av Mikael Winterkvist | mar 7, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Apple lanserar alldeles för dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer. Apples nya MacBook Neo har för lite enhetligt minne. Apples iPhone 17e kostar för mycket. Det gnälls och klagas på Apple ute på nätet – om allt.
Låt oss börja med bildskärmarna.
De är dyra och därför råder jag ingen som inte verkligen har ett stort behov av att köpa just Apples bildskärmar att slänga upp 34 000 kronor för dem.
Nu är det knappast så att det råder någon brist på alternativ. Du sitter inte i sjön utan kan välja en rad andra bildskärmar. Dell, BenQ, Samsung och en rad andra leverantörer har snarlika, i stort sett likvärdiga bildskärmar – som dessutom är billigare.
Apple är inte skyldig dig eller någon annan att leverera just den bildskärm du vill ha till just det pris som passar din plånbok.
Sex år sedan
I juni 2019, runt sex år sedan, lanserade Apple sin sista Intel-baserade Mac-dator. Tiden sedan dess har kännetecknats av en sak – Apple fasar ut Intel till förmån för M-hårdvara.
Nu lanserar Apple två dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer och det tas till intäkt för att Apple inte är pålitliga, tvingar användare att byta hårdvara och att allt detta görs av girighet.
Hur då?
Sitter du med en Intel-baserad Mac – köp inte Apples dyra 27-tums skärmar. Köp en annan skärm.
Problem solved!
iPhone
iPhone är för dyra och det är för liten skillnad mellan modellerna.
Japp.
Uppdatera då inte varje år. Köp inte en ny telefon varje år.
iPhone 17e är inte värd sina pengar. iPhone 17 Pro Max är för dyr.
Köp en annan telefon.
Problem solved!
Vi vill
Det finns mycket Apple borde göra men Apple är inte skyldig dig, mig eller någon annan att göra som vi vill. Gillar du inte det Apple gör – välj en annan leverantör.
Det är inte svårare än så.
Det är en sak att önska sig, hoppas och föreslå. Att gnälla och beklaga sig över att Apple inte levererar exakt det som just du vill är något annat.
Bildskärmar
Skulle jag köpa en ny bildskärm i dag skulle jag inte lägga mina pengar på något under 32 tum. Det gjorde jag inte heller när jag köpte nya bildskärmar för några år sedan. Jag har i dag en utmärkt välvd 34-tums Dell och en 34-tums Samsung. Nej, det är inte Apple. Bildkvaliteten är utmärkt men ljudet lämnar en del i övrigt att önska. Det råder mina Bose-högtalare bot på.
Min poäng är enkel – kan Apple inte uppfylla dina krav och önskemål, köp något annat men gnäll inte på Apple.
av Mikael Winterkvist | mar 7, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
AI-hårdvara: Upp
Intresset för nya typer av AI-enheter fortsätter att växa. Diskussionen rör sig bort från appar och skärmar och mot små, kroppsnära prylar som arbetar diskret i bakgrunden. Idén är att tekniken ska fungera som ett lager ovanpå vardagen snarare än som något som kräver ständig uppmärksamhet.
Integritet som designargument: Upp
Integritet har gått från juridisk formulering till konkret produktfunktion. Tydliga indikatorlampor, lokal databehandling och hårdvarubaserade skydd börjar ses som ett konkurrensmedel. Användare förväntar sig allt oftare att integritet byggs in från början i produkten.
Sociala medier-trötthet: Upp
Misstron mot flöden och algoritmer växer. Diskussioner om botar, syntetiskt innehåll och manipulerade berättelser har flyttat från teknikforum till bredare samhällsdebatt. Fler börjar ifrågasätta vad som faktiskt är äkta i de digitala flödena.
Diskret teknik: Upp
Teknikprodukter blir allt mer designade för att smälta in i vardagen. Prylar som liknar smycken, accessoarer eller kläddetaljer prioriteras framför synliga och tekniktunga produkter. Designen ska signalera kvalitet snarare än teknik.
Öppen exponering av kameror: Ned
Produkter med synliga kameror möter större social skepsis. Acceptansen ökar först när tydliga visuella signaler visar när inspelning sker. Transparens i hårdvaran blir därför viktigare än tidigare.
Traditionella sociala medier: Ned
De stora plattformarna tappar gradvis sin självklara position som digitala mötesplatser. Flöden som domineras av algoritmer, annonser och rekommenderat innehåll gör att många användare upplever mindre kontroll över vad de faktiskt ser.
Teknik som kräver uppmärksamhet: Ned
Produkter som kräver att användaren tittar på ännu en skärm eller öppnar ännu en app får allt svårare att motivera sin existens. Utvecklingen går mot teknik som arbetar i bakgrunden och kräver mindre aktiv interaktion.
