av Mikael Winterkvist | sep 2, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Netflix filmatisering av Torsdagsmordklubben bygger på Richard Osmans bästsäljande roman och försöker fånga den charmiga blandningen av humor, vänskap och mysterium som gjort böckerna till en internationell succé.
Resultatet är en småmysig film som står och väger mellan det lättsamma och det allvarliga, men som framför allt drivs av sin starka rollbesättning.
Helen Mirren leder ensemblen med pondus i rollen som Elizabeth, en före detta underrättelseagent som vägrar låta pensionärstillvaron bli slentrian. Vid hennes sida finns Celia Imrie, Ben Kingsley och Pierce Brosnan, alla i roller som ger karaktärerna värme och mänsklighet. Dynamiken mellan de fyra huvudpersonerna är filmens största styrka. När de samlas i klubbhuset för att dissekera gamla kriminalfall, eller plötsligt finner sig mitt i ett högst verkligt mordmysterium, är det svårt att inte charmas.
Trivsel
Regissören Chris Columbus har valt en ton som ligger nära brittisk tv-tradition, med betoning på trivsel, humoristiska blinkningar och miljöer som är mer idylliska än hotfulla. Det är en medveten strategi som gör filmen lättsam och tillgänglig, men som också innebär att själva kriminalgåtan aldrig blir särskilt spännande. Intrigen är rik på sidospår och biroller, vilket skapar en känsla av överflöd snarare än skärpa.
Flera kritiker har påpekat att filmen fastnar i sin egen trygghet. Mysteriet tar aldrig fart på allvar, och berättelsen lämnar vissa karaktärer på ytan trots att skådespelarna gör sitt bästa för att ge dem djup. Pierce Brosnan, i synnerhet, framstår som den svagaste länken i en annars stabil ensemble. Samtidigt är det just denna blandning av styrkor och svagheter som gör filmen typisk för sin genre: en brittisk mysdeckare som aldrig riskerar att störa kvällsfikat.
Bekväm
För publiken som söker en rafflande kriminalhistoria kan Torsdagsmordklubben kännas tam och alltför bekväm. För alla som däremot uppskattar långsamt berättande, älskar välspelade karaktärer och vill tillbringa två timmar i ett tryggt, varmt sällskap, är filmen ett gott val. Den är ingen banbrytande produktion, men den levererar precis det som titeln lovar – ett gäng pensionärer som tar sig an mordgåtor på sitt eget charmiga sätt.
Sammanfattningsvis är Torsdagsmordklubben en film som fungerar bäst som lättsam underhållning. Den erbjuder hjärta, humor och en skara skådespelare i högform, även om själva mysteriet aldrig riktigt blir mer än en bakgrundskuliss. Det är en berättelse att sjunka ner i snarare än att ryckas med av, en film som värmer snarare än skakar om.
Faktaruta
Titel: Torsdagsmordklubben
Regi: Chris Columbus
Baserad på: Richard Osmans roman The Thursday Murder Club
Medverkande: Helen Mirren, Celia Imrie, Ben Kingsley, Pierce Brosnan
Genre: Mysdeckare, kriminaldrama
Plattform: Netflix
Premiär: 2025
Längd: Ca 2 timmar
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 1, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Det är ett påkostat drama som tar oss tillbaka till en av Europas mest omvälvande epoker. Serien King & Conqueror skildrar kampen mellan Harald av Norge och Vilhelm av Normandie, två härskare vars ambitioner formar historiens gång. Resultatet är en berättelse där maktens spel, personliga svek och militära strategier flätas samman till ett storslaget tv-drama.
Det visuella hantverket imponerar. Miljöerna är detaljerade, kostymerna autentiska och slagfälten iscensatta med både brutalitet och skönhet. Serien undviker att försköna epoken, men den fastnar heller inte i grå realism. Här finns glansen från de stora tv-produktionerna, samtidigt som känslan av smuts och osäkerhet i vardagen gör upplevelsen trovärdig.
