av Mikael Winterkvist | okt 28, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads |
Sedan jag börja att posta inlägg om Puck, vår tax, på Instagram och här på bloggen så har jag träffat en del som följer det som skrivs, och de har även träffat Puck – som inte riktigt är den hund en del förväntar sig.
Puck är inte den öppna, välkomnande hund som en del tror – inte om du inte tillhör den närmaste familjen, de han känner. Han kommer inte springande, han är inte särskilt nyfiken på dig och han är faktiskt inte särskilt intresserad vare sig av dig eller andra hundar.
Han är reserverad, inte misstänksam eller blyg. Puck kommer fram och hälsar sen är det inte mer med det.
Tillhör du familjen däremot så hoppas det, skälls det och studsas det i vild, pur glädje. Han älskar barn och barnbarn, våra närmaste och han kommer mycket väl ihåg den norska delen fast han träffar dem bara några gånger per år. Puck vet vilka som är hans familj, och vilka som inte är det. Han räknar också in några av våra bekanta, som han träffat förut, i sin familj och de välkomnas på samma sätt – även om de bara träffas någon gäng per år.
Selektiv
Puck är selektiv vilket vi upptäckte bland annat under valpkursen. När flera av de andra hundarna studsade runt och skällde oavbrutet så såg Puck mer fundersam över vad som var på gång. Han brydde sig rätt lite om de andra hundarna och de andra människorna som var där. Det han skulle göra däremot kunde han fokusera på, göra, och sedan återgick han till att se sig om, fundersam över vad de andra var uppspelta över.
Puck må se ut som en öppen och glad liten tax – och det är han men inte med alla eller i alla sällskap. Han finner sig i det mesta, har inga problem med att flyga, åka buss eller bil och han har inga problem heller med att ha en massa människor omkring sig. Han är bara inte särskilt nyfiken på dem utan mer på omgivningen, skar som händer, skar som finns där han struttar fram.
Hälsa
Ibland kommer folk, ofta barn fram och frågar om de får hälsa på honom och vi svarar alltid ”Absolut, om han vill”. För det är så det är – det är Puck som bestämmer och barn är mycket ofta välkomna men vuxna, äldre, är inte så roliga eller spännande i hans värld.
Puck är ingen rädd hund. Det är inte det att han är rädd eller blyg för andra människor eller hundar. Han är bara inte särskilt intresserad. Är vi ute och går, på stan, bland en massa folk, så vill han hela tiden vidare, se mera, se nytt, spana in omgivningen och vill därför inte stå still någon längre stund. Då säger han ifrån att nu vill han röra på sig.
Med hissade öron och svansen som en antenn drar han vidare – i sin värld.
Läs mer
Pucks stora leksakstest – vem överlever taxens tänder?
Nattpasset börjar – sen kväll med Puck
Puck: Blött, kallt och fullständigt onödigt.
av Mikael Winterkvist | okt 26, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads, Twitter |
Regnet börjar redan innan vi hunnit ut. Små kalla droppar som träffar nosen och rinner längs pälsen. Jag tittar upp mot människan som håller kopplet och undrar om hon verkligen menar allvar.
Det är blött, mörkt och luktar annorlunda – som om hela världen dragit en filt av fukt över sig.
Stegen blir korta. Jag går bara så långt som jag måste. Gatan glänser, vattnet samlas i pölar och vinden vänder hela tiden. Pälsen blir tung och jag känner hur svansen tappar sin vanliga svikt. Människan pratar uppmuntrande, men jag vet att hon också vill in igen. Ingen av oss gillar det här vädret, vi låtsas bara.
Jag stannar vid hörnet, nosar snabbt på gräset och bestämmer att det får räcka. Regnet ökar, dropparna smattrar mot öronen och varje steg hemåt känns som en befrielse.
Inne igen skakar jag av mig, en lång, bestämd skakning som skickar vattnet i alla riktningar. Jag går till filten, lägger mig tungt och suckar. Utelivet får vänta tills himlen bestämt sig.
Jag är Puck. Jag går ut, men bara precis så långt som nödvändigt.
Läs mer
Gratis är gott: Lägg till animerade fåglar i bakgrunden
Pucks stora leksakstest – vem överlever taxens tänder?
Nattpasset börjar – sen kväll med Puck
av Mikael Winterkvist | okt 5, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads, Twitter
Tag en tax, välj ut en samling leksaker, släpp loss taxen och se sedan hur länge leksakerna håller. Det är Pucks utmaning och i potten en björn, en anka, en amerikansk fotboll, en röd apa, en grön dinosaurie och en papegoja.
Leksakerna är inköpta på zoo-butiker, Biltema och Amazon. De är i olika prisklasser, alla ska vara godkända för hundar och några av dem påstås vara designade för att tåla hårda tag (läs en tax).
Leksakerna
Puck har nu tillgång till alla leksakerna, den pipande amerikanska fotbollen är favoriten, hittills och efter två dagar kan konstateras att samtliga leksaker fortfarande, något förvånande är hela.
Första offret
Redan dag 1 så blev den gröna dinosaurier av med sina två ryggfenor så han har placerats i i ”sjukstugan” i ett skåp i avvaktan på att kirurgen ska anlända och lappa ihop den med nål och tråd.
