Macken fluktar in Apple Sports: En rak och snabb sportapp

Macken fluktar in Apple Sports: En rak och snabb sportapp

Apple Sports är en av de mer genomtänkta appar som Apple släppt de senaste åren. Den är byggd för en enda sak och gör det utan att krångla: att ge sportresultat, tabeller och kommande matcher på ett snabbt och fokuserat sätt. Det märks att Apple har velat skapa ett verktyg som inte skriker efter uppmärksamhet utan fungerar som ett rent informationsfönster för den som följer flera ligor samtidigt.

Appen öppnas med en ren och tydlig översikt där de viktigaste matcherna syns direkt. Presentationen är sparsmakad och lätt att ta till sig, vilket passar bra när du bara vill veta hur det går utan att dras in i ett hav av analyser och reklam. Gränssnittet är snabbt och svarar direkt på svep och tryck, även när flera ligor är valda. Det skapar en känsla av att appen alltid är redo, oavsett om det handlar om en nattmatch i NHL eller en tidig eftermiddagsmatch i Premier League.

Det mest tilltalande är hur enkel appen är att anpassa. Du väljer sporter och lag i lugn och ro och får sedan exakt det du behöver. Uppdateringarna kommer i realtid och notiserna är tydliga utan att vara påträngande. Det finns inga extra lager av sociala funktioner eller onödiga flikar som drar dig bort från huvudsyftet. Apple Sports känns därför mer som ett verktyg än en tidsfördrivande app, något som uppskattas i ett landskap där många sporttjänster vill hålla kvar användare längre än nödvändigt.

Anpassa

Apple har dessutom lyckats få in en jämn balans mellan detaljer och översikt. Det är enkelt att snabbt se ställningen i en match men du kan också få fram lite mer avancerad statistik utan att appen tappar sitt fokus. Det gör att Apple Sports fungerar för både den som vill följa varje byte och den som bara tittar in då och då.

Apple Sports är inte revolutionerande och försöker heller inte vara det. Det är en stabil följeslagare för den som vill hålla koll på resultaten utan att bläddra igenom flera appar eller vänta på att en webbsida ska ladda färdigt. Appen känns modern, snabb och avskalad på ett sätt som gör den mer användbar än många konkurrenter.

Appen lämnar inte mycket att klaga på, även om den fortfarande kan bli bredare i sitt sportutbud och djupare i sin statistik. Helheten är ändå imponerande och för de flesta användare räcker funktionerna långt. Apple har skapat en sportapp som gör det enklare att följa matcher utan att förlora tid och fokus, vilket i sig är en styrka.

Apple Sports

Läs mer

Nu kommer Apple Sports till Sverige – äntligen!

 

 

– Du, det här med AI och integritet, stör inte det dig?

– Du, det här med AI och integritet, stör inte det dig?

blank

– Du, det här med AI och integritet, stör inte det dig?
– Det tåget har redan gått.

