HomePad och Siri: När hemmet får en egen hjärna

HomePad och Siri: När hemmet får en egen hjärna

Smartphones, surfplattor och datorer på marknad, säljare demonstrerar digitala enheter, vintage marknad, teknik och elektronik, digitala produkter, köp och försäljning, Macken.

Apples kommande satsning på det smarta hemmet handlar om betydligt mer än bara nya skärmar och högtalare. Den verkliga revolutionen sker under huven i form av en totalrenoverad Siri, driven av nästa generations Apple Intelligence.

Med lanseringen av den nya hubben HomePad i början av 2026 rör vi oss bort från enkla röstkommandon mot ett hem som faktiskt förstår sammanhang.

Siri 2.0: Från assistent till medvetande

Den största förändringen ligger i hur Siri interagerar med användarna. Den nya versionen bygger på stora språkmodeller, liknande de vi ser hos ChatGPT, men med den avgörande skillnaden att all data bearbetas lokalt för att skydda integriteten. Siri kommer inte längre bara att svara på frågor, utan ska kunna utföra komplexa kedjor av handlingar mellan olika appar och enheter.

Här är de mest spännande funktionerna som väntas i iOS 26.4:

  • Kontextuell medvetenhet: Siri förstår vem som talar och var i hemmet personen befinner sig, vilket gör att kommandon som ”tänd lampan” blir logiska utan att du behöver specificera rummet.

  • Proaktiv intelligens: Baserat på dina vanor kan HomePad föreslå åtgärder, som att låsa dörren eller sänka temperaturen, innan du ens har tänkt tanken.

  • Multimodal interaktion: Du kan börja en förfrågan med rösten och avsluta den genom att peka på skärmen, eller låta Siri sammanfatta händelser från dina säkerhetskameror under dagen.

HomePad som den centrala nervknuten

Den nya hårdvaran fungerar som navet i detta ekosystem. Enheten förväntas ha en sju tum stor skärm och inbyggda sensorer som känner av när någon närmar sig. Gränssnittet anpassar sig dynamiskt; på avstånd fungerar skärmen som en digital fotoram eller klocka, men när du kommer närmare dyker de mest relevanta kontrollerna för ditt smarta hem upp.

Genom att använda Ultra Wideband-teknik (UWB) kan HomePad dessutom kommunicera med din iPhone för att veta exakt var du är. Detta möjliggör funktioner som att musiken följer med dig från rum till rum, eller att viktiga notiser bara visas på den skärm som faktiskt är i ditt synfält.

Integritet i första rummet

Apple fortsätter att profilera sig genom att hålla användardata borta från molnet. Genom tekniken Private Cloud Compute kan komplexa AI-beräkningar utföras på säkra servrar utan att Apple själva kan se informationen. För användaren innebär detta att Siri kan bli smartare och mer personlig utan att man behöver oroa sig för att privata samtal eller videoklipp från hemmet hamnar på avvägar.

Satsningen på HomePad och den nya generationens Siri markerar slutet på det smarta hemmet som en samling fristående prylar. Istället kliver vi in i en era där tekniken fungerar som en osynlig men ständigt närvarande medhjälpare.

Läs mer

Rykten: iOS 27 – Här är nyheterna som kan förändra din iPhone

 

Siri får sin efterlängtade AI-hjärna i vår

 

Smartare påminnelser: Så sparar du tid med Apple Intelligence

 

 

Apple: Den vikbara drömmen och de dolda kamerorna

Apple: Den vikbara drömmen och de dolda kamerorna

Alt text: Man i 50-60 års ålder, bärande hatt och glasögon, klättrar mot en vägg med färgglad graffiti i en vattenfylld miljö, ser allvarlig ut.

Läckorna och ryktena kring Apples planer för 2026 pekar på ett av de mest intensiva lanseringsåren i företagets historia. Under ytan på det välpolerade ekosystemet döljer sig en strategi som sträcker sig långt bortom de vanliga årliga uppdateringarna.

Det talas om över 20 nya produkter där en vikbar iPhone, internt kallad iPhone Fold, äntligen ska se dagens ljus.

Den vikbara visionen tar form

Efter år av spekulationer verkar Apple ha löst de tekniska hinder som tidigare hållit dem tillbaka. Den nya enheten förväntas kombinera smidigheten hos en iPhone med produktiviteten hos en iPad mini. Rapporter från leverantörsledet pekar på en bokliknande design med en yttre skärm på 5,5 tum och en inre panel som mäter närmare 8 tum.

