Quiz: Hur mycket kan du om kärlekens dag?

Quiz: Hur mycket kan du om kärlekens dag?

Är du en obotlig romantiker eller ser du mest den 14 februari som en dag i mängden? Nu får du chansen att glänsa med dina kunskaper om allt från romerska festivaler till moderna traditioner och klassiska kärleksfilmer. Det här quizet tar dig genom historien bakom Sankt Valentin, sanningen om geléhjärtan och ikoniska ögonblick på vita duken.

Oavsett om du firar med en partner, hänger med vänner på Galentine’s Day eller bara vill imponera vid fikabordet, ger det här quizet dig svaren på vad som egentligen ligger bakom alla röda rosor och kärleksförklaringar. Du får testa om du har koll på vilket land som gav oss traditionen med choklad eller vem som egentligen var Cupidos mamma.

Dra igång quizet och se om ditt hjärta slår extra hårt för allmänbildning!

Quiz: Allt från romerska helgon till röda rosor

Här nedanför hittar du frågorna som avgör om du är en sann expert på alla hjärtans dag. Du får reda på om dina kunskaper räcker hela vägen till en guldmedalj i romantik eller om du behöver läsa på lite till nästa år.

Läs mer

Hur allmänbildad är du – här är 2026 års version av Mackens Quiz

 

Quiz: Internet förr och nu

 

 

South Korea Seeks Multilingual Talent to Hunt Down K-Content Piracy * TorrentFreak

South Korea Seeks Multilingual Talent to Hunt Down K-Content Piracy * TorrentFreak

blank

South Korea’s copyright agency is recruiting 25 people to monitor foreign-language piracy sites for illegal copies of Korean movies, dramas, webtoons, and music. The work-from-home positions pay minimum wage, are open to applicants of any nationality, and list the ability to handle malware risks as a job requirement.

Källa: South Korea Seeks Multilingual Talent to Hunt Down K-Content Piracy * TorrentFreak

Apple Music pokes fun at latest Spotify price increase – 9to5Mac

Apple Music pokes fun at latest Spotify price increase – 9to5Mac

blank

Last month, Spotify announced a new round of price increases for subscribers in the United States and other countries. As the price increases start to go into effect starting with February renewals, Apple Music is poking fun at Spotify’s drama on social media.

Apple Music is also offering a free three-month trial right now.

Källa: Apple Music pokes fun at latest Spotify price increase – 9to5Mac

När de som kan något om AI är oroliga – borde inte vi vara det också?

När de som kan något om AI är oroliga – borde inte vi vara det också?

blank

Ledande AI-experter lämnar nu sina positioner hos giganter som OpenAI, Anthropic och Google i en växande protestvåg. Mrinank Sharma, säkerhetschef på Anthropic, är den senaste i raden att säga upp sig med varningen att företagets praxis inte längre rimmar med dess uttalade värderingar.

Mrinank Sharmasällar sig till Jan Leike, som tidigare lämnade OpenAI av samma anledning: upplevelsen att kommersiella genvägar prioriteras framför grundläggande säkerhetskrav.

Avhoppen handlar inte om missnöje med lön eller arbetsvillkor. Flera av dessa ingenjörer och forskare har tackat nej till omfattande optionsprogram och stora summor pengar för att kunna tala öppet om riskerna. Daniel Kokotajlo lämnade OpenAI och förlorade därmed betydande ersättning, med motiveringen att han ville kunna varna för AI-risker utan att vara bunden av lojalitetsavtal.

VD efterlyser striktare regler

Oron delas numera även på ledningsnivå. Under det internationella mötet i Davos nyligen höll Anthropics vd Dario Amodei ett anförande där han efterlyste hårdare och striktare lagstiftning kring AI. Budskapet var tydligt: utvecklingen går nu så fort att kommersialiseringen riskerar att köra över både säkerhet och integritet.

