av Mikael Winterkvist | okt 26, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter |
Det här är Magasin Mackens guide för dig som planerar att köpa en ny iPhone. Apples iPhone 17-serie består av tre modeller – iPhone 17, iPhone 17 Air och iPhone 17 Pro / Pro Max. Skillnaderna handlar främst om kamera, skärm och batteritid, inte om grundläggande prestanda.
iPhone 17 är den modell som passar de allra flesta. Den använder samma A19-chip som Pro-serien, vilket gör den snabb nog för allt från vardagsanvändning och spel till bild- och videoredigering. Skärmen är ljusstark, konstruktionen tålig och batteriet räcker hela dagen. Det här är den mest balanserade iPhonen, med prestanda som överträffar vad de flesta faktiskt behöver.
iPhone 17 Air är tunnare och lättare men har mindre batterikapacitet. Den passar dig som vill ha en så lätt telefon som möjligt och klarar att ladda oftare. För de flesta användare blir kompromissen i batteritid dock för stor, särskilt om du använder telefonen mycket under dagen.
iPhone 17 Pro och Pro Max är byggda för de som vill ha det bästa kamerorna kan erbjuda i en mobil. De har större sensorer, längre optisk zoom och stöd för format som ProRAW och ProRes. Skärmen är ljusstarkare, uppdateringsfrekvensen mer följsam och materialen mer exklusiva. Det här är modellerna för fotografer, filmare och kreatörer som använder mobilen som arbetsverktyg – och som drar nytta av varje funktion.
För nästan alla andra är iPhone 17 det självklara valet. Den har samma kraft, samma snabbhet och samma mjukvara – till ett betydligt lägre pris. Skillnaden ligger inte i vad du kan göra, utan i hur mycket du behöver göra det.
Kort sagt: om du inte arbetar med foto eller video, välj iPhone 17. Den är snabb, effektiv och mer än tillräcklig för nästan alla användare.
Läs mer
Apple Intelligence handlar inte bara om Siri – nya stora uppdateringar kommer i iOS 26.1
Basmodellen iPhone 17 driver Apples starka försäljningsstart
av Mikael Winterkvist | okt 26, 2025 | Bluesky, Mastodon, Nyheter, Om Macken, Threads, Twitter |
Söndagens utgåva av Magasin Macken rör sig mellan teknik, kultur och det vardagliga livet i en digital tid.
Här finns guider som hjälper dig att välja rätt bland Apples nya produkter, tester som granskar innovationens baksidor och texter som ställer frågor om vad all denna teknik egentligen gör med oss. Det handlar om hur vi arbetar, lyssnar, spelar och ser – och om de små ögonblicken som avslöjar hur mycket världen redan förändrats.
Löpsedeln:
- Så väljer du rätt iPhone – Magasin Mackens guide till iPhone 17-serien
- Gör dina kalkylblad smartare med filtrering i Numbers
- macOS 26 gör Mac:en smartare än någonsin – här är tio funktioner du inte får missa
- Så väljer du rätt iPad – Magasin Mackens guide till de nya modellerna
- Macken testar: Comet lockar med innovation men snubblar på säkerhet och design
- The Cut: När kampen mot kroppen blir större än kampen i ringen
- Så samlar du alla nyheter på ett ställe med RSS
- Tio funktioner som gör iPadOS 26 till Apples mest användbara system hittills
- Puck: Blött, kallt och fullständigt onödigt
- Här får du tio filmtips på Netflix som faktiskt är värda din tid
- Från kaos till koncentration – tio speltips på Apple Arcade just nu
- Det som en gång var musik är nu bara flöde
- Här är tv-filmerna som jag inte kommer att se – inte ens under pistolhot
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
Mackens trendbarometer tar pulsen på världen och visar vad som stiger, vad som faller och vad som står still. Korta nedslag som fångar vart utvecklingen är på väg just nu – från teknik och affärer till kultur och samhälle.
Uppåt – Lokal AI blir vardagsteknik
Efter år av molnberoende flyttar AI nu in i själva enheterna. Telefoner, datorer och kameror får egna inbyggda modeller som klarar språk, bildigenkänning och analys utan uppkoppling. Utvecklingen drivs av nya chip och effektivare algoritmer. Lokala AI-system gör tekniken snabbare och mer privat – och förändrar balansen mellan användare och leverantör.
