TV-Tipset: Lurad med ett klick – algoritmerna styr det vi ser, även bedrägerier

TV-Tipset: Lurad med ett klick – algoritmerna styr det vi ser, även bedrägerier

En popruta med reklam, ett inlägg påkostat i sociala medier, en annons på Facebook, X eller Instagram – allt styrs med algoritmer med ett enda syfte hålla oss kvar. Algoritmerna kan även missbrukas och användas av bedragare – som teknikjättarna tjänar pengar på.

Reklam och annonser, desinformation, läger och bedrägerier – allt styrs med algoritmer, matematiska uträkningar och komplexa regler som ska se till att vi stannar kvar på tjänsten och konsumerar ännu mer så att bolagen kan samla in ännu mer data om oss.

Algoritmerna premierar och prioriterar sådant som engagerar, som aktiverar och som vi reagerar på. Hat, lögner och propaganda engagerar och därför tjänar de stora sociala mediatjänsterna pengar på att marknadsförde den typen av inlägg.

Vet om oss

I grunden handlar det om enorma mängder data som de här bolagen har om oss. Det vet vilka intressen vi har, vad vi gör, var vi är, vilka som finns på samma plats, det vet vad vi söker efter, vad vi köper och alla dessa data användas för att skickas reklam till oss som vi är intresserade av.

Det faktum att många tror att de är avlyssnade, att deras telefon lyssnar på dem visar hur effektiva metoder som teknikjättarna har utvecklat. Faktum att är att de här systemen med hygglig träffsäkerhet vet vad vi kommer att bli intresserade av. Det kan därför förutse vad vi kommer att vara intresserade av – och när.

Missbrukas

Tekniken kan också missbrukas och användas av bedragare som lockar med investeringar, köp av allehanda saker eller falska jobb. Facebook skriver att alla deras annonser kontrolleras noggrant men de stora sociala mediatjänsterna, söksystemen och tjänsterna har inte tid med att kåta människor ta emot, granska och boka annonser. Ska du tjäna pengar så krävs automatiska system. Manuell hantering här för långsam. Det gäller även de auktioner som körs där annonsörer kan köpa annonsplatser som kan vara en målgrupp, personer i en viss ålder, på en viss plats eller som har vissa utvalda intressen. Allt prissätts och säljs på automatiska auktioner.

Kostar mer

iPhone-användare kostar exempelvis mer än Android-användare därför att iPhone-användare i snitt har högre inkomster. Ju snävare målgrupp desto mer kostar det att köpa en annonsplats – och så vidare. Även de här auktionerna är automatiserade.

Så automatiska system samlar in data, förpackar den till annonserbjudanden som säljs automatiskt.

Den här dokumentären visar att med ett litet klick, en popup så kan en enskild människas liv slås i spillror. Tekniken kan som bekant användas för att göra gott och för att göra skada.

Du hittar Lurad med ett klick på: SVTPlay

Macken har sett: Reality – visselblåsare eller landsförrädare?

Macken har sett: Reality – visselblåsare eller landsförrädare?

blank

Den 3 juni 2017 kliver Reality Winner ur sin bil vid sitt hem för att bära in sina matkassar. Hon möts av två FBI-agenter som berättar att de har en order om husrannsakan och att hon misstänks för att ha hanterat hemlig information på ett brottsligt sätt.

Reality Winner, 25 år, jobbar inom det hemligaste inom den amerikanska underrättelsetjänsten, NSA, som översättare. Hon misstänks för att ha läckt information som bevisar rysk inblandning i presidentvalet 2016 och har även arbetat inom det amerikanska flygvapnet.

Den här dramadokumentären – där allt spelas upp närmast ordagrant bygger på inspelningar av förhör, utskrifter av det som sades i samband med husrannsakan. Filmen bygger i sin tur på en pjäs, Is This a Room, som regissören Tina Satter skrivit. Reality Winner spelas av Sydney Sweeney som du kanske känner igen från den kritikerrosade tv-serien Euphoria och från White Lotus.

blank

Medveten

Reality Winner ger intrycket av att vara en rätt omedveten ung kvinna som inte riktigt förstår det som sker runt henne medan FBI-agenter går igenom hennes hem men hon är tvärtom både medveten och hon hon talar farsi, dari och pashto, flytande. När hon upptäcker att det finns övertygande bevisning om att Ryssland påverkade presidentvalet 2016, till förmån för Donald Trump, så kopierar hon informationen och skickar till en nättidning, The Intercept.

