av Mikael Winterkvist | jun 1, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter

Enligt flera källor så kommer Apple att designa om iOS, iPadOS och macOS, sannolikt sina övriga operativsystem också. Internt kallas den nya versionen och arbetet med ett nytt utseende för ”Solarium” och det är den första riktigt stora omfattande nya designen sedan 2013.
Mycket av designen har plockats från Apple senaste operativsystem, visionOS, den mjukvara som styr Apples glasögon. Det är inte så att Apple inte har uppdaterat designen av sina operativsystem tidigare, men det har skett i etapper och det har handlat om ens,ilda objekt – inte en så står översyn och ny design som det sk vara fråga om här:
- iOS 11 (2017): Nya ikoner och omgjord Kontrollcenterdesign.
- iOS 14 (2020): Introduktion av widgets på hemskärmen.
- iOS 15 och 16: Mer fokus på transparens, rundade former, och förbättrade notifikationer.
- iOS 17 (2023): Interaktiva widgets och mer dynamiska kontaktkort.
Det finns även alltmera samstämmiga uppgifter om att Apple kommer att döpa om. numrera om sina operativsystem. Årtalet för lansering kommer att användas vilket betyder att nästa version av iOS kan komma att heta iOS 25 eller iOS 26 beroende på när den nya versionen lanseras.
En tydlig designskillnad mot dagens versioner är användandet av transparenta plattor.

Det är genomskinliga objekt vilket ger en 3D-upplevelse, långt ifrån senare år relativt platta design.
Det intrycket förstärks av skuggor och kanter.

Ikonerna görs om och blir runda.

Det kan betyda att ikonerna blir runda i iOS, iPadOS och macOS – mera enhetligt, mera sammanhållet och samma design i de olika operativsystemen.
Funktioner
Räkna också med att ett flertal funktioner kommer att designas om för att få ett mera lika utseende oavsett enhet och operativsystem. Samma utveckling som vi har sett när det gäller inställningar, System Settings, exempelvis.
Nu den 9 juni lär vi får veta mer- och sannolikt också få en förhandstitt på den nya versionen, den nya designen, i samband med att Apple startar WWDC, den stora konferensen för utvecklare.
av Mikael Winterkvist | maj 31, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter

Storleken har betydelse, när det handlar om mängden besökare ute på nätet. Ju fler besökare och följare du har desto större är dina möjligheter att tjäna pengar.
Här är de tio största webbplatserna, globalt.
- Google – Världens mest använda sökmotor, med över 92 miljarder besök per månad.
- YouTube – Den ledande plattformen för videodelning, med cirka 42,8 miljarder besök per månad.
- Facebook – Det största sociala nätverket globalt, med över 9,1 miljarder besök per månad.
- Instagram – En populär plattform för bild- och videodelning, med cirka 5,4 miljarder besök per månad.
- Wikipedia – Den fria encyklopedin, med ungefär 4,5 miljarder besök per månad.
- ChatGPT – En AI-driven chattplattform från OpenAI, med cirka 4,5 miljarder besök per månad.
- Bing – Microsofts sökmotor, med omkring 4,2 miljarder besök per månad.
- Reddit – Ett forum för diskussioner och nyheter, med cirka 4 miljarder besök per månad.
- X (tidigare Twitter) – En mikrobloggplattform, med ungefär 3,4 miljarder besök per månad.
- WhatsApp – En meddelandeapp från Meta, med cirka 2,7 miljarder besök per månad.
Sverige
Listan för Sverige ser lite annorlunda ut:
- Google.com – Den mest använda sökmotorn i Sverige, både för vardagsfrågor och avancerad informationssökning.
- YouTube.com – Svenskar tittar enormt mycket på videor: allt från musik och dokumentärer till poddar och barnprogram.
- Facebook.com – Fortfarande mycket aktivt i Sverige, särskilt bland äldre användare och i grupper.
- Aftonbladet.se – Sveriges största nyhetssajt, med nyheter, sport, nöje och opinion.
- Reddit.com – Många svenskar använder Reddit för både globala diskussioner och svenska subreddits som r/Sverige.
- Wikipedia.org – Ett förstahandsstopp för fakta, särskilt för skola, jobb och hobbyprojekt.
- Expressen.se – En annan av de stora kvällstidningarna, med stort fokus på nyheter, kändisar och breaking news.
- Google.se – Den lokala versionen av Google som fortfarande används av vissa trots att Google.com ofta tar över.
- ChatGPT.com – AI-tjänsten växer snabbt i Sverige och används för allt från skolhjälp till jobb och kreativt skrivande.
- SVT.se – Public service-sajt med nyheter, tv-program, debatt och information från Sveriges Television.
av Mikael Winterkvist | maj 31, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter

