av Mikael Winterkvist | mar 15, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
Prenumerationströtthet: Upp
Allt fler användare börjar ifrågasätta mängden abonnemang i vardagen. Streaming, mjukvara, molntjänster och appar konkurrerar om samma månatliga budget. Diskussionen handlar inte längre om vilka tjänster som finns, utan om vilka som faktiskt är värda att behålla.
Fysiska medier och samlarutgåvor: Upp
Vinyl, specialutgåvor på Blu-ray och samlarboxar får en ny publik. I en tid där nästan allt är strömmande blir ägande och fysisk kvalitet ett värde i sig. För många handlar det lika mycket om känsla och identitet som om själva innehållet.
Längre livslängd på teknik: Upp
Många användare behåller sina telefoner, datorer och surfplattor längre än tidigare. Uppgraderingscyklerna har blivit längre eftersom prestandaökningarna upplevs som mindre dramatiska än förr. Samtidigt spelar ekonomi och hållbarhet en större roll i köpbeteendet.
Biografen som upplevelse: Upp
Biobesöket positioneras allt tydligare som en social aktivitet snarare än ett alternativ till streaming. Premiärer och stora filmer fungerar som evenemang där publiken söker en gemensam upplevelse som inte kan återskapas hemma.
Streamingplattformar: Ned
Streaming dominerar fortfarande hur film och tv konsumeras, men konkurrensen mellan tjänsterna har blivit hårdare. Många upplever att utbudet är splittrat mellan flera abonnemang och att det blivit svårare att motivera alla kostnader.
Notiser och digitalt brus: Ned
Intresset för att minska antalet avbrott från telefoner och appar ökar. Fler användare organiserar sina notiser striktare eller stänger av dem helt. Fokus och digitalt lugn har blivit ett tydligare samtalsämne i teknikvärlden.
Teknik som ständig nyhet: Ned
Det blir allt svårare för nya prylar att framstå som revolutionerande. Lanseringar handlar oftare om förbättringar än om helt nya produktkategorier. Uppmärksamheten riktas därför mer mot hur tekniken används än mot själva hårdvaran.
Sociala medier: Avvaktande
Sociala plattformar fortsätter att spela en stor roll i vardagen, men användarnas relation till dem förändras. Många växlar mellan flera tjänster och blir mer selektiva med vad de delar och var de deltar. Utvecklingen går vidare, men riktningen är inte lika tydlig som tidigare.
av Mikael Winterkvist | mar 13, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Det räcker med att en ny version av ett operativsystem släpps för att flödena ska fyllas av varningar. Telefonen blir långsam. Batteriet rasar. Appar kraschar. Någon påstår att enheten är obrukbar. Dramat är omedelbart och smittsamt, trots att verkligheten sällan är lika svartvit.
Varje större uppdatering innebär förändring. Gränssnitt justeras, funktioner flyttas och nya inställningar dyker upp. För vissa upplevs det som förbättringar, för andra som onödiga ingrepp i något som redan fungerade. Motståndet handlar därför inte bara om teknik utan om vana. När något bekant förändras uppstår en känsla av förlust, även om förändringen objektivt sett är liten.
Tekniskt sett är uppdateringar nödvändiga. Säkerhetshål täpps till, kompatibilitet förbättras och systemet optimeras för nyare hårdvara. Utan löpande uppdateringar skulle sårbarheter ligga kvar och växa. Det är en mindre dramatisk, men betydligt viktigare, berättelse än den om påstått förstörda batterier.
Batteridiskussionen är talande. Efter varje uppdatering dyker rapporter upp om försämrad batteritid. I många fall arbetar systemet intensivare de första dagarna med att indexera filer, optimera appar och justera processer. Förändringen är tillfällig, men tolkas som permanent. Upplevelsen blir snabbt en sanning som sprids vidare.
Sociala plattformar
Sociala plattformar förstärker mönstret. En enskild negativ erfarenhet kan nå tusentals läsare på några minuter. Den som inte upplever några problem skriver sällan något alls. Tystnaden från majoriteten ger utrymme åt minoritetens frustration. Bilden snedvrids, trots att den samlade effekten är begränsad.
Samtidigt är det inte så att uppdateringar alltid är problemfria. Buggar förekommer. Funktioner kan försvinna eller ändras på ett sätt som inte faller alla i smaken. Skillnaden ligger i proportionerna. Ett mindre fel blir snabbt en symbol för systemets totala förfall.