Under mötet i Davos betonade Dario Amodei att frivilliga åtaganden från företagens sida inte längre räcker till. Han efterlyste ett skifte från självreglering till bindande lagstiftning inom flera områden:

Statlig testning av modeller

Ett centralt förslag är att myndigheter måste få tillgång till de mest kraftfulla AI-modellerna för säkerhetstester innan de släpps på marknaden. Detta ska säkerställa att modellerna inte kan användas för att exempelvis skapa biologiska vapen eller genomföra storskaliga cyberattacker.

Ansvarsskyldighet för skador

Diskussionerna rörde även lagar som tydliggör att utvecklare av AI-modeller kan hållas juridiskt ansvariga för skador som deras system orsakar. Syftet är att tvinga fram en högre grad av försiktighet i utvecklingsfasen genom ekonomiska och juridiska incitament.

Krav på transparens kring träningsdata

Det finns ett starkt tryck på att införa striktare regler för hur data samlas in och används. Detta inkluderar krav på att företag öppet redovisar vilken typ av material som används för att träna modellerna, för att motverka upphovsrättsbrott och manipulation.

Internationell harmonisering

Amodei efterlyste ett ramverk som liknar det internationella samarbetet kring civil kärnkraft eller flygsäkerhet. Tanken är att förhindra att företag flyttar sin verksamhet till länder med svagare reglering, en så kallad ”kapplöpning mot botten”.

En växande lista av kritiker

Listan över experter som lämnat sina uppdrag på grund av etisk oro har blivit lång:

  • Mrinank Sharma – säkerhetschef på Anthropic. Avgick 2026 och varnade för att värderingar och praktik inte längre gick ihop samt att världen kan vara i fara.
  • Zoë Hitzig – arbetade med säkerhet och produkt på OpenAI. Lämnade efter oro för manipulation av användare och användning av privata uppgifter.
  • Daniel Kokotajlo – governance-forskare på OpenAI. Sade upp sig för att kunna tala öppet om AI-risker trots att han förlorade stor ersättning.
  • Daniel Ziegler – forskare kopplad till OpenAI och tidigare DeepMind. Kritiserade att kommersialisering prioriteras framför säkerhet.
  • Steven Adler – säkerhetsforskare på OpenAI. Lämnade och kritiserade företagets riskhantering.
  • Rosie Campbell – säkerhetsforskare på OpenAI. Avgick på grund av oro kring beredskap inför avancerad AI.
  • Geoffrey Hinton – pionjär inom neurala nätverk på Google. Lämnade för att kunna varna för risker som desinformation och samhällspåverkan.
  • Jan Leike – alignment-forskare på OpenAI. Avgick och gick till ett mer säkerhetsfokuserat företag efter oro kring prioriteringar.

Gemensamt för dessa avhopp är beskrivningen av en bransch där beredskapen inför avancerad AI anses otillräcklig. När de individer som faktiskt bygger tekniken väljer att gå, skickar det en tydlig signal om att den interna kontrollen inte längre räcker till.

Så frågan är – om de som verkligen kan något om AI är oroliga – borde inte vi vara det också?

Källa: Forbes

Hur länge räcker Apples pengar?

Hur länge räcker Apples pengar?

blank

För att beräkna hur länge Apple klarar sig utan intäkter behöver vi titta på deras likvida medel ställt mot deras fasta och rörliga kostnader. Vid senaste rapporten hade Apple cirka 145 miljarder dollar i kassan.

Här är en uppskattning baserad på Apples nuvarande utgiftstakt.

Utgifterna i fokus

Apples totala rörelsekostnader (Operating Expenses) ligger på ungefär 14–15 miljarder dollar per kvartal. Dessa inkluderar forskning och utveckling (R&D) samt försäljning och administration (G&A). Utöver detta har de tillverkningskostnader, men om försäljningen upphör skulle behovet av att köpa in komponenter och producera nya enheter minska drastiskt.

Om vi utgår från att Apple behåller sin nuvarande organisation, betalar alla löner och fortsätter med all pågående utveckling, ser kalkylen ut så här:

  • Rörelsekostnader per månad: Cirka 5 miljarder dollar.

