av Mikael Winterkvist | sep 7, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Den 13 september riktas världens ögon mot Las Vegas. På Allegiant Stadium kliver Canelo Álvarez och Terence Crawford in i ringen i en match som redan nu beskrivs som en av de största i modern boxningshistoria. Två av sportens absolut största namn möts, båda med långa meritlistor, båda med titlar som definierat deras respektive karriärer.
Canelo går in som obestridd mästare i supermellanvikt. Den mexikanske superstjärnan har under ett decennium varit ett självklart affischnamn för sporten, med en kombination av kraft, defensiv skicklighet och en vilja att möta de allra bästa. Han har redan vunnit titlar i fyra olika viktklasser och försvarat sin position mot en rad topputmanare. Med sitt rekord av storslagna arenamatcher bär han på en aura som få andra kan mäta sig med.
På andra sidan står Terence Crawford. Amerikanen från Omaha, Nebraska, har byggt sitt arv genom teknisk briljans, taktisk kyla och en förmåga att dominera sina motståndare oavsett stil. Han är en av få boxare som blivit obestridd mästare i två olika viktklasser och har länge betraktats som en av världens mest kompletta fighters. För Crawford är mötet med Canelo mer än bara en titelmatch – det är en chans att bli den förste manlige boxaren i fyrabälteseran att bli obestridd i tre viktklasser.
Allt står på spel
Förutsättningarna gör att allt står på spel. Canelo försvarar sitt bälte på hemmaplan i Las Vegas, men han ställs mot en motståndare som aldrig har förlorat och som kliver upp två viktklasser för att jaga historien. Det är styrka mot teknik, erfaren tyngd mot taktisk rörlighet, publikfavorit mot outsider med ambition att skriva om rekordböckerna.
Matchen ramas in av en tung undercard. Callum Walsh möter Fernando Vargas Jr i ett möte mellan två obesegrade fighters, medan Christian Mbilli ställs mot Lester Martinez i kampen om WBC:s interimbälte i supermellanvikt. Tillsammans ger dessa matcher kvällen karaktären av ett helt mästerskapsevenemang snarare än en enskild huvudmatch.
Netflix
Det här är andra gången Netflix sänder en global storkamp i boxning. Plattformen gjorde entré i sporten redan sommaren 2024 med mötet mellan Mike Tyson och Jake Paul i Arlington, Texas. Med Canelo mot Crawford tar Netflix satsningen vidare och stärker sin position som en ny spelare för direktsända sportevenemang. Arrangör är Zuffa Boxing, med UFC-profilen Dana White i spetsen, och matchen ingår i Riyadh Season – ännu ett tecken på hur nya aktörer och samarbeten formar framtidens boxning.
Uppladdningen har inte präglats av bråk och hot, utan snarare respekt. Både Canelo och Crawford har talat om varandras styrkor och betonat att det är prestationen i ringen som avgör. Men bakom den artiga tonen finns en gnista. Förloraren riskerar att tappa status och momentum. Vinnaren kan gå in i historien på ett sätt som bara händer en gång per generation.
Den 13 september är inte bara en boxningskväll. Det är en kollision mellan två arv, två stilar och två berättelser. När Canelo Álvarez och Terence Crawford möts i Las Vegas är det mer än en match om bälten – det är en kamp om att bli ihågkommen som en av tidernas största.
Matchen och galan sänds direkt på Netflix.
av Mikael Winterkvist | sep 6, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film |
Det finns en klassisk scen i ”Mannen från Mallorca” där Sven Wollter och Thomas von Brömsen kommer in till polischefen Ernst Günther. Wollter och von Brömsens rollfigurer vill snärja en misstänkt och får då svaret:
– Målkåta snutar är det värsta jag vet.
The Confession på Prime Video (Amazon) är ett exempel på en true crime-dokumentär av en sort som är alldeles för vanlig i genren – där inga svåra frågor ställs till polis eller åklagare och där allt bara redovisas rätt upp och ned utan eftertanke eller analys. Det är också ett skrämmande exempel på målkåta snutar som helt och hållet torpederar en polisutredning av en försvunnen kvinna och som genom att iscensätta en honungsfälla helt förstör alla möjligheter att få fast den skyldige, den de tror är den skyldige, äkta maken.
Efter ett gräl så lämnar Keith Halls hustru, Patricia, det gemensamma hemmet i bil, och försvinner. Det är Keith Halls version. Polisen satsar stora resurser på att leta inom skogar sjöar, fält och alla platser där Patricia skulle kunna finnas samtidigt som oroliga anhöriga hoppas att hon ska höra av sig.
