Irland har nu tillgång till drygt 15 miljarder dollar från det spärrkonto som skapades efter EU-kommissionens krav på Apple 2016. Beskedet markerar slutet på en utdragen rättsprocess om företagsbeskattning.
Det irländska finansdepartementet meddelade i maj 2025 att hela spärrfonden nu förs över till statens kassakista. Pengarna sattes in av Apple 2018 efter EU-kommissionens beslut att företaget fått otillåtna skattefördelar – men har varit frysta i väntan på rättslig prövning.
Beloppet är något lägre än de ursprungliga 14,3 miljarder euro, men investeringar har vägt upp tidigare förluster, enligt The Irish Times.
Spärrkonto
Spärrkontot upprättades för att hålla pengarna medan Apple och Irland överklagade kommissionens beslut. EU ansåg att Apple betalat så lite som 0,005 procent i effektiv skatt på vissa vinster genom irländska dotterbolag. 2016 krävde kommissionen att Apple skulle betala cirka 13,1 miljarder euro i obetalda skatter och ytterligare 1,2 miljarder euro i ränta. Irland samlade in hela beloppet till kontot 2018.
Även om pengarna tekniskt tillhörde Apple under tiden, förvaltades kontot av Irland som en fristående fond – vars värde fluktuerat med marknaden och räntorna. Efter flera år med svaga resultat ökade avkastningen under 2023 och 2024 tack vare placeringar med högre ränta.
Apple och Irland vann i EU:s tribunaldomstol 2020, som ansåg att kommissionen inte kunnat bevisa selektiva fördelar. Men i september 2024 slog EU-domstolen fast att beslutet om olagligt statsstöd var korrekt. Irland beordrades att slutgiltigt återföra pengarna.
Det beskedet tvingade Irland att avsluta spärrkontot och ta in hela summan i statsbudgeten.
Gradvis
Irland har sagt att pengarna ska användas gradvis för att stärka offentliga finanser, utan att förändra landets skattepolitik. Regeringen betonar att man står fast vid internationella reformer som den globala minimiskatten på 15 procent, ledd av OECD.
Analysföretaget S&P Global lyfter uppgörelsen som en faktor bakom Irlands förbättrade kreditutsikter.
Apples skattetvist i EU
1991 och 2007: Irland godkänner skatteupplägg som låter Apple hänföra vinster till huvudkontor utan skatteresidens.
2013–2014: EU inleder granskning.
Augusti 2016: Kommissionen kräver återbetalning på 13,1 miljarder euro plus ränta.
2018: Irland samlar in hela beloppet till spärrkonto.
Juli 2020: Apple och Irland vinner i EU:s tribunaldomstol.
September 2024: EU-domstolen upphäver den domen och ger kommissionen rätt.
2025: Irland bekräftar att pengarna överförts till statskassan.
Apple har hela tiden hävdat att företaget följt gällande skatteregler i både Irland och internationellt, och att merparten av vinsterna beskattats i USA.
Flera globala företag med komplexa skatteupplägg i Europa följer utvecklingen noga. Analytiker menar att domen kan avskräcka EU-länder från att erbjuda särskilda skatteavtal framöver.
Irland fortsätter att profilera sig som ett lågbeskattat land för företag – men måste samtidigt balansera det mot kraven från internationella skattereformer.
Den ryktade modellen iPhone 17 Air kommer att ha en ram i titan, enligt Apple-analytikern Jeff Pu. Det gör den till den enda modellen i serien med det materialet – övriga nya iPhones i år väntas använda aluminiumramar.
I ett investeringsmeddelande från analytikern, som är knuten till GF Securities, framgår att iPhone 17, iPhone 17 Pro och iPhone 17 Pro Max samtliga får aluminiumramar. Det innebär att Apple gör en tydlig förändring, särskilt vad gäller Pro-modellerna som sedan iPhone X 2017 har använt rostfritt stål eller, som i fjol, titan.
Varför just iPhone 17 Air får ram i titan är oklart. Aluminium väger mindre, vilket vore logiskt för en modell som sägs bli extra tunn och lätt. Titan är däremot starkare än aluminium, så det kan handla om att konstruktionen behöver förstärkas.
Enligt tidigare uppgifter från analytikern Ming-Chi Kuo kan modellen använda en kombination av aluminium och titan. Mer information väntas vid Apples lanseringsevent för iPhone 17, som väntas hållas i september.
Ett omfattande internationellt tillslag har slagit ut centrala delar av det pro-ryska cyberkriminella nätverket NoName057(16). Operationen, som koordinerades av Europol och Eurojust under kodnamnet Eastwood, ägde rum mellan den 14 och 17 juli och involverade polis- och åklagarmyndigheter från tolv länder, däribland Sverige.