  • Långfristiga åtaganden: Apple har hyresavtal, licensavgifter och avtal med leverantörer som uppgår till miljardbelopp varje år.

Hur länge räcker pengarna?
  1. Full fart i organisationen: Om Apple fortsätter att driva företaget exakt som idag (utan att producera nya telefoner för försäljning) skulle kassan på 145 miljarder dollar räcka i drygt 29 månader, alltså nästan två och ett halvt år.

  2. Extrem sparlåga: Om Apple tvingades gå in i ett överlevnadsläge, drog ned på marknadsföring och pausade framtida projekt, skulle de sannolikt kunna sänka månadskostnaden till 2–3 miljarder dollar. Då skulle de kunna hålla ut i 4 till 6 år.

De dolda skulderna

Det finns dock en hake. Apple har en total skuld (Total Debt) på omkring 106 miljarder dollar. Om intäkterna försvinner helt skulle långivarna sannolikt kräva garantier. Om Apple tvingas betala av sina skulder direkt skulle kassan krympa till cirka 40 miljarder dollar.

I det scenariot skulle Apple bara ha kvar pengar för att driva verksamheten i ungefär 8 månader innan de tvingas ansöka om rekonstruktion eller konkurs.

Slutsats

Apple har en av världens starkaste balansräkningar. Utan en enda krona i inkomst skulle de kunna fortsätta vara en av världens största innovatörer i över två år innan det blir kritiskt. Det är en uthållighet som få andra företag i världshistorien kan matcha.

Här är bolagen som Apple skulle ha råd att köpa

Här är bolagen som Apple skulle ha råd att köpa

blank

Apples kassa är enorm, men den räcker inte till att köpa de allra största tech-konkurrenterna. Vid utgången av december 2025 (kvartalsrapporten i januari 2026) rapporterade Apple en kassa på cirka 145 miljarder dollar i likvida medel och säljbara värdepapper.

Här är en analys av vad dessa pengar faktiskt räcker till på dagens marknad.

Bolag Apple skulle kunna köpa kontant

Med 145 miljarder dollar på banken skulle Apple kunna svälja flera tunga namn i ett svep utan att behöva låna en krona:

  • Uber: Värderas till omkring 130–140 miljarder dollar. Apple skulle kunna köpa hela världens största taxitjänst för att säkra sin position inom transport och logistik.

  • Airbnb: Med ett börsvärde på cirka 90 miljarder dollar skulle Apple ha råd att köpa företaget och fortfarande ha över 50 miljarder dollar kvar.

  • Spotify: Marknadsvärdet ligger runt 80–90 miljarder dollar. Ett uppköp skulle ge Apple fullständig dominans över musikmarknaden.

  • Sony (hela koncernen): Sony värderas till ungefär 110–120 miljarder dollar. Här skulle Apple få både PlayStation-divisionen, en enorm filmkatalog och världsledande kamerasensorer.

Vad Apple INTE har råd med (kontant)

De största konkurrenterna är nu så extremt högt värderade att Apples kassa ser liten ut i jämförelse:

  • Nvidia & Microsoft: Båda dessa bolag har passerat 3 000 miljarder dollar i börsvärde. Apples kassa täcker knappt 5 procent av vad det skulle kosta att köpa dem.

  • Tesla: Med ett börsvärde på över 1 300 miljarder dollar är Tesla nästan tio gånger dyrare än Apples tillgängliga kontanter.

  • Netflix: Värderas till över 350 miljarder dollar. Apple skulle behöva mer än dubbla sin kassa för att genomföra ett sådant köp.

Strategiska hinder

Även om Apple har pengarna är det osannolikt att de gör sådana jätteaffärer av två skäl:

  1. Konkurrenslagar: Myndigheter i både EU och USA (FTC) skulle med stor sannolikhet stoppa ett köp av exempelvis Sony eller Spotify för att förhindra monopol.

  2. Aktieåterköp: Apple väljer oftast att ge pengarna tillbaka till sina ägare. Bara under det senaste kvartalet återförde de 32 miljarder dollar till aktieägarna genom utdelningar och återköp av egna aktier.