av Mikael Winterkvist | jul 12, 2025 | Bluesky, Mastodon, Övervakning, Threads, Twitter |
En ny studie från forskare vid Trinity College Dublin avslöjar att Googles Android-system fortsätter att samla in användardata – även när du aktivt försöker förhindra det.
Trots att integritetsinställningar som platsdelning, appaktivitet, säkerhetskopiering och användningsstatistik är avstängda, kommunicerar Android-telefoner fortfarande regelbundet med Googles servrar.
Detaljerad information
Testerna genomfördes på en Google Pixel-telefon där forskarna systematiskt inaktiverade alla funktioner som normalt tillåter datainsamling. Trots detta skickade telefonen detaljerad information till Google, bland annat vilka appar som använts, när de öppnats, vilka nätverk som varit anslutna och unika identifierare kopplade till enheten. Informationen skickades ofta omedelbart efter att en app öppnats, även när appen inte var aktiv längre.
En central del av datainsamlingen sker genom Googles tjänster Firebase och Google Play Services. Dessa är integrerade i nästan alla Android-telefoner och går inte att avinstallera. De fortsätter att skicka data i bakgrunden – även när appar inte används – vilket gör det svårt för användare att skydda sin integritet.
Anonym
Forskarna lyfter särskilt fram att viss data, såsom tidsstämplar och appanvändning, inte är så anonym som Google hävdar. I kombination med användarens Google-konto eller andra identifierare kan informationen användas för att bygga upp en detaljerad profil av en persons beteende och rörelsemönster.
Samla in data
Resultatet av studien pekar på en bredare utmaning med moderna smartphones: det är ofta mycket svårt, om inte omöjligt, att helt stänga av spårning. Trots valmöjligheter i gränssnittet fortsätter systemet i bakgrunden att samla in data – något som väcker allvarliga frågor om användarkontroll, transparens och företagens respekt för digitalt självbestämmande.
Källa:
Hackread
av Mikael Winterkvist | jul 12, 2025 | Bluesky, Fiske, Mastodon, Threads, Twitter |
Svensk fiskepolitik och hela debatten om fiskekvoter i Östersjön, hotade och svaga arter tenderar till att köra i diket främst på grund av två orsaker – för många har sitt ”pet project” kombinerat med en oförmåga att se vad som kan få mest effekt, snabbast.
Problemet, och låt oss utgå ifrån den vilda laxen därför att det är det ämne som jag kan bäst, är att alla vill se just sina åtgärder genomförda. Alla har sitt ”pet project” och utifrån det levereras tvärsäkra förslag på vad som ska göras och i vilken ordning saker ska göras.
Låt mig ta några exempel:
- Tiamin
- Sälar
- Skarvar
- Kiselalger
- Smoltutsättningar
Tiamin
Tiamin, även känt som vitamin B1, är ett vattenlösligt vitamin som kroppen behöver för att omvandla kolhydrater till energi. Det spelar en avgörande roll i ämnesomsättningen och i nervsystemets funktion. Det finns rapporter som pekar mot att överdödlighet bland fiskar, däribland lax, kan vara orsakade av brist på Tiamin. Därför har också just Tiamin blivit mångas ”pet project”, där alla andra hot mot laxen överskuggas.
Ingen har hittills dock kunnat presentera en vettig plan för hur Tiamin ska tillföras laxarna. Hur ska en eventuell brist på Tiamin åtgärdas?
Dessutom så är inte forskarnas slutsatser entydiga. Tiaminbrist är en faktor av flera och det är inte heller säkert att det är en huvudorsak. Ändå framförs Tiaminbrist som nyckeln och som den helt avgörande faktorn.
Sälar
Sälar äter lax, lite beroende på vem du frågar så äter sälar olika mycket lax, per dag. Fiskare, yrkesfiskare och sportfiskare anser sig ha bättre rätt till laxen, bättre rätt än sälen, och sälen sägs ha ökat i antal, närmast explosivt.
De svenska sälstammarna har under lång tid vuxit, men under de senaste fem åren har tillväxten mattats av. Både jakt, klimat och födotillgång påverkar utvecklingen – och skillnaderna mellan arter är tydliga.