Själv säger hon att hon gjorde det därför att hon ville att den amerikanska allmänheten skulle få veta hur Donald Trump blev vald, vilka han fick hjälp av och vilka som ville se honom i Vita Huset.

Dömdes

Inför hotet om 10 års fängelse så valde Reality Winner att samarbeta med FBI och dömdes till fem år och tre månaders fängelse 2018. Gripandet kunde göras sedan tidningen, The Intercept, skickat över kopior på den information som de fått – för att få den verifierad.

Tidningen ville få bekräftat att informationen var korrekt och skickade då över kopierade dokument till NSA som innehöll kod som direkt visade vilken kopieringsapparat på NSA som använts. The Intercepts agerande ledde alltså i princip direkt fram till sin egen källa och Reality Winner avslöjades av tidningen som hon vände sig till. Hon greps bara några timmar efter det att The Intercept vänt sig till NSA.

Synvinkel

Ur en juridisk synvinkel så är Reality Winner en landsförrädare, en säkerhetsrisk men ur en moralisk och etisk synvinkel så är det inte riktigt lika enkelt. Hon bekräftar uppgifter som florerade vid tidpunkten för det amerikanska presidentvalet – att regimen i Kreml, Ryssland, ville se Donald Trump i Vita Huset och de iscensatte påverkansoperationer, direkta attacker mot det amerikanska valsystemet. I princip samma uppgifter som funnits med i presidentvalet 2024, i år.

NSA hade uppgifter som bekräftade att Ryssland försökte påverka ett demokratiskt val i ett annat land och som bekräftade att Donald Trump stöddes av den ryska diktaturen. Den tidning som hon läckte uppgifterna till visade sig vara mer än lovligt amatörmässiga i hanterandet av den information de fått i posten – de kopierade dokumenten, skickade dem till NSA, med koden från kopieringsapparaten kvar och kopior som visar att utskrifterna vikts på mitten – vilket Reality Winner berättade i förhören med FBI.

Du hittar Reality på: Max

Betyg

blank

 

 

The Intercept avslöjade källa

Visselblåsare släpps ur fängelset – The Intercept nämner inte att deras blunder satte henne där

TV-Tipset: Cross – hårdkokt deckare som löser brutala brott

TV-Tipset: Cross – hårdkokt deckare som löser brutala brott

blank

Cross, med Aldis Hodge i huvudrollen, är en thrillerserie, en klassisk deckare där miljön är Washington DC. TV-serien bygger på böckerna och novellerna om polisen som skrivits av James Patterson och där Morgan Freeman, tidigare, har spelat morddetektiven och den rättsmedicinsk psykologen.

I inledningen av tv-serien så förlorar Alex Cross sin hustru Maria i en mystisk skjutning och ett år senare, när han är åter i tjänst så sätts han och kollegan John Sampson (Isaiah Mustafa) på ett fall med en en sadistisk seriemördare som lämnar en rad kroppar utspridda runt om i staden. Samtidigt dyker en stalker från det förflutna upp och seriemördaren börjar även kidnappa sina offer.

Lösa trådar

Cross har drag av Bosch men det är en tv-serie med fler detaljer, fler inslag av våld och brutala brott och det kan bli lite väl många lösa trådar ibland. Oavsett det så är detta en deckarthriller med klassiskt upplägg – en hjälte, Cross som löser fall med ett sylvasst intellekt och insikter i hur kriminella tänker. Sen är anrättningen kryddad med att de onda, de kriminella och är osedvanligt otäcka i den här serien. Så det är som det ska vara – de goda är genomgoda och de onda – über-onda.

Trilskande, krångliga polischefer hör också till bilden, och jodå det finns sådana i Cross också. I en av rollerna dyker den även genomsympatiske läkaren upp från New Amsterdam (Max Goodwin) som spelas av Ryan Eggold upp. Här är är rollfiguren allt annat än genomsympatisk.

blank

Cross har sina brister, för mycket av det onda för att summera, men det är lika fullt en sevärd, välgjord tv-serier av lyte klassiskt snitt – en riktigt bra deckare.