Uppåt – Tekniknostalgin tar fart
Fysiska knappar, skrivmaskiner och gamla mobiltelefoner får nytt liv som symboler för kontroll och enkelhet. I en tid av ständig uppkoppling lockar det analoga som motreaktion. Designers blandar retro och framtid, och både varumärken och konsumenter söker trygghet i det bekanta. Tekniknostalgi har blivit ett sätt att återta makten över tempo och komplexitet.
Nedåt – Tron på digital trygghet
Cyberattacker, läckor och manipulerad information skapar misstro mot digitala lösningar. AI-genererad desinformation, hackade molnkonton och osäkra autentiseringstjänster får både företag och användare att ifrågasätta säkerheten. Förtroendet för molnet sjunker, och allt fler ser fysisk närhet till data som en ny trygghetsfaktor.
Stillastående – Klimattekniken fastnar i politiken
Tekniken finns för att minska utsläppen, men besluten dröjer. Investeringar bromsas av valår, subventioner och kortsiktiga mål. Sol, vind och lagring växer, men utan tydlig styrning tappar omställningen fart. Marknaden väntar på signaler som inte kommer, och utvecklingen står still i väntan på politiskt mod.
Under radarn – Digital ensamhet
Bakom statistik om skärmtid och sociala medier växer en tyst trend: känslan av isolering i det digitala bruset. Nya forskningsprojekt visar att människor spenderar mer tid uppkopplade men känner sig mindre delaktiga. Appar för “digital detox” och tysta zoner ökar, men ensamheten flyttar med. Det är inte längre nätet som förenar – utan pausen från det.
Läs mer
Trendbarometern: AI tar plats som världens nya basindustri
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter |
Det senaste avbrottet i Amazons molnplattform AWS visade hur sårbart det moderna internet har blivit. När servrarna i flera av företagets datacenter slutade svara drabbades tusentals webbplatser, appar och system världen över.
Allt från nyhetstjänster och e-handel till interna företagsverktyg slutade fungera under flera timmar. För många användare var det ett osynligt fel – de visste bara att en webbsida eller app plötsligt inte gick att nå.
Orsaken var enligt Amazon en felaktig konfiguration i det nätverk som kopplar samman flera centrala tjänster inom AWS. Felet spred sig snabbt eftersom infrastrukturen är så djupt integrerad mellan olika regioner. I praktiken betyder det att en störning i ett fåtal servrar kan få följdeffekter i hela kedjan av beroenden. Ju fler företag som bygger sina system ovanpå samma plattform, desto större blir effekten när något går fel.
Decentraliserat
Internet skapades en gång för att vara decentraliserat – ett nät av noder som kunde kommunicera även om delar av infrastrukturen slogs ut. Under de senaste tio åren har den grundtanken till stor del försvunnit. I dag passerar en stor del av världens datatrafik genom några få jättar: Amazon Web Services, Microsoft Azure och Google Cloud. Tillsammans driver de merparten av den digitala infrastrukturen som allt från nyhetssajter och streamingtjänster till sjukhussystem och myndigheter vilar på. När en av dessa aktörer får problem blir effekterna globala.
Molnlösningarna byggdes för att ge skalbarhet, effektivitet och lägre kostnader. De har gjort det möjligt för små företag att använda samma teknik som internationella koncerner och för utvecklare att starta nya tjänster på några minuter. Men bekvämligheten har ett pris. Ju mer som koncentreras till några få datacenter, desto mer liknar internet en pyramid där toppen styr allt. Ett fel i en central nod kan slå ut miljontals användare – även de som själva aldrig valt Amazon, Google eller Microsoft.
När en tjänst som AWS drabbas av ett längre avbrott märks det inte bara i e-handeln eller sociala medier. Även betalningslösningar, internsystem, resebokningar, logistik och kundtjänstsystem påverkas. Företag som förlitar sig helt på molnet tappar ofta både dataåtkomst och kommunikation samtidigt. I värsta fall kan en verksamhet stå still i timmar eller dagar. För organisationer med samhällskritiska funktioner är det en oacceptabel risk.