Gråsäl
Gråsälen i Östersjön har ökat kraftigt sedan 2000-talet, men under de senaste fem åren har tillväxttakten planat ut. Det totala antalet ligger omkring 40 000–50 000 individer, men årlig licensjakt och försämrad kondition hos honor har bidragit till att beståndet stabiliserats snarare än fortsatt växa.
Knubbsäl
Knubbsälen finns längs västkusten och i södra Östersjön. Populationen i Skagerrak och Kattegatt uppskattas till drygt 30 000 individer, och har varit relativt stabil under de senaste åren. I vissa områden syns dock tecken på minskad föryngring.
Vikare
Vikaren finns främst i Bottniska viken. Den totala populationen uppskattas till över 20 000 individer. Varmare vintrar och sämre isförhållanden påverkar föryngringen negativt. Samtidigt har viss jakt och minskad födotillgång lett till att tillväxten varierat kraftigt mellan år.
Ska vi tro på de här källorna så har den svenska sälstammen inte ökat explosionsartat de senaste fem åren.
En vuxen säl äter i genomsnitt 3–7 kg fisk per dag, beroende på art, årstid och tillgång på föda.
Skarv
Skarven däremot har ökat, och ökat snabbt.
Under de senaste fem åren har skarvpopulationen i Sverige fortsatt att öka kraftigt och spridit sig till fler regioner. Efter mer än en nationell fördubbling sedan 2012 har ökningen nu framför allt handlat om successiv spridning inom landet. Lokala fluktuationer – som i Stockholms skärgård – visar att populationen inte växer lika snabbt överallt.
Källor:
En skarv (mellanskarv/storskarv) äter i genomsnitt cirka 0,5–1 kg fisk per dag.
Trålning
Plocka nu fram en miniräknare och räkna fram hur mycket fisk skarven och sälen äter. Du lär inte komma i närheten av:
- Industrifisket i Östersjön ansvarar för stora fångster, cirka 470 000 ton per år, huvudsakligen av skarpsill, strömming och bifångster, däribland lax.
- Svenska trålare ensamma landar 30–35 000 ton skarpsill årligen – 95 % av Sveriges pelagiska fångst i Östersjön.
- Trålning dominerar dagens industrifiske och har betydande ekologiska effekter.
Rangordning
Låt oss nu rangordna hoten utifrån vad vi människor kan påverka, vilka beslut som snabbt skulle kunna fatta för en snabb effekt – helt enkelt vad ska vi göra för att förhoppningsvis vända utvecklingen?
För att ta reda på vad som kan göras och i vilken ordning det bör göras så försöker vi rangordna hoten mot den vilda laxen. Listan kan säkert stuvas om, efter de två första hoten, och ordningen kan säkerligen också göras med en annan ordning men trots det – här är en rangordning.
De största hoten mot vild lax
1. Vattenkraft och vandringshinder
Det allvarligaste hotet mot vild lax i Sverige är vattenkraften. Dammar och kraftverk blockerar eller försvårar laxens naturliga vandring till och från lekområdena. Många älvar saknar fungerande fiskvägar, vilket leder till minskad reproduktion och fragmenterade bestånd.
2. Överfiske – särskilt industrifiskets påverkan på laxens föda
Det storskaliga pelagiska trålfisket fångar enorma mängder sill och skarpsill – arter som vild lax är beroende av under sin havsfas. Minskad tillgång på föda leder till sämre tillväxt och ökad dödlighet hos laxen innan återvandringen till älven.
3. Sjukdomar och parasiter – kopplade till fiskodling
Sjukdomar som sprids via fiskodlingar, exempelvis bakterier och laxlus, påverkar vilda laxbestånd. Parasiterna försvagar fisken och ökar risken för dödlighet, särskilt hos återvändande lax på väg upp i älven.
4. Försurning och miljögifter
Trots att kalkning förbättrat vattenkvaliteten i många älvar, är försurningen fortfarande ett problem på vissa håll. Långlivade miljögifter som dioxiner och PCB påverkar fortplantning och överlevnad, särskilt i laxens fettrika vävnader.
5. Genetisk utarmning och påverkan från odlad lax
När populationer blir små eller isolerade ökar risken för inavel och minskad genetisk variation. Utsättning av odlad lax – särskilt från genetiskt avvikande bestånd – hotar dessutom de lokala arternas anpassning och livskraft.