Badsäsong, vatten – och din iPhone, kanske inte alltid en bra kombination men en iPhone tål en del vatten – där vattendjupet kan vara helt avgörande.
Vattendjup och modell är avgörande och en enkel regel – ju nyare iPhone desto längre tid klarar din iPhone vatten och djup:
iPhone 7, 7 Plus
IP67 – upp till 1 meter i upp till 30 minuter
iPhone 8, 8 Plus, X, XR, SE (2:a och 3:e gen)
IP67 – upp till 1 meter i upp till 30 minuter
iPhone XS, XS Max
IP68 – upp till 2 meter i upp till 30 minuter
iPhone 11
IP68 – upp till 2 meter i upp till 30 minuter
iPhone 11 Pro, 11 Pro Max
IP68 – upp till 4 meter i upp till 30 minuter
iPhone 12, 12 mini, 12 Pro, 12 Pro Max
IP68 – upp till 6 meter i upp till 30 minuter
iPhone 13, 13 mini, 13 Pro, 13 Pro Max
IP68 – upp till 6 meter i upp till 30 minuter
iPhone 14, 14 Plus, 14 Pro, 14 Pro Max
IP68 – upp till 6 meter i upp till 30 minuter
iPhone 15, 15 Plus, 15 Pro, 15 Pro Max
IP68 – upp till 6 meter i upp till 30 minuter
av Mikael Winterkvist | maj 31, 2025 | Mastodon, Reportage, Threads, Tipset: Råd och tips, Twitter

Det finns saker som du bör göra på nätet – och så finns det saker som du inte ska göra. En del självklarheten, annat kanske sådant du inte tänker på. Här är tio tips.
-
Dela känslig personlig information offentligt
Undvik att lägga ut personnummer, adress, telefonnummer, resplaner eller bankuppgifter på sociala medier eller öppna forum.
-
Använda samma lösenord på flera tjänster
Om ett konto blir hackat, blir alla konton sårbara. Använd unika, starka lösenord och gärna en lösenordshanterare.
-
Klicka på misstänkta länkar eller bilagor
Phishing-mejl och falska sidor kan se legitima ut men är designade för att stjäla dina uppgifter eller installera skadlig kod.
-
Logga in på publika Wi-Fi utan skydd
Offentliga nätverk kan lätt avlyssnas. Använd VPN eller undvik känsliga inloggningar på osäkra nätverk.
-
Ge appar onödiga behörigheter
Många appar ber om tillgång till mikrofon, plats och kontakter – även om det inte behövs. Gå igenom behörigheter regelbundet.
-
Ladda ner filer eller program från okända källor
Filer från piratsajter eller okända länkar kan innehålla virus eller ransomware.
-
Sprida obekräftad information eller rykten
Att dela vidare falsk eller vilseledande information bidrar till desinformation och kan få allvarliga konsekvenser.
-
Logga in på fejkade webbplatser
Dubbelkolla alltid URL:er innan du loggar in – bedragare gör ofta identiska kopior av bank- eller tjänstesidor.
-
Överexponera barn eller andra på nätet utan samtycke
Tänk efter innan du publicerar bilder på barn eller andra personer – det kan få oväntade följder både socialt och juridiskt.
-
Glömma att logga ut från gemensamma enheter
Om du lämnar dina konton öppna på delade datorer eller surfplattor kan någon annan lätt ta över dem.
av Mikael Winterkvist | maj 31, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter

