av Mikael Winterkvist | nov 4, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads
37 procent av Sveriges befolkning över 16 år, motsvarande 3,2 miljoner personer, har använt generativa AI-verktyg under de senaste tre månaderna. Ökningen motsvarar 12 procentenheter jämfört med föregående år.
Utvecklingen inom artificiell intelligens går snabbt, både tekniskt och vad gäller användningen. Under det senaste året har AI blivit ett återkommande inslag i samhällsdebatten. Sedan 2024 ingår frågor om användningen av generativa AI-verktyg i SCB:s undersökning om befolkningens it-användning.
Resultatet
Resultatet från årets undersökning visar en tydlig ökning i användningen av generativa AI-verktyg mellan 2024 och 2025. Bland personer i åldern 16 år eller äldre har andelen som uppger att de använt dessa verktyg stigit från 25 till 37 procent. Män är fortsatt mer benägna att använda generativa AI-verktyg än kvinnor. Bland män ökade användningen från 29 till 41 procent, medan andelen kvinnor steg från 20 till 33 procent. Skillnaden mellan könen består, även om båda grupperna visar en tydlig ökning.
Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är markanta, men utvecklingen pekar uppåt i samtliga. Användningen är störst bland yngre. Under 2025 uppger 67 procent i åldern 16–24 år att de använt generativa AI-verktyg, jämfört med 55 procent året innan. I åldersgruppen 25–34 år har användningen ökat från 40 till 58 procent. Bland 45–54-åringar har andelen nästan fördubblats, från 23 till 43 procent, och i gruppen 55–64 år har den stigit från 11 till 23 procent. Användningen är fortfarande låg i de äldsta åldersgrupperna men ökar även där.
Generativa AI-verktyg
Generativa AI-verktyg har blivit en del av vardagen. Samtidigt har behovet av källkritik ökat. När AI kan skapa trovärdigt innehåll på några sekunder är det viktigare än någonsin att kunna granska och bedöma informationens tillförlitlighet.
Frågor om källkritik har varit en del av SCB:s undersökning om befolkningens it-användning sedan 2021 och ställs vartannat år. Resultaten visar att allt fler aktivt kontrollerar falsk eller tveksam information på internet. Mellan 2021 och 2025 har andelen som uppgett att de kontrollerat information de misstänkte var falsk eller tveksam ökat från 33 till 41 procent. Män gör detta i högre grad än kvinnor. Bland män har andelen ökat från 36 till 45 procent, medan kvinnornas andel stigit från 30 till 36 procent.
Undersökningen Befolkningens it-användning 2025 omfattar personer i åldern 16 år eller äldre. Insamlingen genomfördes mellan mars och juni 2025, och referensperioden avser de tre månader som föregick svarstillfället.
I Sverige har 96 procent av befolkningen över 16 år, motsvarande cirka 8,3 miljoner personer, använt internet under de senaste tre månaderna. Den största andelen internetanvändare finns bland personer upp till 74 år. Två procent av befolkningen uppger att de aldrig har använt internet. Gruppen är störst bland personer 85 år eller äldre, där 32 procent aldrig varit uppkopplade.
Irrelevant
58 procent av befolkningen över 16 år har inte använt generativa AI-verktyg under de senaste tre månaderna. Den vanligaste orsaken var att tekniken upplevdes som irrelevant för deras behov.
Under de senaste tre månaderna har 76 procent av befolkningen i åldern 16 år och äldre handlat på nätet. Bland personer mellan 75 och 84 år är andelen 50 procent, medan den sjunker till 26 procent i gruppen 85 år eller äldre.
46 procent av befolkningen över 16 år uppger att de har sett hotfulla eller nedvärderande inlägg på internet. Bland dessa var det särskilt vanligt att inläggen riktade sig mot personers politiska åsikter eller samhällsengagemang, något som 36 procent hade observerat. Diskriminerande inlägg kopplade till utländsk bakgrund, hudfärg eller etnicitet förekom också i hög grad. 30 procent hade sett sådana inlägg.
Webbtjänster
Under det senaste året har 23 procent av befolkningen över 16 år ansökt om förmåner eller rättigheter via offentliga webbtjänster eller appar. 22 procent har använt sådana tjänster för att ansöka om dokument eller intyg, och 44 procent har bokat tid hos en myndighet eller kommun via en webbplats eller app.
