av Mikael Winterkvist | apr 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |

Jag har länge rekommenderat Affinitys program – Publisher, Photo och Designer – och gett dem högsta betyg, fem. Nyligen sprang jag på en bugg vilket ledde till att en stor designfil inte gick att öppna. Till min stora förvåning så är det ett gammalt problem i alla tre programmen.
De första rapporterna om att programmet meddelar att en fil håller på att öppnas, vilket tar oerhört lång tid, dök upp redan under version 1 av de programmen. Samma problem har hela tiden sedan dess plågat användarna – som rapporterat, uppdaterat, rapporterat och uppdaterat.
Bugg
Samma bugg finns idag alla tre programmen och det innebär att du riskerar att göra en stor design design klar, spara ned den – för att sedan inte kunna öppna filen igen.
Konsekvenserna av det tror jag alla som redigerar, publiceras och designar saker inser.
Fönsterstorlek
Vidare så har jag irriterats över att inget av de tre programmen kan anpassa sig till korrekt skärmstorlek. Hoppar du, som jag mellan en stor skärm och en mindre skärm – en extern bildskärm och den inbyggda exempelvis så måste du sitta och anpassa Affonity-programmens storlek – även det en gammal, inrapporterad bugg.
Det här är två gamla problem, problem som inrapporterats upprepade gånger men som inte åtgärdats. Där drar jag ned betyget på alla tre programmen därför att det är en indikation på att hanteringen av buggar, kvalitetskontrollen och utvecklingen inte bedrivs med anvöändrans bästa för ögonen.
Jag kommer trots det att fortsätta att använda programmen men som sagt, de förtjänar inte högsta betyg.
av Mikael Winterkvist | apr 22, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |

Trumps tullar har skickat chockvågor genom hela världsekonomin och nu ska stora multinationella bolag försöka att anpassa sig till en ny ekonomisk verklighet med mycket stora skillnader mellan tullar och avgifter i Europa, Asien, Sydamerika – och USA.
Skall de nya tullarna tas ut på den marknad, den amerikanska, där de har införts så innebär det stora prishöjningar för konsumenterna – inte helt felaktigt som Donald Trump hävdar, för de länder som exporterar till USA.
Tullarna på varor från Kina ligger just nu på 145 procent vilket innebära stora och kännbara prishöjningar för importörer som tvingas att föra tullarna vidare ut på priset för konsumenter. Även om elektronik, elektroniska kretsar och alla den typen av produkter just för stunden är undantagna från tullar så har Trump flaggat för att det kommer tullar även där – frågan är då på hur höga tullarna kommer att bli?
Roller
Sony ser ut att ha valt ”roller-strategin” – ta en roller, och dra ut prishöjningarna globalt. Sony Playstation kommer att höjas, fem år efter lanseringen, i vad som ser ut som ett försök att fördela ut Trumps tullar på helt andra konsumentgrupper och helt andra marknader.
I Europa kommer PS5 Digital Edition nu att kosta 499,99 euro (cirka 570 dollar), meddelade Sony i ett blogginlägg nyligen. Det är en höjning från det tidigare priset på 449,99 euro. Företaget uppgav att det rekommenderade priset i Storbritannien är £429,99, upp från tidigare £389,99.
Dilemmat här är att en av de vikigaste marknaderna fö Sony är den amerikanska, i USA, och ska tullavgifterna tas ut fullt ut så innebär det stora prishöjningar för amerikanska konsumenter.
Apple sitter i samma rävsax, om det blir tullar på elektronik (vilket Trump har sagt att det blir). Det innebär att en iPhone i USA i ett slag kommer att bli mycket dyrare därför att med tullar, som ser ut att starta på 10 procent, så kommer sannolikt inte Apple att ta smällen helt själva och sänka sina vinstmarginaler. Någon ska betala och antingen sänker Apple sina vinster, per iPhone, eller så höjs priserna. Det mera sannolika är att Apple kommer att använda båda metoderna – sänka sina marginaler och höja priserna.
