av Mikael Winterkvist | feb 2, 2026 | Bluesky, Nyheter, Threads
EU:s nya program för statlig satellitkommunikation, GOVSATCOM, har nu tagits i drift. Det bekräftade EU-kommissionären med ansvar för försvar och rymd, Andrius Kubilius, den 27 januari. Programmet samlar kapacitet från åtta redan aktiva geostationära satelliter som drivs av fem medlemsländer.
GOVSATCOM är tänkt att ge EU och medlemsstaterna tillgång till säker, robust och statligt kontrollerad satellitkommunikation för både civila och militära ändamål. Enligt Kubilius kan systemet byggas ut ytterligare från och med 2027.
Under sitt öppningsanförande vid European Space Conference sade Kubilius att programmet nu är operativt, vilket innebär att samtliga medlemsstater har tillgång till suverän satellitkommunikation. Systemen är utvecklade och drivs i Europa och står helt under europeisk kontroll.
Kärnan
Kärnan i programmet är ett centralt GOVSATCOM-nav, beskrivet som en marknadsplats där medlemsstater kan beställa kommunikationstjänster från de leverantörer som deltar i programmet. Enligt EU:s rymdmyndighet kan tjänster nu begäras via en säker plattform som är byggd för att vara enkel att använda och snabb i drift.
GOVSATCOM är konstruerat som ett så kallat ”system av system”, där befintliga nationella och kommersiella satellitresurser samlas i en gemensam europeisk pool. I den nuvarande fasen används kapacitet från åtta geostationära satelliter som ägs eller drivs av Frankrike, Spanien, Italien, Grekland och Luxemburg.
I dagsläget erbjuder systemet 35 olika tjänsteprogram. Utbudet är inte offentligt och är endast tillgängligt för medlemsstater. All kommunikation är fullt krypterad och skyddad. Täckningsområdet sträcker sig i nuläget från södra Grönland till Sydamerika i väst och österut ända till Indien.
Satellitlösningar
Enligt EU-kommissionen ska tjänstekatalogen byggas ut under 2027, både för att täcka geografiska luckor och för att integrera fler kommersiella satellitlösningar.
Från och med 2029 är planen att GOVSATCOM ska integreras med EU:s framtida satellitkonstellation IRIS², som omfattar cirka 290 satelliter och är inriktad på motståndskraft, sammankoppling och säkerhet. När integrationen är klar ska systemet vara fullt operativt.
Målet är att ha utökad kommersiell kapacitet i drift senast 2027, med större täckning och högre bandbredd globalt, och därefter använda GOVSATCOM som stödstruktur för IRIS² från 2029.
Kubilius uppgav också att IRIS² nu har börjat använda Ka-bandfrekvenser för militära ändamål och uttryckte förtroende för att den första omgången satelliter kan vara redo för uppskjutning 2029.
Det övergripande målet, enligt kommissionären, är att säkerställa uppkoppling och säkerhet i hela Europa, med garanterad tillgång för alla medlemsstater och full europeisk kontroll över systemen.
Källa: Space News
av Mikael Winterkvist | feb 2, 2026 | Nyheter
Du förstår snabbt vad Vaka vill vara. Serien gör inget försök att gömma sig bakom abstraktion eller symboliskt dimmigt berättande. Det här är en dystopisk thriller som tar ett samtida Stockholm och förvandlar staden till ett experiment. Utgångspunkten är lika enkel som obehaglig. Ingen kan sova.
Ett okänt tillstånd sprider sig och förvandlar sömnlöshet till ett akut samhällsproblem. Kroppen klarar sig inte. Psyket bryts ned. Samhällets strukturer börjar knaka. Ur detta växer parallella berättelser fram. En ansvarstyngd minister som försöker hålla ihop en nation samtidigt som familjen glider honom ur händerna. En ambulanssjuksköterska som tänjer gränserna för vad yrkesetik egentligen betyder. En pappa som fallit ned i kaninhålet och som tar till sig den ena konspirationsteorin efter den andra.
Yttre fiende
Vaka använder epidemin som mer än en yttre fiende. Serien handlar lika mycket om kontroll som om trötthet, om vad som händer när flykt inte längre är möjlig och om ett samhälle som tvingas vara vaket när det egentligen behöver blunda. I den meningen fungerar serien som en ganska träffsäker kommentar till ett samtidstillstånd där vila blivit en bristvara även utan virus.
Skådespeleriet är seriens tydligaste styrka. Jonas Karlsson spelar med en nedtonad intensitet som passar materialet väl. Tröttheten sitter i kroppen, inte i replikerna. Aliette Opheim ger sin roll en desperation som aldrig tippar över i överspel. Tillsammans skapar de en trovärdig tyngd som gör att hotet känns mänskligt snarare än spektakulärt.