6. Predation från säl och skarv
På vissa platser pressas vilda laxbestånd av naturliga rovdjur. Skarv och gråsäl tar både smolt och vuxen fisk. Även om detta inte är ett huvudsakligt hot i nationell skala, påverkas vissa älvar tydligt.
Vattenkraften
Vattenkraften och vandringshinder lär vi inte kunna ändra på. De stora älvarna som är redan är utbyggda lär vi knappast kunna återställa. Vi, samhället behöver den el som vattenkraften producerar, utan vi får istället inrikta oss på att återställa de vatten som går att återställa och ta bort de vandringshinder där det är möjligt.
Sett till helheten, till hela det komplexa problemet så lär det inte ha någon stor påverkan. Det är en process att utreda dammar, gamla kraftverk och vi var en god bit på väg med den Nationella Planen, NAP, för vattenkraften men planen har skjutits up, getts nya förutsättningar flera gånger och den första målsättningen – att ge vattenkraften moderna miljövillkor – är det osäkert om det blir verklighet.
Överfiske
Här kan vi absolut få stor effekt genom två beslut:
- 1. Stoppa allt storskaligt industriellt fiske
- 2. Stoppa allt fiske på svaga och hotade bestånd under minst fem år
Fiskodling
Här kan vi också fatta beslut om att exempelvis ompröva vattendomarna som skrevs för decennier sedan, då det fanns en tro på att odlad, utsatt fisk skulle kompensera vattenkraftens utbyggnad. Idag vet vi bättre men ändå finns de gamla vattendomarna kvar.
- 3. Ompröva de gamla vattendomarna, minska mängden odlad fisk som sätts ut.
Då åtgärdar vi dessutom hot nummer 5 men, här faller ett beslut tillbaka på den Nationella Planen, NAP, som skjutits upp, fördröjts och som fått nya direktiv, flera gånger.
Mljögifter
PCB och dioxiner har en lång halveringstid vilket betyder att idag får vi sota för gamla beslut. Den feta fisken i Östersjön får inte exporteras och det svenska Livsmedelsverket avråder oss från att äta den. Den innehåller för höga halter av miljögifter.
Oavsett vilka beslut vi fattar idag så kommer det att vara bestående, vilket inte är detsamma som att vi inte ska göra något men vi påverkar inte halveringstiden med beslut.
Säl och skarv
I de områden där säl och skrev utgör ett problem, och ett hot, så kan vi hålla nere bestånden med jakt, prickning av ägg och andra åtgärder.
- 4. Ge tillstånd för licensjakt och andra åtgärder
Fyra beslut
- 1. Stoppa allt storskaligt industriellt fiske
- 2. Stoppa allt fiske på svaga och hotade bestånd under minst fem år
- 3. Ompröva de gamla vattendomarna, minska mängden odlad fisk som sätts ut.
- 4. Ge tillstånd för licensjakt och andra åtgärder
Fyra beslut skulle, med stor sannolikhet, få mycket stor effekt varav de första två, ett stopp för industriellt trålfiske i Östersjön i kombination med ett totalstopp för fiske på hotade och svaga bestånd skulle skapa tid för forskarna att ta reda på varför smolt dör i onormal utsträckning ute i havet samtidigt som bestånden förhoppningsvis återhämtar sig.
I realiteten så skulle ett enda beslut kunna få storeffekt om vi kombinerar 1 och 2.
Så det krävs i praktiken ett enda beslut men det kräver att vi släpper fokus på tiamin och andra mindre viktiga och osäkra faktorer. Det kräver att debatten riktas mot de stora industriella trålarna och mot den påverkan som de har.
Ett sådant beslut innebär inte att vi inte ska göra mer, bara att vi ska fatta besluten i den ordning som ger mest och snabbast effekt.
Källor:
av Mikael Winterkvist | jul 12, 2025 | Bluesky, Mastodon, Nöje, Threads, Twitter |
En bra serie räcker inte bara en gång. Den håller för fler tittar. Inget faller isär i repris, snarare tvärtom. Replikerna sitter, pauserna fungerar och skuggor blir till konturer. Blickar får betydelse, rörelser får tyngd och du ser sådant du missade. Inte för att du inte förstod, utan för att serien inte visade allt på en gång.