– Vad menar du?
– Ska du använda AI, som det ser ut i dag, så har du inget val. Antingen ger du upp en del av din integritet eller så kan du sitta där i sociala medier och beklaga dig över att andra kan skapa bilder, skriva texter, skriva kod och förutspå mänsklighetens undergång.
– Nu tar du väl ändå i?
– Nej, jag raljerar, överdriver och odlar en del av min cyniska personlighet.
– Seriöst nu, du har ju skrivit massor om integritet, du gillar inte företag som snokar och det där. Ändå använder du AI?
– Det finns definitivt en motsättning där och som jag sa, det tåget har gått.
– Du har gett upp, eller?
– Lite så. Det är bara att inse att om du ska använda dagens AI-lösningar så får du offra en del, eller kanske en stor del, av din integritet.
– Du tycker att det är värt det?
– Jag tycker det eftersom jag kan göra mer av det jag vill, jag är mindre beroende av andra, jag kan skapa och göra mer och samtidigt spara massor av tid. Det är bara de som aldrig använt AI som gnäller och oroas av AI.
– Nu raljerar du igen va?
– Japp.
– Vad exakt menar du med det då?
– När nätet var ungt så behövde du en kodare, en tekniker och andra för att kunna skapa hemsidor, butiker och andra lösningar. Du som designer var beroende av en massa andra, du tvingades kompromissa och du fick inte alltid som du ville. Sen kom WordPress och liknande lösningar och naturligtvis skrek kodarna i högan sky. Verktygen var ”bloat”, de gjorde att saker gick långsammare och det föddes en kult som hyllade och försvarade den rena, ädla koden. Det finaste som fanns var att kunna klistra en liten etikett, en bild på sin hemsida som förkunnade att den här sidan ser förvisso ut som skit men den följer HTML-standarden. Vi är där med AI, igen.
– Förklara dig, för det där lät raljant?
– Jag har en talang i att kunna raljera men det ligger en hel del sanning i mina överdrifter. Den gången skrek kodare och utvecklare över att utvecklingen minskade deras makt, inflytande och att deras kunnande inte var lika mycket värt. De var inte kungar längre därför att andra kunde göra det de haft ensamrätt på så länge. Det är samma med AI. Nu kan talanglösa individer som jag själv skapa bilder, för att ta ett exempel, och det är då alla säger att AI-genererade bilder är Satan själv. Det finns massor med saker vi bör diskutera när det gäller AI men vi ska inte börja den diskussionen med en massa människor som på det hela taget aldrig har använt AI och där argumentationen går ut på att AI kan göra det de kan. Debatten ska inte ha sin grund i en slags avundsjuka.
– Är det så menar du då?
– Ibland, inte alltid men tillräckligt ofta för att vi ska landa fel. När fotografin kom skrek konstnärer och målare i högan sky, tills fotografin utvecklades till en egen konstart och den som påstår att AI-verktygen inte kräver någon form av kreativitet, att det är fusk och bara en genväg, vet inte vad de pratar om. AI kommer att utvecklas och du kan antingen ta del av det AI kan användas till eller så sitter du där i ditt hörn och skäller. AI är ett verktyg som kan göra fantastiska saker i händerna på kreativa människor, precis som en kamera.
– Så du ser inga risker?
– Var det verkligen det jag nyss sa?
– Nej, men du låter överdrivet optimistisk.
– Till skillnad från de som stenhårt hävdar att det blir allas vår undergång menar du?
– Det finns väl båda sidor antar jag?
– Jag ser riskerna med AI. Det finns risker med det mesta i form av ny teknik och nya prylar, men det finns också möjligheter och det jag tror på är människans inneboende förnuft och att vi styr och kan kontrollera vår framtid. Vi har skapat AI och jag tror att vi kan kontrollera det också. Nu är vi i början av en utveckling och en hel bransch som kommer att regleras och styras precis som alla andra branscher. Du kan välja mellan att ta del av allt det nya, lära dig, utvecklas eller så kan du sätta dig i ett hörn och slå ifrån dig allt, odla dina fördomar om AI och fastslå att det inte är någon idé för nu kommer allt att gå åt helvete. Valet är ditt.
– Så det här med integritet måste vi ge upp då?
– Det tror jag inte alls. Jag hoppas att Apple kan hitta en egen väg, en annan väg, om det är möjligt men vi är inte där ännu. Vi är som sagt i början.
– Riskerna då, blundar du för dem?
– Av alla texter som jag har skrivit om AI finns det gott om texter som varnar för baksidan med AI. Jag är inte odelat positiv utan försöker se båda sidorna av AI.
– Du ser mer möjligheter?
– Säg så här, om en musiker, en tecknare, en målare, en skribent, en bloggare, en designer, en programmerare eller någon annan inom de kreativa yrkena känner sig hotad av AI och skriker över det, så är det naturligtvis trist men på det hela taget en fis i världsrymden. Det är värre om folk som mår dåligt frågar AI och får dåliga och farliga råd av en mjukvara som inte ska användas på det sättet. Det är värre om lögner, desinformation och felaktig information får spridning via AI, om det sprids manipulerade bilder och videor som får folk att tro att det de ser är sant och verklighet. Det är det debatten måste handla om.
– Så du ser inga problem med att använda AI då?
– Det beror på hur du använder AI. Använder du AI för att leta fram information som du sedan kontrollerar riktigheten i, använder du AI för att skriva texter som du sedan kontrollerar, skriver om, korrigerar och granskar innan de publiceras så ser jag inga större problem. Detsamma om du använder AI-genererade bilder där det klart framgår hur de har skapats. Där ser jag inte heller några problem. Då är AI som vilket annat verktyg som helst.
– Är det så du använder AI?
– Ja, på det hela taget, och jag använder AI för att hjälpa till med kod, repetitiva uppgifter såsom att kopiera data, skapa dokument, körscheman, göra en del analyser, samla in information och annat.
– Den här texten, är det AI?
– AI har kollat stavningen.
– Är det en intervju med dig då?
– Inte riktigt. Det är en samlad text, i formen av en intervju, som består av en massa frågor och svar som jag har fått över tid. Det är kreativ vet du, och det är inte AI.

Så använder du iPhones smarta kamerafunktioner för bättre bilder

Så använder du iPhones smarta kamerafunktioner för bättre bilder

blank

iPhones kamera har utvecklats till ett verktyg som gör det enkelt att fånga ögonblick med hög kvalitet utan att du behöver tänka på inställningar. Kameran är byggd för att hjälpa dig i vardagen, och många av de funktioner som finns gör stor skillnad när du fotograferar i svagt ljus, snabba situationer eller miljöer där ljuset förändras snabbt.