Tekniska specifikationer som läckt ut:

  • Skärmteknik: En ny typ av OLED-paneler från Samsung som nästintill eliminerar det synliga vecket i skärmen.

  • Materialval: En ram i titan och ett gångjärn i en speciallegering av flytande metall för maximal hållbarhet.

  • Säkerhet: Eftersom konstruktionen är extremt tunn kan Face ID komma att ersättas av en sidomonterad Touch ID-sensor.

  • Prestanda: Enheten förväntas drivas av det kommande A20-chippet, optimerat för multitasking på den stora ytan.

Hemmet blir nästa stora slagfält

Samtidigt planerar teknikjätten att ta klivet in i våra hem på ett betydligt mer påtagligt sätt. Strategin bygger på att integrera Apple Intelligence i hårdvara som vi interagerar med dagligen. En av de mest spännande nyheterna är en smart hemhubb, ofta kallad HomePad, med en sju tum stor pekskärm.

Denna hubb ska fungera som centralen i det smarta hemmet men Apple stannar inte där. Företaget sägs utveckla egna säkerhetskameror och videodörrklockor som fullt ut drar nytta av HomeKit Secure Video. Kamerorna förväntas ha avancerad rörelseanalys som kan skilja på familjemedlemmar och obekanta ansikten direkt i enheten, vilket stärker den personliga integriteten.

Utmaningen för mjukvaran

Den stora frågan är hur mjukvaran ska klara av denna expansion. Inför iOS 27 ligger fokus på att skapa ett sömlöst flöde mellan mobilen, de nya hemprodukterna och den vikbara skärmen. Det handlar inte bara om visuell estetik, utan om hur Siri ska kunna agera som en intelligent koordinator mellan alla dessa enheter.

Apple står inför en balansakt. De måste leverera revolutionerande hårdvara samtidigt som de bibehåller den stabilitet som användarna kräver. Om ryktena stämmer kommer 2026 att bli året då Apple inte bara uppdaterar sina produkter, utan faktiskt ritar om kartan för hur vi lever våra digitala liv.

Läs mer

Ny billigare Macbook kommer under våren säger allt intensivare rykten

 

Apples stora iPad-år: Från budgetlyft till efterlängtad mini-magi

 

Framtidsspaning: iOS 27 fokuserar på stabilitet och vikbara skärmar

 

 

Apple under Tim Cook: Från produktfokus till ekosystemets dominans

Apple under Tim Cook: Från produktfokus till ekosystemets dominans

blank

När Tim Cook tog över ledarskapet 2011 var den allmänna oron stor. Steve Jobs hade efterlämnat ett arv av revolutionerande innovationer, och många tvivlade på att en logistikexpert kunde axla rollen.

Facit visar dock på en ekonomisk utveckling som saknar motstycke. Apple har under Cooks era genomgått en transformation från att vara en tillverkare av banbrytande prylar till att bli en oumbärlig tjänsteplattform.

Operationell excellens som tillväxtmotor

Cooks främsta bidrag är inte en enskild uppfinning, utan optimeringen av företagets hela maskineri. Han har förvandlat försörjningskedjor till ett strategiskt vapen. Genom att kontrollera varje steg i produktionen har Apple lyckats bibehålla extremt höga vinstmarginaler trots global osäkerhet.

Här är de viktigaste skiften under hans ledning:

  • Tjänstefieringen: Intäkterna från App Store, iCloud och Apple Music har skapat en stabil ström av pengar som inte är direkt kopplad till försäljning av ny hårdvara.

  • Bärbar teknik: Lanseringen av Apple Watch och AirPods har skapat helt nya produktkategorier som idag omsätter mer än många konkurrerande storbolag gör totalt.

  • Apple Silicon: Beslutet att designa egna chip har gett företaget total kontroll över både hårdvara och mjukvara, vilket har lämnat konkurrenterna bakom sig i prestanda.

Balansen mellan vinst och värderingar

Analysen av vinstdiagrammen visar att Apple under Cook har blivit en ekonomisk stormakt. Företagets börsvärde har passerat gränser som tidigare ansågs ouppnåeliga. Cook har dock insett att ekonomisk framgång i denna skala kräver ett moraliskt fundament. Han har därför gjort integritet och miljö till centrala delar av varumärket.