Billigare
Det i sin tur innebär att priset på en iPhone (och alla andra av Apples produkter) kommer att bli påtagligt billigare på andra marknader, Europa, Asien, Afrika och Sydamerika. Marknader som inte behöver betala Trumps tullar.
Bolagen har nu att välja mellan hantera Trumps höga tullar på den marknad där de hör hemma, i USA, eller göra som Sony, försöka att fördela tullarna på andra områden.
Då infaller sig raskt frågan vad konsumenterna kommer att tycka om en sådan strategi?
Den naturliga frågan för användare i Europa, Asien, Afrika och Sydamerika torde bli – varför ska vi vara med och betala Donald Trumps tullar?
Lägg sedan till att Donald Trump är allt annat än populär utanför USA vilket ställer frågan på sin spets – varför ska vi vara med och betala för prishöjningar som amerikanarna har ställt till på egen hand?
En inte alltför djärv gissning är att det inte allas kommer att bli populärt och de bolag som försöker fördela Trumps tullar på andra konsumentgrupper och andra marknader kommer att få räkna med att det kommer att innebär en smäll för det egna varumärket och en urholkning av det egna förtroendekapitalet.
av Mikael Winterkvist | apr 20, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
– Jag måste fråga, är du inte rädd all denna AI som snart finns överallt?
– Nej, jag är inte rädd för utveckling, för förändringar men jag kan förstå att all ny teknik kan uppfattas som ett hot och att en del är oroliga.
– Du använder AI, visst är det så?
– Jag använder AI varje dag, när jag skriver, för rubriker och översättningar, när jag behöver illustrationer och för en massa saker, även när jag bygger och utvecklar saker.
– Du är inte orolig?
– För?
– Ja, men för att AI tar våra jobb. Fotografer, illustratörer, tecknare, målare och en massa andra riskerar ju att bli arbetslösa?
– Jag är utbildad fotograf så jag kan mycket väl förstå oron men vi kan inte backa in i framtiden och AI kommer att skapa jobb också, nya jobb. Det har ny teknik alltid gjort. Vem trodde att det skulle gå att jobba som webdesigner, influenser eller SEO-expert bara för 10-20 år sedan?
– Men varför inte lära sig att rita, skapa något med sina egna händer under istället?
– När jag skapar en illustration till en av mina texter så använder jag mina händer. Jag skriver en instruktion och matar in den i ett program som ger mig ett svar. Jag kan godta svaret, ändra instruktioner och göra ett nytt försök. Det ligger inte så långt ifrån att skriva kod, skapa grafik för en hemsida eller en webbutik, det är bara ett annat verktyg. Jag ser faktiskt inte skillnaden eller vitsen med att gå tillbaka till något som är mera ineffektivt. Sedan är jag övertygad att det kommer att finnas en efterfrågan på smarta, kreativa och bra illustrationer, foton och videor även i konkurrensen med AI.
– AI kan ju skriva, rita, skapa bilder som ser ut som foton och det kan vem som helst lära sig?
– Är det inte där skon klämmer lite, vem som helst kan lära sig ditt jobb, göra det du gör, fast kanske inte riktigt lika bra men tillräckligt bra för att det ska fungera. Det är klart att vi kommer att få se halvtaskiga videor, bilder, uselt formulerade texter, reklam och annan kommunikation som bygger på AI och där de som skapat, det de nu har skapat, har tagit genvägar med hjälp av AI. Vi har redan nu sett rätt tafflig och ytlig reklam, för att ta ett exempel, där AI har använts och där resultatet inte har blivit särskilt bra. Vi kommer att få se fler exempel innan allt det här med AI liksom har landat.
– Så du är inte rädd för att det du gör kommer att ersättas med AI?
– Jag tror inte att AI kan slå mänsklig kreativitet och den mänskliga hjärnan i en kreativ process, ännu. Däremot så tror jag att AI kan bli ett värdefullt verktyg i den kreativa processen.
– Är inte det väldigt naivt?
– Det kanske det är. Det får framtiden utvisa.
– Hur mycket är det av AI och det du gör just nu?