Sport är dyrt, mycket dyrt, och när ViaSat, TV4 och övriga på streamingmarknaden slåss om publiken så är direktsänd sport ett av de vassaste konkurrensmedlen. Det innebär också att sport i tv kostar enorma pengar – som vi som konsumenter i slutändan får betala i form av höga abonnemangsavgifter.
SHL:s nuvarande tv-avtal med C More/TV4, som trädde i kraft säsongen 2024/25 och som sträcker sig till 2029/30, är värt över fem miljarder kronor. Alltså i runda tal runt en miljard svenska kronor, per säsong och år. Detta innebär att varje SHL-klubb får en årlig intäkt på cirka 60–65 miljoner kronor från tv-rättigheterna, en ökning från tidigare 40–45 miljoner kronor per säsong.
TV-pengarna är den största, enskilda huvudsakliga intäkten för klubbarna. Under säsongen 2023/2024 uppgick den totala nettoomsättningen för klubbarna i Svenska Hockeyligan (SHL) till drygt 2,4 miljarder kronor.
Omsättningssiffror för säsongen 2023/2024:
Placering
|
Klubb
|
Omsättning (Mkr)
|
1
|
Färjestad BK
|
250,6
|
2
|
Rögle BK
|
221,2
|
3
|
Frölunda HC
|
214,1
|
4
|
HV71
|
191,1
|
5
|
Leksands IF
|
184,5
|
6
|
Luleå HF
|
178,7
|
7
|
Linköping HC
|
173,5
|
8
|
Modo Hockey
|
171,5
|
9
|
Växjö Lakers
|
167,2
|
10
|
Skellefteå AIK
|
153,6
|
11
|
Örebro HK
|
153,5
|
12
|
Malmö Redhawks
|
125,3
|
13
|
Timrå IK
|
124,0
|
14
|
IK Oskarshamn
|
98,2
|
Källa: EY
Fotboll
Viaplay Group har de exklusiva sändningsrättigheterna för Premier League, den bitttiska ligafotbollen, i Sverige för perioden 2022 till 2028. Detta sexåriga avtal omfattar även Danmark, Norge och Finland och är värt cirka 2 miljarder brittiska pund, motsvarande omkring 26 miljarder svenska kronor.
Från och med säsongen 2024/25 kommer Amazon Prime Video att sända 38 matcher per säsong i Sverige och Danmark. Detta motsvarar ungefär 10 % av matcherna och inkluderar en match per omgång, vanligtvis lördagar kl. 13:30 svensk tid. Dessa matcher ingår i Prime Video-abonnemanget utan extra kostnad.
Amazon har inte kommenterat eller lämnat några uppgifter om vad de har betalat för sändningsrättigheterna.
OS
Tidigare så har sändningsrättigheterna för OS legat mycket högt men det har visat sig att det är rättigheter där bolagen har haft svårt att hämta igen kostnaderna. Priset för att sända OS har därför sjunkit, dramatiskt, vilket öppnat för Public Service att kunna vara med och bjuda på sändningsrättigheterna. Sveriges Television (SVT) har genom Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) förvärvat fri-tv-rättigheterna för att sända de olympiska spelen 2026, 2028, 2030 och 2032. Enligt uppgifter från Expressens redaktionschef Magnus Alselind kommer SVT att betala cirka 125 miljoner kronor per spel, vilket innebär en total investering på omkring 500 miljoner kronor för de fyra spelen.
Detta belopp är betydligt lägre än vad mediekonglomeratet Discovery betalade för motsvarande rättigheter under tidigare perioder. Enligt SVT:s mediedirektör Jan Helin är det viktigt att förstå att EBU, som koordinerar över 50 olika tv-bolag, har att hantera en mycket komplicerad uppgörelse, vilket påverkar hur detaljer som kostnader kommuniceras.
Abonnemang
Så vad förväntad vi som konsumenter då att betala för det här dyra kalaset?
Viaplay – Sportabonnemang
Viaplay erbjuder flera paket med varierande innehåll och priser:
-
Viaplay Total: 699 kr/mån. Inkluderar hela sportutbudet (bl.a. Premier League, Champions League, Formel 1, NHL), samt filmer, serier och barninnehåll.
-
Viaplay Total med reklam: 649 kr/mån utan bindningstid eller 599 kr/mån med 12 månaders bindningstid. Samma innehåll som Viaplay Total, men med reklaminslag.
-
Viaplay Medium: 399 kr/mån utan bindningstid eller 299 kr/mån med 12 månaders bindningstid. Inkluderar ett urval av sportevenemang, filmer och serier.
TV4 Play – Sportabonnemang
TV4 Play erbjuder följande sportpaket:
-
TV4 Play+ Sport: 399 kr/mån. Ger tillgång till sportinnehåll som Allsvenskan, Superettan, UEFA Champions League, LaLiga, Serie A, samt filmer och serier utan reklam.