Du hittar Cross på: Prime Video

Betyg:

blank

 

TV-tipset: Över 60 000 svenskar förlorade sina pengar i Onecoin-bedrägeriet

TV-tipset: Över 60 000 svenskar förlorade sina pengar i Onecoin-bedrägeriet

blank

Onecoin lanserades som den nya kryptovalutan men allt var en bluff, ett stort bedrägeri. Grundaren är försvunnen sedan 2017 och flera inblandade sitter i fängelse men bluffen fortsätter – även idag.

11 juli 2016 hyrdes Wembley Arena och intogs av drygt 20 000 människor. Sebastian Greenwood, svensk-britt och marknadsansvarig för Onecoin, välkomnade Ruja Ignatova upp på scenen i ett gigantiskt möte som skulle locka investerare till valutan som startades två år tidigare, 2014.

blank40 miljarder

Allt var en bluff och totalt försvann över 40 miljarder kronor och det tros att närmare 60 000 svenska förlorade alla sina investeringar. Onecoin såldes in med MLM – Multi Level Marketing vilket i grunden är ett pyramidspel. Onecoin såldes in som en finansiell revolution och den nya kryptovalutan skulle vara något mer än bara en valuta.

Anställda värvades och Onecoin såg till att verkligen värva duktiga säljare i ett upplägg där alla som lockade in nya investerare fick betalt – i pengar eller Onecoin. Toppnamnen inom Onecoin fick bilar, lägenheter i centrala London och sommarhus i Bulgarien. Det var höga löner, frikostiga förmåner.

Valuta

Den så kallade blockkedja, som är grunden, i kryptovalutor, existerade inte – det fanns ingen kryptovaluta trots att Onecoin såldes in under massmöten. Onecoin använde sig av en simulerad blockkedja men några transaktioner registrerades aldrig – allt var ett bedrägeri, en bluff.

Trots varningssignaler så lyckades Onecoin hålla igång bedrägeriet med möten, nya löften och genom att avfärda alla varningssignaler med att kritikerna var betalda av konkurrenter.

Ifatt

I slutet av 2017 började verkligheten komma ifatt Onecoin. Tillsynsmyndigheter för finanssektorn, polis och åklagare började att titta på Onecoin och Sebastian Greenwood greps 2018 i Thailand och utlämnades till USA där han dömdes till 20 års fängelse. Ruja Ignatova gick under jorden i oktober 2017, försvann och är fortfarande försvunnen. Onecoin togs då över av hennes bror.

Trots avslöjanden, gripande och fängelsedomar så rullar Onecoin vidare – nu med nytt namn men med samma upplägg, One Ecosystem och många av rekryteringsmötena arrangeras i Sverige.

Det beräknas att Onecoin lurat närmare 3,8 miljoner investerare på över 4 miljarder dollar.

Du hittar Onecoin – det stora kryptobedrägeriet på: SVTPlay

SVTPlay

Macken har sett: Landman – en lysande Billy Bob Thornton bland oljeriggar

Macken har sett: Landman – en lysande Billy Bob Thornton bland oljeriggar

blank

Billy Bob Thornton är Tommy Norris, rör sig hemtamt bland oljeriggar och är förste hjälpreda åt oljemiljardären Monty Miller (Jon Hamm). Det här är en en tv-serie om hårdföra män i en riskfylld och hård miljö – oljebranschen.

Tycker du dig känna igen dialogen, tonen och atmosfären från Yellowstone så är det inte så konstigt. Landman har skapats med hjälp av Taylor Sheridan – som skapade Yellowstone. Sheridan har också varit med om att skapa Mayor of Kingstown – en annan publiksuccé.

Jag har alltid varit svag för författare som har förstått vikten av en intelligent, trovärdig och bra dialog. Aaron Sorkin, som skapade Vita Huset, Newsroom och filmen om Steve jobs är dialogens mästare och i Taylor Sheridan finns en författare och regissör som är på samma nivå. Billy Bob Thornton pratar inte mycket, det gör inte tuffa Texabor men när han pratar så är det med en pricksäkerhet som är slående – och bitvis lika rolig som cynisk.

blank

Förutom det så är Billy Bob Thornton inte bra – han är baske mig bländande, smått genialisk i sin roll, lysande helt enkelt. Övriga roller, Jon Hamm, Demi Moore, Ali Larter, James Jordan och Colm Feore görs trovärdigt och utan överspel – inte ens Ali Larter faller utanför ramen som kvinnan som gör det som faller henne in – oavsett vad omgivningen tycker.