Manus som håller igen. Regi som inte förklarar. Skådespel som vägrar övertydlighet. Det är tv du inte bara följer. Det är tv du lever med, och vill tillbaka till.
Här är Magasin Mackens lista på tv-serierna som tål att es igen, och igen:
The Newsroom
En intensiv politisk dramaserie av Aaron Sorkin om hur ett kabelnyhetsankare och hans redaktion försöker leverera riktig journalistik.
Streama på HBO/Max i Sverige.
The West Wing
Ikonisk politisk dramaserie om Vita husets arbetssätt, maktspel och humanistiska ideal.
Finns på Max i Sverige.
Yellowstone
Neo-western om familjen Duttons kamp för sin ranch och makt i Montana.
Streamas på SkyShowtime och kan köpas via Prime Video eller Apple TV.
Slow Horses
En spionthriller med cyniska MI5-agenter som fått sina karriärer krossade, men ändå tilldelas farliga uppdrag.
Kan ses på Apple TV+ i Sverige.
Silo
Sci-fi-drama utspelar sig i en underjordisk silo där sanningen om världen blivit förbjuden kunskap.
Tillgänglig på Apple TV+ i Sverige.
The Sandman
Visuellt magisk serie baserad på Neil Gaimans serietidning, om drömrikets gud Domaren.
Finns på Netflix.
Sherlock
Modern tolkning av Sherlock Holmes med Benedict Cumberbatch.
Streamas på SVT Play och Netflix beroende på säsong.
The Queen’s Gambit
En ung schackprodigys väg till toppen i en mansdominerad värld.
Tillgänglig på Netflix.
Adolescence
Drama om en tonårspojke som dras in i en våldsspiral som slutar i mord. En berättelse om skuld, påverkan och ung brutalitet.
Finns på Netflix i Sverige.
The Sopranos
Legendär serie om maffiabossens kamp mellan familjeliv och organiserad brottslighet.
Streamas på HBO/Max.
The Deuce
David Simons dramaserie om pornografiindustrins uppgång i 1970-talets New York.
Finns på HBO/Max.
The Pitt
Läkarserie som utspelar sig på en akutmottagning, där press, etik och intensiva beslut formar varje avsnitt.
Finns på Max i Sverige.
True Blood
Övernaturlig dramaserie om vampyrsamhället i Louisiana.
Finns på HBO/Max i Sverige.
Clarkson’s Farm
James Clarksons komiska resa som bonde på den brittiska landsbygden.
Streamas på Amazon Prime Video.
Bosch
En hårdkokt polis på jakt efter rättvisa i Los Angeles.
Finns på Amazon Prime Video.
Underdogs
Naturdokumentärserie där Ryan Reynolds berättar om några av världens mest underskattade djur – med varm, humoristisk ton.
Finns på Disney+ i Sverige.
The Bear
Dramakomedi om en gourmetkock som tar över familjens snabbmatsrestaurang i Chicago.
Finns på Disney+.
Arkiv X (The X-Files)
Klassisk sci-fi-serie om paranormala fenomen och konspirationer.
Streamas på SVT Play.
Beartown
Tung dramaserie om ishockey och småstadens moralfrågor.
Finns på HBO/Max eller SVT Play.
Landman
Dramaserie skapad av Taylor Sheridan om oljeindustrins råa verklighet i Texas – med Billy Bob Thornton i huvudrollen.
Finns på SkyShowtime i Sverige.
Gilmore Girls
Dramaserie om en ensamstående mamma och hennes dotter i en småstad fylld av snabba repliker, kaffe, känslor och liv.
Finns på SVT Play i Sverige.
av Mikael Winterkvist | jul 12, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
– Du är jävligt vänster va?
– Nu får du nog förklara dig lite så att jag vet vad du menar med vänster?
– Ja, du hackar ju på Trump, på Elon Musk och på republikaner. Du är vänster.
– Så om jag varnar för Trumps försök att bryta ned den amerikanska demokratin, om jag påtalar alla hans lögner och hans politiska agenda så är jag vänster. Det är så du menar?
