av Mikael Winterkvist | feb 12, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads

Europeiska unionen kommer att satsa 200 miljarder euro (206,15 miljarder dollar) i investeringar i artificiell intelligens när unionen nu försöker komma ikapp USA och Kina i kapplöpningen om att träna och utveckla de mest komplexa modellerna.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger i ett uttalande att unionen vill stärka sin förmåga att konkurrera med USA och Kina inom AI. Planen – kallad InvestAI – inkluderar en ny fond på 20 miljarder euro för så kallade AI-gigafabriker, anläggningar som är beroende av kraftfulla chips för att träna de mest komplexa AI-modellerna.
Ledande
– Vi vill att Europa ska vara en av de ledande AI-kontinenterna, och detta innebär att vi måste omfamna ett liv där AI finns överallt, sa von der Leyen vid AI Action Summit i Paris.
Uttalandet kommer en dag efter det att mer än 20 investerare, inklusive Blackstone, KKR & Co och EQT, öronmärkt 150 miljarder euro för AI-relaterade möjligheter i Europa under de kommande fem åren. Von der Leyen sa vidare att kommissionen vill komplettera den privata ansträngningen med 50 miljarder euro genom InvestAI-initiativet, inklusive en gigafactory-fond.
USA
EU-löftet kommer en månad efter att Washington tillkännagav Stargate, ett AI-joint venture som syftar till att bygga datacenter i USA för OpenAI. OpenAI, SoftBank Group, Oracle och MGX är de första aktiefinansierarna i Stargate, medan Arm, Microsoft och Nvidia är teknologipartners. Företagen åtar sig 100 miljarder dollar initialt och planerar att investera upp till 500 miljarder dollar under de kommande fyra åren.
av Mikael Winterkvist | feb 11, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads

Brittiska BBC, har gått igenom och analyserat hur de stora AI-lösningarna hanterar, summerar och sammanfattar nyheter och kommit fram till att mycket ofta så förvrängs innehållet i de medierna rapporterar.
En av huvudfunktionerna i Apple Intelligence är att summera och sammanfatta nyheter, hemsidor och annan information och BBC har flera gånger påtalat att Apples AI-lösning lämnar helt felaktiga sammanfattningar.
Apple får hård kritik för sina AI-summeringar av nyheter
Nedslående
BBC har gått igenom en stor mängd summeringar som gjorts av flera AI-lösningar och resultatet är nedslående:
• 51 % av alla AI-svar på frågor om nyheterna bedömdes ha betydande problem (felaktigheter) i någon form.
• 19 % av AI-svaren som citerade BBC-innehåll introducerade faktafel – felaktiga fakta, uppgifter, siffror och datum.
• 13 % av citaten från BBC-artiklar var antingen ändrade från originalet källa eller inte finns i den citerade artikeln.

Anmärkningsvärda fel
Ur journalistisk synvinkel så är det mycket anmärkningsvärda fel som lösningarna gör när de ska summera en text eller en färdig rapportering.
- Citat förvrängs eller läggs till trots att de inte finns i den ursprungliga texten.
- Innehållet förvrängs och är på alla avgörande punkter helt felaktigt
När journalister, bland annat de som skrivit texterna, har gått igenom i efterhand för att rangordna problemen så blir betygen för AI-lösningarna låga:

När BBC ställer konkreta frågor till AI-lösningarna så visar det sig att den information de förmedlar inte heller går att lita på. Viktiga fakta utelämnas, förvrängs och är ofullständiga. En del av den information som lämnas kan dessutom anses vara vinklad och allt annat än objektiv.
Undersökningen
BBC slutsats är – lita inte på AI-lösningarna.
av Mikael Winterkvist | feb 9, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter

Nyligen offentliggjorda brev (mail) visar att Meta tränat sina AI-lösningar på piratkopierade böcker och att det handlar om mycket stora mängder som laddats ned, i storleksordningen närmare 82 terabytes.
Meta har erkänt att de att har laddat ned ett arkiv, LibGen, som inkluderar tiotals miljoner piratkopierade böcker men omfattningen och hur hur Meta har använt upphovsrättsligt skyddade böcker för att träna sina olika AI-lösningar har inte varit kända, förrän nu.
I don’t think we should use pirated material. I really need to draw a line there.
Nu har interna mail, inifrån Meta, offentliggjorts då den grupp av författare som stämt Meta har lagt fram sin bevisning och utredning inför domstolen.
”minst 81,7 terabyte data över flera skuggbibliotek genom sajten Anna’s Archive, inklusive minst 35,7 terabyte data från Z-Library och LibGen”
Meta har laddat ned informationen med Torrent-protokollet vilket innebär att Meta inte bara har laddat ned piratkopierade böcker utan även medverkat till att böckerna har kunnat spridas vidare. Torrent-protokollet innebär att, samtidigt som du laddar ned data, så hjälper du också till att dela data, skicka samma data vidare till andra.
Ifrågasatt
Can we load libgen data using Meta IP ranges? Or should we use some vpn?
Av alla de interna brev som nu har offentliggjorts så framgår det också att hanteringen av piratkopior inom Meta inte varit okontroversiell. Flera anställda som jobbat med AI-lösningarna har ifrågasatt det etiska, moraliska och lagliga i att träna AI-lösningar med piratkopierade, olagliga kopior.
Torrenting from a corporate laptop doesn’t feel right.
Författarna som stämt Meta menar att den nu offentliggjorda kommunikationen inte bara visar att meta använt sig av piratkopior utan att ordern att göra det kom ända uppifrån toppen av Meta, vilket involverar Mark Zuckerberg.
Här kan du läsa inlagan till domstolen (pdf)
Dölja
Enligt författarnas uppgifter så har Meta försökt att dölja var informationen skickades ifrån när de piratkopierade böckerna laddades ned genom att se till att Facebooks servrar inte dök upp i informationen i torrentströmmarna.
Meta å sin sida har bestridit att böcker spridits vidare och hävdar:
”kärandena åberopar inte ett enda fall där någon del av någon bok i själva verket laddades ner av en tredje part från Meta via torrent, än mindre att målsägandens böcker på något sätt distribuerades av Meta.”
av Mikael Winterkvist | feb 8, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter

