av Mikael Winterkvist | jan 21, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film
Efter nästan ett decennium är Jonathan Pine äntligen tillbaka. Den efterlängtade uppföljaren på Prime Video lyckas med konststycket att förvalta arvet från John le Carrés värld samtidigt som den placerar handlingen i en modern och betydligt mer komplex geopolitisk kontext.
Jonathan Pine är inte längre den oerfarna hotellchefen som kastas in i lejonets kula. I den nya säsongen möter vi en karaktär som är märkt av sina tidigare erfarenheter och bär på en tyngre melankoli. Tom Hiddleston visar återigen sin briljans genom att förmedla enormt mycket med små medel. Hans förmåga att växla mellan den polerade yrkesmannen och den underliggande oron är seriens fundament.
En värld i förändring
Där den första säsongen fokuserade på illegal vapenhandel i traditionell mening tar säsong 2 sikte på de dolda hoten i den digitala tidsåldern. Handlingen rör sig smidigt mellan lyxiga miljöer och mörka bakgator, vilket skapar den där specifika kontrasten som blivit seriens signum. Berättandet känns relevant och tar upp aktuella ämnen utan att förlora den klassiska spänningskänslan.
Visuell perfektion och regi
Produktionsvärdet är precis så högt som man kan förvänta sig. Varje bildruta känns som ett noggrant komponerat konstverk, från de karga landskapen till den kliniska elegansen i maktens korridorer. Regissörens förmåga att bygga upp långsam och krypande spänning gör att varje möte och varje blick får betydelse för händelseförloppet.
Nya motspelare och gamla skuggor
Även om Hugh Laurie lämnade ett enormt tomrum efter sig som Richard Roper, lyckas de nya antagonisterna skapa en egen form av hotfull närvaro. Det handlar mindre om personkult och mer om systematiska, ansiktslösa hot som känns ännu mer skrämmande i dagens samhälle. Dynamiken mellan Pine och de nya karaktärerna är välskriven och håller intresset uppe genom hela säsongen.
Betyg
av Mikael Winterkvist | jan 21, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film
Sam Nelson är tillbaka i en ny nervvrakande säsong på Apple TV+. Efter den dramatiska landningen i den första säsongen lyckas serien återigen fånga den där specifika känslan av maktlöshet och strategiskt tänkande som gjorde föregångaren till en succé.
Denna gång utspelar sig handlingen inte ombord på ett flygplan, men skaparna har lyckats behålla den klaustrofobiska atmosfären. Genom att flytta fokus till en ny kritisk situation utmanas Sams förmåga att förhandla under extrem press. Det är tydligt att manusförfattarna har lagt stor vikt vid att inte bara upprepa samma koncept utan istället skala upp insatserna.
Idris Elba bär handlingen
Idris Elba bevisar återigen varför han är perfekt i rollen som Sam Nelson. Hans förmåga att förmedla lugn mitt i ett totalt kaos är seriens största tillgång. I säsong 2 får vi se mer av hans karaktärs sårbarhet, vilket ger ett välkommet djup till den annars så effektiva förhandlaren. Dynamiken mellan de olika karaktärerna känns trovärdig och de nya tillskotten i rollistan bidrar med välbehövlig friktion.
Realtid som berättarknep
Serien fortsätter att använda realtidsformatet på ett sätt som driver tempot framåt utan att det känns forcerat. Varje avsnitt täcker en timme av händelseförloppet, vilket gör att du som tittare sitter på nålar genom hela säsongen. Det finns inga onödiga sidospår och varje dialog känns noga uträknad för att föra oss närmare upplösningen.
Produktion i toppklass
Som vanligt när det gäller Apple TV+ är produktionen oklanderlig. Ljudbilden och det precisa fotot förstärker känslan av att vara mitt i händelsernas centrum. Det är en tekniskt fulländad thriller som lyckas med konststycket att vara både underhållande och genuint spännande på samma gång.
Betyg
av Mikael Winterkvist | jan 20, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film
Rebecca Halls lågmälda men intensiva skådespelarinsats bär upp detta psykologiska drama som utforskar gränsen mellan verklighet och besatthet.
Berättelsen kretsar kring Claire, en lärare vars liv börjar falla samman när hon drabbas av ett lågfrekvent surrande ljud som ingen annan tycks höra.
En studie i isolering och sökande
Serien lyckas skickligt skildra hur ett till synes obetydligt fenomen kan förvandlas till en total livskris. Claires omgivning betraktar hennes lidande med en blandning av skepsis och välmenande medlidande, vilket snabbt driver henne mot social isolering. Det är en träffsäker skildring av hur svårt det är att kommunicera osynlig smärta i en värld som kräver konkreta bevis.
När Claire till slut hittar en grupp likasinnade som också hör ljudet skiftar serien fokus. Det som började som ett medicinskt mysterium övergår i en berättelse om gemenskap, sekterism och längtan efter att bli trodd. Dynamiken mellan de drabbade är obehaglig och fascinerande, då deras gemensamma upplevelse skapar ett band som är lika stärkande som det är destruktivt.
