av Mikael Winterkvist | aug 27, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Torpeden är en brittisk thrillerserie i sex delar som du hittar på SVT Play. Den utgår från en till synes enkel berättelse om en kvinna som lämnat sitt gamla liv bakom sig, men snart dras in i det på nytt och det är bland det bästa som du hittar i genren på streamingtjänsterna just nu.
Julie, spelad av Keeley Hawes, lever ett tillbakadraget liv på en grekisk ö när hennes son Edward, spelad av Freddie Highmore, oväntat kommer på besök. Det blir startskottet på en kedja av händelser som snabbt utvecklas till en desperat flykt genom Europa.
Klassiskt upplägg
Serien bygger på ett klassiskt upplägg där det förflutna aldrig riktigt går att fly ifrån. Julie bär på en bakgrund som lönnmördare, och i takt med att sanningen hinner ikapp ställs både hennes relation till sonen och deras trygghet på spel. Just mötet mellan en kvinna som vill lägga våldet bakom sig och en son som plötsligt konfronteras med en helt ny bild av sin mor skapar en stark drivkraft i berättelsen. Det gör att handlingen inte enbart blir en jakt genom olika miljöer, utan också ett drama om förtroende, skuld och familjeband.
Närvaro
Keeley Hawes gestaltar Julie med intensitet och närvaro. Hon lyckas förena den kyliga beslutsamheten hos en yrkesmördare med de mjuka drag som krävs för att göra rollfiguren mänsklig. Freddie Highmore balanserar sin roll med samma skicklighet – hans Edward är både sårbar, nyfiken och frustrerad när han inser att hela hans bild av uppväxten förändras. Tillsammans har de en dynamik som bär serien från första avsnittet till det sista.
Miljöerna är en annan styrka. Inledningen på den grekiska ön förmedlar känslan av ett stilla paradis, där solen, havet och den långsamma rytmen kontrasterar mot det liv Julie försöker lämna. När handlingen flyttar vidare genom Europa växlar också stämningen. Städer, vägar och hotellrum blir kulisser till en jakt där spänningen hela tiden ökar. Den visuella stilen är påkostad och lyfter fram kontraster mellan ljus och mörker, frihet och instängdhet.
Emotionell kärna
Tempot är högt, men berättelsen tillåts stanna upp i scener som fördjupar relationerna. Det finns tid för blickar, tystnader och små detaljer som gör Julie och Edward mer än två figurer på flykt. Det är också där serien skiljer sig från många andra thrillers – den kombinerar action och dramatik med en emotionell kärna.
Kritiker i Storbritannien har hyllat serien för att vara underhållande och välspelad, även om vissa menar att den inte förnyar genren i grunden. För publiken på SVT Play innebär det en välgjord, spännande och lättillgänglig serie som blandar klassiska thrillerinslag med en relation som känns äkta och berörande.
Väl utförd
Torpeden är kanske inte en revolutionerande produktion, men den visar att en väl utförd berättelse, med bra skådespeleri och genomtänkt regi, kan hålla kvar tittaren från början till slut. Den lyckas både underhålla och engagera, och lämnar kvar en eftertanke om vad det innebär att försöka bygga ett nytt liv när det gamla vägrar släppa taget.
Fakta
Antal avsnitt: 6
Genre: Thriller
Premiär: 23 augusti 2025
Finns att se: SVT Play
Betyg
av Mikael Winterkvist | aug 26, 2025 | Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Den nordirländska serien Small Town, Big Story utspelar sig i den lilla byn Drumbán där Hollywood plötsligt slår ner som en främmande kraft. Serien består av sex avsnitt och är skapad av Chris O’Dowd, mest känd som skådespelare men här i rollen som manusförfattare och regissör.
Christina Hendricks spelar filmproducenten Wendy Patterson som återvänder till byn efter många år, följd av ett team från Hollywood. Paddy Considine gör rollen som hennes gamla följeslagare Séamus. Tillsammans driver de handlingen framåt med en påtaglig kemi, och deras prestationer lyfter serien även när manuset svajar.
Styrkor
Småstadshumorn är en av seriens styrkor. Invånarnas torra kommentarer och udda reaktioner skapar en egen rytm som fångar mycket av det som gör O’Dowds berättande speciellt. När detta får ta plats fungerar serien bäst och ger en känsla av charm och absurditet som balanserar fint mot de mörkare undertonerna.