Det går att använda kameran mer effektivt om du lär dig hur de olika lägena fungerar och när de passar bäst.

Ett av de mest användbara lägena är Nattläge (Night mode), som aktiveras automatiskt när ljuset är lågt. Du märker att det är igång när ikonen för exponeringstid visas högst upp. Ett tydligt tips är att hålla telefonen stilla tills nedräkningen är klar, eftersom kameran då hinner plocka in mer ljus och skapa en renare bild. Om du vill styra resultatet mer kan du trycka på ikonen och ändra exponeringstiden manuellt. En längre tid ger ljusare bilder, medan en kortare tid ger mindre risk för rörelseoskärpa.

Porträtt

Porträttläge (Portrait) fungerar bra när du vill isolera motivet från bakgrunden. För bästa resultat ska du alltid kontrollera att ramen runt ansiktet lyser gult, eftersom det visar att kameran känner igen motivet. Om bakgrunden blir för suddig kan du justera oskärpan efteråt i Bildredigering, där du kan prova olika scenljus för att hitta en ton som passar motivet.

Actionfoton fungerar bäst med funktionen Bildserier (Burst). Du aktiverar den genom att hålla in avtryckaren och dra den åt vänster i kameran, vilket gör att du tar en snabb serie bilder. Det är användbart vid sport, djur eller andra snabba situationer där du vill vara säker på att en av bilderna blir skarp. I bildbiblioteket kan du sedan välja den bästa bilden ur serien.

En annan funktion som hjälper mycket är Smart HDR (Smart HDR), som används när scenen har både starkt ljus och mörka områden. Kameran balanserar själv ljuset, men du kan förbättra resultatet genom att trycka för att välja fokuspunkt och sedan dra ned eller upp för att styra ljusstyrkan. Det ger mer kontroll i bilder där motivet riskerar att bli för mörkt eller för ljust.

Makroläge

Makroläge (Macro) aktiveras automatiskt när du går nära ett motiv. Ett praktiskt tips är att luta armbågen mot något stabilt för att undvika skakningar, eftersom närbilder förstärker minsta rörelse. Om kameran växlar mellan linser kan du hålla lite längre avstånd och sedan beskära bilden efteråt för att få ett lugnare resultat.

Apples kamera fungerar som ett flexibelt verktyg där automatiska funktioner hjälper dig när du behöver det, men där du samtidigt kan styra resultatet med små justeringar. När du lär dig hur de olika lägena reagerar i olika miljöer blir det enklare att få skarpare, klarare och mer uttrycksfulla bilder i både vardag och mörker.

Läs mer

Så fjärrstyr du kameran med din Apple Watch

 

Trött på att kameran öppnas av misstag? iOS 26.1 löser problemet

 

Så hittar du de dolda lägena i nya Kamera-appen

 

 

Steve Jobs i intervju från 1996: Här berättar han hur Pixar formades

Steve Jobs i intervju från 1996: Här berättar han hur Pixar formades

blank

Steve Jobs Archive har publicerat en tidigare okänd intervju med Apples medgrundare, inspelad några veckor innan han gick med på att återvända till Apple som han en gång startade. Intervjun spelades in den 22 november 1996, exakt ett år efter biopremiären av Toy Story, och visar en ovanligt eftertänksam Jobs som förklarar den affärsfilosofi som gjorde Pixar till en ledande kraft inom animerad film.

Jobs beskriver den tio år långa kampen för att skapa världens första datoranimerade långfilm och ger Ed Catmull erkännande för idén som formulerades redan 1985. Han säger att han själv trodde på visionen både ekonomiskt och känslomässigt. Den satsningen betalade sig när Toy Story blev en enorm publikframgång och vid den tidpunkten räknades som den tredje mest framgångsrika animerade filmen någonsin. Framgången ledde också till 1995 års största börsintroduktion.

Kulturkrocken

Jobs berättar även om kulturkrocken mellan Silicon Valley och Hollywood. Han förklarar att filmstudior vanligtvis förlitar sig på hårda kontrakt för att behålla talang, medan Pixar valde en annan väg och gav alla aktieoptioner för att skapa känslan av delägarskap. Han beskriver sin egen roll som någon som befinner sig längst ned i en omvänd pyramid och vars uppgift är att stödja talangerna ovanför honom. Han menar att de bästa människorna är så svåra att ersätta att de kan få ett nytt jobb på tio minuter om de inte behandlas rätt, vilket gör att ledningens uppgift främst handlar om att röja hinder ur vägen.