– Du hackar ju på Elon Musk också?
– När Elon Musk lanserar sin världsbild under förespegling att det bara finns en bild, hans, och när han släpper fram högerextremister på X och lanserar dem som den enda politiska lösningen på bland annat Tysklands problem, vilka problem det nu är, så har jag invändningar, helt riktigt.
– Men du gör det ju som om den är bloggen kan och vet allt och att allt det du säger är fakta?
– Jag vet inte hur många gånger jag skrivit att Magasin Macken inte är en journalistisk produkt, att det är en blogg och att alla åsikter är mina åsikter eller skribentens åsikter.
– Jag tycker att det du skriver är för mycket vänster.
– Läs inte Magasin Macken då.
– Vadå, kan du inte ändra på det du skriver då och blir mer neutral och mer trovärdig?
– Inte en chans. Det är min blogg.
– Så du vill inte vara trovärdig?
– Jodå. men jag tänker inte anamma din eller någon annans världsbild och beskrivning av omvärlden. Du försöker nu styra det jag skriver till att ligga mer i linje med vad du tycker och det finns inte en möjlighet, inte en chans att jag tänker göra det.
– Du tänker inte ändra på dig?
– Inte en chans.
– Varför inte det?
– Jag tycker att folk ska kunna älska varandra, gifta sig, leva med varandra, oavsett kön, religion, eller etnicitet. Den åsikten kommer jag aldrig att överge. Jag tycker att människor ska mötas med respekt, att en hel del av det vi säger och uttrycker är åsikter, inte fakta och att det förtjänar respekt. Jag tänker inte ändra mig på den punkten heller. Den som tycker att vi ska göra skillnad på folk och folk, att vissa är värda mer, kommer jag högst sannolikt att ge mig på, verbalt. Jag försvarar yttrande- och tryckfrihet, är mot statens övervakning, är det de åsikterna du tycker att jag ska byta ut?
– En del, varför är du mot att polis och åklagare ska kunna jaga gängkriminella, pedofiler och terrorister till exempel?
– Ah, det var där vi skulle landa. Det har jag aldrig skrivit, aldrig sagt men då staten är den starkare parten, den som har våldsmonopol och som har enorma resurser till sitt förfogande så tycker jag att staten, polis och åklagare får jaga grova brottslingar utan att avlyssna och snoka på sina medborgare utan grund.
– Vad tycker du om invandring då?
– Alla samhällen utvecklas av nya influenser. USA är uppbyggt av invandrare för att ta ett exempel och jag tycker att Sverige har en alldeles för restriktiv invandringspoltik, tolka nu inte det som att jag är för öppna gränser och att vi ska släppa in vem som helst.
– EU då?
– Oj, här hoppar vi snabbt mellan stora ämnen. Jag är i grunden positiv till EU då det ibland är det enda framkomliga sättet för att hitta lösningar, inom miljöpolitiken exempelvis.
– Euro, valutan då?
– Det är en stor fråga som jag inte har satt mig in i. Jag har ingen uppfattning där.
– Klimatförändringarna, vad tycker du där?
– Du, om det här samtalet ska utmynna i att jag ska deklarera en massa åsikter som du sedan kan sitta och bocka av på din lista om vad som är vänster eller höger så slutar vi här. Jag tänker inte sitta och försöka att formulera mina åsikter om stora, komplexa ämnen för att du tycker att jag är vänster. Tycker ser du det så får du absolut tycka det.
– Jag vill bara veta vad du tycker för jag tycker att du har fel många gånger.
– Det får du också tycka.
– Här, på Macken, får jag verkligen tycka det?
– Absolut, skriv en text, skicka in, men du får räkna med att jag kommer att svara.
– Så om jag skriver en text så kommer du att kommentera den?
– Absolut.
– Det är inte schysst.
– Skriv en text på din egen blogg då.
– Jag har ingen blogg.
– Starta en då.
– Det är för jobbigt.
– Så du försöker istället få mig att byta åsikter?
– Jag försöker få dig att fatta att du har fel.