Förvärras
Problemet förvärras av att molntjänsterna i sig är hopflätade med varandra. En webbtjänst som använder AWS kan också bero på Google för e-post och Microsoft för autentisering. När en länk bryts i kedjan kan följdeffekterna bli svåra att förutse. Systemen har blivit så komplexa att ingen längre har en fullständig bild av hur beroendena ser ut. Det gör felsökning och återställning långsamma, särskilt när felet ligger djupt i nätverkets kärna.
Den centrala strukturen innebär dessutom säkerhetsrisker. Stora molnaktörer är ständiga mål för attacker eftersom en lyckad intrångsförsök ger tillgång till enorma mängder data. En koordinerad cyberattack mot en global leverantör kan få långt större konsekvenser än en riktad attack mot enskilda företag. Samtidigt lockar den ekonomiska vinsten av att samla allt på samma plats: effektiv drift, enkel administration och snabb tillgång till ny teknik. Den ekonomiska logiken går alltså på tvärs med säkerhetstänkandet.
Ett annat problem är beroendet av enskilda jurisdiktioner. De flesta stora molnleverantörer är amerikanska företag och omfattas därför av amerikansk lagstiftning. Det innebär att även europeiska myndigheter och företag som lagrar data i dessa moln i praktiken ligger under amerikansk kontroll. När politiska konflikter, handelskrig eller sanktioner uppstår kan det snabbt bli ett problem.
Förändrad syn
Det finns vägar framåt, men de kräver en förändrad syn på hur nätet ska byggas. Redundans och decentralisering behöver åter bli grundprinciper. Fler organisationer borde använda flera molnleverantörer, eller kombinera externa moln med egna servrar, så kallade hybridlösningar. Lokala moln och regionala datacenter kan minska beroendet av de globala jättarna. Tekniken finns redan – det handlar mest om prioriteringar och kostnadsvilja.
Internets styrka låg en gång i att det inte gick att stänga ned. Nu har det blivit motsatsen: en infrastruktur som riskerar att lamslås av en felaktig kodrad i ett centralt datacenter. Det senaste avbrottet hos Amazon var en påminnelse om vad som händer när bekvämlighet går före robusthet. Nätet behöver åter bli det det en gång var – ett system byggt för att stå emot fel, inte samla dem på ett och samma ställe.
För det kommer att hända igen.
Läs mer
Miljarder i förluster efter AWS-krasch – största driftstoppet på flera år
Miljarder i förluster efter AWS-krasch – största driftstoppet på flera år
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter |
Dataskrapning, eller web scraping, är en metod för att automatiskt samla in information från webbplatser. I stället för att en människa manuellt kopierar text, bilder eller siffror från en webbsida används programvara eller skript som snabbt kan läsa av innehållet, extrahera det och spara det i strukturerad form – ofta i databaser eller kalkylblad.
Tekniken används inom allt från marknadsanalys till forskning, men väcker samtidigt juridiska och etiska frågor eftersom den ofta berör upphovsrätt, sekretess och användarvillkor.
Rent tekniskt går dataskrapning till så att en robot, ibland kallad en bot eller crawler, besöker en webbplats på samma sätt som en vanlig webbläsare. Den laddar sidor, identifierar den information som är intressant – till exempel produktnamn, priser eller artiklar – och sparar den lokalt. Det finns öppna och lagliga former av skrapning, till exempel när webbplatser erbjuder ett API som ger tillgång till data under tydliga villkor. Men det finns också aktörer som kringgår tekniska skydd eller användarvillkor för att komma åt information som egentligen inte får hämtas automatiskt.
SerpAPI
Ett av de mest kända företagen inom området är det amerikanska företaget SerpApi, med huvudkontor i Texas. Företaget erbjuder en kommersiell tjänst som låter kunder skrapa sökresultat från bland annat Google, Bing, Baidu och andra sökmotorer. Namnet står för “Search Engine Results Page API” – en tydlig beskrivning av vad tjänsten gör. Med SerpApi kan företag och utvecklare programmässigt hämta allt från webblänkar och nyhetsresultat till bilder, kartor och shoppingdata.