Bland personer över 16 år har 59 procent begränsat eller nekat åtkomst till sin geografiska plats, vilket är den vanligaste formen av integritetsskydd. 51 procent har nekat tillåtelse att använda personuppgifter för reklam eller annonsering. 28 procent uppger att de har läst sekretesspolicyn innan de lämnat ut personuppgifter, och lika många har kontrollerat att webbplatsen de besökte var säker.
Källa:
SCB – Sveriges officiella statistik
Läs mer
Därför är webbläsare med inbyggd AI är en säkerhetskatastrof
Nya siffror visar hur ChatGPT hanterar samtal om psykisk ohälsa
Cook bekräftar: Fler AI-partners på sikt för Apple Intelligence
av Mikael Winterkvist | nov 2, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads, Twitter
Microsofts kvartalsrapport för perioden som slutade den 30 september visar att OpenAI gått med en förlust på minst 11,5 miljarder dollar under kvartalet. Uppgiften gömmer sig i bolagets officiella inlämning till den amerikanska finansmyndigheten SEC.
På sidan 9 i dokumentet står att Microsoft har ett investeringsåtagande i OpenAI Global, LLC på totalt 13 miljarder dollar, varav 11,6 miljarder redan betalats ut. Investeringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att Microsofts resultat direkt påverkas av OpenAIs vinster eller förluster. Det skiljer sig från marknadsvärdering, där tillgångar justeras efter uppskattat marknadsvärde. Kapitalandelsmetoden används när ett bolag har ett betydande men inte kontrollerande ägande i ett annat företag.
Nettoresultat
Längre fram, på sidan 33, framgår att Microsofts nettoresultat och vinst per aktie påverkades negativt av OpenAIs förluster. Effekten var en minskning av nettoresultatet med 3,1 miljarder dollar och en minskning av vinsten per aktie med 0,41 dollar. Året innan var motsvarande siffror 523 miljoner respektive 0,07 dollar.
I ett annat SEC-dokument från tisdagen bekräftas att OpenAI nu formellt övergått till att bli ett vinstdrivande bolag. Där framgår också att Microsoft äger 27 procent av OpenAI. Enligt kapitalandelsmetoden innebär det att Microsoft ansvarar för 27 procent av OpenAIs förluster. Eftersom Microsoft redovisar en minskning av sitt resultat med 3,1 miljarder dollar på grund av OpenAI-investeringen innebär det att OpenAIs totala förlust under kvartalet uppgick till omkring 11,5 miljarder dollar. Microsoft har endast kommenterat att siffran gäller bolagets nuvarande räkenskapsår, som började den 1 juli, vilket betyder att det rör sig om en kvartalsförlust – inte en niomånadersperiod.
Kan vara större
Förlusten kan i själva verket vara ännu större. På sidan 37 i samma dokument anges att Microsofts förlust efter skatt var 3,1 miljarder dollar, men före skatt hela 4,1 miljarder. Enligt Wall Street Journal ägde Microsoft dessutom 32,5 procent av OpenAI under kvartalet, innan omvandlingen till ett vinstdrivande bolag. Räknar du med den andelen pekar siffrorna mot en kvartalsförlust på över 12 miljarder dollar.
Det är en enorm summa för OpenAI, särskilt med tanke på att företaget enligt uppgift dragit in endast 4,3 miljarder dollar i intäkter under årets första sex månader. För Microsoft, som tjänade 27,7 miljarder dollar i nettoresultat bara under det senaste kvartalet, är det däremot ingen ekonomisk katastrof.
Det hela påminner om hur de stora teknikbolagen fortsätter driva upp AI-ekonomin, trots att bubblan växer för varje kvartal. OpenAI har inte kommenterat uppgifterna, men skulle något i beräkningen vara fel lär svaret inte dröja.
Den nya siffran på 11,6 miljarder dollar i utbetald finansiering är också en nyhet i sig. Tidigare hade Microsoft endast redovisat sitt åtagande – inte hur mycket som faktiskt betalats ut.
Källa: The Register
av Mikael Winterkvist | okt 31, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads
Grammarly finns inte längre – åtminstone inte till namnet. Det AI-drivna skrivverktyget som grundades 2009 har nu absorberats i en ny plattform med namnet Superhuman. Förändringen kommer efter att Grammarly tidigare i år köpte Superhuman Mail och sedan tog det ovanliga steget att anta det förvärvade bolagets namn i stället för tvärtom.