Problemet är att Small Town, Big Story samtidigt vill vara lite för mycket. Den försöker förena drama, komedi och science fiction på en gång, men lyckas inte riktigt hitta en tydlig ton. Science fiction-inslagen känns snarare som ett störningsmoment än en tillgång, och de gör att helheten blir spretig. Serien vill säga mycket, men i stället blir den överlastad och ojämn.
Ovanlig blandning
Resultatet är en serie med höga ambitioner och en ovanlig blandning av idéer, men som inte riktigt hittar fram. För tittare som uppskattar skruvad humor och starka karaktärer finns ändå mycket att tycka om, särskilt tack vare Hendricks och Considine.
Faktaruta: Small Town, Big Story
Premiär: 27 februari 2025
Antal avsnitt: 6
Skapare: Chris O’Dowd
Huvudroller: Christina Hendricks, Paddy Considine
Genre: Dramakomedi med sci-fi-inslag
Plattform: SkyShowTime
Betyg
av Mikael Winterkvist | aug 25, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Karen Pirie är tillbaka i en andra säsong som lyckas bygga vidare på det som gjorde den första omgången till en överraskande framgång.
Den här gången står ett gammalt kidnappningsfall från 1980-talet i centrum, och handlingen växlar mellan dåtid och nutid i ett berättande som både fördjupar intrigen och håller tempot uppe. Resultatet är ett kriminaldrama med tydlig skotsk ton, mörka undertoner och samtidigt en oväntad värme.
Karaktär
Lauren Lyle har nu klivit upp i rollen som detektivinspektör och gör en karaktär som står ut i mängden. Hon är vass, rolig och jordnära – en huvudperson som känns mänsklig snarare än tillrättalagd. Samspelet med kollegorna ger liv åt berättelsen och skapar utrymme för humor även när fallet blir som mörkast. De starka birollerna förstärker helheten, inte minst Julia Brown som den gåtfulla Catriona Grant och James Cosmo i rollen som familjens patriark.
Serien är filmad i tre långa avsnitt som nästan fungerar som separata filmer. Formatet gör att berättelsen hinner utvecklas utan att dras ut i onödan. Återblickarna till 1984 är stilsäkra, fångar tidsandan väl och ger dramat en extra dimension. Här får publiken både en kriminalgåta och ett tidsdokument som speglar klassklyftor och sociala konflikter i Skottland.
Motiv
Det finns visserligen skönhetsfläckar. En del intrigtrådar känns onödigt tillkrånglade och vissa motiv kunde ha varit mer tydligt förklarade. Några tittare kan också tycka att speltiden blir lång, även om andra menar att just formatet ger serien dess styrka.
Slutomdömet är ändå klart positivt. Karen Pirie säsong 2 är en välgjord, engagerande och skickligt spelad kriminalserie som både ger spänning och mänsklig närvaro. Den bevisar att brittisk tv-krim fortfarande håller hög klass och är väl värd att följa vidare.
Faktaruta:
Premiär: 2025
Antal avsnitt: 3
Längd per avsnitt: ca 90 minuter
Genre: Kriminaldrama
Huvudroll: Lauren Lyle
Kan ses i Sverige på: SVT Play
Betyg
TV-Tipset: Karen Pirie: Kalla fall – en välgjord tv-serie om gamla brott
av Mikael Winterkvist | aug 24, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
F1: The Movie är en film som försöker förena två världar – racingens intensiva verklighet och Hollywoods behov av drama och publikfriande berättelser.
Regissören Joseph Kosinski, känd för sin känsla för storslagna bilder och teknisk perfektion, levererar en produktion som inte lämnar någon oberörd på det visuella planet. Frågan är om dramatiken hänger med i samma tempo.
Handlingen kretsar kring Sonny Hayes, spelad av Brad Pitt, en tidigare stjärnförare som lockas tillbaka till Formel 1-cirkusen för att stötta ett nytt och kämpande stall. Berättelsen följer ett välbekant mönster: den åldrade veteranen med erfarenhet och pondus ställs mot en ung och aggressiv rookie, där rivalitet långsamt förvandlas till respekt och samarbete. Den dramaturgiska bågen är trygg och förutsägbar, men också effektiv i sitt sätt att bygga upp känslomässiga toppar.
