A House of Dynamite – iskallt mästerverk om kontroll och kaos

A House of Dynamite – iskallt mästerverk om kontroll och kaos

Kommunikationscenter med kvinnlig operatör, teknologiska datorskärmar, kontrollrum för övervakning och koordinering. Idealisk för säkerhets- och övervakningstjänster, högteknologisk arbetsmiljö, fokus på kommunikation och incidenthantering.

“A House of Dynamite”, regisserad av Kathryn Bigelow, är en intensiv och djupt oroande thriller som placerar oss mitt i ett scenario som på många sätt känns kusligt nära verkligheten. Filmen inleds med ett oväntat kärnvapenhot mot USA, och under knappa arton minuter följer vi hur beslut fattas, ledningssystem aktiveras och mänskliga reaktioner uppstår.

Filmen bygger på manus av Noah Oppenheim.

Styrkorna i filmen är flera. För det första är Bigelows regi minutiöst genomförd – spänningen byggs upp utan traditionellt överdriven action, men istället genom en realistisk skildring av det mekaniska beslutsfattandet, protokoll, övervakning och mänsklig nerv. Ett exempel är hur filmens repetitiva struktur – där samma tidsperiod visas tre gånger ur olika perspektiv – inte bara är ett stilgrepp utan bidrar till känslan av att systemet rullar vidare oberoende av individens inre liv och att det mänskliga står handfallet inför en enorm övermakt. Recensenter har beskrivit den som “brilliantly tense” och på gränsen till det obehagliga.

Trovärdig

Skådespelarna gör ett starkt jobb. Rebecca Ferguson syns som en av de centrala aktörerna, och hennes karaktärs kamp med både professionellt ansvar och personligt engagemang är trovärdig. Idris Elba, som USA:s president, tillför en viktig tyngd när besluten ska fattas och det mänskliga möter det institutionella.

Berättartekniskt finns dock vissa frågetecken. Det återkommande greppet med de tre perspektiven upplevs av vissa som segmenterande snarare än integrerande – spänningen och engagemanget tappar fart när man lämnar ett perspektiv för att återkomma i ett annat. Slutet lämnar också betraktaren i ett medvetet öppet läge – vilket för den som förväntar sig ett traditionellt klimax eller tydlig upplösning kan upplevas frustrerande. Recensenter har uttryckt att filmen “falls short of true provocation” och att den inte levererar ett tydligt ställningstagande, trots att den ställer viktiga frågor om ett system som upprätthåller hotet om massförstörelse.

Spänning

Ur ett helhetsperspektiv är “A House of Dynamite” en stark filmupplevelse för den som söker spänning med ett allvarligt innehåll och en vilja att reflektera över vår samtid och riskerna i ett globalt system. Den kräver mer av sin publik än många thrillers – du måste vara beredd på att inte få alla svar utan lämnas med en känsla av att maskineriet tickar vidare även när sluttexten rullar. För dig som uppskattar Bigelows tidigare verk och inte söker ett lättköpt slut är den väl värd att se.

Sammanfattningsvis: “A House of Dynamite” är en nästan kall realism i thrillerform och ett kraftfullt påminnelseverk om hur skört vårt försvarssystem kan vara – trots eller kanske tack vare dess storlek och komplexitet. 

Titel: A House of Dynamite
Regi: Kathryn Bigelow
Manus: Noah Oppenheim
Medverkande: Rebecca Ferguson, Idris Elba
Genre: Thriller, drama
Speltid: 112 minuter
Premiär: 2025
Produktion: USA
Var filmen kan ses: Netflix

Betyg

blank

 

The Cut: När kampen mot kroppen blir större än kampen i ringen

The Cut: När kampen mot kroppen blir större än kampen i ringen

Kampsportutövare med blodigt ansikte och boxningshandskar i en boxningsring under träning.

The Cut är ett mörkt och fysiskt laddat drama av Sean Ellis med Orlando Bloom i huvudrollen. Han spelar en före detta boxare som försöker återvända till ringen, men kampen står lika mycket mot kroppen som mot det förflutna.

Historien handlar om en man som tvingar sig igenom extrema viktminskningar och smärtsamma träningspass i hopp om att få revansch på sig själv, men också om vad som händer när drivkraften övergår i besatthet.

Priset

Filmen vill vara mer än ett traditionellt sportdrama. Den handlar inte om seger, utan om det mänskliga priset för att vinna. Bloom gör en överraskande intensiv rolltolkning och gestaltar huvudpersonens självdestruktiva sida med närvaro och kontroll. Regissören Sean Ellis bygger upp en dyster och nästan klaustrofobisk stämning, där ljus, svett och ljud skapar en fysisk upplevelse snarare än en berättelse.

Eget mörker

Problemet är att filmen ibland fastnar i sitt eget mörker. Den långa raden av våldsamma scener och de upprepade träningssekvenserna blir tröttande och förlorar sin kraft. Historien känns mer som en serie känslomässiga utbrott än som en sammanhängande berättelse. The Cut är välspelad och visuellt imponerande, men samtidigt tung och ofokuserad.

