Dagen då den fria, obundna journalistiken dog i USA

Dagen då den fria, obundna journalistiken dog i USA

Historien om den amerikanska etern tar sin början under radions barndom då regeringen tvingades skapa ordning i det tekniska kaoset. Under 1920-talet sände stationer på samma frekvenser, vilket ledde till störningar som gjorde mediet nästan oanvändbart. Lösningen blev Radio Act of 1927 och senare Communications Act of 1934, vilka slog fast en princip som gäller än i dag: etern tillhör folket, inte företagen.

Eftersom det fanns ett begränsat antal frekvenser betraktades de som en knapp naturresurs. Staten lånade ut dessa frekvenser till privata nätverk som NBC och CBS helt gratis. Som motprestation krävde myndigheten Federal Communications Commission (FCC) att stationerna skulle sända i ”allmänhetens intresse, bekvämlighet och nödvändighet”. Det blev startskottet för en modell där kommersiell underhållning betalade för den samhällsnytta som nyheterna utgjorde.

Förlustaffär

Nyhetsredaktionerna fungerade under lång tid som nätverkens ”förlustaffär” för att behålla sina sändningstillstånd. Det fanns inget krav på att nyheterna skulle gå med vinst, utan de sågs som en form av hyra för att få sända underhållning och reklam på de attraktiva frekvenserna. Detta skapade en unik journalistisk kultur där ikoner som Edward R. Murrow och Walter Cronkite kunde arbeta med stora resurser utan samma kommersiella press som vi ser i dag.

Fairness Doctrine och objektivitet

För att säkerställa att ingen använde etern för politisk propaganda infördes år 1949 den så kallade Fairness Doctrine. Denna regel tvingade stationerna att inte bara rapportera om viktiga samhällsfrågor utan också att ge plats åt olika perspektiv. Det var detta regelverk som lade grunden för den amerikanska idén om nyhetssändningar som en objektiv och neutral tjänst till medborgarna. Nätverken visste att om de blev för ensidiga riskerade de att förlora sin licens vid nästa granskning.

Avregleringen som förändrade allt

Under 1980-talet började detta system att rämna under Reagan-administrationen. Argumentet var att uppkomsten av kabel-tv och fler kanaler gjorde att frekvenser inte längre var en knapp resurs. År 1987 avskaffades Fairness Doctrine, vilket innebar att nyhetsprogram inte längre behövde presentera flera sidor av en sakfråga.

Fairness Doctrine avskaffades formellt den 5 augusti 1987. Beslutet fattades av Federal Communications Commission (FCC) under ledning av dåvarande ordförande Dennis R. Patrick.

Utvecklingen skedde efter en lång tids press från Reagan-administrationen, som ansåg att regeln stred mot det första författningstillägget om yttrandefrihet. Myndigheten röstade enhälligt för att ta bort kravet på att sändningsföretag måste presentera kontroversiella frågor ur flera perspektiv. Denna förändring banade väg för framväxten av den moderna, åsiktsdrivna radio- och tv-journalistiken i USA.

Skifte

Detta skifte förvandlade nyheterna från att vara en samhällsplikt till att bli vinstdrivande produkter. Det öppnade dörren för de starkt nischade och åsiktsdrivna nyhetskanaler som dominerar det amerikanska medielandskapet i dag. Grundtanken om att tillgång till etern kräver motprestation i form av saklig information har därmed i praktiken försvunnit.

Läs mer

Jack Smith: Stormningen av Kapitolium hade aldrig skett utan Trump

 

Venezuela vid ett vägskäl – demokrati i ruiner och internationellt efterspel

 

Stämningar, hot och censur – så pressar Trump medierna till tystnad

 

Disney stoppade Jimmy Kimmel efter hot från FCC och Nexstar

 

The Hack: Brittiska pressens smutsiga hemligheter blir tv-drama

 

Välkommen till en värld där vi säljer din olycka och hittar på för att skapa innehåll

 

 

Sticket: Cynism, makt och rädslan för att sticka ut

Sticket: Cynism, makt och rädslan för att sticka ut

Filemaenadke2.jpg.

AI och ansvar

AI beskrivs som ett neutralt verktyg. När systemen gör fel skyller bolagen på tekniken. När de fungerar och tjänar pengar är det plötsligt innovation och genialitet. Ansvar verkar vara den enda delen som alltid saknas i affärsmodellen.

Fredspris

FIFA delar ut ett påhittat fredspris och klappar sig själva på axeln. Några veckor senare bombar mottagaren ett annat land – i direkt strid mot folkrätten. Det säger något om priset, men ännu mer om cynismen bakom det. När symbolpolitik delas ut utan krav, utan konsekvenser och utan verklighetsförankring förvandlas ”fred” till dekoration. Ett diplom i handen väger lätt när bomberna faller, och begreppet urholkas och hyckleriet blir officiellt.

Tech och makt

Teknikbolag säger sig vara för stora för att regleras men för viktiga för att ignoreras. De formar samhällen, opinioner och marknader utan att väljas av någon. Makt utan mandat har blivit norm.

Digital suveränitet

Europa talar om självständighet men äger varken plattformarna, molnen eller operativsystemen. Regler ersätter investeringar. Oberoende blir ett ord, inte en verklighet.

Övervakning

Övervakning införs aldrig fullt ut på en gång. Den kommer i små, rimliga steg. För säkerhet, för effektivitet, för bekvämlighet. När systemen väl är på plats finns det ingen väg tillbaka, bara nya ursäkter.

Aftonbladet

Aftonbladet skapar ett klickbete och låter Djurgårdaren Dick Axelsson sätta betyg på publiken i SHL. På förstaplats … (pukor och trumpeter) … Djurgården.