-
TV4 Play+ Sport Total: 549 kr/mån. Inkluderar allt i Sport-paketet plus ytterligare sportevenemang som SHL, HockeyAllsvenskan, ATP Tour, NFL, NBA, WRC, samt ett större utbud av filmer och serier utan reklam.
För en sportintresserad så kostar det 699 kronor plus 549 kronor – för att se brittisk fotboll och svensk elithockey – 1248 kronor i månaden, eller 14 976 kronor per år.
Lär av musikbranschen
När det var krångligt och dyrt att lyssna på musik så föddes Napster och allehanda andra appar, program och tjänster som erbjöd musik, gratis, piratkopierad. Musikbranschen rasade, artister rasade och krävde att svensk polis skulle jaga tonåringar på nätet. Till slut så insåg musikbranschen, tillsammans med utvecklare av program och tjänster, Apple och Spotify, för att nämna två, att det fanns en annan väg – konkurrera ut piraterna med bra tjänster till rätt pris, det konsumenterna var beredda att betala.
Idag är Spotify störst, följt av Apple Music och en rad andra musiktjänster. Mängden piratkopierad musik som distribueras har sjunkit till en bråkdel jämfört med tidigare. Napster finns inte längre och det gäller övriga pirattjänsterna också. Musikbranschen har lyckats att kväva piraterna med bra tjänster, appar och program och en prissättning som musiklyssnarna kan leva med.
Lärdomen från musikbranschen är att om priset är för högt och tillgången för krånglig så finns det problem som någon annan kommer att lösa om branschen inte gör det – pirater.
Problemet var detsamma med satellit-tv. Pirater skapade programmerbara tv-kort som snabbt knäckte bolagens kryptering. När bolagen lyckades skapa svårknäckt kryptering så föddes, Dreamboxen. Du köper legala abonnemang, tar emot dem i en Dreambox som skickar signalen, okrypterad, till en samling andra boxar. Efter det så har IP-tv kommit. det är i grunden samma princip – legala abonnemang samlas ihop, och sedan skickas sändningarna vidare via nätet.
Uppfinningarna
Nöden är uppfinningarnas moder som det brukar heta och varje gång tv-bolagen har hittat ett sätt att stoppa piraterna så har de svarat med nya sätt och ny teknik. Igen – löser inte branschen problemen så kommer piraterna att göra det. Idag är det pirater med band direkt till organiserad brottslighet. Idag är problemen två – priset är där högt och det är där krångligt med krav på en rad appar och tjänster med allt vad det innebär i form av abonnemang, inloggningar och uppgifter som du ska ha koll på.
Nu har branschen hamnat i ett Moment 22 där rättigheterna kostar astronomiska belopp vilket betyder att även med reklam i sändningarna så blir priset för den enskilde konsumenten högt. Det är är en ond cirkel som måste brytas på något sätt – för så länge som det finns tillräckligt många som tycker att närmare 15 000 kronor per år är för mycket, så kommer det att finnas pirater som är beredda att tillhandahålla samma utbud för en långt lägre summa.
Ju mer bolagen betalar för att sända – ju högre jublar piraterna.
av Mikael Winterkvist | maj 27, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA drev under en Star Wars-fansajt, i hemlighet, under flera år. Webbplatsen, StarWarsWeb.net, användes bland annat för att kommunicera med utländska spioner.
StarWarsWeb.net såg ut som vilken annan fansida som helst från 2010, komplett med ljussablar, Yoda-citat, LEGO-annonser och omnämnanden av spel som Battlefront 2 och The Force Unleashed II.
Operation
Nu var detta inte en vanligt webbplats för Star Wars entusiaster, det var en hemlig operation som drevs av amerikanska CIA och s0m användes för att kommunicera med spioner. Bakom fasaden fanns ett hemligt inloggningssystem, och om du angav rätt lösenord i sökfältet låste du upp en säker linje till CIA-hanterare. Det var i alla fall tanken med webbplatsen.
Det visar sig också, skriver 404 Media, att CIA drev ett stort nagla liknande webbplatser.
Skriver du in: StarWarsWeb.net i adressfältet idag så skickas du vidare till …