Orlando Bloom gör sin mest krävande roll hittills, men filmen runt honom saknar balans. Den försöker vara brutalt realistisk och poetisk på samma gång, och misslyckas delvis med båda. Resultatet är en film som känns snarare än berör – stark i form, men svag i innehåll.

Det finns också inslag i filmen som gör att den inte riktigt fungerar, vilket lla som bara har grunda kunskaper i den mänskliga kroppen kan genomskåda.

Titel: The Cut
Regi: Sean Ellis
Med: Orlando Bloom, Caitríona Balfe, John Trefry
Genre: Drama, sport, psykologiskt thrillerinslag
Produktionsland: Storbritannien
Premiärår: 2024
Speltid: 1 timme 47 minuter
Språk: Engelska
Var kan du se den: Hyr/köpfilm

Betyg

blank

Macken har sett: Romantik som affär – Materialists blottar det moderna självbedrägeriet

Macken har sett: Romantik som affär – Materialists blottar det moderna självbedrägeriet

blank

Filmen Materialists, regisserad av Celine Song, utspelar sig i New York och följer Lucy, en framgångsrik matchmaker som hjälper rika klienter att hitta kärleken. Samtidigt försöker hon själv navigera mellan känslor, status och pengar.

När hon återser sin före detta pojkvän John, spelad av Chris Evans, kolliderar hennes värld med den hon byggt upp kring en av sina mest exklusiva kunder, Harry, spelad av Pedro Pascal.

Celine Song utforskar hur kärlek och kapitalism smälter samman i en samtid där relationer värderas som tillgångar. Filmen är skarp i sin analys av hur pengar styr både begär och moral, och den visar hur svår balansgången mellan känslor och ambition kan vara. Dakota Johnson gör en övertygande huvudroll som Lucy, driven men samtidigt fångad i sitt eget system av yta och kontroll.

Genomarbetad

Visuellt är filmen snygg, elegant men den saknar nästan helt känslor. För att vara en film som ska handla om kärlek, åtrå, och att träffa den rätte så är den ovanligt platt, händelselös och utan hetta. Materialists tar sikte på att vara en vass samtidskommentar förpackad som en kärlekshistoria men den är påfallande händelselös, platt och på det hela taget rätt ointressant. Varje förhållande förvandlas till en affärstransaktion, en förhandling och det är förvisso det Celine Song vill spegla och utforska. Det är filmens titel förvisso men likafullt – Materialists saknar nerv, kittlingar och riktiga känslor.

Titel: Materialists
Regi: Celine Song
Medverkande: Dakota Johnson, Chris Evans, Pedro Pascal
Genre: Drama, romantik, satir
Land: USA
Premiär: 2025
Språk: Engelska
Visas på: Köp/hyrfilm

Betyg

blank

Lazarus – thriller som går vilse i sitt eget mörker

Lazarus – thriller som går vilse i sitt eget mörker

Mörk bild av man i elegant mörk kostym i historisk biblioteksmiljö med höga fönster och bokhyllor.

Amazon Prime Videos serie Lazarus är en psykologisk thriller med övernaturliga drag, skapad av Harlan Coben och Danny Brocklehurst. Historien kretsar kring Joel Lazarus, en rättspsykiater som återvänder till sin barndomsstad efter faderns mystiska död.

Fadern, den berömde Dr Jonathan Lazarus, tros ha tagit sitt liv, men när Joel börjar gräva i hans gamla journaler väcks misstanken att något mycket mer komplicerat ligger bakom. Samtidigt börjar Joel plågas av syner där döda patienter tycks tala till honom, och han dras allt djupare in i en mörk familjehemlighet.

Övernaturliga inslag

Serien försöker kriminaldrama med övernaturliga inslag på ett sätt som ska överraska men som bara förvirrar. Sam Claflin kämpar med att göra en trovärdig tolkning av en man på gränsen till sammanbrott, och Bill Nighy dyker upp som spöket, fadern som kanske inte var den han utgav sig för att vara.

Tempot är ojämnt, och serien kan stundtals bli överlastad av sidohistorier och plötsliga vändningar. Den försöker förena Cobens typiska kriminalgåtor med övernaturliga teman, vilket inte alltid går ihop. Dessutom så är snart sagt varenda scen mörk, även när personerna kliver in i ett modernt upplyst hem. Allt utspelar sig i varierande grad mörker och ska det symbolisera Joel Lazarus eget mörker så är det misslyckat.

Lazarus är en mörk, bitvis tröttsamt långsam tv-serie som du med gott samvete kan hoppa över.

