Joakim Lundell och sanningen

av Mikael Winterkvist | dec 3, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads

Joakim Lundell är en av Sveriges största influensers, även om han själv inte vill kallas det, influenser. Han skriver böcker, spelar in film, driver en Youtube-kanal och leder tv-program. Hans bolag omsätter miljoner och på senare år så har hans verksamheter givit vinster på i storleksordningen 30 miljoner kronor.

Joakim Lundell är en makthavare, han har inflytande och i den rollen så får han finnas sig i att granskas – precis som alla andra makthavare. Det är heller inget nytt. Bianca Ingrosso, Rebecca Löwengrip, Matilda Djerf och Margaux Dietz har alla hamnat i mediernas fokus och granskats och det de har postats i sociala medier har ifrågasatts.

Det som är gemensamt för dem är att deras liv, det de gör, säger och medverkar i blir innehåll som de publicerar, och som är en del av affärsverksamheten och det som lockar följare. De lever delar av sina liv digitalt och spelar in videor, ljud och bilder som presenteras i sina flöden.

De säljer reklam, gör det som kallas samarbeten där de visar upp produkter och testar produkter – i den mån de inte lanserar egna klädmärken, smink och allt vad det nu är. I den rollen så har de inflytande, de har makt och de tjänar pengar på det de gör – vilket inte är något problem men det är en del av det som gör att de bör granskas.

Granskas

Lägger vi nu alla namn åt sidan, vem som har mest följare eller vem som tjänar mest pengar så har vi en grupp makthavare. Medierna har granskat dem i den rollen och granskningen av Joakim Lundell är ngen ny företeelse. En rad andra makthavare i snarlika roller och positioner har som redan sagts granskats tidigare.

Den här gången handlar det om anklagelser mot en närstående, en person som inte alls har samma roll, inflytande eller som kan anses ha makt. Det är Joakim Lundells mamma som anklagats för en rad övergrepp – i en bok, sommarprat och otaliga framträdanden i radio, tv och tidningar. Det har gjorts dokumentärer som bygger på Lundells barndom och den historia han vill berätta och som han menar är hans upplevelser.

Joakim Lundell har naturligtvis rätt till sin historia, sin version men oavsett om den är sann eller inte så har han inte rätt att peka ut en enskild person hur som helst. Det finns en starkt skydd för privatpersoner och det finns lagparagrafer som ganska klart säger att om du framställer någon annan som ”klandervärd”, och det inte har ett tydligt allmänintresse, så kan du göra dig skyldig till förtal. Huruvida Joakim Lundell har gjort det, eller inte, är inte upp till mig att avgöra. Sådant har vi domstolar till.

Notera nu att det inte spelar någon större roll om anklagelserna är sanna eller inte. Även om en person har dömts för ett brott så är det långt ifrån fritt fram att berätta det i sociala medier, exempelvis.

Sanningen

Vad som är sant, eller inte, i Joakim Lundells anklagelser, i sin version, vet vi inte men vi vet att av det SVT;s Dokument innifrån har fått fram, så finns det Lundell beskriver och berättar om sin barndom inte dokumenterat. Han har flera gånger sagt att övergreppen, våldet, hoten och det han utsatts för ska finnas i socialtjänstens anteckningar, i barn- och ungdomsavdelningens utredningar, i domar och andra dokument. Det säger han i SVT:s program också.

”Jag har allt dokumenterat på papper och det är jag så jäkla glad för. När jag fick ut mina BUP-papper så är det täckt nästan veckan för vecka gemom hela min uppväxt, och någonstanns så tänker jag mig väl att det finns nån däruppe som ändå såg till att: Okej, du har varir med om jävligt vidriga grejer men det finns alltid bevis för att det har hänt så att dina förövare aldrig kan påstå att det är lögn.”

Joakim Lundells egna ord i SVT:s granskning Dokument inifrån.

Kan det vara så att SVT inte har all dokumentation och att Joakim Lundell har mer dokument, andra dokument?

Möjligt, men vi får nog utgå ifrån att journalisten Bo-Göran Bodin har samma dokument som Joakim Lundell och att han i vart fall har alla väsentliga delar vilket gör att det förefaller mindre sannolikt att alla övergrepp skulle saknas och att Lundell och Bodin sitter på två helt olika uppsättningar dokument.

Intervjuer

Till det kan även läggas intervjuer med syskon, styvfar och Lundells mamma. De kan sägas vara parter i målet men deras berättelse, deras versioner, är inte ointressanta.

Den som blixstsnabbt drar slutsatsen att Joakim Lundell ljuger har lite för bråttom. Det vet vi faktiskt inte och det han berättar är hans berättelse om hur han upplevt sin barndom. Det är allt annat än oviktigt.

Däremot tillhör jag inte dem som anser att hans histroia inte ska granskas därför att det är ett barns historia, ett barns upplevelser utifrån någon slags uppfattning att den typen av berättelser inte ska granskas och att alla har rätt till sin historia, sin version.

Joakim Lundell är en av Sverige största makthavare och påverkare ute på nätet och en av mediernas viktigaste uppgifter är att granska makthavare.

Anmälts

Redan nu, efter det första avsnittet, så har programmet anmälts 1200 gånger, vilket i sig är ett tydligt tecken på att Joakim Lundell har en stor skara följare, han har inflytande, han har makt och därför ska han granskas.

I invändningarna mot SVT:s granskning återkommer argumentet att granskningen skadar Joakim Lundell och hans veerksamheter. Här finns även påståenden om att det ska ligga till grund för att SVT granskar Joakim Lundell. Jag tror inte för en sekund på den typen av virriga konspirationsteorier och för den som är intresserad av grunderna för journalistik kan nämnas det som kallas konsekvensneutralitet. Enkelt uttryckt – du ska i rollen som journalist inte ta särskilt stor hänsyn till, eller kanske ingen hänsyn alls, till konsekvenserna av en publicering om det du tänker publicera är korrekt, balanserat (alla parter har fått komma till tals) och att det finns ett allmänintresse.

Hängde du med där?

Du kan inte, som journalist ta hänsyn till följderna, konsekvenserna, av en publicering – då kan du inte publicera något alls. Sen finns det naturligtvis undantag från den regeln men låt oss inte snärja in oss det nu.

Sen, vilket också är viktigt, vi har hitills sett del 1, av 4, och har inte den hela, fullra redovisningen.

Så vad är då min poäng?

Det är flera:

1. Joakim Lundell är marthavare och sådana ska granskas i en demokrati
2. Han har makt, inflytande och hans berättelse, hans historia ska kontrolleras. I synnerhet sedan han upprepat den flera gånger och den faktiskt delvis utgör grunden för hela hans affärsverksaamhet
3. Av det som framkommit hitills så stämmer inte hans egna uppgifter – övergreppen finns inte i de dokument som Lundell själv säger ska utgöra bevis.