Racingen
Det som däremot lyfter filmen över mängden är skildringen av själva racingen. Här har teamet bakom kameran gjort en tydlig ansträngning att fånga farten, ljudet och känslan av att sitta i en bil som körs på gränsen av det möjliga. De scener som spelats in på riktiga banor med äkta bilar ger en autenticitet som få sportfilmer lyckas uppnå. När motorerna vrålar och kameran följer bilen i halsbrytande kurvor blir filmen nästan en fysisk upplevelse.
Musiken av Hans Zimmer adderar ytterligare lager av intensitet. Ljudbilden är bombastisk och kraftfull, ibland nästan överväldigande, men i de bästa ögonblicken samspelar den med bilderna på ett sätt som gör att publiken sugs in i racet. Här når filmen sin absoluta höjdpunkt: du befinner dig mitt i kaoset, känner vibrationerna och hör adrenalinet pumpa.
Symbol
Samtidigt finns det en brist på nyanser i personporträtten. Pitt är alltid karismatisk och trovärdig, men hans rollfigur förblir mer en symbol för visdom och rutin än en verklig människa av kött och blod. Den unga föraren, som ska spegla nästa generation, blir snarare en typfigur än en komplex individ. På samma sätt fastnar filmen i klichéer kring det lilla stallet som slåss mot övermakten, en berättelse som förvisso fungerar men inte känns särskilt nyskapande.
För racingfantaster kommer filmen utan tvekan att vara en fest. Det är få produktioner som gett sporten ett så storslaget format och en så genomarbetad presentation. För den bredare biopubliken är filmen en underhållande men något enkel sporthistoria, upplyft av sin tekniska briljans och Brad Pitts självsäkra närvaro.
Vibrera
F1: The Movie är med andra ord en upplevelse som främst gör sig bäst på stor duk, helst i IMAX, där ljud och bild kan ta över helt. Som drama är den kanske inte revolutionerande, men som ren upplevelse levererar den ett fullgasåk som får biostolen att vibrera.
Fakta: F1 The Movie
Regi: Joseph Kosinski
Medverkande: Brad Pitt, Damson Idris, Kerry Condon
Genre: Sportdrama
Premiär: 2025
Längd: Cirka 2 timmar 20 minuter
Format: Inspelad i IMAX och på riktiga F1-banor
Finns att se: som hyr/köpfilm
Betyg
av Mikael Winterkvist | aug 23, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter |
Mission: Impossible – The Final Reckoning markerar slutpunkten för en filmserie som i nästan tre decennier definierat actiongenren. Frågan inför premiären var om Tom Cruise och hans team kunde knyta ihop säcken utan att förlora det tempo och den lekfullhet som gjort serien unik.
Svaret är både ja och nej – resultatet är en film som underhåller, imponerar och stundtals överträffar förväntningarna, men som också bär på tyngden av sitt eget arv.
Filmen plockar upp trådarna från föregångaren, där världen återigen hotas av en teknologi som hamnat i fel händer. Ethan Hunt ställs inför sina mest personliga val hittills, och den ständiga frågan om lojalitet, uppoffring och identitet blir lika central som de halsbrytande stunten. Den emotionella tyngden är större än tidigare, vilket ger filmen en dramatisk kärna som skiljer den från de mer renodlade actionkapitlen i mitten av serien.
Spektakulära
Actionsekvenserna är som alltid spektakulära. Det märks att Cruise och regissören Christopher McQuarrie satsar på praktiska effekter och verkliga miljöer, något som ger filmen en rå energi som få andra blockbusters kan matcha. En sekvens på ett snabbtåg tillhör seriens höjdpunkter och visar att ambitionen fortfarande är skyhög. Samtidigt finns en känsla av att publiken redan sett många av de här tricken förut, vilket gör att vissa scener inte får samma överraskningseffekt som tidigare.
Rollistan är väl sammansatt. Ving Rhames och Simon Pegg ger återigen balans mellan spänning och humor, medan Rebecca Ferguson förblir en av seriens mest komplexa figurer. Nykomlingarna gör vad de kan för att tillföra dynamik, men det är framför allt Cruise själv som bär filmen. Hans kompromisslösa närvaro, både framför och bakom kameran, är fortfarande seriens motor. Samtidigt är det tydligt att karaktären Ethan Hunt inte bara är en actionhjälte utan också en symbol för en tidsepok i Hollywood – en era som nu närmar sig sitt slut.