Uppdateringsdramat avslöjar något större om relationen till teknik. Enheten i fickan är inte längre ett verktyg bland andra. Den är kalender, kamera, bank, nyhetskälla och socialt nav. När något förändras i den miljön känns det personligt. Reaktionen blir starkare än vad själva förändringen motiverar.
Process
Teknikutveckling är en process, inte en slutprodukt. Varje version är ett steg i en längre kedja av förbättringar och justeringar. Perfektion är inte realistisk, men stagnation är ännu sämre. Alternativet till uppdateringar är inte stabilitet, utan sårbarhet.
När nästa uppdatering släpps kommer dramat sannolikt att upprepas. Några problem kommer att finnas. Många kommer att märka små eller inga förändringar alls. Skillnaden ligger i hur berättelsen formas. Frågan är om den behöver vara så högljudd varje gång.
av Mikael Winterkvist | mar 12, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Det var nära; jag tänkte byta ut min iPad Air, med externt tangentbord, mot MacBook Neo men bytet föll på en enda punkt – inget upplyst tangentbord. MacBook Neo har ett bra tangentbord men det saknar upplysta tangenter och i mitt fall är det en ”dealbreaker”.
Jag sitter ofta i närmast totalt mörker och jobbar, inga lampor, bara tv:n och min dator som lyser upp rummet (hemmakontoret). Då är ett upplyst tangentbord ett måste och jag har försökt med små ledlampor som kan fästas i kanten på skärmen men det fungerar inte. Visst, tangentbordet lyses upp men ljuset faller ojämnt och ofta är ljuset så skarpt att det bländar eller skapar reflexer i skärmen.
Petitess
Petitesser kan tyckas men likafullt, jag vill inte ha det så. Jag vill ha ett tangentbord som tänds upp, gärna automatiskt och där tangenterna är upplysta, underifrån. Det var det första jag kollade innan jag beställde den kopia av Apples Magic Keyboard som kompletterar min iPad Air. Det gäller också det lilla externa tangentbord som jag ibland byter till (Satechi), även det har upplysta tangenter.
Mitt Logitech-tangentbord som används när jag ansluter min MacBook Pro till mina externa skärmar har också ett tangentbord med det Apple kallar ”bakbelysning”.
Bakbelysning
När jag började fundera på att byta ut min iPad så utgick jag först ifrån att MacBook Neo hade bakbelysning. Det har i storts ett alla tangentbord numera men ska du komma ned i pris så måste du kompromissa, stryka funktioner och Apple har plockat bort många funktioner för att kunna producera en bärbar dator som trots sitt pris håller hög kvalitet. Dessutom kan det handla om ett beslut av designavdelningen. MacBook Neo har tangentbord i samma färg som datorn i övrigt. Möjligen har det lett till att bakbelysningen slopats.
Därför blir det ingen MacBook Neo, just nu, men det är inte uteslutet att nästa generation, nästa modell kommer att ha bakbelysning. Det skulle i så fall bekräfta den gamla sanningen ”köp inte den första versionen”.
av Mikael Winterkvist | mar 12, 2026 | Bluesky, Krönikor, Om Macken, Threads, Twitter |
Kommentarerna är tillbaka och Magasin Macken är tillbaka på Twitter. Förändringar och ändrade beslut – det är utveckling.
Jag funderar ständigt, provar saker, provar nytt, provar gammalt, ändrar mig, lyssnar och tar in synpunkter som kan leda till att jag ändrar mig.
Tillbaka på Twitter
Magasin Macken lämnade Twitter men är nu tillbaka sedan flera hört av sig och bett mig att inte lämna plattformen Jag drog själv på beslutet och velade mellan att lämna en plattform, som från min synvinkel utvecklats till en högerextremistiskt ekokammare, och att vara kvar som någon slags motpol och inte låta Elon Musk och hans kompisar vinna. Naivt möjligen för Magasin Macken är ingen maktspelare i sammanhanget, långt ifrån. Nu stängde jag kontot, fick ganska omgående reaktioner och beslutade att starta upp kontot igen. Jag vill passa på att tacka alla de som hört av sig.