Genom att positionera Apple som försvarare av användarnas privatliv har han byggt en vallgrav mot konkurrenter vars affärsmodeller bygger på datainsamling. Detta är inte bara en etisk ståndpunkt utan en affärsmässig strategi som har stärkt kundernas lojalitet.

Utmaningen i att förvalta ett arv

Kritiker menar ibland att den stora gnistan har försvunnit och att innovationerna numera är inkrementella snarare än revolutionerande. Svaret på detta finns i de ekonomiska resultaten. Cook har bevisat att det är genom stegvis förfining och en djup integration av tjänster som man bygger ett långsiktigt hållbart imperium.

Arvet efter Jobs handlade om att skapa det ingen visste att de behövde. Cooks ledarskap har handlat om att se till att ingen kan tänka sig ett liv utan det de redan har köpt. Det är en resa från magi till nödvändighet.

Kärnprodukter (hårdvara)
  • iPhone 5–15-serien (2012–2024)

    Successiv utveckling med större skärmar, Face ID, egenutvecklade chip (A-serien), kameralyft och USB-C (iPhone 15).

  • Apple Watch (2015)

    Ny produktkategori som byggde ett helt ekosystem kring hälsa, träning och tjänster. I dag marknadsledande inom wearables.

  • AirPods (2016)

    Trådlösa hörlurar som skapade en ny massmarknad och blev en av Apples största accessoarintäkter.

  • iPad Pro (2015)

    Positionerade iPad som ett professionellt verktyg med Pencil-stöd och kraftfulla chip.

  • Apple Silicon – M-serien (2020)

    Övergång från Intel till egenutvecklade Mac-processorer (M1 → M3), vilket gav tydliga kliv i prestanda per watt och differentiering.

  • Vision Pro (2024)

    Apples första steg in i spatial computing/”mixed reality”, med fokus på premiumsegmentet.

Tjänster och ekosystem
  • Apple Music (2015)

    Strategisk satsning som tog Apple in i prenumerationsbaserad streaming.

  • Apple Pay (2014)

    Central del i Apples betalnings- och integritetsstrategi.

  • Apple TV+ (2019)

    Egna originalproduktioner som breddade intäktsbasen bortom hårdvara.

  • Apple Arcade (2019)

    Prenumerationsmodell för spel som stärker tjänsteintäkter och familjeerbjudanden.

  • Apple Fitness+ (2020)

    Integrerar Apple Watch med träningstjänster.

Plattformar och teknikskiften
  • Större fokus på integritet (från ca 2018)

    App Tracking Transparency och positionering av integritet som konkurrensfördel.

  • Egen chipstrategi (A-, M- och S-serien)

    Djup vertikal integration som stärker marginaler och långsiktig kontroll.

  • Tjänsteintäkter som strategisk pelare

    Tjänster växer till en av Apples största och mest stabila intäktskällor.

Sammanfattande betydelse

Under Tim Cooks ledning har Apple:

  • Skapat helt nya produktkategorier (Watch, AirPods, Vision Pro).

  • Genomfört avgörande teknikskiften (Apple Silicon).

  • Byggt upp återkommande intäkter via tjänster.

  • Förstärkt integritet och ekosystemlåsning som affärsstrategi.

 

Dagen då den fria, obundna journalistiken dog i USA

Dagen då den fria, obundna journalistiken dog i USA

blank

Historien om den amerikanska etern tar sin början under radions barndom då regeringen tvingades skapa ordning i det tekniska kaoset. Under 1920-talet sände stationer på samma frekvenser, vilket ledde till störningar som gjorde mediet nästan oanvändbart. Lösningen blev Radio Act of 1927 och senare Communications Act of 1934, vilka slog fast en princip som gäller än i dag: etern tillhör folket, inte företagen.

Eftersom det fanns ett begränsat antal frekvenser betraktades de som en knapp naturresurs. Staten lånade ut dessa frekvenser till privata nätverk som NBC och CBS helt gratis. Som motprestation krävde myndigheten Federal Communications Commission (FCC) att stationerna skulle sända i ”allmänhetens intresse, bekvämlighet och nödvändighet”. Det blev startskottet för en modell där kommersiell underhållning betalade för den samhällsnytta som nyheterna utgjorde.

Förlustaffär

Nyhetsredaktionerna fungerade under lång tid som nätverkens ”förlustaffär” för att behålla sina sändningstillstånd. Det fanns inget krav på att nyheterna skulle gå med vinst, utan de sågs som en form av hyra för att få sända underhållning och reklam på de attraktiva frekvenserna. Detta skapade en unik journalistisk kultur där ikoner som Edward R. Murrow och Walter Cronkite kunde arbeta med stora resurser utan samma kommersiella press som vi ser i dag.