Problemen uppstår när ambitionen springer ifrån berättelsen. Vaka är ibland bättre på att etablera stämning än på att driva handling. Tempot sackar i partier där spänningen borde tajtas åt. Vissa scener dröjer kvar längre än de förtjänar, medan andra lämnas utan tillräcklig uppföljning. Serien verkar lita mer på sin idé än på sin dramaturgi och delar av historien blir förutsägbar och stereotyp – ett fuskande medicinbolag som vill tysta ned en skandal, bindningar som når ända upp till den högsta makten och ett virus som sprids utan att kunna begränsas.
Vägrar förenkla
Samtidigt finns här ett mod som ska erkännas. Vaka vägrar förenkla. Serien överförklarar inte. Den serverar inga snabba svar. Obehaget uppstår i mellanrummen, i det som inte sägs, i det som förblir oklart. Det är ett grepp som fungerar bättre i vissa avsnitt än i andra.
Vaka är därför ingen lättsam tittarupplevelse. Serien kräver tålamod och närvaro och den passar bäst för dig som uppskattar lågmäld spänning och psykologiskt tryck snarare än tempo och tydliga payoff-ögonblick men, det ska sägas att det ibland faktiskt kan vara svårt att hålla sig vaken, ursäkta det dåliga skämtet.
Vaka
Genre: Thriller, dystopi.
Regi: Per-Olav Sørensen (huvudregissör).
Manus: Brynjulf Jung Tjønn.
Huvudroller: Aliette Opheim och Jonas Karlsson.
Produktionsbolag: Sagafilm och Skybound Entertainment.
Antal avsnitt: 6.
Kan ses på: Amazon Prime |
Betyg
av Mikael Winterkvist | feb 2, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: Råd och tips
Många appar har historiskt kunnat läsa innehållet i urklippet så fort du kopierar text, länkar eller lösenord. iOS har numera ett inbyggt skydd som gör detta synligt och kontrollerbart, men funktionen är lätt att missa.
Öppna Inställningar.
Gå till Allmänt.
Välj Urklipp (Pasteboard).
Ställ in att appar ska be om tillåtelse innan de får läsa urklippet.
När inställningen är aktiv får du en tydlig förfrågan första gången en app försöker läsa det du har kopierat. Du kan då välja att tillåta eller neka. Beslutet går alltid att ändra i efterhand per app.
Resultatet är enkelt. Du behåller kontrollen över vad appar faktiskt får tillgång till, samtidigt som du snabbt ser vilka appar som försöker läsa mer än de rimligen borde.
Det är ett litet reglage som säger mycket om hur appar beter sig.
av Mikael Winterkvist | feb 2, 2026 | Bluesky, Säkerhet, Threads
När Googles säkerhetsteam började se märklig nätverkstrafik sprida sig över miljontals uppkopplade enheter var det något som skavde. Mönstren stämde inte med kända former av skadlig kod. Trafiken såg inte ut som attacker, kapningar eller klassiska botnät. Bilden som växte fram var något annat. Ett enormt distribuerat reläsystem där privata mobiltelefoner, datorer och smarta hem-enheter i tysthet flyttade data åt någon annan.
Den någon visade sig vara ett kinesiskt bolag med namnet IPIDEA.
Upptäckten ledde till det som Google själva beskriver som den största nedstängningen av ett så kallat residential proxy-nätverk hittills. Med stöd av ett federalt domstolsbeslut slog bolaget av domäner och backend-infrastruktur som höll hela systemet samman. I ett samordnat ingrepp stängdes ett nätverk ned som hade varit aktivt i åratal, till stora delar osynligt för de användare vars enheter utnyttjades.
Cynism
Metoden var enkel, nästan elegant i sin cynism. IPIDEA byggde in sina utvecklingsbibliotek i hundratals till synes harmlösa appar och datorprogram. Gratis spel. Verktygsappar. Produktivitetsprogram. Den typ av mjukvara du laddar ned utan att tänka efter särskilt länge. När biblioteken väl fanns installerade förvandlades din enhet i bakgrunden till en utgångspunkt för någon annans internettrafik.
Ett sådant proxy-system fungerar som ett digitalt relä. Förfrågningar skickas vidare via en annan enhet, vilket döljer den ursprungliga avsändaren. Tekniken används legitimt i integritetstjänster och företagsmiljöer. IPIDEA valde en annan väg. Ramverket använde privata användares enheter som täckmantel för stora datamängder. Vid sin topp uppskattar Google att nätverket omfattade över nio miljoner Android-telefoner världen över.
IPIDEA hävdade i intervjuer att nätverket användes för legitima affärsändamål. Googles granskning visar hur snabbt sådana system kan glida över i ren exploatering. Över 600 olika appar identifierades med versioner av IPIDEA:s bibliotek som kunde fungera som proxy.