Detsamma gäller kommentarer. Jag plockade bort dem, trött på alla spammare, och har nu aktiverat funktionen igen sedan jag hittat effektivare filter och spärrar. Nu håller jag spammare borta på ett effektivare sätt än tidigare så därför är kommentarerna tillbaka.
Löpsedlarna
Löpsedlarna, de dagliga, är omgjorda. Nu visas inte allt som kommer, utan ett urval. Anledningen är att de låser Magasin Macken och det vill jag inte. Mina texter släpps 09.00, 15.00 och 19.00 med notiser däremellan. Tanken är att låta delar av dagen vara öppen om det händer något. Med publicerade löpsedlar så låses dagen, du har ju liksom lovat att texterna ska publiceras. Därför har löpsedlarna gjorts om.
Som vanligt gäller – har du funderingar, kritik, positiv eller negativ – hör av dig. Nu kan du som sagt kommentera här direkt igen.
av Mikael Winterkvist | mar 11, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads, Twitter |
När Apple lanserade och visade upp iPhone, den första modellen, skakade det om en hel bransch. Nu har Apple gjort det igen med MacBook Neo.
S.Y. Hsu, ASUS biträdande vd, kallar MacBook Neo för en “chock för pc-industrin”.
Apple har bevisat att det går att bygga en billig bärbar dator för flertalet och fortfarande komma in under 10 000 kronor, strax över om du väljer den större modellen, med marginal. Dessutom en bärbar dator av hög kvalitet, med aluminiumskal, högkvalitativt tangentbord och även med Touch ID.
Det är en bärbar dator som ligger långt ifrån de billiga, plastiga Windows-baserade konkurrenterna och som på flera avgörande punkter slår liknande datorer i prisklassen 600–800 dollar.
Prestanda
Apples utveckling av en bärbar dator med telefonkretsar kommer möjligen inte som en stor överraskning sett till prestanda. Det har länge varit känt att Apples hårdvara för iPhone och iPad mycket väl kan jämföras med hårdvaran i Apples datorer, men sedan krävs mod för att göra verklighet av tankarna.
Det råder ingen tvekan om att MacBook Neo kommer att bli en succé, men det är en produkt som också kommer att slå direkt mot övriga MacBook-modeller och inte minst mot iPad.
Apple har gång på gång visat att bolaget inte är rädd för att konkurrera med sig självt. Apple har gjort det förr, mer än en gång. iPod slogs ut av iPhone, för att ta ett exempel.
Nu gör Apple det igen – lanserar en billig bärbar dator av hög kvalitet som siktar på det stora flertalet användare. Det är en konkurrenskraftig instegsmodell som närmast garanterat kommer att locka över Windows-användare. Det är också en bärbar dator som inte bara har en tydlig målgrupp utan som också upphäver en gång fastlagda “naturlagar” inom datorindustrin – du behöver inte ta i så att du spricker vad gäller prestanda.
8 GB RAM
Invändningarna kom närmast omgående: “Den har bara 8 GB RAM”, vilket är en sanning med modifikation eftersom det bygger på hur pc-datorer fungerar. Apples hårdvara har det som kallas enhetligt minne, vilket inte riktigt fungerar som ett traditionellt RAM-minne. Utan att ramla ner i kaninhålet med en massa teknik går det inte att jämföra rakt av. Apples sätt att använda arbetsminnet är mer effektivt, mycket kortfattat uttryckt.
Dessutom är detta ingen Intel-processor och ingen M-processor utan en egendesignad ARM-processor, en A18 Pro-processor, som inte heller hanterar minnet på traditionellt sätt.
Normala förhållanden
De första recensionerna visar också tydligt att minnet inte är ett problem under normala förhållanden. Du kan säkerligen inte ha massor av fönster öppna samtidigt, förmodligen inte heller öppna mängder av länkar i flikar i Safari eller dra igång videoredigering och bildredigering parallellt. Men tummen efter – när gjorde du det senast?
När hade du Pixelmator Pro igång samtidigt som Final Cut och redigerade ett gäng 4K-videosekvenser?
När öppnade du 30–40 flikar i Safari samtidigt?
När startade du tio 4K-strömmar från YouTube samtidigt?
Det är någonstans där MacBook Neos begränsningar finns. Du kan inte göra allt samtidigt – men det gör de flesta av oss inte heller.
Lika snabb?