Starkaste kort
Skådespelarinsatserna är seriens starkaste kort. Rolltolkningarna av Harald och Vilhelm visar två män drivna av både stolthet och desperation. Ingen av dem framställs som en renodlad hjälte, vilket ger en mer komplex och fängslande bild av historien. De biroller som omger kungarna fyller ut världen med lika delar mänsklighet och intriger, vilket gör att varje avsnitt bärs fram av mer än bara maktkampen mellan de två huvudpersonerna.
Tempot är stundtals ojämnt. Vissa avsnitt dröjer kvar i politiska överläggningar och långsamma karaktärsstudier, medan andra kastar oss in i intensiva slag och dramatiska vändpunkter. Den ojämnheten kan störa rytmen, men det skapar också en dynamik som gör att serien aldrig känns förutsägbar.
Ambitiös
Sammanfattningsvis är King & Conqueror en ambitiös och engagerande serie som kombinerar historiskt drama med starka personporträtt. Den är inte felfri, men den vågar vara komplex, och det är just den modigheten som gör att den sticker ut i en genre där många andra serier nöjer sig med yta.
Faktaruta
Premiär: 24 augusti 2025
Antal avsnitt: 8
Genre: Historiskt drama
Skapare: Michael Robert Johnson
I rollerna: James Norton (Harold Godwinson), Nikolaj Coster-Waldau (William av Normandie)
Var kan serien ses i Sverige: HBO Max
av Mikael Winterkvist | aug 27, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter
Torpeden är en brittisk thrillerserie i sex delar som du hittar på SVT Play. Den utgår från en till synes enkel berättelse om en kvinna som lämnat sitt gamla liv bakom sig, men snart dras in i det på nytt och det är bland det bästa som du hittar i genren på streamingtjänsterna just nu.
Julie, spelad av Keeley Hawes, lever ett tillbakadraget liv på en grekisk ö när hennes son Edward, spelad av Freddie Highmore, oväntat kommer på besök. Det blir startskottet på en kedja av händelser som snabbt utvecklas till en desperat flykt genom Europa.
Klassiskt upplägg
Serien bygger på ett klassiskt upplägg där det förflutna aldrig riktigt går att fly ifrån. Julie bär på en bakgrund som lönnmördare, och i takt med att sanningen hinner ikapp ställs både hennes relation till sonen och deras trygghet på spel. Just mötet mellan en kvinna som vill lägga våldet bakom sig och en son som plötsligt konfronteras med en helt ny bild av sin mor skapar en stark drivkraft i berättelsen. Det gör att handlingen inte enbart blir en jakt genom olika miljöer, utan också ett drama om förtroende, skuld och familjeband.
Närvaro
Keeley Hawes gestaltar Julie med intensitet och närvaro. Hon lyckas förena den kyliga beslutsamheten hos en yrkesmördare med de mjuka drag som krävs för att göra rollfiguren mänsklig. Freddie Highmore balanserar sin roll med samma skicklighet – hans Edward är både sårbar, nyfiken och frustrerad när han inser att hela hans bild av uppväxten förändras. Tillsammans har de en dynamik som bär serien från första avsnittet till det sista.
Miljöerna är en annan styrka. Inledningen på den grekiska ön förmedlar känslan av ett stilla paradis, där solen, havet och den långsamma rytmen kontrasterar mot det liv Julie försöker lämna. När handlingen flyttar vidare genom Europa växlar också stämningen. Städer, vägar och hotellrum blir kulisser till en jakt där spänningen hela tiden ökar. Den visuella stilen är påkostad och lyfter fram kontraster mellan ljus och mörker, frihet och instängdhet.
Emotionell kärna
Tempot är högt, men berättelsen tillåts stanna upp i scener som fördjupar relationerna. Det finns tid för blickar, tystnader och små detaljer som gör Julie och Edward mer än två figurer på flykt. Det är också där serien skiljer sig från många andra thrillers – den kombinerar action och dramatik med en emotionell kärna.
Kritiker i Storbritannien har hyllat serien för att vara underhållande och välspelad, även om vissa menar att den inte förnyar genren i grunden. För publiken på SVT Play innebär det en välgjord, spännande och lättillgänglig serie som blandar klassiska thrillerinslag med en relation som känns äkta och berörande.