Yellowstone

Har du Yellowstone-abstinens, funderar du varför den andra delen av den femte säsongen av Yellowstone utvecklats till en pekoral där manusförfattarna sitter och gråter över att det snart inte finns några cowboys – byt tv-serie och se istället Landman. Här finns en riktig huvudperson som bär upp tv-serien, det som Yellowstone förlorade när Kevin Costner lämnade.

Du hittar Landman på: SkyShowTime

Betyg

blank

Macken har sett: Mordet på Catrine Da Costa – en rättsskandal

Macken har sett: Mordet på Catrine Da Costa – en rättsskandal

blank

Det har nu gått 40 år sedan Catrine Da Costa hittades styckmördad under en motorväg i Stockholm. Ett mord som skulle utvecklas till en av de mest märkliga historierna i svensk rättshistoria och där två läkare pekades ut som skyldiga med mycket svag bevisning.

Läkarna, varav en var rättsläkare åtalades för mordet, friades, men dömdes för att ha styckat Catrine da Costa, ett brott som redan var preskriberat vid tidpunkten.

Det är det rättsliga, det juridiska utfallet efter en lång och mycket omfattande utredning. Domen innebar också att den inte kunde överklagas – det brott, styckningen, som de pekades ut för att ha utfört var ju redan preskriberat. Med domen som grund förlorade båda sina läkarlegitimationer och de har nekats skadestånd av staten.

– Sedan 1985 har jag överhuvudtaget inte haft kontakt med omvärlden, säger rättsläkaren i SVT:s nya dokumentärserie ”Det svenska styckmordet”.

Slogs ut

För de två utpekade läkarna så innebar domen att de slogs ut från samhället, de förlorade sina jobb, isolerade sig och de har inte uttalat sig på decennier, fram till nu. Grunden till utredningen och misstankarna är att en av läkarnas hustru begått självmord flera år tidigare. Pappan till hustrun tog kontakt med polisen och hävdade att det i själva verket var ett mord. Under utredningen kom det också uppgifter från en exhustru att dottern, vid tiden ett år gammal berättade saker som tolkades som att hon bevittnat styckningen av Catrine Da Costas kropp.

Det saknas teknisk bevisning och det finns ingenting som knyter de båda läkarna. ”allmänläkaren” och ”obducenten” till Catrine Da Costa.

Rykten

I den här dokumentären av Dan Josefsson och Johannes Hallbom berättar poliser som var med hur polishuset snabbt fylldes med en rad olika rykten om läkarna och hur skvaller ledde till att utredningen drevs vidare trots att mer än en erfaren mordutredare ifrågasatte vad kollegorna sysslade med.

Här ges också en mer komplett bild av människan Catrine da Costa som då, på den tiden, beskrevs som en drogmissbrukare som prostituerade sig för att ha råd med sitt missbruk.

Märkligt

Det som i sammanhanget blir mycket märkligt är att de medier, framför allt kvällstidningarna, som starkt bidrog till att piska upp en hätsk stämning med udden riktad mot de två läkarna nu skriver om fallet och dokumentärfilmen som om de är helt utan skuld till det som har hänt. Kvällstidningarnas braskande löpsedlar och publicerande av bisarra uppgifter, som att rättsläkaren samlade på huvuden och hjärnor, och detaljer uppgifter om styckningen av en kropp, som byggde på en ettårings uppgifter bidrog till att sätta press på polis och åklagare att driva utredningen vidare.

Möjligen var det därför tingsrätten la till, i sin dom, att det var ”ställt utom allt rimligt tvivel” att de nåda skulle ha styckat Catrine da Costas kropp. Ett brott som de inte var åtalade för och som de inte kunde dömas för då brottet var preskriberat men som också innebar att de inte kunde överklaga domen.

Du hittar Det svenska styckmordet på: SVTPlay