Safari i iOS 26 får nu ett av Apples mest kraftfulla integritetsskydd hittills. Webbläsaren aktiverar avancerat fingeravtrycksskydd i alla surfsessioner – inte bara i privat läge.
Funktionen gör att webbsidor får slumpmässigt varierad information om bland annat skärmstorlek, ljudprofil och grafikinställningar, vilket gör det svårare för spårningsföretag att skapa en unik profil för varje användare.
Safari tar också bort spårningsparametrar från länkar, som de vanliga utm_ och gclid-taggarna. Det gäller även när du öppnar länkar via appar som Mail och Meddelanden.
Apple beskriver ändringen som ett sätt att minska profilering och dold spårning på nätet utan att det påverkar själva surfupplevelsen. Funktionen slås på automatiskt i iOS 26 men kan stängas av under Inställningar → Safari → Avancerat → Avancerat spårskydd.
Amazon har köpt upp företaget bakom en kontroversiell Apple Watch-app som låter användare övervaka sina närståendes hälsa – utan att de alltid vet om det. Förvärvet gäller både appen och den tillhörande bärbara enheten Bee, som fått uppmärksamhet för sina långtgående funktioner och sin obehagliga precision.
Appen beskrivs som ett hjälpmedel för föräldrar, vårdnadshavare och anhöriga som vill hålla koll på puls, rörelsemönster och stressnivåer hos andra – i realtid. Användaren som bär enheten behöver inte aktivt ge samtycke varje gång information delas. Detta har väckt hård kritik från integritetsförespråkare och människorättsorganisationer.
Den lilla Bee-enheten liknar ett smycke och fästs direkt på kroppen eller i klockarmbandet. Den är utvecklad för att fungera tillsammans med Apple Watch, men säljs nu som en fristående hälsotracker med avancerad insyn i bärarens vardag. Informationen som samlas in skickas till en app där anhöriga kan följa mätvärden i detalj – något som jämförts med konstant övervakning.
Amazon har inte kommenterat köpeskillingen, men uppger att uppköpet är en del av företagets långsiktiga strategi för att stärka sin närvaro inom digital hälsa. Kritiker menar dock att Amazon i praktiken köper sig tillgång till ännu mer privat data om användare – data som potentiellt kan kopplas till både köpvanor och annan känslig information.
Teknikanalytiker menar att uppköpet signalerar en växande marknad för wearables som inte bara mäter hälsa, utan också relationer, beteenden och känslor. Samtidigt efterfrågar allt fler tydligare regleringar och lagstiftning kring vad sådana appar får göra och hur data hanteras.
Brave har valt att blockera Microsofts funktion Recall som standard i sin webbläsare för Windows. Recall introducerades 2024 och sparar automatiskt skärmdumpar från användarens aktivitet med några sekunders mellanrum. Bilderna lagras i en lokal databas som kan sökas i efterhand.
Funktionen har fått hård kritik från säkerhetsexperter eftersom informationen sparas okrypterad. Det innebär att skadlig programvara potentiellt kan få tillgång till hela innehållet. Microsoft har därefter justerat funktionen, men den är fortfarande i förhandsversion och endast tillgänglig på utvalda datorer.
Från och med version 1.81 av Brave signalerar webbläsaren att alla flikar är privata. Det gör att Recall inte registrerar någon aktivitet från Brave – oavsett om användaren har öppnat ett privat fönster eller inte. Andra webbläsare blockerar normalt endast i privat läge.
Användare som vill tillåta Recall igen kan själv välja att stänga av blockeringen i Bravest inställningar. Åtgärden påverkar inte vanliga skärmdumpar eller verktyg för tillgänglighet, endast Microsofts Recall-funktion.
Vill du inte bli kartlagd, stoppa Meta från att snoka på dig? Då får du vackert betala. Facebook och Instagram har infört en prenumerationsmodell där användare kan välja bort riktad reklam – mot en månadskostnad på cirka 80 kronor.
Alternativet är att låta företaget fortsätta kartlägga användarbeteende, platsdata och interaktioner för att sälja riktade annonser. Modellen är en direkt följd av EU:s integritetslagstiftning, som kräver att företag erbjuder ett verkligt alternativ till samtycke baserat på övervakning.
EU-kommissionen har ifrågasatt om Metas upplägg verkligen uppfyller kraven i dataskyddsförordningen GDPR. Enligt kommissionen kan det strida mot principen om frivilligt samtycke om användaren tvingas välja mellan att betala eller bli spårad. Det kan innebära att samtycket inte betraktas som giltigt, eftersom det sker under ekonomisk press.
