Tänk om dina program fungerade som en baksätespassagerare i bilen

av Mikael Winterkvist | feb 1, 2026 | Bluesky, Krönikor, Threads, Twitter

Du hoppar in i bilen, är lite sen och är lätt stressad. Du styr ut på vägen när bilen plötsligt kör in till kanten och skickar upp en dialogruta mitt på skärmen: ”Hur upplever du din körning så här långt?”

Irriterad så trycker du bort rutan, styr ut på vägen, ännu mera stressad, innan bilen gör om samma sak men nu med en ny dialogruta: ”Känner du till mina nya funktioner?”. 

Ponera att din bil verkligen skulle hålla på så här – hur länge skulle det ta innan du hackade mjukvaran för att få bilhelvetet att hålla käften?

Nu gör våra bilar inte så här, ännu, men våra program och appar gör det.

Liknelsen är briljant och jag ska inte på minsta sätt ta åt mig ären – den tillfaller Mike Swanson och hans blogg.

Gissel

Jag kan fylla på med irriterande popups på hemsidor, ett gissel som en del webbplatser tror är ett bra sätt att berätta saker, trots att det finns undersökningar som pekar mot att 80-90 procent av alla användare i varierande grad hatar dem.

Du kommer till en webbplats i akt och mening att läsa en text. Du har klickat på en länk i mail eller på en annan webbplats. Du tänker läsa en text, det är därför du är där. Några sekunder in i ditt läsande så slängs en stor ruta upp som vill veta vad du tycker om deras webbplats. Du förväntas nu att sätta betyg på din ”upplevelse” och du störs i dina försök att läsa texten.

För egen del ger jag webbplatsen det lägsta möjliga betyg och sedan lämnar jag webbplatsen, direkt, oavsett vad texten handlar om. Den är uppenbarligen designad och styrd av jubelidioter och de kan omöjligen skriva en text som jag behöver läsa. De bevisar ju dessutom eftertryckligt att texten inte är viktig, inte är värd att läsa eftersom de tycker att mitt betyg är viktigare.

Betyg

Detsamma gäller appar och program. Skickar de upp en ruta där jag ska sätta betyg så sätter jag konsekvent en stjärna eller ett lägre betyg om det är möjligt. Då spelar inte ingen roll hur bra jag egentligen tycker om programmet eller om jag har gett det fem bensinpumpar i min recension. Störande inslag ska bojkottas, saboteras i den mån det är möjligt.

Precis som Mike Swanson noterar i sin utmärkta text så fanns det en tid då du köpte ett program, installerade det och efter den första körningen så höll programmet käften. Du kunde få upp en del tips, första gången, men sedan slutade programmet att störa dig under drift utan gjorde det programmet förväntades att göra.

Så är det inte längre. Alla vill veta vad du tycker, Posten vill att du ska beskriva din ”upplevelse” av att hämta ett paket och hur du tycker att de har skött sig.

Min upplevelse inledes när jag sett mig i bilen i bilen nu på morgonen. Bilen var lite kall därför att jag hade glömt att slå på motor- och kupé-värmaren på morgonen men starten gick bra. Jag backade ut från parkeringen, svängde ut på stora vägen utan incidenter. det var begränsat med trafik så färden till utlämningsstället gick bra, utan intermezzon. Inne i affären fick jag vänta i drygt tre minuter innan det blev min tur. Jag plockade upp min QR-kod, scannade den i paketrobotens avläsare som sedan hämtade mitt paket. Sedan gick jag ut på parkeringen igen, styrde bilen mot hemmet, fick stanna för sammanlagt tre trafikljus innan jag kunde svänga in på parkeringen hemma.

Sammanfattningsvis en mycket fin upplevelse som jag skulle sätta en fyra på som betyg då jag fick mitt paket ganska snabbt och att det också var mitt paket och ingen annans paket.

Ungefär så.

Enkäter

Vi störs också av mail där företag vill veta vad vi tycker och eftersom de dessutom tjatar på dig om du inte svarar på enkäten så är det uppenbarligen vikit att de får veta vad vi tycker.

”Vill vill bara påminne dig om att du inte har svarat på vår enkät.”

Nej, varför i helvete skulle jag göra det?

Jag tar betalt för mitt tyckande och kostar 1 200 kronor i timmen, påbörjad timme. Skicka över 1 200 kronor exklusive moms så ska jag svara på era frågor.

Det hela blir lite extra tramsigt när du besökt en online-butik för första gången, köpt något men innan du hinner stänga ned webläsaren så landar det första nyhetsbrevet, inte sällan med en enkät där säljaren vill veta vad du tycker.

Tycker och tycker, jag har inte fått prylarna ännu men om jag hade fått det så hade ni fått högsta betyg, nu stör ni bara.

De här så kallade nyhetsbreven är också alldeles för ofta ett gissel. Det är innehållslösa uppmaningar om att köpa mer och speciellt amerikanska säljare tycks tro att kvantitet framför kvalitet är det som gäller. De skickar ett nyhetsbrev varannan, var tredje dag (lite lätt överdrivet), alla lika innehållslösa och befriade från substans.

Det första jag göls efter att ha handlat är att slå av nyhetsbrevet och blockera avsändaren vilket knappast kan vara det säljaren förväntar sig men det är där vi har hamnat. Säljare och allehanda andra jagar oss, vill få vår uppmärksamhet, skickar upp dialogrutor, skickar mail, nyhetsbrev och ber om våra åsikter. Allt medan vi startar annonsblockerare, aktiverar spamfilter, blockerar avsändare, slänger nyhetsbrev i skräpfiltret.

Det pågår ett krig därute – ett krig där bytet är vår tid och vår uppmärksamhet.

Läs mer

Nu tar EU äntligen tag i de vedervärdiga popup-rutorna