Knyta ihop
Som helhet lyckas The Final Reckoning knyta ihop serien på ett sätt som känns både värdigt och storslaget. Filmen innehåller svagheter i form av en något utdragen speltid och en intrig som ibland vacklar under sin egen tyngd, men det är också en påminnelse om varför Mission: Impossible blivit en av de mest långlivade actionserierna på bioduken. Den kombinerar klassiskt filmskapande med modern energi, och den vågar ge sin hjälte ett slut som känns både personligt och konsekvent.
Mission: Impossible – The Final Reckoning är kanske inte den starkaste delen i serien, men den är en värdig avslutning. Den levererar spänning, spektakel och känslomässiga inslag på en nivå som få andra franchisefilmer ens är i närheten av. För fansen är det ett farväl fyllt av respekt för resan, och för actionälskare är det en påminnelse om hur filmens hantverk kan nå sin fulla kraft när passion och precision möts.
Även om det inte är den starkaste och den bästa filmen i serien så får den ett högt betyg – Tom Cruise har förstått vad publiken vill ha och han levererar ett storslaget och värdigt farväl. Det är värt lite extra.
Regi: Christopher McQuarrie
Medverkande: Tom Cruise, Rebecca Ferguson, Ving Rhames, Simon Pegg
Premiär: 2025
Längd: cirka 2 timmar och 42 minuter
Genre: Action, thriller
Kan ses i Sverige: Köpfilm/hyrfilm
Betyg
av Mikael Winterkvist | aug 19, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film |
Built in Birmingham: Brady & The Blues är en sämre kopia av Disney+ Welcome to Wrexham. Hollywood har bytts mot Tom Brady, stjärna och quarterback i amerikanska fotboll och miljardären Tom Wagner. Värme, humor och att vara en del av en kommun, ett kollektiv har bytts mot ”fuck them”, ”crush them” och krav på att leverera.
Birmingham City, ett lag på dekis, köpt av Brady och Wagner och nu ska resan mot Premier Leauge börja. För Birmingham är fotbollslaget viktigt. Det är en sammanhållande länk, något att samlas runt och det finns stora likheter mellan Wrexham och Birmingham, inte minst därför att de hamnar i samma serie och slåss om samma avancemang uppåt i seriesystemet.
Där Ryan Reynolds och Rob McElhenney tar sig ann uppdraget med värme, humor och med stor respekt för staden, människorna och fotbollslaget drar Wagner och Brady in på ett helt annat sätt.
”Här är pengarna – köp det ni behöver och levera.” – är intrycket och budskapet.
Välproducerad
Serien är välproducerad och händelserik, och berättelsen rör sig genom klubbens mest turbulenta perioder: avskedandet av John Eustace, Wayne Rooneys korta och misslyckade tid vid sidlinjen och den senare återhämtningen under Chris Davies. Det är en klassisk dramaturgi, men den presenteras med en ton som ofta känns kylig och saknar själ. Händelserna beskrivs snarare än levs, vilket gör att det som kunde ha blivit gripande ögonblick i stället stannar vid registreringar av problem och lösningar.
Tom Bradys närvaro används som en symbol för global uppmärksamhet, men hans faktiska roll i klubbens utveckling förblir perifer. Det ger serien ett slags kändisglans som aldrig riktigt förankras i klubbens vardag. När redigeringen dessutom strävar efter tempo och dramatik på bekostnad av relationerna kring laget blir resultatet en berättelse som ofta känns distanserad.
Det som saknas är känslan av samhörighet, av gemenskap och självdistans, som Welcome to Wrexham byggde hela sin dragningskraft på. Birmingham-serien är mer rå och kantig, men också torrare. Den vill vara autentisk men missar att visa värmen hos spelarna, supportrarna och människorna kring klubben.
Människorna
Built in Birmingham: Brady & The Blues blir därför en serie för den redan invigde, snarare än en berättelse som kan fånga en bredare publik. Den har kraft i sitt material men faller på att den inte låter publiken känna närheten till människorna bakom dramat.
Titel: Built in Birmingham: Brady & The Blues
Format: Dokumentärserie i fem delar
Premiär: 1 augusti 2025
Huvudperson: Tom Brady, delägare i klubben
Regi/produktion: Steven Knight med lokal förankring i Birmingham
Tillgänglighet: Serien kan ses på Amazon Prime Video i Sverige
Betyg