Traditionella smartklockor: Avvaktande
Smartklockemarknaden har nått en punkt där de flesta funktioner redan finns. Innovationen sker nu främst i mjukvara, hälsodata och integration med andra enheter snarare än i själva formfaktorn.
av Mikael Winterkvist | mar 7, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Föreställ dig att någon hade berättat om framtiden för dig, hur allt ska bli, hur du kommer att jobba och vad du kommer att jobba med.
Hade du trott dem?
I mitt fall handlar det om en barndom när det fanns en, ja en (1) tv-kanal i Sverige. När TV2 startade sina testsändningar på eftermiddagar var svenska folket tvungna att köpa en extra box till sina tv-apparater för att kunna ta emot en kanal till. TV-världen var svartvit. Färg-tv fanns men var dyrt och hade ännu inte slagit igenom i de breda folklagren.
När du blir stor kommer du att ha med dig kontoret överallt. Du kommer att kunna jobba var du vill, när du vill och du kommer att ha kunder över nästan hela världen. Flera av dem kommer du aldrig att träffa fysiskt.
Inget kontor, kunder som du bara träffat digitalt. Det senare var ett helt okänt begrepp. På den tiden var världen analog.
Du kommer att kunna ta betalt för att skriva något som kallas kod och du kommer att kunna ta betalt för att bygga saker som gör en massa olika saker när du trycker på knappar som du skapar.
Jo, vi hade knappar. Mekaniska knappar och våra bilar hade en radio, med knappar. När du tryckte in en av knapparna, för att ta emot en radiokanal (som du kunde lagra), flyttade sig ett plaststreck längs en skala som visade vilken kanal du ställt in på FM-bandet. Världen var mekanisk.
När du blir stor kommer ingen farbror att komma ut, tvätta bilrutan och tanka din bil på bensinstationen.
Den farbrorn hade antingen uniform, med mössa, eller så hade han en blå, oljig overall och i fickorna fulla med trassel.
Du kommer inte att bli veterinär, men du kommer att ha en massa djur. Du kommer att skriva en massa texter som folk kan läsa på ditt ställe, där du bestämmer vad du ska skriva om. Du kommer att få betalt för att skriva under en period också, innan du börjar skriva kod och designa hur knappar och annat ska se ut.
Helt obegripligt, när du tänker efter.
Nästan alla människor kommer att vara ihopkopplade via ett jättestort nät där du kan skicka meddelanden, bilder och videor (rörliga bilder). Några av de här människorna kommer att lägga ut bilder på var de är, vad de gör och vad de äter.
Vi tar bilder på det vi äter, lägger ut dem på ett stort nät och andra skriver och kommenterar.
Den där coola klockan med digitala siffror som du kan räkna med (detta är flera år senare än det ovan) kommer du att kunna ringa med, skicka bilder med och få påminnelser om saker du ska göra och komma ihåg. Du vet, som Dick Tracy.
Som Dick Tracy, inte en chans!
Alla kommer att ha en telefon i fickan. En egen telefon, med eget telefonnummer, utan sladd och utan att det kostar extra att ringa långt.
En telefon utan sladd, utan annan taxa för riksamtal och där det inte ens kostar extra att ringa utomlands.
Det tror jag inte på.
Jo, det var så sant. Du kommer att ha något som kallas dator. Ungefär som killarna på NASA har i dag för att räkna ut hur de ska ta sig till månen och hem. Du vet, rymdfärderna som sänds direkt och som så många tittar på.
När tittade du på en rymdfärd senast?
Apropå tv, du kommer att ha fler tv-kanaler att titta på än du kan räkna till och de kommer inte från luften utan via en liten kontakt i väggen, samma sladd som innehåller hela det stora nätet.
Coolt, så jag kan se vad jag vill, även före halv fem då Språka börjar och efter 23.30 på kvällarna?
Du kan se vad du vill, när du vill och du kan välja mellan att se sådant som sänds direkt eller så kan du välja att se en film, en tv-serie, och du kan se flera avsnitt direkt om du vill.
Så filmer och tv-serier ligger i bibliotek liksom, som jag kan välja från?
Exakt så, och du har allt i en liten svart låda med snygga ikoner som visas på tv-skärmen. Du styr dem med en fjärrkontroll från soffan eller sängen.
Vad då, så jag behöver inte stiga upp och trycka på en knapp?
Nej, du styr allt med fjärrkontrollen. Sa jag att skärmen kan vara jättestor, om du vill ha det?
Större än 19 tum menar du?
Nästan ingen kommer att ha en tv på bara 19 tum. De flesta kommer att ha en tv på 40 tum eller mer.
Vad då, 85–90 tum, eller?
Du kommer att ha en så stor tv i ditt vardagsrum.
Lägg av, inte en tv över 80 tum. Det tror jag inte på.