Polisens utredning visar att det inte är första gången paret grälar och det finns uppgifter om att Patricia ville lämna Keith men det finns samtidigt inga tekniska bevis som binder Keith Hall till ett eventuell brott. Polisen har ingen bevisning så de plockar in en kvinnlig polis som ska snärja Keith Hall i en klassisk honungsfälla.
Fråga
Allt det här spelas upp, redovisas utan en enda fråga om polisens agerande är lämpligt, om det juridiskt kan anses vara tveksamt. Polisen försöker snärja en person som de misstänker, där det inte finns annan än indicier utifrån att de tror och anser att Keith Hall är skyldig. Nu ska sägas att brittisk polis kan gå längre, och tillåts gå längre i brottsprovokationer än svensk polis kan göra.
Oavsett det så får polisen inga frågor om varför de var villiga att sätta hela utredningen på spel – för att få fram ett erkännande. Under ett möte i poliskvinnans bil, en kvinna som Keith Hall tror är intresserad av honom, och som han förälskat sig i, så kommer vad som mycket väl kan tolkas som ett erkännande. Keith Hall säger att Patricia inte kommer att komma tillbaka, att det inte kommer att hittas någon kropp, för den har bränts och med detta bevis så inleds rättegången.
Hela utredningen står och faller med erkännandet, som spelats in på band.
Låter som ett solklart och uppklarat fall, eller hur?
Skyldig
Det för också så det framställs i dokumentären och det går inte att komma förbi misstanken att skaparen, Sam Hobkinson, också har bestämt sig för att Keith Hall är skyldig. Hall är för övrigt med och är intervjuad och han har en förklaring till varför han säger det han säger, som inte är helt otänkbar.
Det avgörande ögonblicket är när försvaret begär att bandet inte ska spå spelas upp i rättssalen och under förhöret med poliskvinnan så framkommer det att hon kysst Keith Hall där i bilen och hållit i honom på ett sätt som för tankarna till en sexfälla, en honungsfälla.
Domaren konstaterar att polisen har gått för långt i sina försök att snärja Keith Hall och bandet med bekännelsen får inte spelas upp i rättssalen. Hall förklarar att han var förälskad och att han sa det han trodde att kvinna ville göra för att hon skulle tinas hos honom. Hur absurt och bisarrt det än kan te sig så går det inte att utesluta att det är sant. Det finns ju som sagt inga tekniska bevis eller andra hållbara bevis som säger motsatsen.
Därmed faller polisen utredning ihop som ett korthus för det finns inga andra bevis.
Naturligtvis läcks bandet till medierna och Keith Halls ord spelas upp i tv, radio och trycks i tidningarna. Något som Sam Hobkinson, dokumentärfilmaren, inte heller ifrågasätter.
Genren
Den här dokumentären är ett skrämmande exempel på hur rättsfall behandlas inom genren ”true crime”, och det är därför jag tycker så genuint illa om det mesta som spelas in och som spelas upp. Det är en sensationsjakt som bedrivs utan en tanke på brottsoffer och anhöriga. I det här fallet också utan en tanke på att ifrågasätta polisen utredning som slutar med att Keith Hall förklaras oskyldig. Huruvida han är det vet vi inte men vi vet att polisens klumpiga fälla är grunden till att han inte kommer att kunna fällas om han för skyldig till att ha mördat sin hustru.
Titel: The Confession
Format: Dokumentärserie, 1 säsong (2 avsnitt)
Premiär: 24 november 2022
Regi: Sam Hobkinson
Handling: Om Patricia Halls försvinnande i Yorkshire 1992 och maken Keith Halls erkännande som senare drogs tillbaka
Genre: True crime, kriminaldokumentär
Språk: Engelska
Tillgänglighet: Prime Video
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 5, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film |
The Terminal List: Dark Wolf är en prequel till Prime Videos succéserie The Terminal List och den här gången står Ben Edwards i centrum. För den som inte är bekant med namnet är Edwards en fiktiv karaktär som först dök upp i originalserien som en gammal Navy SEAL och nära vän till James Reece.
Där avslöjades han som förrädare, något som gav honom en komplex roll och ett skadat förtroende hos publiken. Dark Wolf backar bandet och visar hur han blev den han är.
Serien börjar i Mosul, där Edwards och hans team sätts på ett uppdrag som går fel. Han tvingas välja mellan order och lojalitet, ett val som blir startpunkten för den moraliska resa som följer. Här får vi se honom gå från stridande soldat till en agent i skuggvärlden där CIA, Mossad och dolda intressen styr. Berättelsen rör sig mellan Mellanöstern och Europa, och i varje avsnitt ställs Edwards inför svek, förräderi och tillfällen då hans egen moral utmanas.