Superhuman samlar Grammarly, Superhuman Mail och AI-assistenten Coda (som Grammarly köpte 2025) i en gemensam produktivitetssvit. Användare får tillgång till alla tre verktyg i samma abonnemang. Företaget lanserar även en ny AI-assistent kallad Superhuman Go, som ingår i varje abonnemangsplan och är inbyggd i Grammarly-tillägget för Chrome och Edge.
Superhuman Go kan hjälpa till att skriva professionella mejlsvar, hämta information och boka möten. Vid lanseringen fungerar den med Google Workspace och Microsoft Outlook. Assistenten är tänkt att alltid finnas i bakgrunden och föreslå förbättringar utan att du behöver be om hjälp.
Omvandla
Superhuman planerar dessutom att utöka funktionerna i Coda och Superhuman Mail. Målet är att kunna omvandla idéer från möten till utkast och organisera inkorgen efter schema. Visionen bakom namnbytet är att du inte längre ska se Grammarly som en fristående skrivassistent, utan som en del av en större helhet med flera verktyg som samarbetar för att öka produktiviteten.
Alla som tidigare använde Grammarly får nu tillgång till Superhuman Go, och hela sviten erbjuds i flera olika abonnemang. Pro-planen kostar 12 dollar i månaden (faktureras årligen) och inkluderar obegränsade styckeomskrivningar och översättningar på 19 språk – en funktion Grammarly lade till tidigare i år. Business-planenkostar 33 dollar i månaden (faktureras årligen) och inkluderar Superhumans e-postklient.
av Mikael Winterkvist | okt 30, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads
OpenAI har lanserat en ny uppdatering av sin AI-videoapp Sora, som nu gör det möjligt att skapa längre och mer berättande videor. Appen utvecklas snabbt till ett socialt nätverk för AI-genererat videoinnehåll och får nu flera nya funktioner för kreativa användare.
Sora är en inbjudningsbaserad app där användare kan skapa realistiska, filmiska eller anime-liknande videor med AI, inklusive synkroniserat tal och ljudeffekter. Den största nyheten i den senaste versionen är funktionen för karaktärscameos, som låter användare skapa återanvändbara figurer baserade på valfritt videoklipp – antingen från den egna kamerarullen eller tidigare Sora-produktioner. Figurerna kan sedan taggas in i framtida videor.
Varje karaktär får ett namn, ett användarhandtag och anpassningsbara delningsinställningar. Användaren kan välja att hålla dem privata, dela dem med följare eller göra dem tillgängliga för alla. Uppdateringen lanseras med färdiga exempel, bland annat Halloween-inspirerade figurer som Frankenstein, Dracula, Häxan och Spöket.
Slå samman
En annan nyhet är videostitching, som gör det möjligt att slå samman flera klipp till en sammanhängande sekvens. Dessutom införs community-topplistor som visar vilka videor som remixas mest och vilka karaktärer som används oftast.
OpenAI har samtidigt tillfälligt slopat inbjudningskravet och öppnat registreringen i USA, Kanada, Japan och Sydkorea under en begränsad period. Appen finns nu även tillgänglig i Thailand, Taiwan och Vietnam.
Satsningen har redan lett till juridiska problem. Plattformen Cameo har stämt OpenAI för varumärkesintrång, eftersom Sora använder ordet “cameo” för sin nya funktion.
Sora lanserades för bara några veckor sedan och nådde över en miljon nedladdningar snabbare än ChatGPT, trots att appen initialt endast var tillgänglig i två länder.
Källa: TechCrunch
av Mikael Winterkvist | okt 30, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads
Meta försöker få en stämning mot sig nedlagd efter anklagelser om att ha laddat ner pornografiskt material olagligt för att träna sina AI-system. Företaget hävdar att materialet som laddats ner snarare använts för privat bruk och att det inte finns några bevis för att vuxenmaterial använts i AI-träning.
Bakgrunden är en stämning från Strike 3 Holdings och Counterlife Media, bolagen bakom vuxenvarumärken som Vixen, Tushy, Blacked och Deeper. Enligt deras uppgifter ska Meta ha laddat ner minst 2 369 filmer sedan 2018 för att träna ett internt AI-system. Bolagen påstår dessutom att Meta använt ett dolt nätverk av omkring 2 500 IP-adresser för att dölja spåren.