Atmosfärisk regi och teknisk briljans
Ljuddesignen spelar naturligtvis en avgörande roll och används med stor finess för att försätta tittaren i samma tillstånd som huvudpersonen. Det är inte ett verk som förlitar sig på billiga effekter utan snarare på en krypande stämning och ett långsamt tempo.
The Listeners är en serie som kräver tålamod men som belönar publiken med en djupt mänsklig historia om hur skört vårt förnuft kan vara. Den lämnar efter sig en känsla av osäkerhet och en obehaglig fråga: vad händer när det enda som ger ditt liv mening är något som omvärlden betraktar som en illusion?
|
The Listeners
Titel: The Listeners
Genre: Psykologiskt drama, thriller
Format: Miniserie
Avsnitt: 5
Skapad av: Jordan Tannahill
Regi: Janicza Bravo
Huvudroll: Rebecca Hall (Claire)
Land: Storbritannien
Språk: Engelska
Baserad på: Romanen The Listeners (2021) av Jordan Tannahill
Kan ses på: TV4
|
Betyg
av Mikael Winterkvist | jan 20, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film
Detta är inte din typiska historiska skildring av Katarina den storas väg till makten. Serien marknadsförs som en tidvis sann berättelse och det är precis den inställningen man bör ha när man kliver in i denna färgstarka och ofta brutala värld.
Tony McNamara, som även låg bakom manus till The Favourite, har skapat ett verk som dryper av svart humor och modern attityd. Det ska sägas direkt – det är skruvat, ordentligt skruvat och tv-serien har den stora fördelen att du i stort sett kan kasta dig in i vilket avsnitt som helst, du behöver inte ha hängt med tidigare för historien drar iväg åt alla tänkbara, och otänkbara håll.
Lysande prestationer i en galen hovmiljö
Elle Fanning är formidabel i rollen som den unga, naiva men ambitiösa Katarina. Hon anländer till det ryska hovet med huvudet fullt av upplysningstidens ideal, bara för att mötas av en verklighet som är betydligt smutsigare och mer barbarisk än hon kunnat föreställa sig. Mot henne står Nicholas Hoult i rollen som kejsar Peter, en roll han gör med en skrämmande men samtidigt märkligt underhållande blandning av arrogans och barnslig grymhet.
Deras dynamik är seriens motor. Hatet och de politiska spelen mellan paret skapar en ständig spänning som balanseras av en extremt rapp dialog. Det är både roligt och djupt obehagligt att se hur de rör sig genom ett hov där ett felaktigt ord kan leda till en avrättning lika snabbt som till en skål i vodka.
Modernitet förklädd i peruker och korsetter
Det som lyfter The Great över vanliga kostymdramer är dess vilja att vara anakronistisk. Musiken, språket och den politiska satiren känns modern och relevant. Istället för att fokusera på exakta årtal och historiska detaljer fokuserar serien på teman som maktmissbruk, jämställdhet och kampen för att förändra ett system inifrån.
Produktionsdesignen är praktfull med fantastiska miljöer och kostymer som förstärker kontrasten mellan den yttre skönheten och den inre ruttna moralen hos karaktärerna. Det är en serie som vågar ta ut svängarna ordentligt och som aldrig ber om ursäkt för sin vulgaritet eller sina blodiga vändningar.
|
Faktaruta – The Great
Titel: The Great
Genre: Satirisk komedi-drama, historisk fiktion
Format: TV-serie
Skapad av: Tony McNamara
Skådespelare: Elle Fanning, Nicholas Hoult,, Phoebe Fox, Gwilym Lee
Antal säsonger: 3
Antal avsnitt: 30
Originalvisning: 15 maj 2020–12 maj 2023
Originalkanal: Hulu
Land: USA, Storbritannien
Språk: Engelska
Finns att se i Sverige på: HBO Max
|
Betyg
av Mikael Winterkvist | jan 17, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter
Regissören David Michôd lämnar inga spår av glans i sin nya film Christy. Detta biografiska drama om boxningslegendaren Christy Martin är en av årets mest fysiska filmupplevelser. Sydney Sweeney gör en stor insats i en gestaltning som kräver både rå styrka och extrem sårbarhet. Filmen skildrar inte bara vägen till toppen av sportvärlden utan också det mörka fängelse som hennes privatliv utgjorde.
Historien tar oss från West Virginias gruvsamhällen till de största arenorna i Las Vegas. Christy blir snabbt en symbol för kvinnlig kraft i en mansdominerad sport. Bakom framgångarna döljer sig dock en destruktiv relation med tränaren och maken Jim Martin. Ben Foster spelar rollen med en hotfull närvaro som gör varje scen i deras hem nästan outhärdlig att bevittna.