– Som jag sa, översättningar, rubriker, illustrationer och liknande. Texter skriver jag själv, det jag designar är det min egen hjärna som skapar. Jag ser AI som ett komplement, ett verktyg bland en massa andra verktyg. Jag redigerar bilder, mina foton med digitala verktyg, bildredigeringsprogram där jag kan ta bort objekt, flytta objekt och göra en massa saker som är möjliga att göra bland annat med hjälp av AI. Jag kunde göra allt det tidigare också men det tog bara längre tid.
– Du ser inga risker?
– Jag ser massor av risker den mest påtagliga är att AI-genererat material tas för sanningar, att AI-genererade bilder tros vara riktiga, äkta bilder liksom videor. Insamlandet av data är en annan risk.
– Du är ju väldigt emot att data samlas in. Är du inte orolig för alla data som AI samlar in?
– Det tåget har gått för länge sen. Meta, Google, Amazon och allt vad de heter samlar in enorma mängder data om dig, mig och alla andra, varje dag. Du kan begränsa mängden men inte att data samlas in. Då måste du lämna nätet säga upp alla dina abonnemang och lägga undan dator, mobiltelefon och din surfplatta. AI samlar in massor av data, gör det utan lov, men den utvecklingen är inte ny. Skickar du e-post via Gmail så vet Google det, söker du efter information på nätet så vet Google det om du använder deras sökmotor och handlar du på Amazon så vet e-handelsjätten massor om dig.
– Så du har gett upp?
– Lite men jag försöker att göra medvetna val. Jag använder Apples plattform och Apples lösningar, jag använder DuckDuckGo som sökmotor och jag har inte Amazons Alexa eller Googles smarta prylar hemma men jag tror inte att jag skulle kunna göra det jag gör idag om jag skulle försöka att stoppa allt datainsamlande.
– Men Apple samlar ju också in data?
– Apple säljer inte din information, den är en mycket viktig skillnad.
– Så vad tror du allt det här slutar med. Hur ser framtiden ut, kommer allt att styra med AI?
– Jag har inte en aning men jag visste inte hur framtiden skulle se ut när jag satt med min nya iPhone i handen 2007 heller. Jag visste inte hur framtiden skulle se ut när vi, mitt företag, gick från Windows till MacOS, några år före det. Däremot så visste jag att antingen läser du på, tar del av ny teknik, utforskar om du kan använda de nya lösningarna eller så kör du huvudet i sanden och slår ifrån dig allt. Som jag sa tidigare så är jag inte rädd för ny teknik och förändringar. Däremot är jag mycket nyfiken.
– Om du blir av med ditt jobb då?
– Då får jag lära mig något nytt som jag kan sysselsätta mig med.
av Mikael Winterkvist | apr 19, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |

AI Bild
Magasin Macken har fått en exklusiv, helt unik, intervju med innevånarna på Heard Island och McDonald Islands för att få höra hur de ser på Donald Trumps tullar som drabbat även dem.
En sak till – de är pingviner.
Heard Island och McDonald Islands ligger vid den röda pricken (nedan) – mitt ute i Indiska oceanen ungefär mitt emellan Sydafrika och Australien. De vulkaniska öarna tillhör för övrigt Australien.
Ögruppen består av Heardön, Heard Island, 368 km², McDonald Island, 1 km², samt några mindre öar. Den upptäcktes av amerikanen John Heard 1853.[1] Ögruppen har tillhört Australien sedan 1947 och här finns landets enda två aktiva vulkaner, av vilken den ena, Mawson Peak, är Australiens högsta berg. Mawson Peak är en del av Big Ben-massivet på Heardön och den andra vulkanen finns på McDonald Island. När den fick ett utbrott 1992 var det efter 75 000 år utan aktivitet. Det senaste utbrottet skedde den 10 augusti2005.
Wikipedia

Öarna bebos av sjöfåglar och kungspingviner. Här finns även en del arter av pälssälar och sjöelefanter, och här finns, kanske något förvånande, det kalla klimatet till trots, en del insekter, spindlar och ryggradslösa djur bland annat.
