan på politiskt mod.
Under radarn – Digital ensamhet
Bakom statistik om skärmtid och sociala medier växer en tyst trend: känslan av isolering i det digitala bruset. Nya forskningsprojekt visar att människor spenderar mer tid uppkopplade men känner sig mindre delaktiga. Appar för “digital detox” och tysta zoner ökar, men ensamheten flyttar med. Det är inte längre nätet som förenar – utan pausen från det.
Läs mer
Trendbarometern: AI tar plats som världens nya basindustri
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Apple framställs ibland som ett företag som ständigt befinner sig i konflikt – i domstolar, med myndigheter eller med konkurrenter. Rubrikerna återkommer med jämna mellanrum: Apple utreds, Apple anklagas, Apple tvingas. Bilden av ett bolag som alltid är i centrum för en konflikt är inte nödvändigtvis rättvis.
Granskar du nyhetsflödet lite närmare framträder ett lite annat mönster. Rättsprocesser, utredningar och regleringar gäller ofta flera av världens största teknikbolag samtidigt – Google, Meta, Amazon och Microsoft – men Apple väljs ändå ut som rubrikens huvudperson. Det beror inte på att Apple alltid är mer inblandat, utan på att företagets namn väcker intresse, igenkänning och reaktioner.
Redaktioner
Redaktioner vet att en rubrik med Apple skapar uppmärksamhet. Företaget förknippas med design, innovation och prestige, vilket gör namnet till en tydlig bärare av dramatik. Apple blir därför ofta symbolen för hela tekniksektorns utmaningar, även när besluten i praktiken omfattar flera aktörer.
Företaget undgår inte kritik. Den strikta kontrollen över ekosystemet är ett återkommande ämne för myndigheter och lagstiftare världen över. Rubriker som placerar Apple i centrum riskerar ändå att ge dig en skev bild av verkligheten – som om bolaget ensamt stod för hela branschens problem.
Ensam
Fenomenet handlar i grunden om berättarteknik. När Apple nämns först blir nyheten tydlig och konkret. Den strukturen – en huvudperson, en konflikt och ett beslut – fungerar effektivt journalistiskt, men bidrar också till en förenklad bild av ett företag som ibland får stå ensam som symbol för något mycket större.
Samma nyhet – två helt olika rubriker
Nyheten handlar om att Storbritannien ställer krav på att teknikjättarnas app-butiker ska öppnas upp.
The Guardian sätter en korrekt rubrik som säger att kravet från brittiska myndigheter gäller både Apple och Google.
BBC väljer att utelämna Google i sin rubrik. Först i tredje stycket i texten framgår det att kravet gäller både iOS (Apple) och Android (Google).
Jag tror inte för en sekund att det handlar om att BBC:s journalister har ett horn i sidan på Apple utan att de vet om att får du med Apple i rubriken så lockar det fler till läsning. Problemet är att lite för många av nyhetskonsumenterna bara oaser rubriken och möjligen en del av ingressen.
Läs mer
Striden om Digital Markets Act trappas upp mellan Apple och EU
Skandalapparna Tea och TeaOnHer borttagna från App Store
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
Frihetens ekokammare
Elon Musk säger att X är platsen där alla röster får höras. Det stämmer, så länge rösterna låter som hans egen. Plattformen som en gång byggde på dialog har blivit en monolog, där frihet betyder rätten att applådera rätt person. Musk kallar det yttrandefrihet, men i praktiken är det en scen med publik – och bara en mikrofon.
Resultatet är ett socialt nätverk som förväxlar kaos med öppenhet och provokation med tanke. Det som tidigare var världens digitala torg är nu hans privata ekokammare, där friheten är total så länge den följer manus.
Streamingkriget – där alla förlorar
När streamingtjänsterna kom lovade de frihet från reklam, dyra abonnemang och kabelkaos. I dag betalar du mer än någonsin, ser färre filmer och får reklam ändå. Varje plattform har sitt eget paket, sin egen app, sina egna begränsningar och sin egen prishöjning.
Bolagen skyller på produktionskostnader, men det är inte publiken som blivit dyrare – det är girigheten. Serier tas bort för att minska skatteutgifter, klassiker försvinner utan förklaring och abonnemang växer som ogräs. Framtidens tv blev precis som gårdagens – bara sämre sorterad och dyrare.
Influencerns bekännelse
De hatar sociala medier. De säger det i sina flöden, på sina stories och i sina vloggar – och varje gång växer följarantalet. Influencers predikar digital detox samtidigt som de schemalägger nästa sponsrade inlägg. Det är som att hålla föredrag om nykterhet med ett vinglas i handen.
De kallar det självrannsakan, men det är bara ännu ett innehållsformat. För i slutändan handlar det inte om att logga ut, utan om att synas när man låtsas göra det.
Googles minneslucka
Google minns allt utom varför det en gång startade. Sökjätten som lovade att organisera världens information har förvandlats till en maskin för annonser, rekommendationer och självuppfyllande algoritmer. Resultatet är en värld där ingen söker längre – man bara klickar på det Google redan valt ut.
Företaget kallar det personalisering. I praktiken betyder det att du får se mer av det du redan tror på, tills du till slut bara hittar dig själv.
Zuckerbergs metavers
Mark Zuckerberg pratar fortfarande om framtiden, men den ser alltmer ut som 2011 med VR-glasögon. Hans metavers är ett socialt nätverk där ingen vill vara, men där alla förväntas ha ben. Facebook har blivit en digital förort där folk mest postar minnen och klagar på algoritmen.
Zuckerberg säger att han vill bygga gemenskap, men har i praktiken byggt världens största spegel – en plats där mänsklig kontakt bytts mot notiser och likes.
Microsofts renässans
Microsoft vill vara både coolt och företagsamt, både nytt och tryggt. Det är som att se en medelålders man köpa elgitarr. AI, moln och Copilot ska göra allt enklare, men varje gång du öppnar Word får du tre nya funktioner och ingen aning om hur du stänger av dem.
Företaget har återuppfunnit sig själv som teknikens vuxen i rummet, men varje gång Windows uppdateras blir det tydligt: även vuxna kan tappa kontrollen.
