Ska lagstiftare betala brottslingars böter?

av Mikael Winterkvist | feb 8, 2026 | Bluesky, Threads, Twitter

Miljöpartiet har betalat miljöaktivisters böter och nu senast så swishade Jimmie Åkesson, SD, böter och rättegångskostnader till Dumpens ansvariga utgivare Sara Nilsson. Kan vi nu bortse från vad domarna handlar om och renodla frågeställningen, så handlar det om huruvida lagstiftare ska betala brottslingars böter för att de gillar deras åsikter?

För det är där vi hamnar – när politiker och politiska partier bestämmer sig för att betala utdömda böter och rättegångskostnader. De som lagstiftare betalar för brottslingar vars åsikter de gillar.

Släpp nu diskussionen om svenska lagar för den är ett sidospår. Släpp diskussionen om hur bra eller hur dåligt svensk miljölagstiftning fungerar och tillämpas. Det här handlar inte om huruvida pedofiler går fria, om polisens resurser räcker till eller inte.

Ställs allt på sin spets så handlar det om huruvida enskilda har rätt att ta lagen i sina egna händer, och om de som stiftat lagarna som ligger till grund för domarna ska betala böter och rättegångskostnader – därför att deras åsikter ligger i linje med aktivisterna (om vi nu för en stund tillåter oss att kalla Dumpen för aktivister).

Börjar du försvara Dumpen eller miljöaktivisterna så har du redan kört i diket. Kastar du fram ett filosofiskt resonemang om civil olydnad så har du inte heller förstått vad frågan egentligen är.

Frågan i sig är inte så svår – ska politiker och politiska partier betala för brottslingar vars åsikter de gillar?

Den rättsliga grunden

Lagar i Sverige stiftas med stöd i regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen slår fast att all offentlig makt utgår från folket, att den lagstiftande makten utövas av riksdagen och att alla lagar måste respektera grundlagarna samt de fri- och rättigheter som där skyddas. En lag får aldrig strida mot grundlag. Om den gör det kan domstolar i vissa fall låta bli att tillämpa lagen.

Hur en lag stiftas – steg för steg

Initiativ Ett lagförslag kan komma från regeringen eller från riksdagsledamöter genom motioner.
Utredning Regeringen låter ofta genomföra en statlig utredning som analyserar frågan. Utredningen skickas på remiss till myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer.
Proposition Efter beredning lämnar regeringen ett färdigt lagförslag, en proposition, till riksdagen.
Utskottsbehandling Riksdagens utskott granskar förslaget och lämnar ett betänkande med rekommendation om att anta, ändra eller avslå lagen.
Beslut Riksdagen röstar. För vanliga lagar krävs enkel majoritet.
Utfärdande Regeringen utfärdar den beslutade lagen och den publiceras i Svensk författningssamling. IkraftträdandeLagen börjar gälla vid det datum som anges i lagen.

Särskilt om grundlagar

Grundlagar beslutas i två omgångar, med ett riksdagsval mellan besluten. Detta ska förhindra snabba eller tillfälliga förändringar av demokratins grundregler.

Sammanfattning

• Lagar stiftas med stöd i grundlag.
• Riksdagen fattar besluten.
• Processen är formell, flerstegsprövad och offentlig.
• Grundlagar kräver en särskilt skyddad beslutsordning.

Renodlas frågan så handlar det om huruvida lagstiftare ska betala böter och rättegångskostnader för de som brutit mot de lagar som politikerna varit med om att instifta eller beslutat om. Naturligtvis är det så att en enskild politiker inte suttit med och beslutat om alla lagar. De flesta lagar står sig över tid och de har flera år på nacken men likafullt: de är lagstiftare.

Gillar de inte en lag eller anser de att den inte tillämpas korrekt så finns det en checklista ovan. Jobba politiskt för att lagen ska ändras.

Återigen – detta handlar inte om miljöaktivister och huruvida det är rätt att göra som de gör, klistrar fast sig i vägbanan under rusningstrafik eller tar sig in på företags områden för att protestera. Den frågan är nämligen redan besvarad – nej, det är inte lagligt.

Det handlar inte om att rättfärdiga Dumpens verksamhet. Där har domstolen redan sagt sitt. Dumpens ansvarige utgivare fälls för grovt förtal. Juridiskt återstår en eventuell behandling i högre rätt, hovrätt, men innan den är gjord så är det tingsrättens dom som gäller.

Frågan är om politiker och politiska partier, lagstiftare, ska betala brottslingars böter?

Min åsikt

Jag har min åsikt klar – nej, ett blankt, enkelt nej. Är du lagstiftare och inte gillar en lag – jobba för att ändra på den.

Av samma skäl som jag har oerhört svårt för en pöbel med facklor och högafflar i händerna så ska folkvalda inte välja och vraka bland vilka lagbrytare som de vill stötta. Miljöaktivister tar lagen i egna händer, begår brott och riskerar att dömas. Detsamma gäller Dumpen som agerar utredare, åklagare och domare då de lockar pedofiler i fällan och hänger ut dem för att de tänkt begå övergrepp mot barn. Allt det kan med viss lätthet rättfärdigas men nu har domstol sagt sitt, vårt rättsväsende, och grunden för ett demokratiskt rättssamhälle är att vi respekterar våra lagar.

Vi kan naturligtvis ha åsikter om våra lagar, och vi ska ha åsikter om våra lagar, diskutera våra lagar – det är en viktig del av demokratin. Lagar vi inte gillar ska vi naturligtvis ändra på men en viktig princip är att det är rättsväsendet som utreder, åtalar och fäller dom – inte enskilda.

Lät det där högtravande så kan jag uttrycka det enklare – vi har ett rättsväsende: polis, åklagare och domstolar. De ska sköta tillämpningen av våra lagar.

Därför ska lagstiftare inte betala andras böter.