Ögruppen snett ovanför är franska Îles Kerguelen för övrigt och öarna upptäcktes den 25 november 1853 av sjökaptenen John Heard. Sannolikt så upptäcktes öarna av en massa andra människor också, ingående i hans besättning, men de räknas inte. William McDonald hittade de andra öarna 4 januari 1854. Han har också en besättning med sig som inte räknas.
Klimatet anges som – kallt, blött, blåsigt och molnigt. En svensk normalsommar med andra ord, fast utan pingviner då.
För dig känner dig sugen på en annorlunda semester kan meddelas att öarna är avlysta, inte tillåtna att besökas utan speciellt tillstånd från Australien. Öarna ingår även FN:s världsarv,
Tullar
Så här bor de alltså, kungspingvinerna som ska betala 10 procent i tullar på allt de exporterar till USA.
– Vi inleder med standardfrågan – hur är vädret?
– Det är som vanligt, allt, blött, blåsigt och molnigt.
– Sen kanske våra läsare. vill veta vem du är, kan du inte presentera dig?
– Jag vad fan jag är pingvin, räcker inte det?
– Jo, men vad gör du, vem är du i flocken?
– Jag är pingvin, jag sa ju det och vad vad gör. Jag gör det pingviner brukar göra.
– Vad brukar pingviner göra då?
– Vi står mest på stranden, käkar lite, skäller på grannen som står närmast.
– Hur många är ni då?
– Ja inte fan vet jag, Många. Det är är ju inte så att jag sprungit runt och försökt räkna alla.
– Inte?
– Jag är pingvin vi springer inte. Har du sett en springande pingvin?
– Nej, det har jag nog inte men hur ser ni på Trumps tullar då?
– Vem fan är Donald Trump?
– Han är president i USA.
– Vad fan är USA då?
– Ett stort land … nej skit i det förresten. Har ni träffat människor överhuvudtaget?
– Det var några år sen. Det kom hit några långhåriga typer som ville titta på oss, studera oss, sa de.
– Så vad gör ni när ni inte står på stranden då?
– Är du dum I huvudet? Vi är pingviner. Det är det vi gör, vi äter, vänslas, lägger ägg och står på stranden.
– Det låter som en rätt enahanda tillvaro?
– Du har inte så mycket att välja på om du är pingvin. Vi simmar ute i havet ibland också men det är för att vi måste käka.
– Inga andra djur som ni ser eller umgås med?
– Ungås och umgås. Du umgås inte med en sjöelefant det säger jag bara. Jävligt snarstuckna typer.
– Snarstuckna?
– Ja, så fort du för deras näsa på tal så blir det ett jävla liv.
– Så vad gör sjöelefanterna då?
– De ligger på stranden, bråkar med grannen, vänslas och föder ungar.
– Inga andra?
– Jo, sälar men de pratar vi inte med.
– Varför inte det då?
– Stressiga djur, simmar runt som idioter, drar fram som jag vet inte vad när vi andra ligger på stranden, käkar och vänslas.
– Så hur ser ni på tullarna då?
– Du, grabben, jag vet inte vem den där Trump är, vad USA är, vad tullar är eller vad du vill. Jag är pingvin, fatta!
– Tullar är avgifter som ni får betala om ni ska sälja något till USA.
– Jaha, vad skulle det vara då, ägg?
– Ja, ägg till exempel. USA har brist på ägg och priserna på ägg är skyhöga.
Här avbryts samtalet, den vi pratar med pratar istället med pingviner i omgivningen innan han, den det återkommer.
– De säger nej.
– Säger de nej?
– Ja, alltså jag frågade grannarna om de kan tänka sig att sälja sina ägg i de säger nej. Hälsa den där Trump det. Vi säger nej.
– Gör så, du ha det. Nu är det lunch. Det blir tydligen fisk.
Kungspingvin (Aptenodytes patagonicus) är den näst största pingvinarten. Kungspingvinen är omkring 90 cm lång och väger 11 till 15 kg. Hanar är i genomsnitt två kilo tyngre än honor. Kännetecknande är en tydlig lång och smal näbb samt en påfallande orange färgning vid halsen och öronen.
Wikipedia
Intervjun genomfördes med tolk som alldeles bestämt hävdar att pingviner svär som borstbindare.