Väl utförd
Torpeden är kanske inte en revolutionerande produktion, men den visar att en väl utförd berättelse, med bra skådespeleri och genomtänkt regi, kan hålla kvar tittaren från början till slut. Den lyckas både underhålla och engagera, och lämnar kvar en eftertanke om vad det innebär att försöka bygga ett nytt liv när det gamla vägrar släppa taget.
Fakta
Antal avsnitt: 6
Genre: Thriller
Premiär: 23 augusti 2025
Finns att se: SVT Play
Betyg
av Mikael Winterkvist | aug 26, 2025 | Threads, Tipset: TV och Film, Twitter
Den nordirländska serien Small Town, Big Story utspelar sig i den lilla byn Drumbán där Hollywood plötsligt slår ner som en främmande kraft. Serien består av sex avsnitt och är skapad av Chris O’Dowd, mest känd som skådespelare men här i rollen som manusförfattare och regissör.
Christina Hendricks spelar filmproducenten Wendy Patterson som återvänder till byn efter många år, följd av ett team från Hollywood. Paddy Considine gör rollen som hennes gamla följeslagare Séamus. Tillsammans driver de handlingen framåt med en påtaglig kemi, och deras prestationer lyfter serien även när manuset svajar.
Styrkor
Småstadshumorn är en av seriens styrkor. Invånarnas torra kommentarer och udda reaktioner skapar en egen rytm som fångar mycket av det som gör O’Dowds berättande speciellt. När detta får ta plats fungerar serien bäst och ger en känsla av charm och absurditet som balanserar fint mot de mörkare undertonerna.
Problemet är att Small Town, Big Story samtidigt vill vara lite för mycket. Den försöker förena drama, komedi och science fiction på en gång, men lyckas inte riktigt hitta en tydlig ton. Science fiction-inslagen känns snarare som ett störningsmoment än en tillgång, och de gör att helheten blir spretig. Serien vill säga mycket, men i stället blir den överlastad och ojämn.
Ovanlig blandning
Resultatet är en serie med höga ambitioner och en ovanlig blandning av idéer, men som inte riktigt hittar fram. För tittare som uppskattar skruvad humor och starka karaktärer finns ändå mycket att tycka om, särskilt tack vare Hendricks och Considine.
Faktaruta: Small Town, Big Story
Premiär: 27 februari 2025
Antal avsnitt: 6
Skapare: Chris O’Dowd
Huvudroller: Christina Hendricks, Paddy Considine
Genre: Dramakomedi med sci-fi-inslag
Plattform: SkyShowTime
Betyg
av Mikael Winterkvist | aug 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter
Karen Pirie är tillbaka i en andra säsong som lyckas bygga vidare på det som gjorde den första omgången till en överraskande framgång.
Den här gången står ett gammalt kidnappningsfall från 1980-talet i centrum, och handlingen växlar mellan dåtid och nutid i ett berättande som både fördjupar intrigen och håller tempot uppe. Resultatet är ett kriminaldrama med tydlig skotsk ton, mörka undertoner och samtidigt en oväntad värme.
Karaktär
Lauren Lyle har nu klivit upp i rollen som detektivinspektör och gör en karaktär som står ut i mängden. Hon är vass, rolig och jordnära – en huvudperson som känns mänsklig snarare än tillrättalagd. Samspelet med kollegorna ger liv åt berättelsen och skapar utrymme för humor även när fallet blir som mörkast. De starka birollerna förstärker helheten, inte minst Julia Brown som den gåtfulla Catriona Grant och James Cosmo i rollen som familjens patriark.
Serien är filmad i tre långa avsnitt som nästan fungerar som separata filmer. Formatet gör att berättelsen hinner utvecklas utan att dras ut i onödan. Återblickarna till 1984 är stilsäkra, fångar tidsandan väl och ger dramat en extra dimension. Här får publiken både en kriminalgåta och ett tidsdokument som speglar klassklyftor och sociala konflikter i Skottland.
Motiv
Det finns visserligen skönhetsfläckar. En del intrigtrådar känns onödigt tillkrånglade och vissa motiv kunde ha varit mer tydligt förklarade. Några tittare kan också tycka att speltiden blir lång, även om andra menar att just formatet ger serien dess styrka.