Tolkning
Taylor Kitsch gör en stark tolkning av Ben Edwards. Han spelar honom med både fysisk närvaro och känslomässigt djup, vilket gör att publiken förstår varför karaktären slits mellan brödraskap och mörka kompromisser. Vid hans sida finns Tom Hopper som Raife Hastings, en lojal lagkamrat som också utmanar Edwards beslut, och Rona-Lee Shimon som Eliza Perash, en Mossad-agent vars svek blir en av seriens avgörande vändpunkter.
Seriens styrka ligger i kombinationen av brutal action och psykologiskt drama. Stridsscenerna är hårda och realistiska, men det är lojalitetskonflikterna och de moraliska gråzonerna som gör Dark Wolf intressant på riktigt. Serien är dock inte utan brister – ibland tyngs den av konspirationer och långa förklaringar som saktar ner tempot.
Bakgrund
Dark Wolf lyckas ändå med något viktigt: den ger Ben Edwards en bakgrund som förklarar varför han blev förrädaren i originalserien. Det gör honom till en mer mänsklig och komplex karaktär och ger nytt liv åt The Terminal List-universumet. För den som vill ha action med tyngd och samtidigt förstå mer av seriens mörkare teman är detta en serie som är värd att se.
Faktaruta
Titel: The Terminal List: Dark Wolf
Format: Tv-serie, prequel
Antal avsnitt: 8
Huvudroll: Taylor Kitsch som Ben Edwards
Premiär: 2025 på Prime Video
Genre: Action, thriller, drama
Tillgänglig i Sverige: Prime Video
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 4, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film |
Tv-serien Skandalsystrarna Mitford tar sig an en av 1900-talets mest omskrivna familjer, där glamour, politik och skandaler gick hand i hand. Serien dramatiserar de sex systrarnas liv – från överklassens salonger till de mest laddade arenorna i historien.
Det som fångar från första avsnittet är kontrasten mellan de olika vägarna systrarna valde. Jessica blir kommunist och flyttar till USA, Diana faller för fascismens locktoner och gifter sig med Oswald Mosley, Unity dras till Hitler, medan Nancy använder sin kvickhet som författare för att både underhålla och kritisera sin samtid. Serien vågar skildra den absurda blandningen av charm, humor och mörker, och det är i spänningsfältet mellan det lättsamma och det allvarliga som dramat får sitt djup.
Påkostad
Produktionen är påkostad, med tidstrogna miljöer och en glänsande estetik som speglar både dekadensen och skuggsidorna i systrarnas värld. Skådespelarinsatserna är starka, inte minst i rollerna som Diana och Nancy, där karisman och farligheten framträder samtidigt.
Serien väjer inte för kontroverserna, men fastnar heller inte i enbart provokation. Den visar hur syskonskarans val formades av sin tid och hur deras vägval kastade långa skuggor över familjens rykte. Resultatet är en berättelse som både underhåller och skaver, och som stannar kvar hos tittaren efteråt.
Obehag
Skandalsystrarna Mitford är en serie som både lockar med glitter och väcker obehag – en kombination som gör den till en sevärd skildring av en familj som blev sinnebilden av 1900-talets motsägelser.
Faktaruta
Titel: Skandalsystrarna Mitford
Originaltitel: The Mitfords: A Tale of Two Sisters
Genre: Dokumentär / Drama
Handling: Serien skildrar de berömda Mitford-systrarnas liv, deras inflytande i brittiskt kulturliv och de politiska skandaler som följde dem.
Premiär: 2017 i Storbritannien
Tillgänglig i Sverige: Finns att streama på SVT Play
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 3, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film |
The Watchers är regidebut för Ishana Night Shyamalan, dotter till den välkände filmskaparen M. Night Shyamalan. Förväntningarna har därför varit höga, både för att se vilken egen röst hon kan utveckla och för att jämföra med det karakteristiska filmspråk som hennes far är känd för.
Filmen bygger på en roman av A.M. Shine och rör sig i gränslandet mellan psykologisk skräck och mörk fantasy.
Historien följer en ung kvinna, spelad av Dakota Fanning, som under en resa genom Irlands vildmark råkar ut för en rad märkliga händelser. Hon söker skydd i en isolerad byggnad där hon möter andra människor som till synes hålls fångna av osynliga krafter. Varje natt iakttas de av något utanför, något som aldrig fullt ut avslöjas men som driver på känslan av oro och instängdhet.