Du kommer att ha en 64-tums tv i sovrummet.
Två tv-apparater? Det kommer ingen att ha råd med.
Bilen du kör kommer att gå på el.
Hahaha, så du laddar den i vägguttaget?
Nästan.
Nu ljuger du för mig. Allt det här kommer inte att bli verklighet när jag blir stor.
Du får väl se.
av Mikael Winterkvist | mar 6, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Det började som en befrielse. En tjänst, ett abonnemang, ett enormt bibliotek. Reklamfria filmer och serier på begäran. Kabel-tv kändes plötsligt föråldrat. Streaming framstod som lösningen på allt det tittare länge hade irriterat sig på.
Sedan kom fragmenteringen.
I dag är marknaden uppdelad i ett lapptäcke av plattformar. Exklusiva rättigheter låser in innehåll bakom separata betalväggar. Den serie som alla pratar om finns på en tjänst. Den där filmen du vill se ligger på en annan. Sporten sänds någon helt annanstans. Resultatet är en situation där den som vill ha tillgång till “allt” tvingas prenumerera på flera aktörer samtidigt.
Ekonomin
Ekonomin blir snabbt tydlig. Flera månatliga avgifter staplas ovanpå varandra. Det som en gång marknadsfördes som ett billigare alternativ till traditionell tv riskerar att bli lika kostsamt, om inte dyrare. Användaren tvingas göra prioriteringar, hoppa mellan abonnemang eller acceptera att missa delar av utbudet.
Plattformarna befinner sig samtidigt i en hård konkurrens om uppmärksamhet. Originalproduktioner lanseras i snabb takt. Budgetarna är höga. Marknadsföringen är aggressiv. Ändå försvinner många titlar lika snabbt som de kom. Utbudet växer, men känslan av överblick minskar.
Algoritmerna spelar en central roll. Rekommendationer styr vad som syns och vad som hamnar i skymundan. Innehåll designas för att hålla kvar tittaren snarare än för att bli långlivade klassiker. Binge-tittande blir norm. Upplevelsen är intensiv men kortvarig. Nästa premiär ersätter snabbt den förra.
Reklamfinansierade nivåer
Samtidigt experimenterar flera aktörer med reklamfinansierade nivåer. Den reklamfria drömmen är inte längre självklar. Paket med annonser marknadsförs som billigare alternativ. Gränsen mellan traditionell tv och streaming suddas ut. Det som en gång var revolutionerande börjar likna det man ville ersätta.
Streamingkriget framställs ofta som en kamp mellan bolag. I praktiken är det tittaren som navigerar slagfältet. Valen är fler än någonsin, men enkelheten är borta. Utbudet är enormt, men splittrat. Bekvämligheten finns kvar, men till priset av ökad komplexitet.
Ingen aktör kan ensam vinna utan att marknaden förändras i grunden. Exklusivitet driver abonnemang, men fragmentering tröttar ut publiken. Balansen är svår. För mycket konkurrens skapar förvirring. För lite konkurrens minskar valfriheten.
Streamingens första fas handlade om frihet. Den andra handlar om uppdelning. Frågan är om nästa fas kan handla om överskådlighet igen, eller om publiken får vänja sig vid att hålla flera fjärrkontroller i samma hand.
av Mikael Winterkvist | mar 6, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Det är svårt att tala om artificiell intelligens utan att samtalet glider över i ytterligheter. Antingen är tekniken räddningen för produktiviteten, eller så är den början på slutet för mänskligt arbete. Nyans får sällan lika stort utrymme som rubrikerna.
AI-verktyg som kan skriva texter, skapa bilder eller analysera data har på kort tid blivit tillgängliga för en bred publik. Uppgifter som tidigare tog timmar kan nu genomföras på minuter. Effektiviteten är reell. Samtidigt uppstår frågan om vad som händer med yrkesroller som bygger på just dessa uppgifter.
Historien ger ett mer komplext svar än paniken antyder. När nya tekniska verktyg har introducerats har arbetsuppgifter förändrats, men inte nödvändigtvis försvunnit i den takt som först befarades. Automatisering har ersatt vissa moment och samtidigt skapat nya behov. Kompetenskraven har skiftat snarare än upplösts.
Skillnaden med AI är dess bredd. Tekniken berör inte bara industriella processer utan också kreativa och administrativa områden. Texter, kod, designskisser och analyser kan genereras på begäran. Det upplevs som mer personligt när verktyget kliver in på områden som länge har setts som genuint mänskliga.
Förstärkning
I praktiken fungerar AI i dag främst som förstärkning. Ett utkast kan tas fram snabbare. En sammanställning kan göras mer effektivt. En analys kan kompletteras med fler perspektiv. Resultatet kräver fortfarande bedömning, redigering och ansvar. Verktyget är snabbt, men det saknar sammanhang och omdöme.