Meta tillbakavisar uppgifterna och begär att hela målet ska ogillas. Företaget menar att de påstådda nedladdningarna skedde flera år innan Meta började forska på stora språkmodeller eller generativ video, något som inleddes först 2022. Det hänvisar också till att Metas egna användarvillkor förbjuder all generering av vuxenmaterial.
Spårats
Företaget förklarar att de få nedladdningar som spårats – i genomsnitt 22 per år över många IP-adresser – talar för privat användning, inte systematisk datainsamling. Med tiotusentals anställda, entreprenörer och externa besökare som dagligen använder nätverket anser Meta att det är omöjligt att fastställa vem som laddat ner något.
Strike 3 kräver 359 miljoner dollar i skadestånd och hävdar att materialet användes för att utveckla en dold vuxenversion av Metas AI-system Movie Gen. Meta beskriver stämningen som orimlig och menar att Strike 3 är känt för att driva utpressningsliknande upphovsrättsprocesser.
Källa Techspot
av Mikael Winterkvist | okt 28, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads
Elon Musks AI-bolag xAI har lanserat Grokipedia, en AI-genererad konkurrent till Wikipedia. Projektet beskrivs som ett steg mot företagets mål att ”förstå universum” och marknadsförs som en förbättrad version av det klassiska uppslagsverket.
Musk meddelade lanseringen redan i september men försenade starten för att, enligt honom, ”rensa bort propaganda”. När sidan öppnade den 27 oktober hade flera användare svårt att komma in, och sajten blockerades tillfälligt.
Konservativa perspektiv
Vid lanseringen upptäckte WIRED att Grokipedia innehåller långa AI-genererade texter som till tonen liknar Wikipedia men där flera artiklar ger uttryck för konservativa perspektiv och ifrågasätter etablerade medier. Vissa av texterna innehåller även historiska fel och vinklade beskrivningar. Artikeln om slaveriet i USA lägger fokus på ideologiska rättfärdiganden av slaveriet och kritiserar The 1619 Project för att felaktigt ha framställt slaveriet som kärnan i USA:s utveckling.
Flera ämnen behandlas ur en tydligt politisk vinkel. Vid sökning på ”gay marriage” dök ingen artikel upp, men användaren fick i stället förslaget ”gay pornography”. Den artikeln hävdar felaktigt att spridningen av pornografi förvärrade aids-epidemin under 1980-talet och kopplar homosexuella relationer till smittspridningen.
Artikeln om transpersoner använder uttrycket ”transgenderism” och beskriver transkvinnor som ”biologiska män”. Texten hävdar att sociala medier kan fungera som en ”smitta” som ökar antalet transpersoner, och framställer transfrågor som ett hot mot kvinnors trygghet och rättigheter.
Kritik
Även medier och journalister får kritik i Grokipedia. Artikeln om WIRED hänvisar till Elon Musks tidigare uttalanden om tidningen, där han kallat den ”vänsterpropaganda” och anklagat den för att ha övergett teknikjournalistiken till förmån för ideologiskt styrda berättelser. Artikeln om Donald Trump kritiserar CNN och The New York Times för att ensidigt skuldbelägga republikanerna under den pågående budgetkrisen i Washington.
Grokipedia innehåller mycket långa texter. Artikeln om Elon Musk omfattar nästan 11 000 ord och över 300 källhänvisningar, med avsnitt som ”Criticisms of Regulation and Woke Culture” och ”Advocacy for Multiplanetary Life and Population Growth”. Motsvarande Wikipedia-artikel är drygt 8 000 ord.
Sökförslagen i Grokipedia ger ytterligare en bild av inriktningen. En sökning på Elon Musk visar bland annat ”Elon Musk filmography”, medan en sökning på OpenAI-chefen Sam Altman ger förslaget ”Removal of Sam Altman from OpenAI”, en hänvisning till händelsen 2023 då Altman tillfälligt avsattes av företagets styrelse.
Lanseringen av Grokipedia väcker frågor om hur AI-modeller används för att forma kunskap, påverka historiska tolkningar och förstärka politiska perspektiv.
Källa: Wired
Läs mer
Musk-AI läcker: Hundratusentals privata samtal låg öppet på nätet
Bedragare på X utnyttjar Grok för att sprida skadliga länkar