Stämningen
Filmens styrka ligger i den suggestiva stämningen. Miljöerna är effektfulla, med skogar och mörka landskap som skapar en påtaglig känsla av utsatthet. Ishana Shyamalan lyckas fånga en visuell ton som påminner om klassiska sagor, fast förvrängda och mer hotfulla. Samtidigt dras filmen ibland med samma problem som många debuterande regissörer möter: tempot varierar kraftigt och vissa scener känns utdragna utan att riktigt fördjupa berättelsen.
Dakota Fanning gör dock en solid insats i huvudrollen och bär stora delar av filmen på sina axlar. De övriga rollfigurerna får mindre utrymme, men tillsammans bidrar de till den klaustrofobiska känslan.
Potential
The Watchers är ingen fulländad skräckfilm, men den visar på potential hos Ishana Night Shyamalan som regissör. Hon har ett öga för stämningsbyggande och visuella detaljer, även om berättandet inte alltid är lika skarpt. Filmen lämnar många frågor obesvarade, vilket kan vara frustrerande för vissa men lockande för andra. Som helhet är den en intressant debut som lovar mer inför framtiden.
Regi: Ishana Night Shyamalan
Manus: Baserat på romanen av A.M. Shine
Producent: M. Night Shyamalan
Medverkande: Dakota Fanning, Georgina Campbell, Olwen Fouéré, Alistair Brammer
Genre: Skräck, fantasy, thriller
Premiär: 2024
Speltid: 102 minuter
Visas i Sverige: Netflix
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 2, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Netflix filmatisering av Torsdagsmordklubben bygger på Richard Osmans bästsäljande roman och försöker fånga den charmiga blandningen av humor, vänskap och mysterium som gjort böckerna till en internationell succé.
Resultatet är en småmysig film som står och väger mellan det lättsamma och det allvarliga, men som framför allt drivs av sin starka rollbesättning.
Helen Mirren leder ensemblen med pondus i rollen som Elizabeth, en före detta underrättelseagent som vägrar låta pensionärstillvaron bli slentrian. Vid hennes sida finns Celia Imrie, Ben Kingsley och Pierce Brosnan, alla i roller som ger karaktärerna värme och mänsklighet. Dynamiken mellan de fyra huvudpersonerna är filmens största styrka. När de samlas i klubbhuset för att dissekera gamla kriminalfall, eller plötsligt finner sig mitt i ett högst verkligt mordmysterium, är det svårt att inte charmas.
Trivsel
Regissören Chris Columbus har valt en ton som ligger nära brittisk tv-tradition, med betoning på trivsel, humoristiska blinkningar och miljöer som är mer idylliska än hotfulla. Det är en medveten strategi som gör filmen lättsam och tillgänglig, men som också innebär att själva kriminalgåtan aldrig blir särskilt spännande. Intrigen är rik på sidospår och biroller, vilket skapar en känsla av överflöd snarare än skärpa.
Flera kritiker har påpekat att filmen fastnar i sin egen trygghet. Mysteriet tar aldrig fart på allvar, och berättelsen lämnar vissa karaktärer på ytan trots att skådespelarna gör sitt bästa för att ge dem djup. Pierce Brosnan, i synnerhet, framstår som den svagaste länken i en annars stabil ensemble. Samtidigt är det just denna blandning av styrkor och svagheter som gör filmen typisk för sin genre: en brittisk mysdeckare som aldrig riskerar att störa kvällsfikat.
Bekväm
För publiken som söker en rafflande kriminalhistoria kan Torsdagsmordklubben kännas tam och alltför bekväm. För alla som däremot uppskattar långsamt berättande, älskar välspelade karaktärer och vill tillbringa två timmar i ett tryggt, varmt sällskap, är filmen ett gott val. Den är ingen banbrytande produktion, men den levererar precis det som titeln lovar – ett gäng pensionärer som tar sig an mordgåtor på sitt eget charmiga sätt.
Sammanfattningsvis är Torsdagsmordklubben en film som fungerar bäst som lättsam underhållning. Den erbjuder hjärta, humor och en skara skådespelare i högform, även om själva mysteriet aldrig riktigt blir mer än en bakgrundskuliss. Det är en berättelse att sjunka ner i snarare än att ryckas med av, en film som värmer snarare än skakar om.
Faktaruta
Titel: Torsdagsmordklubben
Regi: Chris Columbus
Baserad på: Richard Osmans roman The Thursday Murder Club
Medverkande: Helen Mirren, Celia Imrie, Ben Kingsley, Pierce Brosnan
Genre: Mysdeckare, kriminaldrama
Plattform: Netflix
Premiär: 2025
Längd: Ca 2 timmar
Betyg