– Tro mig, det är oerhört mycket mera jobbigt än att starta en blogg. Jag är gammal, cynisk, har åsikter om det mesta, kan vara überdryg om det passar mig och jag byter åsikt väldigt sällan, men det händer. Framför allt så har jag nått den åldern då jag på det stora hela skiter i vad folk tycker om mig. Det är inte så att jag för opåverkbar eller att jag inte tar intryck men jag bryr mig inte särskilt mycket. Den som vill läsa det jag skriver, som uppskattar det, gör mig väldigt glad. Den som har invändningar får absolut ha det men det är ingen stor chans att jag byter åsikt trots det.
– Har du överhvudtaget några vänner som inte tycker som du?
– De flesta. Jag har amerikanska vänner som är republikaner, några gillar Trump, några gör det inte. Jag har vänner i min bekantskapskrets som är vänsterpartister, socialdemokrater och jag har vänner som är moderater, liberaler och kristdemokrater. Jag umgås med människor i första hand, inte med deras åsikter.
– Men du är vänster?
– Jo, du har sagt det några gånger nu.
av Mikael Winterkvist | jul 12, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Thunderbolts är Marvels första verkliga satsning på ett lag av antihjältar – en brokig skara figurer som samlas under ett gemensamt uppdrag.
Resultatet är en mörkare, mer jordnära film än mycket annat i det moderna Marvel-universumet. Den är inte perfekt, men bjuder på både överraskningar och nya dynamiker.
Bagage
Yelena Belova, Bucky Barnes, Red Guardian och US Agent är alla karaktärer med bagage – och det är just i spänningarna mellan dem som filmen hittar sin styrka. Florence Pugh fortsätter att göra Yelena till en av Marvels mest levande figurer, med lika delar humor, sårbarhet och driv. David Harbour är tydlig i sin närvaro som Red Guardian och står för filmens mest mänskliga ögonblick. Sebastian Stan får också utrymme att utveckla en mer dämpad och nedtonad Bucky Barnes.
Vågar
Filmen bjuder på ett oväntat samspel mellan karaktärer som normalt befinner sig i periferin. Tempot är ojämnt, men mellan de actionfyllda sekvenserna finns det scener som vågar andas – och där relationerna får ta plats.
Visuellt håller filmen Marvel-standard, men med en något ruffigare och mer fysisk känsla än i tidigare produktioner. Slutakten må följa bekanta mönster, men vägen dit är mer nyanserad än väntat.
Du hittar Thunderbolts som: Hyr/köpfilm
Betyg
ps. Är det bara en ren tillfällighet att Julia Dreyfuss karaktär, skurken, Valentina Allegra de Fontaine, har vita slingor i hårt som USA:s underrättelsechef Tulsi Gabbard?
av Mikael Winterkvist | jul 12, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads, Twitter |
Jag säger inte att jag är poet, men jag förstår mig på känslor, och det finns få saker i livet som väcker en sådan omedelbar, rusande glädje i hela kroppen som ett riktigt högt gräsfält.
Det börjar redan vid kanten. Jag nosar, väger vinden, känner att det är dags. Sedan kastar jag mig ut – som en pil, eller kanske mer som en lyckligt studsande Ferrari (låg tyngdpunkt) – rakt in i det gröna kaoset. Gräset slår mot magen, sticker lite i öronen, doftar jord och sommar och möjligheter.
Det här är inte en promenad. Det här är en uppvisning. En improviserad föreställning där jag spelar alla roller: upptäcktsresande, cirkusartist och segrare i en osynlig tävling som jag själv uppfunnit. Jag hoppar. Jag försvinner. Jag dyker upp igen med öronen på sniskan och tungan ute som ett segel. Det ser kanske planlöst ut. Det är det inte. Det är glädje i sin mest sofistikerade och mest renodlade form.
Människorna skrattar. De säger saker som “men titta på honom!” och “han är ju helt galen!”. Jag hör det. Jag noterar det. Jag fortsätter.
För det finns ett slags frihet i högt gräs som inte går att förklara för den som aldrig varit två decimeter över marken med hela världen som hinderbana. Det är som att allt annat försvinner. Inga andra. Inga grannar. Ingen logik, bara jag och gräset och den enkla sanningen att jag är en tax, och det här är mitt element.
Du borde testa, om du någonsin får chansen, men spring inte efter mig. Du kommer inte hinna ikapp.