Betyg

blank

Titel: Lazarus
Plattform: Amazon Prime Video
Genre: Psykologisk thriller, drama
Skapad av: Harlan Coben och Danny Brocklehurst
Med: Sam Claflin, Bill Nighy
Antal avsnitt: 8
Premiärår: 2025
Språk: Engelska
Var kan du se den: Amazon Prime Video

 

Mr. Scorcese – stillsam hyllning till filmkonsten på Apple TV+, för filmnördar

Mr. Scorcese – stillsam hyllning till filmkonsten på Apple TV+, för filmnördar

blank

Mr. Scorcese på Apple TV+ är en stillsam, nyanserad miniserie regisserad av Rebecca Miller. Serien porträtterar Martin Scorsese med en sällsynt värme och närhet, långt ifrån den traditionella dokumentärens distans.

Det är inte en biografi i vanlig mening utan snarare en reflektion över ett liv i filmens tjänst – om passionen, besattheten och tiden som format en av världens mest kända regissörer.

Tempo

Rebecca Miller låter Scorsese tala i sitt eget tempo. Han rör sig mellan barndomsminnen, filmhistoriska ögonblick och existentiella funderingar om tro, skuld och skapande. Resultatet är en serie som känns både intim och universell. Bilden är mjukt belyst, tempot lågt men engagerande, och musiken fungerar som en lågmäld puls genom varje avsnitt.

Apple TV+ har gett serien en teknisk och estetisk kvalitet som speglar innehållet. Det är lika mycket en studie i berättande som ett kärleksbrev till själva filmkonsten. Miller fångar Scorseses själ utan att idealisera honom, och låter både tvivel och stolthet ta plats.

Mr. Scorcese är inte en serie för den som söker dramatik. Det är ett verk för den som vill förstå människan bakom mästerverken – och varför film fortfarande kan vara ett språk för själen. Framför allt är det en tv-serie för de som är helsålda på hans filmer och även om Scorcese är en av vår tids största filmskapare så lyckas i alla fall inte jag hålla upp intresset genom fem avsnitt.

Betyg

blank

Titel: Mr. Scorcese
Regi: Rebecca Miller
Medverkande: Martin Scorsese
Genre: Dokumentärserie
Plattform: Apple TV+
Antal avsnitt: 5
Premiär: 17 oktober 2025
Språk: Engelska
Finns på: AppleTV

 

En Finlandsfärja förvandlas till klaustrofobisk mardröm

En Finlandsfärja förvandlas till klaustrofobisk mardröm

Blodig polisuniformskopp på huvudvärkande timglasväggar, skräckfilm, mordscen, thriller, mörk historia, Hollywood, filmrecension, seriemördare, skrämmande, psykologisk skräck.

Färjan på SVT är en svensk skräckserie som vågar ta ett till synes udda koncept på fullaste allvar. Historien utspelar sig ombord på en Finlandsfärja där något oförklarligt sker under natten. Bland passagerarna finns familjer, ungdomar och personal som alla snart upptäcker att något hungrar bland dem – bokstavligen.

Serien bygger på Mats Strandbergs roman med samma namn och bär tydligt spår av hans känsla för vardaglig realism mitt i det övernaturliga. Miljön känns igen: buffén, karaoken, taxfreehyllorna och den långsamma rörelsen över havet. När mörkret faller blir det som annars är banalt plötsligt hotfullt. Den klaustrofobiska känslan av att vara instängd på ett fartyg utan flyktväg används skickligt.

Starka insatser

Skådespelarna gör starka insatser, särskilt Björn Bengtsson i rollen som den avdankade artisten Dan Appelgren. Han lyckas väcka både sympati och obehag, en kombination som bär mycket av dramat. Kolbjörn Skarsgård gör vampyren Walter till något mer än en karikatyr. Det finns sorg i monstret, och det ger serien ett oväntat djup.

Det visuella arbetet är genomtänkt. Ljussättningen fångar den metalliska känslan av färjans korridorer, medan havet utanför blir en egen karaktär – stilla, mörkt och oberäkneligt. Effekterna är återhållsamma men effektiva. Blodet används sparsamt och blir mer symboliskt än chockerande.

Social realism

Seriens styrka ligger i blandningen av skräck och social realism. Den visar människorna ombord som små världar i sig: personalen som bär hemligheter, passagerare som flyr något, par som försöker rädda relationer. Vampyrerna blir en spegel för allt det som redan är trasigt.

Färjan är inte en perfekt serie, men den är modig. Den visar att svensk tv kan skapa skräck med själ, utan att förlita sig på överdrivna effekter eller ironi. Det är en berättelse om rädsla, skuld och överlevnad, inramad av den mest svenska av alla miljöer – en natt på Östersjön.

Titel: Färjan
Genre: Skräck, drama
Skapare: Måns Mårlind
Manus: Måns Mårlind, Mats Strandberg
Baserad på: Romanen Färjan av Mats Strandberg
Huvudroller: Björn Bengtsson, Kolbjörn Skarsgård, Alida Morberg
Produktion: SVT, 2025
Antal avsnitt: 8
Tillgänglig på: SVT Play
Betyg

blank