Rädslan för att bli ersatt är förståelig. Arbetsmarknaden är redan i förändring. Digitalisering och globalisering har omformat många branscher. AI adderar ytterligare ett lager av osäkerhet. Samtidigt riskerar den svartvita bilden att dölja möjligheterna. Den som lär sig använda verktygen kan öka sin kapacitet snarare än minska sitt värde.
Företag ser effektivitet och kostnadsbesparingar. Anställda ser potentiell konkurrens. Perspektiven är inte oförenliga, men de krockar i diskussionen. Tekniken i sig är neutral. Hur den implementeras avgör konsekvenserna.
AI som arbetskamrat innebär att repetitiva moment kan reduceras och att fokus flyttas till strategi, kvalitet och kreativ riktning. AI som konkurrent uppstår när mänsklig kompetens reduceras till exakt de moment som enklast kan automatiseras. Skillnaden ligger i hur roller definieras och utvecklas.
Frestande
Det är frestande att söka ett definitivt svar på om AI hotar eller stärker arbetslivet. Verkligheten är mer dynamisk. Tekniken kommer att fortsätta utvecklas. Arbetsuppgifter kommer att justeras. Vissa roller förändras radikalt, andra marginellt.
Frågan är därför inte om AI är vän eller fiende. Frågan är hur snabbt vi anpassar oss och vilka delar av arbetet vi väljer att göra oumbärligt mänskliga.
av Mikael Winterkvist | mar 5, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Apples MacBook Neo kommer att bli en succé. En stor succé. Det är en MacBook för under 8 000 kronor, och för 10 390 kronor om du köper den största modellen.
Den nya MacBook Neo är en rejäl bredsida rätt in i marknadssegmentet för lågprisdatorer. Tänk dig att du kan köpa en MacBook över disk för under 8 000 kronor. Den största modellen kostar bara strax över 10 000 kronor, 10 390 kronor. Då ingår AppleCare+.
Bra, billig dator
Det är en bra, billig dator som säkert 90 procent av oss klarar oss med. Du kan förvisso inte räkna med att redigera tunga videor, stora bilder eller dra igång tyngre saker, men det gör inte de flesta av oss. Eller rättare sagt, du kan säkert göra det, men det kommer att ta tid.
För allt annat, det som vi gör till vardags – kommunicerar, surfar runt, letar information och håller kontakt med nära och kära – räcker MacBook Neo till, och mer.
Visst är det en budget-Mac, men Apple bygger inte instegsmodeller i dålig kvalitet. MacBook Neo ska dessutom fylla ytterligare en viktig funktion – att locka in Windows-användare på Apples plattform.
Genomtänkt
Det är en synnerligen genomtänkt liten dator, 13 tum, som trots det har det nödvändigaste. Det du behöver.
256 GB eller 512 GB lagring med 8 GB enhetligt minne, dubbla USB-C-portar, runt 16 timmars batteritid, stöd för extern skärm, hörlursuttag och en A18-processor. Det är en bantad, liten MacBook som inte når upp till MacBook Air och som inte ens närmar sig MacBook Pro – men det är en kapabel dator som klarar det mesta som du gör dagligen.
”Vi är otroligt glada över att kunna presentera MacBook Neo, som ger Mac-upplevelsen till ett helt nytt pris”, säger John Ternus, Apples ansvarige för hårdvaruutveckling. ”MacBook Neo är byggd från grunden för att vara mer prisvärd för fler människor och är en bärbar dator som bara Apple kan skapa. Den har en tålig aluminiumdesign i fyra vackra färger, en imponerande Liquid Retina-skärm, prestanda driven av Apple-utvecklade chip, batteritid som räcker hela dagen, kamera, mikrofoner och högtalare av hög kvalitet, Magic Keyboard och Multi-Touch-styrplatta samt de intuitiva och kraftfulla funktionerna i macOS. Det finns helt enkelt ingen annan bärbar dator som liknar den.”
Utan att blinka
Hade jag inte redan suttit med en ganska ny MacBook Pro hade jag utan att blinka valt en MacBook Neo, största modellen, och samtidigt beställt en Mac mini, ganska fullmatad. En Mac mini på hemmakontoret, ansluten till externa skärmar, och en MacBook Neo på resa eller när jag är ute och rör på mig känns som en närmast perfekt kombination.
Med MacBook Neo har Apple inte bara skapat en instegsmodell. Apple har byggt en rätt vass, snygg liten dator som jag slår vad om kommer att bli nästa popdator bland ungdomar. Det är trots allt en Mac. Den kommer i flera roliga färger, där gul definitivt är snyggast, och den kommer att klara sitt jobb – trots bara 8 GB enhetligt minne.