Fairness Doctrine och objektivitet

För att säkerställa att ingen använde etern för politisk propaganda infördes år 1949 den så kallade Fairness Doctrine. Denna regel tvingade stationerna att inte bara rapportera om viktiga samhällsfrågor utan också att ge plats åt olika perspektiv. Det var detta regelverk som lade grunden för den amerikanska idén om nyhetssändningar som en objektiv och neutral tjänst till medborgarna. Nätverken visste att om de blev för ensidiga riskerade de att förlora sin licens vid nästa granskning.

Avregleringen som förändrade allt

Under 1980-talet började detta system att rämna under Reagan-administrationen. Argumentet var att uppkomsten av kabel-tv och fler kanaler gjorde att frekvenser inte längre var en knapp resurs. År 1987 avskaffades Fairness Doctrine, vilket innebar att nyhetsprogram inte längre behövde presentera flera sidor av en sakfråga.

Fairness Doctrine avskaffades formellt den 5 augusti 1987. Beslutet fattades av Federal Communications Commission (FCC) under ledning av dåvarande ordförande Dennis R. Patrick.

Utvecklingen skedde efter en lång tids press från Reagan-administrationen, som ansåg att regeln stred mot det första författningstillägget om yttrandefrihet. Myndigheten röstade enhälligt för att ta bort kravet på att sändningsföretag måste presentera kontroversiella frågor ur flera perspektiv. Denna förändring banade väg för framväxten av den moderna, åsiktsdrivna radio- och tv-journalistiken i USA.

Skifte

Detta skifte förvandlade nyheterna från att vara en samhällsplikt till att bli vinstdrivande produkter. Det öppnade dörren för de starkt nischade och åsiktsdrivna nyhetskanaler som dominerar det amerikanska medielandskapet i dag. Grundtanken om att tillgång till etern kräver motprestation i form av saklig information har därmed i praktiken försvunnit.

Läs mer

Jack Smith: Stormningen av Kapitolium hade aldrig skett utan Trump

 

Venezuela vid ett vägskäl – demokrati i ruiner och internationellt efterspel

 

Stämningar, hot och censur – så pressar Trump medierna till tystnad

 

Disney stoppade Jimmy Kimmel efter hot från FCC och Nexstar

 

The Hack: Brittiska pressens smutsiga hemligheter blir tv-drama

 

Välkommen till en värld där vi säljer din olycka och hittar på för att skapa innehåll

 

 

Macken testar: News Explorer – en tuff utmanare till Reeder

Macken testar: News Explorer – en tuff utmanare till Reeder

blank

Plötsligt händer det – du överväger att byta ett program som du använt i flera år därför att plötsligt så dyker det upp en värdig och tuff utmanare. News Explorer är ett sådant program och det slog ut Reeder, som jag använt i flera år, av ett skäl – synkning via iCloud.

Jag är beroende av mina RSS-länkar för alla nyheter som jag plöjer igenom varje dag. Ända sedan Reeder lanserades i en första tidig betaversion så har det varit mitt första och helt givna förstaval – fram till nu. Reeder har en akilleshäl nämligen – du kan inte synka dina RSS-länkar via iCloud utan du är beroende av en tredjeparts-tjänst om du vill ha koll på det du läst och inte läst. Jag har lika länge kört Feedbin som skött sin uppgift med den äran så det handlar inte om att det inte har fungerat. Det har tvärtom fungerat alldeles utmärkt i flera år.

Synkningen

Så var det här med synkningen av alla mina RSS-länkar. Feedbin vill alltså ha en hacka vilket är en abonnemangsavgift varje månad, inga stora pengar men dock – en avgift. Jag betalar redan idag för iCloud och har massor av saker i Apples moln. Synkronisering av mina RSS-länkar via iCloud är därför svårslaget.

Utseendemässigt så är News Explorer inte lika slimmat och elegant som Reeder men nu handlar det om nyheter, text och bild vilket gör att designen inte på något sätt är avgörande. Jag skaffade appen för iOS och installerade News Explorer i min MacBook Pro och sedan synkade jag tre enheter samtidigt för att se hur det skulle fungera. Ett enkelt stresstest som News Explorer klarade galant.