SerpApi marknadsför sin tjänst som ett lagligt och effektivt sätt att samla in offentlig information, särskilt för företag som arbetar med SEO-analys, marknadsbevakning eller dataforskning. Företaget betonar yttrandefrihet och rätten att få tillgång till offentliga data som en grundläggande princip, och menar att det är tillåtet att hämta information som redan är offentligt tillgänglig på nätet. Samtidigt erbjuder de sina kunder olika tekniska lösningar för att undvika att blockeras – till exempel genom att använda roterande IP-adresser, dolda användaragenter och servernätverk som efterliknar mänskligt surfande.
Det är just dessa metoder som gör att SerpApi ofta hamnar i centrum för diskussioner om gränsen mellan legitim datainsamling och otillåten åtkomst. Företaget har flera gånger anklagats för att hjälpa kunder att kringgå skyddssystem hos sökmotorer som Google, vilket i sin tur har lett till rättsliga tvister och hård kritik från aktörer som vill skydda sitt innehåll. SerpApi hävdar dock att de följer amerikansk lag och att deras verksamhet är skyddad av den amerikanska konstitutionens första tillägg, som garanterar yttrandefrihet.
Mellanhand
I praktiken fungerar SerpApi som en mellanhand mellan användaren och sökmotorn. När en kund skickar en sökförfrågan till SerpApi går den vidare till sökmotorn, hämtar resultaten och returnerar dem i ett strukturerat format som JSON, vilket gör det enkelt att använda datan i egna system och applikationer. På så sätt slipper företag bygga egna skrapverktyg och kan i stället abonnera på färdig bearbetad data.
Dataskrapning är i dag en växande del av den digitala ekonomin. För företag som SerpApi är affärsidén att göra denna process enkel, snabb och skalbar. Samtidigt växer pressen på både lagstiftare och teknikföretag att dra tydliga gränser mellan tillåten dataanvändning och intrång. När AI-modeller, sökmotorer och datadrivna företag blir allt mer beroende av stora datamängder blir frågan om var gränsen går för skrapning inte bara teknisk – utan också juridisk och moralisk.
Källa: SerpApi
Läs mer
Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data
LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton
Reddit går till attack mot Perplexity och tre databolag: ”Bankrånare på nätet”
Facebook stoppar data-skrapare men använder samma metod själva
Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data
LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton
av Mikael Winterkvist | okt 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Filmen Materialists, regisserad av Celine Song, utspelar sig i New York och följer Lucy, en framgångsrik matchmaker som hjälper rika klienter att hitta kärleken. Samtidigt försöker hon själv navigera mellan känslor, status och pengar.
När hon återser sin före detta pojkvän John, spelad av Chris Evans, kolliderar hennes värld med den hon byggt upp kring en av sina mest exklusiva kunder, Harry, spelad av Pedro Pascal.
Celine Song utforskar hur kärlek och kapitalism smälter samman i en samtid där relationer värderas som tillgångar. Filmen är skarp i sin analys av hur pengar styr både begär och moral, och den visar hur svår balansgången mellan känslor och ambition kan vara. Dakota Johnson gör en övertygande huvudroll som Lucy, driven men samtidigt fångad i sitt eget system av yta och kontroll.
Genomarbetad
Visuellt är filmen snygg, elegant men den saknar nästan helt känslor. För att vara en film som ska handla om kärlek, åtrå, och att träffa den rätte så är den ovanligt platt, händelselös och utan hetta. Materialists tar sikte på att vara en vass samtidskommentar förpackad som en kärlekshistoria men den är påfallande händelselös, platt och på det hela taget rätt ointressant. Varje förhållande förvandlas till en affärstransaktion, en förhandling och det är förvisso det Celine Song vill spegla och utforska. Det är filmens titel förvisso men likafullt – Materialists saknar nerv, kittlingar och riktiga känslor.
Titel: Materialists
Regi: Celine Song
Medverkande: Dakota Johnson, Chris Evans, Pedro Pascal
Genre: Drama, romantik, satir
Land: USA
Premiär: 2025
Språk: Engelska
Visas på: Köp/hyrfilm
Betyg