Kontrasten mellan framgång och terror
Filmen lyckas balansera de explosiva boxningsscenerna med det tysta dramat utanför ringen. Boxningen framställs som Christys enda plats för kontroll medan hemmet är en plats för konstant terror. Michôd väljer att inte försköna våldet. Tittaren får uppleva de brutala följderna av ett liv styrt av kontrollbehov och undertryckt identitet. Denna balansgång gör att filmen känns mer som en psykologisk thriller än en traditionell sportfilm.
Sweeney imponerar med sin fysiska förvandling. Varje slag i ringen känns äkta och hennes blick förmedlar en tyst smärta som talar högre än replikerna. Filmen fokuserar särskilt på hur Christy Martin tvingades dölja sin sanna sexualitet för att passa in i den kommersiella bilden av en kvinnlig boxare. Detta lager av hemlighetsmakeri lägger ytterligare en tyngd till berättelsen om hennes överlevnad.
En uppgörelse med det förflutna
Berättelsens kulmen rör det fruktansvärda mordförsök som Christy utsattes för under 2010. Här växlar filmen tempo och blir en ren överlevnadshistoria. Det är en smärtsam men nödvändig skildring av den styrka som krävdes för att hon skulle kunna lämna sin förövare. Slutscenerna lämnar ingen oberörd och understryker att de svåraste matcherna ibland utspelas långt ifrån publikens jubel.
Christy är en film som vågar vara ful och ärlig. Den undviker de vanliga klyschorna om sportslig framgång och väljer istället att belysa priset för berömmelse i en våldsam miljö. Det är ett viktigt dokument över en kvinnas otroliga motståndskraft.
|
Titel: Christy
Originaltitel: Christy
Format: Långfilm
Genre: Drama, biografi, sport
Regi: David Michôd
Manus: David Michôd och Mirrah Foulkes>
Huvudroller: Sydney Sweeney, Ben Foster, Merritt Wever, Katy O’Brian, Ethan Embry, Chad L. Coleman
Produktionsland: USA
Språk: Engelska
Premiär: Planerad 2025
Kan ses i Sverige: Hyr/köpfilm
|
Betyg
av Mikael Winterkvist | jan 17, 2026 | Bluesky, Threads, Tipset: TV och Film, Twitter
Predator-serien tar nu ett steg in i framtiden. I den kommande filmen Predator: Badlands lämnar regissören Dan Trachtenberg jordens historia för att istället utforska en karg koloniplanet. Det mest radikala greppet är valet av huvudpersoner. Elle Fanning gestaltar två högavancerade androider, Thia och Tessa, vilket kastar omkull alla invanda föreställningar om hur en Predator-film ska fungera.
Valet att låta maskiner stå i centrum förändrar hela dynamiken i jakten. När den klassiska jägaren från rymden dyker upp möter den inte mänsklig skräck, utan kalkylerad logik och teknisk perfektion.
Två maskiner med olika syften
Thia och Tessa är inte bara kopior av varandra. De har olika programmering och syften, vilket skapar en intern spänning som löper parallellt med det yttre hotet. Thia är den taktiska hjärnan medan Tessa är byggd för styrka. Genom Elle Fannings dubbla rollprestation utforskas gränsen för när en maskin slutar följa kod och börjar utveckla något som liknar ett eget medvetande.
När Predatorn inleder sin jakt tvingas dessa två robotar att samarbeta på ett sätt som deras ursprungliga skapare kanske aldrig avsett. Det blir en strid där biologisk evolution ställs mot mänsklig ingenjörskonst.
En visuell nystart för franchisen
Filmen drar stor nytta av sin futuristiska miljö. Vi ser en värld som är både industriell och förfallen, vilket ger en perfekt fond för de brutala sammandrabbningarna. Eftersom huvudkaraktärerna är av stål och kretskort kan actionscenerna vara betydligt mer hänsynslösa än tidigare. Vi får se skador och reparationer som hade varit dödliga för en människa, vilket ger en ny teknisk dimension till striderna.
Predatorn själv har också tvingats anpassa sig. För att kunna jaga maskiner krävs nya metoder och vapen. Detta gör att även den mest inbitne fantasten får se nya sidor av den ikoniska utomjordingen. I botten finns också en familjehistoria där Predatorn skulle dödas därför att den ansågs vara för svag. Vi får mer bakgrund för npgot som tidigare uppfattades som ett känslokallt rymdmonster.
Intressanta
Predator: Badlands ser ut att bli en av de mest intressanta filmerna i serien på mycket länge. Genom att våga byta ut människan mot androider lyckas man behålla spänningen men addera ett nytt lager av science fiction. Det är en film som handlar om överlevnad, men också om vad det innebär att ha en vilja, oavsett om man är född eller byggd.
|
Titel: Predator: Badlands
Originaltitel: Predator: Badlands
Format: Långfilm
Genre: Science fiction, action
Regi: Dan Trachtenberg
Manus: Patrick Aison
Produktion: USA
Språk: Engelska
Kan ses i Sverige: Köp/hyrfilm
|
Betyg