News Explorer för macOS kostar 109 kronor
News Explorer för iOS kostar 50 kronor.

Då ingår en version för tvOS, din Apple TV och en version för din klocka Apple Watch. Det i sin tur innebär att du har News Explorer i alla dina enheter, på alla plattformar om du vill det.

blank

Design

News Explorer har ett snarlikt utseende som Reeder och du kan välja olika teman, byta fonter, förstora fonter och de inställningar du kan behöva – de finns där. Installationen är föredömligt enkel. I mitt fall exporterade jag ut alla länkar till en OPML-fil som sedan importerades i News Explorer. Sedan var allt på plats och som sagt – News Explorer klarade synkningen mellan flera enheter, samtidigt, utan problem. News Explorer ingår därmed i den mycket lilla skara program och appar som får fullt betyg – fem bensinpumpar.

Betyg

Program/app: News Explorer
Utvecklare: Betamagic
Pris:
macOS 132 kronor
iOS 69 kronor

Betyg:
blank

What’s new in version 2.2.3
  • Fixed an issue with the sidebar in macOS 26 when closing full-window video player.
  • Fixed unavailable font options in the app settings when using macOS 26.
  • Fixed thumbnail extraction issue, sometimes resulting in a crash.
  • Added support for quote posts in Mastodon feeds.
  • Updated app icon with support for icon styles in macOS 26.
Metas hemliga manual: Så luras myndigheter att tro att bluffannonserna försvunnit

Metas hemliga manual: Så luras myndigheter att tro att bluffannonserna försvunnit

AI, teknologi, museum, utställning, framtid, innovation, museiupplevelse, interaktiv, kreativ, modern design, digital konst, högteknologisk, samhälle, vetenskap, intelligens, historisk framtid.

Meta har medvetet dolt omfattande annonsbedrägerier för att skydda sina miljardintäkter. Interna dokument visar att bolaget använde en specifik taktik i Japan för att lura myndigheter som granskade deras system.

När kontrollanter sökte efter bluffer i Metas öppna annonsarkiv, hade bolaget i förväg rensat bort just de sökord och kändisnamn som de visste att myndigheterna letade efter. Detta gav ett falskt intryck av att plattformarna var säkra, trots att bedrägerierna fortsatte som vanligt för de vanliga användarna.

Manipulerade sökresultat för att lugna tillsynsmyndigheter

Dokumenten avslöjar hur Meta medvetet har arbetat för att göra bluffannonser svårare att hitta för myndigheter och journalister. Japanska reglerare började använda Metas öppna annonsbibliotek för att testa plattformens effektivitet, vilket fick bolaget att agera. Meta svarade med att rensa biblioteket på specifika sökord som myndigheterna förväntades använda. Genom att imitera tillsynsorganens sökbeteende kunde bolaget radera de mest synliga bedrägerierna och ge sken av att systemen var mer effektiva än vad de i själva verket var.

Motstånd mot obligatorisk verifiering

Myndigheter världen över driver krav på att alla annonsörer ska genomgå en identitetskontroll. Meta har internt beräknat att ett sådant system skulle kosta bolaget omkring 2 miljarder dollar att implementera. Det skulle dessutom leda till förlorade annonsintäkter på nästan 5 procent. Bolagets egna analyser visar att verifiering drastiskt minskar antalet bedrägerier, men ledningen har ändå valt en reaktiv strategi. Målet har varit att fördröja lagstiftning genom lobbying och frivilliga åtaganden som inte kräver faktiska produktförändringar.

Den globala strategin för att fördröja reglering

Erfarenheterna från Japan har lagts till i en global manual som Meta använder för att hantera tillsyn i USA, Indien och inom EU. Strategin går ut på att be om mer tid, föreslå frivilliga branschavtal och endast införa tvingande regler när lagstiftningen inte lämnar något annat val. Dokumenten visar också på en problematisk dynamik där bedrägliga annonser som stoppas i ett land ofta styrs om av algoritmerna till andra marknader. Bolaget behåller därmed sina intäkter medan skadan för användarna bara flyttas geografiskt.

Anställda inom bolaget har beskrivit agerandet som en sorts politisk teater. Istället för att lösa grundproblemet med bedrägerier har fokus legat på att hantera bilden av hur väl plattformarna fungerar. Denna diskrepans mellan officiell öppenhet och intern strategi har nu lett till skärpt granskning från både amerikanska myndigheter och EU-kommissionen.

Källa: Reuters