Granskningen sker inom ramen för den nya Digital Markets Act (DMA), som syftar till att reglera dominerande plattformars makt. Om EU-kommissionen kommer fram till att Meta bryter mot reglerna kan företaget tvingas ändra affärsmodellen. Vid allvarliga överträdelser kan det även bli aktuellt med ekonomiska sanktioner på upp till tio procent av den globala årsomsättningen.
Den brittiska regeringens krav på att Apple ska öppna upp för tillgång till krypterad kunddata (bakdörr) kan komma att omprövas efter påtryckningar från USA.
Det handlar om ett krav som enligt lagstiftningen Investigatory Powers Act 2016 ger brittiska myndigheter rätt att begära tillgång till starkt krypterad information.
I januari utfärdade Storbritanniens inrikesministerium en teknisk kapacitetsavisering till Apple, där företaget ombads ge myndigheter tillgång till data som är skyddad med end-to-end-kryptering. Apple har valt att dra tillbaka sin avancerade dataskyddstjänst Advanced Data Protection (ADP) från den brittiska marknaden som ett direkt svar på detta krav. Företaget betonar att integritet och säkerhet är centrala värden i deras produkter och tjänster.
JD Vance
Enligt uppgifter till Financial Times är brittiska regeringskällor övertygade om att USA, däribland vicepresident JD Vance, utövar starkt tryck för att få Storbritannien att dra tillbaka sina krav. Vance har uttryckt kritik mot bakdörrar i tekniska system och pekat på riskerna med att skapa sårbarheter som kan utnyttjas av både inhemska och utländska hot.
Källor inom brittiska regeringen uppger att man nu aktivt söker alternativa lösningar för att tillmötesgå både säkerhetskrav och integritetsskydd, vilket kan innebära att kravet på bakdörrstillgång revideras eller skjuts på framtiden.
Apple har gått till domstol för att pröva lagligheten i inrikesministeriets krav. Initialt ville myndigheten att förhandlingarna skulle hållas hemliga, men domstolen beslutade att delar av processen ska vara offentliga, vilket öppnar för en bredare samhällsdebatt.
Frågor
Debatten om kryptering rymmer komplexa frågor där balansen mellan nationell säkerhet och individens rätt till privatliv står i centrum. Samtidigt som myndigheter efterfrågar verktyg för att bekämpa brottslighet och terrorism, varnar kritiker för att bakdörrar hotar säkerheten och förtroendet för digital teknik.
Fakta
Investigatory Powers Act 2016: Brittisk lag som ger myndigheter rätt att samla in och få tillgång till elektronisk kommunikation under vissa förutsättningar.
Advanced Data Protection (ADP): Apples tjänst för end-to-end-kryptering av iCloud-data som skyddar användarens information från obehörig åtkomst.
End-to-end-kryptering: En säkerhetsmetod där endast avsändare och mottagare kan läsa informationen, vilket förhindrar avlyssning eller insyn från tredje part.
Bakdörr: En dold åtkomstväg i ett system som kan användas av myndigheter för att komma åt krypterad data, men som också kan utgöra en säkerhetsrisk.
JD Vance: USA:s vicepresident som kritiserat brittiska regeringens krav på bakdörrstillgång i tekniska system.
Apple vs Inrikesministeriet: Pågående rättsprocess där Apple överklagar brittiska myndigheters krav på tillgång till krypterad data.
Flera tillägg till Chrome och Edge har avslöjats med att i hemlighet spionera på användare och manipulera sökresultat. Enligt säkerhetsföretaget Avast hade de skadliga tilläggen laddats ned över 2,3 miljoner gånger innan de upptäcktes.
Tilläggen utgav sig för att erbjuda funktioner som översättning, rabattkoder, tangentbordsstöd eller filnedladdning, men innehöll dold kod som samlade in information om vilka webbplatser du besökte, vilka annonser du klickade på och vilka söktermer du använde. De kunde också omdirigera sökningar till andra sidor för att generera annonsintäkter.
Flera av tilläggen låg ute under lång tid innan den skadliga koden aktiverades, vilket gjorde att de hann samla stora användargrupper. Koden laddades dessutom ned från externa servrar först efter installation, vilket försvårade upptäckt.
Google och Microsoft har nu tagit bort tilläggen från sina butiker. Säkerhetsforskare varnar dock för att fler tillägg med liknande beteende kan finnas kvar. Du rekommenderas att vara restriktiv med vilka tillägg du installerar – särskilt om de kräver omfattande behörigheter.