Slutomdömet är ändå klart positivt. Karen Pirie säsong 2 är en välgjord, engagerande och skickligt spelad kriminalserie som både ger spänning och mänsklig närvaro. Den bevisar att brittisk tv-krim fortfarande håller hög klass och är väl värd att följa vidare.
Faktaruta:
Premiär: 2025
Antal avsnitt: 3
Längd per avsnitt: ca 90 minuter
Genre: Kriminaldrama
Huvudroll: Lauren Lyle
Kan ses i Sverige på: SVT Play
Betyg
TV-Tipset: Karen Pirie: Kalla fall – en välgjord tv-serie om gamla brott
av Mikael Winterkvist | aug 24, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter
F1: The Movie är en film som försöker förena två världar – racingens intensiva verklighet och Hollywoods behov av drama och publikfriande berättelser.
Regissören Joseph Kosinski, känd för sin känsla för storslagna bilder och teknisk perfektion, levererar en produktion som inte lämnar någon oberörd på det visuella planet. Frågan är om dramatiken hänger med i samma tempo.
Handlingen kretsar kring Sonny Hayes, spelad av Brad Pitt, en tidigare stjärnförare som lockas tillbaka till Formel 1-cirkusen för att stötta ett nytt och kämpande stall. Berättelsen följer ett välbekant mönster: den åldrade veteranen med erfarenhet och pondus ställs mot en ung och aggressiv rookie, där rivalitet långsamt förvandlas till respekt och samarbete. Den dramaturgiska bågen är trygg och förutsägbar, men också effektiv i sitt sätt att bygga upp känslomässiga toppar.
Racingen
Det som däremot lyfter filmen över mängden är skildringen av själva racingen. Här har teamet bakom kameran gjort en tydlig ansträngning att fånga farten, ljudet och känslan av att sitta i en bil som körs på gränsen av det möjliga. De scener som spelats in på riktiga banor med äkta bilar ger en autenticitet som få sportfilmer lyckas uppnå. När motorerna vrålar och kameran följer bilen i halsbrytande kurvor blir filmen nästan en fysisk upplevelse.
Musiken av Hans Zimmer adderar ytterligare lager av intensitet. Ljudbilden är bombastisk och kraftfull, ibland nästan överväldigande, men i de bästa ögonblicken samspelar den med bilderna på ett sätt som gör att publiken sugs in i racet. Här når filmen sin absoluta höjdpunkt: du befinner dig mitt i kaoset, känner vibrationerna och hör adrenalinet pumpa.
Symbol
Samtidigt finns det en brist på nyanser i personporträtten. Pitt är alltid karismatisk och trovärdig, men hans rollfigur förblir mer en symbol för visdom och rutin än en verklig människa av kött och blod. Den unga föraren, som ska spegla nästa generation, blir snarare en typfigur än en komplex individ. På samma sätt fastnar filmen i klichéer kring det lilla stallet som slåss mot övermakten, en berättelse som förvisso fungerar men inte känns särskilt nyskapande.
För racingfantaster kommer filmen utan tvekan att vara en fest. Det är få produktioner som gett sporten ett så storslaget format och en så genomarbetad presentation. För den bredare biopubliken är filmen en underhållande men något enkel sporthistoria, upplyft av sin tekniska briljans och Brad Pitts självsäkra närvaro.
Vibrera
F1: The Movie är med andra ord en upplevelse som främst gör sig bäst på stor duk, helst i IMAX, där ljud och bild kan ta över helt. Som drama är den kanske inte revolutionerande, men som ren upplevelse levererar den ett fullgasåk som får biostolen att vibrera.
Fakta: F1 The Movie
Regi: Joseph Kosinski
Medverkande: Brad Pitt, Damson Idris, Kerry Condon
Genre: Sportdrama
Premiär: 2025
Längd: Cirka 2 timmar 20 minuter
Format: Inspelad i IMAX och på riktiga F1-banor
Finns att se: som hyr/köpfilm
Betyg