Är den då lika snabb som en hyggligt välmatad MacBook Pro?
Det är den naturligtvis inte. Du får det du betalar för, men funderar du på att investera i en Ferrari F1-bil också för att kunna köra om långa lastbilar snabbt och säkert?
Inte va?
Den MacBook Pro som det här skrivs på kostade strax under 60 000 kronor. Det är en hiskelig massa pengar och i dag hade jag inte gjort den investeringen. Jag hade utan minsta tvekan skrotat min iPad Air med externt tangentbord, skrotat min MacBook Pro M4 Max, flyttat undan min Mac mini M1 som reservserver och köpt en fullmatad Mac mini M4 och en MacBook Neo. Den första som stationärt arbetsmonster på hemmakontoret och den andra som dator på resa.
Kostnaden – en bråkdel av vad jag har lagt ut nu.
Det finns dock en punkt som gör att jag inte kommer att köpa en MacBook Neo – tangentbordet saknar LED vilket betyder att det inte kan tändas upp. Det kan tycks vara en petitess men jag älskar att sitta i mörker, inga lampor tända, framför min MacBook Pro och jobba. Det fungerar inte utan ett upptänt tangentbord. Därför avvaktar jag, men det är jag det.
Läs mer
MacBook Neo är Apples billigaste laptop – och den vet exakt vad den är till för
Därför heter Macbook Neo – Macbook Neo
MacBook Neo mot iPad: Du får mer dator för halva priset
av Mikael Winterkvist | mar 10, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Det börjar ofta oskyldigt. En produkt fungerar bättre än väntat. En tjänst levererar. Ett varumärke känns genomtänkt. Gradvis växer något annat fram. Diskussioner blir laddade. Kritik tolkas som angrepp. Försvar blir reflexmässigt. Teknik slutar vara verktyg och börjar likna tro.
Fenomenet är tydligt i hur människor talar om sina plattformar. Vissa försvarar varje beslut som om det vore självklart och rationellt. Andra angriper varje nyhet som bevis för inkompetens eller ondska. Nyans försvinner i takt med att identiteten tar över. Det handlar inte längre om funktioner eller prestanda, utan om tillhörighet.
Varumärken har alltid haft lojala kunder. Skillnaden i den digitala eran är hastigheten och räckvidden. Sociala medier ger varje åsikt en megafon. En uppdatering, en designförändring eller ett affärsbeslut kan trigga tusentals inlägg inom timmar. Reaktionerna förstärker varandra och skapar en känsla av konflikt, även när frågan i grunden är trivial.
Teknikbolag bidrar själva till dynamiken. De bygger berättelser om innovation, värderingar och visioner. Marknadsföringen talar om revolutioner och framtid. Användaren köper inte bara en produkt, utan en del av en större berättelse. När berättelsen ifrågasätts upplevs det som något personligt.
Motreaktionen är lika stark. De som inte delar entusiasmen kan utveckla en motsatt lojalitet, där allt som företaget gör tolkas negativt. Diskussionen blir ett nollsummespel. Antingen är tekniken frälsningen eller så är den hotet. Mellanläget, där produkter kan vara både imponerande och bristfälliga, får sällan samma uppmärksamhet.
Konsekvensen blir en offentlig debatt som präglas mer av känslor än av analys. Sakliga invändningar drunknar i försvarstal och hån. Kritik förväxlas med illvilja. Beröm misstänkliggörs som blind dyrkan. Tekniken, som i grunden är ett verktyg, laddas med symbolisk betydelse.
Det är lätt att förstå mekanismen. Enheterna i våra liv är tätt integrerade i vardagen. De rymmer minnen, arbete, relationer och ekonomi. När någon ifrågasätter plattformen kan det upplevas som en indirekt kritik av valen bakom den. Försvarsmekanismen är mänsklig, men den gör samtalet fattigare.
En mer vuxen relation till teknik kräver distans. Ett företag kan fatta bra och dåliga beslut samtidigt. En produkt kan vara genomarbetad och ändå ha brister. Lojalitet behöver inte betyda okritisk beundran. Kritik behöver inte vara hat.
När teknik blir religion förloras proportionerna. När teknik får vara teknik öppnas utrymme för samtal som faktiskt handlar om funktion, kvalitet och konsekvenser. Det är där diskussionen gör mest nytta.