NoName057(16) har pekats ut som ansvarigt för en lång rad överbelastningsattacker mot myndigheter, banker och institutioner i länder som stöttar Ukraina. Gruppen har tidigare attackerat svenska mål och deltog bland annat i attacker mot svenska myndighetssidor och banker under 2023 och 2024.
Infrastruktur
Under insatsen genomfördes 24 husrannsakningar i bland annat Tyskland, Italien, Spanien, Polen, Frankrike och Tjeckien. Två personer greps – en i Frankrike och en i Spanien – och sju internationella arresteringsorder utfärdades. Tyskland står bakom sex av dessa, varav två gäller personer som tros ha varit huvudansvariga för nätverkets verksamhet. Sammanlagt identifierades och slogs över hundra servrar ut över hela världen, samtidigt som en betydande del av nätverkets infrastruktur togs offline.
De som är aktiva inom NoName057(16) utgörs främst av rysktalande sympatisörer som genomför så kallade DDoS-attacker – där webbplatser och digitala tjänster överbelastas för att slås ut. Gruppen saknar formell ledning och använder enkla verktyg för att koordinera attacker. Flera hundra individer som misstänks ha deltagit i angreppen informerades av nationella myndigheter om att deras agerande kan medföra rättsliga konsekvenser. Bland dessa finns ett femtontal identifierade administratörer.
Ukraina
Enligt Europol har NoName057(16) särskilt riktat in sig på mål i länder som gett aktivt stöd till Ukraina, däribland flera NATO-medlemmar. I Tyskland har gruppen genomfört fjorton angreppsvågor sedan november 2023, riktade mot över 250 organisationer. I Schweiz sammanföll flera attacker med politiska evenemang kopplade till Ukraina, och i Nederländerna bekräftades en attack i samband med NATO-toppmötet tidigare i år.
Europol ledde samordningen mellan länderna och agerade nav för informationsutbyte och operativt stöd. Myndigheten organiserade ett trettiotal möten och etablerade ett gemensamt kommandocentrum med representanter från bland annat Frankrike, Spanien, Tyskland och Nederländerna. Eurojust koordinerade de rättsliga åtgärderna under insatsen och ansvarade för internationell rättshjälp och europeiska utredningsorder.
Ryssland
Utredningen visar att NoName057(16) använt chattkanaler, forum och meddelandetjänster för att rekrytera deltagare, sprida instruktioner och förstärka budskap. Deltagare har fått betalt i kryptovaluta och motiverats genom topplistor och digitala belöningssystem – något som enligt Eurojust lockat yngre användare genom ett slags spelifiering. Målet har varit att försvara Ryssland och slå tillbaka mot väst.
Utöver Sverige deltog även bland annat Tyskland, Frankrike, Finland, Schweiz, Nederländerna, Spanien, Polen, Italien, USA, Litauen och Tjeckien i operationen. Belgien, Danmark, Estland, Kanada, Lettland, Rumänien och Ukraina gav tekniskt och operativt stöd.
Det brukar sägas att skaffa sig en hund är ungefär som att skaffa barn på nytt och när det gäller Puck så är det på pricken. Förutom att han är väldigt mycket tax så är han också en ovanligt tydlig hund – och ett barn.
Han kan komma springande med en leksak, kasta den på någon av oss för att tydligt markera att nu vill han leka. Han kan komma in på hemmakontoret, sätta sig på mattan och inleda med att skälla tyst. Det betyder att han knappat smäller med käkarna, sedan kommer ljud i stigande grad tills han skäller.
Det är hans sätt att säga ”jag har inget att göra, sysselsätt mig, roa mig”.
Det kan också betyda att han vill ut och tiden mellan det tysta skallet och det högljudda skallet är en tydlig indikation på hur bråttom det är. Du kan läsa av hur snabbt han villl ut.
Är det riktigt bråttom så river han med tassarna på mina fötter medan jag försöker att få på mig strumporna.
Nu tio månader, på väg mot elva månader, så har han den unga hundens spattighet, studsande och skällande. Puck är alltid en mycket glad tax, om det inte är för varmt. Han har sina favoriter, väljer vilka han vill umgås lite extra med, även om han älskar hela familjen så råder det inga tveksamheter om vilka han tycker om lite mer.
Puck, som inte är döpt efter den svarta trissan som används i ishockey, håller sin matchvikt på strax under åtta kilo, har rejäla kycklinglår, kanske snarare modell kalkon, och är lika spänstig som muskulös.
Vid den senaste veterinärbesöket fick han omdömet ”perfekt” och han är slankare, lite mer muskulös än vad vi möjligen är vana vid då det gäller taxar. Många hundar dras, precis som många människor, med övervikt och när det gäller taxar, som kan få ryggproblem, så är det viktigt att ha koll på vikten.
Puck, som är döpt efter en figur i Shakepears ”En midsommarnattsdröm”, utvecklas som han ska, behöver tränas på att gå i kopplel och på att inte få fullständigt frispel när han träffar barnbarnen.