Blockera
Googles säkerhetsskydd i Play Store kan numera identifiera och blockera dessa bibliotek. Appar som installeras från externa appbutiker förblir däremot sårbara.
Det som gjorde nätverket särskilt svårfångat var att det inte byggde på skadlig kod i traditionell mening. Lösningen utnyttjade behörigheter som redan finns inbyggda i Androids arkitektur. Upplägget gjorde det svårt att upptäcka, åtminstone tills forskarna såg den extrema mängden utgående trafik som passerade helt vanliga bostads-IP-adresser.
Problemen slutade inte där. Redan innan Googles ingripande hade IPIDEA:s nätverk kapats av andra aktörer. Under 2025 utnyttjades en sårbarhet som gav angripare kontroll över infrastrukturen. Miljontals enheter bakades då in i ett botnät som användes för överbelastningsattacker.
IPIDEA har i efterhand medgett att kriminella aktörer missbrukade plattformen. Bolaget följde samtidigt inte domstolsbeslutet om att själva avveckla tjänsten. Den centrala infrastrukturen som styrde trafiken mellan IP-adresser på olika kontinenter har nu stängts ned av Google.
Exolatering
Händelsen pekar på ett mer besvärligt problem i mobil säkerhet. Gränsen mellan legitim nätverksfunktion och otillåten exploatering är suddig. Proxy-bibliotek, analysverktyg och annonsnätverk bygger alla på delad datatrafik mellan utvecklare och tredje parter. I den gråzonen blir det svårt att avgöra var normal funktion slutar och missbruk börjar.
För dig som användare är slutsatsen obekväm men tydlig. Nedladdning av gratisappar eller modifierade versioner från tveksamma källor innebär i praktiken ett lotteri. Din enhet kan bli en del av någon annans infrastruktur utan att du märker det. Androids inbyggda skydd fångar mycket, men SDK-baserad exploatering passerar ofta under radarn eftersom den inte ser ut som klassisk skadlig kod.
av Mikael Winterkvist | feb 2, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads
Det pratas om en digital befrielse-dag ute på nätet i en del sociala medier. Vi ska göra oss fria från de stora amerikanska tech-bolagen och hur mycket jag än stöder tanken så kommer jag inte lämna Apples inhängande eller inmurade – du får själv välja uttryck.
Anledningen är enkelt – jag vill inte.
Du kan absolut anklaga mig för att ha sålt min själ till Apple – det har jag förmodligen gjort men jag har gjort det därför att jag vill göra det och därför att deras lösningar fungerar.
Jodå, jag vet att du säkert kan få liknande lösningar att fungera men – och här kommer min invändning – inte lika enkelt, snabbt smidigt i all mina enheter och då menar jag verkligen alla.
Bokar jag något i min kalender, en påminnelse, skriver jag ett dokument, lagrar jag ett foto eller en video i någon av mina Apple-prylar (jag har många) så finns samma information, allt, i alla mina enheter inom några sekunder.
Mina data
Jag har ett ekosystem som fungerar och vill du få mig att byta ut det så får du komma med tyngre argument än att vi inte bör vara beroende av stora amerikanska techbolag för det finns en sak till med Apple som tilltalar mig – de säljer inte mina data.
Vid sidan av Apples ekosystem så har vi våra egna molnservrar – av samma skäl. Vi samlar inte in dina data och vi säljer den inte därför att vi inte kan sälja den. Vi har inget att sälja.
Ska jag nu byta ut ett fungerande system så måste det du erbjuder vara minst lika bra, enkelt och det måste fungera. Jag vill också lägga till – det måste vara enkelt.
Jag vet inte hur många gånger jag fått veta, av någon entusiast, hur bra något är, att jag absolut måste testa det. Numera, på senare år, säger jag nej, blankt nej. Det är inte lika enkelt, det fungerar inte lika bra och jag måste tillbringa timmar med att peta i inställningar och jag vet inte vad.
Lika illa
Du får gärna tycka att Apple är precis lika illa som Meta. Jag gör det inte och hundratals skäl. Du får tycka att Apple är lika illa som Google. Jag gör det inte och jag tycker inte att Apple är lika illa som Microsoft och Amazon.
Apple är ett stort, inflytelserikt, amerikansk tech-bolag. På den punkten är det ingen skillnad och vi borde inte vara spå beroende av amerikanska tech-bolag – som vi är, men det finns grader även i helvetet.
Är jag lat?
Absolut, jag har ett fungerande system och har inga planer på att lägga massor av tid och energi på att byta ut det. Jag har inte energi tillräckligt för att börja att sätta mig in i en helt ny lösning – såvida den inte är minst lika bra, lika enkelt, snabb och smidig.
I det sammanhanget så kan jag faktiskt leva med att lat och ha sålt min själv.