Den såg alla komma.

Snöflingor

Aftonbladet igen – ”Kändisarna anklagas för att sprida nidbild av sydostasiater” – Christer Lindarw, Victoria Skoglund, Magnus Skogsberg Tear med sin make samt Niklas och Jenny Strömstedt gör sig roliga på asiaters bekostnad, eller försöker göra sig roliga för ute i snöflingornas förlovade land (sociala medier) så reagerar naturligtvis någon och känner sig kränkt.

Plumpt, dumt, ogenomtänkt – möjligen – men rubriker i en av landets största dagstidningar?

Naturligtvis pudlar alla inblandade, klippet plockas bort och snart törs ingen jävel lägga ut någonting i sociala medier.

I landet ”Mellanmjölk och Brunsås” får ingenting sticka ut, någon stackare kan ju bli sårad.

Döp om Sverige till Slätstruket.

Jo, jag vet, jag som tillhör kategorin ”gammal, priviligerad, vit snubbe” kan inte, vet inte och förstår inte. Jag är förmodligen  rasist också.

Lokaltidningar

Konkurser, fastighetsaffärer, bolagsregistreringar och blåljusnotiser – det är den nya lokaltidnings-journalistiken. Material som tidigare användes som ”pluggar”, alltså som små korta notiser för att fylla ut en tidningssida där det fanns ett litet tomt utrymme förvandlas nu till nyheter med stora rubriker.

För att lokaltidningarna omvärderat innehållet och informationen?

Inte då.

Det går att skapa texter, automatiskt, av den typen av material då det plockas direkt ur myndigheternas databaser, därför blir det stora nyheter.

 

Läs mer

Sticket delar ut elaka julklappar till de som egentligen inte förtjänar några

 

Sticket: Så blev internet effektivt ointressant

 

Spridda skurar – virriga tankar

 

 

Exportera dina anteckningar med bibehållen struktur

Exportera dina anteckningar med bibehållen struktur

blank

Exportera stora mängder anteckningar från Apple Anteckningar, inklusive innehåll från iCloud, till format som HTML, LaTeX och Markdown.

Verktyget behåller din befintliga mappstruktur under hela processen. Stöd finns även för flera andra filformat för att säkerställa maximal kompatibilitet. Detta underlättar flytt av data till andra system eller skapande av lokala säkerhetskopior av viktiga dokument.

Apple Notes Exporter

Här är Magasin Mackens bästa tips för: macOS

Här är Magasin Mackens bästa tips för: macOS

blank

Apples macOS är ett komplext, avancerat operativsystem, ett äkta unix-system, som innehåller en mängd funktioner som du kan använda på olika sätt. Här är Magasin Mackens tip bästa tips för macOS.

För att du inte ska sitta och leta efter del funktioner så gäller några tips bara för macOS 26. Funktionerna finns inte i tidigare versioner. För att listan inte ska bli oändlig så har jag begränsat det till tio tips – mina favoriter.

Mellanslagstangenten

Tips från verkstaden: Ett underskattat macOS-knep som sparar tid varje dag

CTRL-T i Finder

Det här är en genväg, ett kortkommando för att öppna en ny tab i Finder – mycket amvändbart om du exempelvis ska flytta en fil mellan två platser.

Olika skrivbord i Mission Control – smarta hörn

Så får du ordning och reda i din Mac med virtuella skrivbord

Tips från verkstaden: Snabba upp ditt arbete på Mac med smarta hörn

Spotlight

Så hittar du det du söker efter i din Mac – här är Mackens guide för Spotlight

Genvägar

Genvägar-appen: Apples mäktigaste verktyg (som nästan ingen använder)

Stacks (högar)

macOS-knepet: Låt Macen organisera dina filer automatiskt med Högar

Olika färger på mappar

De flesta av oss är visuella i så måtto att vi ser bilder och färger innan vi ser text. Det kan du dra nytta av i macOS och använda olika färger för dina mappar. Röd för sådant som brådskar, grämt för sånt som är klart – och så vidare.

Högerklicka på en mapp, i mitten av menyn kan du välja färg.

Widgets

Så gör du skrivbordet smartare i macOS

Kortkommandon

Här är Magasin Mackens bästa trick och tips för din Mac

Apple Intelligence

Det finns ett riktighet bra skäl till att ladda ned och slå på Apple Intelligence – om du använder Apples Mail, e-postprogrammet. Apple Intelligence sorterar din brevlåda för inkommande mail och visar det som är viktigt medan du kan läsa allt annat senare.

‘Emily in Paris’ Renewed for Sixth Season at Netflix

After a season split between France and Italy, Emily in Parisis heading home.

Netflix has renewed the romantic dramedy starring Lily Collins for a sixth season. The pickup for Emily in Paris comes less than three weeks after season five premiered to typically solid viewing figures: The season racked up 26.8 million views worldwide (155 million hours divided by a running time of 5 hours, 47 minutes) over its first 11 days.

Källa: ‘Emily in Paris’ Renewed for Sixth Season at Netflix

X Faces Regulatory Scrutiny Over Grok-Generated Images

It looks like Elon Musk’s X could be in hot water again, as it continues to skirt regulations around potentially offensive content.

Over the last few weeks, a new trend has emerged on X, where X users prompt X’s Grok chatbot in-stream to convert images of people, mostly women, into naked or near-naked depictions of the same. That’s also veered into CSAM territory, with some users prompting Elon’s “unhinged” chatbot to strip down images of child actors to bikinis, or worse.

Källa: X Faces Regulatory Scrutiny Over Grok-Generated Images