Produktfilosofi

Samtalet rör också balansen mellan teknik och berättande, ett tema som senare blev avgörande för Apples produktfilosofi. Jobs framhåller att ingen mängd teknik kan rädda en dålig historia. Han uttrycker övertygelsen att Toy Story skulle behålla sin relevans långt in i framtiden, inte på grund av den tekniska innovationen utan tack vare relationen mellan figurerna. Apple återkom nyligen till samma tanke under presentationen av iPhone 17, där man avslutade sitt huvudnummer med en video som lyfte fram ett citat från Jobs om hur design inte handlar om hur något ser ut utan om hur det fungerar.

Läs mer

Pixar har underhållit oss i 20 år

 

Quiz: Känner du igen de här Pixar-figurerna?

 

 

Vad är det för fel med Electron-appar?

Vad är det för fel med Electron-appar?

blank

Electron har blivit en vattendelare i teknikvärlden där utvecklare hamnar på en sida och vanliga användare på den andra. Diskussionen börjar ofta med en frustrerad utvecklare som suckar över hur tunga appar blivit. Vi andra undrar mest varför de låter så arga över något som i praktiken bara ser ut som en chattapp, en anteckningsapp eller ett vanligt skrivbordsprogram.

Electron är ett verktyg som fungerar som en genväg för många företag eftersom det gör det möjligt att använda webbteknik för att bygga appar som fungerar på både macOS, Windows och Linux. Resultatet blir att appar som Slack, Discord, WhatsApp Desktop och flera andra går att utveckla snabbare eftersom allt byggs med samma kodbas. För användaren betyder det fler appar, fler uppdateringar och snabbare lanseringar.

Kritiken

Kritiken tar fart på allvar när apparna väl är igång och datorn märkbart får jobba hårdare än den borde. Utvecklare vet vad som händer under skalet – en Electron-app startar inte bara en app. Den startar en hel webbläsare inuti appen, komplett med motor och allt. När flera sådana appar ligger öppna samtidigt belastas datorn betydligt mer än om ett mer traditionellt program hade använts. Utvecklare reagerar då de vet hur mycket resurser som går åt i onödan och hur mycket smidigare apparna skulle kunna vara om de byggdes på ett annat sätt.

Vi användare tenderar att se saken lite annorlunda. Det viktiga är att appen fungerar. Slack visar nya meddelanden, Discord ringer när någon vill prata och WhatsApp skickar bilder utan problem. De flesta bryr sig inte om att appen tar mer minne än nödvändigt eller att datorn arbetar lite hårdare än den borde. Frustrationen bland oss användare kommer när två eller tre Electron-appar körs parallellt och datorn plötsligt arbetar hårdare än du kan förvänta dig av så enkla funktioner.

Dragkamp

Den här klyftan skapar en ständig dragkamp. Utvecklare argumenterar för bättre prestanda, mindre resursslöseri och snyggare integration med operativsystemet. Användare vill ha något som fungerar här och nu. De allra flesta bryr sig inte om vilket ramverk en app är byggd i så länge den startar, gör sitt jobb och inte stör funktioner.

Diskussionen om Electron fortsätter därför att handla om två helt olika perspektiv. Utvecklare ser det tekniska underskottet, medan användare ser vardagsnyttan. Det går inte att bortse från att Electron gör det möjligt att bygga appar som annars kanske inte skulle funnits. Det går inte heller att bortse från att resultatet ibland blir tyngre och långsammare än nödvändigt. Konflikten ligger inte i funktionerna utan i synen på vad en app ska vara. En smidig genväg för utvecklare eller ett optimerat verktyg som låter datorn göra mindre jobb.

Balans

Frågan som splittrar grupperna handlar därför mindre om tekniken och mer om balans. När är det värt att kompromissa för att få fler appar snabbare och när kostar kompromissen mer än den smakar. Det är där diskussionen landar och det är därför Electron fortsätter att väcka känslor, även hos dem som egentligen bara vill läsa sina meddelanden i lugn och ro.

Det finns ytterligare en sida av den här saken, som inte ska underskattas – det faktum att du kan skapa appar, för en Mac eller en annan dator med lägre ingångströskel, vad gäller kunskaper, än om du ska skriva en, ska vi kalla det för ett riktigt program med ett programspråk. Utvecklare är människor och reagerar ibland lite mera känslomässigt än logiskt därför att någon med mindre kunskaper i stort kan skapa samma sak. En parallell till debatten runt AI, bitvis, där illustratörer, fotograferar och andra kreatörer reagerar därför att andra med hjälp av AI kan skapa det de mödosamt fått lära sig.

Det är inte hela sidan av saken därför utvecklarna har rätt – program byggda med Elektron drar inte sällan onödigt med resurser. Samtidigt så går det snabbare att bygga program dem Elektron vilket gör att de kan byggas, utvecklas och uppdateras snabbare. Myntet har två sidor som bekant.