Ny rapport – kommer inom kort.
av Mikael Winterkvist | sep 21, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads, Twitter
Den rullar ut från sin station med ett surrande ljud som får min nackpäls att resa sig. Som en fiende som alltid dyker upp när man minst anar det, smyger den fram längs listerna, kryper under soffan och snurrar runt som om den äger huset, men det gör den inte. Det här är mitt hem, och jag låter ingen maskin ta över mina korridorer.
När jag hör startljudet springer jag fram och ställer mig i vägen. Den kör rakt mot mig, orädd, som om jag bara var en möbel som kan flyttas undan. Då visar jag tänderna och markerar med ett skall. Den stannar aldrig. Den vrider sig bara åt sidan och fortsätter sin bana, som en utmaning. Det är då jakten börjar.
Tassar efter
Jag tassar efter den, cirklar runt, nosar snabbt när den byter riktning. Mina ögon följer varje sväng, varje ryck, varje försök att undvika mig. Ibland springer jag framför och blockerar vägen. Ibland smyger jag bakom och väntar på rätt tillfälle. Den kanske tror att den är smart, men jag är uthålligare.
Människorna säger: ”Puck, låt den vara, den städar bara.” De förstår inte. Det här är inte städning. Det här är en invasion. Den tar mitt territorium, flyttar på damm som jag själv lagt där för att ha koll på lukterna. Den kör in under min korg, under stolarna, till och med nära matskålen. Det är ingen städare, det är en fräck inkräktare som tror den bestämmer.
Trött
Ibland blir jag trött och låter den rulla, men jag håller alltid ett öga på den. När den åker tillbaka till sin station tror den kanske att den har vunnit. Men jag vet sanningen: det är jag som har jagat hem den. Det är jag som är väktaren här.
Jag är Puck. Jag utmanar robotdammsugaren, och jag kommer aldrig ge upp.
av Mikael Winterkvist | sep 7, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads, Twitter
Människorna kallar det ”Pucks korg”. Jag kallar den mitt rullande fort.
Den är mjuk, brun och fluffig, rund som en kudde och lätt nog för mig att flytta vart jag vill. För dem är det bara en sovplats, men för mig är det en hel värld. Jag kan vältra mig ner i den och försvinna i fluffet, eller gripa tag i kanten med tänderna och dra den genom lägenheten. Den följer mig vart jag bestämmer att vi ska, som ett skepp som alltid är redo att lämna hamn.
På morgonen ställer jag den vid fönstret. Där kan jag ligga och lyssna på förbipasserande människor och barn, det spm låter i skogen hundar och bilar som kör förbi. På eftermiddagen flyttar jag den till köket. Människorna säger att jag är i vägen, men jag vet att det är den bästa platsen för att hålla uppsikt över smulorna som faller från bordet. På kvällen släpar jag in den till vardagsrummet, mitt i centrum, där jag kan hålla vakt över soffan, mattan och ytterdörren samtidigt.
Det är en lätt, rund, fluffig sak som jag flyttar lätt. Människorna ropar: ”Puck, ska du flytta?”, men jag hör inte. Jag är i uppdragets hetta. Tassarna spjärnar, kroppen lutar framåt, och jag känner den där stolta kraften som bara en tax kan känna när den flyttar på något som är större än sig själv.
Ibland välter jag korgen på högkant och gör den till en grotta. Jag kryper in, nosen först, och känner hur väggarna sluter sig om mig. Där inne är det mörkt och tryggt, och ingen kan hitta mig om jag inte vill. Ibland lägger jag leksaker i den, ibland gömmer jag ett tuggben under fluffet. Det är mitt lager, min skattkammare, och ingen annan förstår systemet.
De säger att jag stökar, att jag drar runt och lämnar märken på golvet, men de vet inte sanningen. Står inte korgen där jag vill ha den, kan balansen i huset rubbas. Den måste placeras rätt – som en mur mot intrång, som en utkikspost, som en tillflykt.
Jag vakar inte bara över korgen. Jag vakar genom den. Den är min bas, min tron, mitt vapen. Utan den vore jag bara en liten hund bland stora människor. Med den blir jag en kapten som styr sitt skepp, en väktare som aldrig lämnar sin post.
Jag är Puck. Jag vakar över min korg. Ingen får rubba den utan min inspektion.
Läs mer
Så räddar jag, Puck, hemmet från dolda faror i soffan
av Mikael Winterkvist | sep 1, 2025 | Bluesky, Mastodon, Puck, Threads, Twitter
Vi funderade länge. Beagle, Corgi, Dvärgschnauzer, och så blev det en tax. en brun, liten sak som vi bokade via nätet, digitalt efter att ha sett hela kullen via FaceTime.
Nu har Puck, döpt efter den busiga figuren i Shakespeares En midsommarnattsdröm, blir ett år. Vi hämtade honom i december, förra året och det tig honom ungefär fem minyetf så hade han inte bara flyttat in. han intog sitt nya hem som den självklaraste sak i världen.
Sedan dessa är han med, överallt.