Europa riskerar att halka hopplöst efter i AI-kapplöpningen på grund av alla regler, lagar och förordningar. EU måste plocka bort alla regler – det är så det brukar låta i debatten men är det verkligen hela bilden?
Magasin Macken har tagit sig en titt på AI-utveckligen här hemma och vad Europa har hittat på och hur framtiden kan se ut, med betoning på ordet kan för som alla fått lära sig den senaste tiden – mycket kan ändras blixtsnabbt.
Lanseringen av kinesiska DeepSeek, en app, en tjänst och en Open Source-lösning, öppen källkod och gratis, har skakat om hela branschen vilket är ett ”understatement”. Nvidia tappade i runda slängar 600 miljarder dollar i aktievärde då det sades att DeepSeek inte använde Nvidias vassa grafikkort för att driva sin tjänst.
Paniken
När den värsta paniken lagt sig så visade det sig att DeepSeek inte riktigt gick att ”köra på tio år gammal hårdvara” och AI-lösningen vägrade också att svara på i stort sett alla känslig frågor om hemlandet Kina. Det är en rätt hårt censurerad AI-lösning visade det sig. När den sedan sattes på ytterligare prov så svarade den inte helt sällan fel. DeepSeek var inte riktigt så bra som den utmålades som men den visade att det förmodade amerikanska försprånget inte alls vara så stort, som inte minst, de amerikanska AI-bolagen fått oss att tro.
Det finns en lång rad europeiska bolag som jobbar med olika AI-lösningar (naturligtvis) och det finns även en koalition, en europeiska allians som har grundats med målet att skapa ett alternativ till teknikens vanliga ordning. Det där lät kanske något flummigt men OpenEuroLLM har satt upp lite andra mål och riktlinjer för sin utveckling av AI-lösningar än vad som är helt vanligt i branschen. För att stödja dessa mål bygger OpenEuroLLM en familj av högpresterande, flerspråkiga stora språkmodeller. Modellerna kommer att finnas tillgängliga för kommersiella, industriella och offentliga tjänster är det sagt.
Ledande
I koalitionen finns över 20 ledande europeiska forskningsinstitutioner, företag och högpresterande datorcentrum (HPC) med som medlemmar som leds av Jan Hajič, en datorlingvist vid Charles University, i Tjeckien, och Peter Sarlin, en av grundarna av Silo AI, Europas största privata AI-labb, som köptes förra året av den amerikanska chiptillverkaren AMD för 665 miljoner dollar.
Runt medlemmarna finns andra bolag, tjänster och funktioner som kommer att bidra med arbetat att utveckla de olika lösningarna. Här finns Aleph Alpha, ett av de ledande bolagen inom Tysklands AI-sektor, Finlands CSC, som äger en av världens mest kraftfulla superdatorer, och Frankrikes Lights On. Här finns även Barcelonas Superdator Center, en rad universitet och AI Sweden det svenska nationella centret för tillämpad artificiell intelligens.
När det gäller den sistnämnda organisationen så lyder presentationen:
Vårt uppdrag är att accelerera användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och för alla som bor i Sverige. Vi har en bred finansiering, är inte vinstdrivande, och samarbetar med våra över 150 partner från både privat och offentlig sektor samt akademi.
Kollektiv
Nu vore det fel att beskriva AI-satsningarna inom EU som någon slags kollektiv och jämföra det med USA:s utveckling som i första hand sker inom privata och börsnoterade bolag. Riktigt så enkel är inte bilden men USA saknar en liknande sammanslutning vilket inte är detsamma som att den europeiska vägen framåt vare sig är bättre eller snabbare. Det vet vi faktiskt inte, ännu.
Projektet har en budget på över 52 miljoner Euro, motsvarande nästan 69 miljarder svenska kronor. I sammanhanget ingen jättebudget, men inte heller snålt tilltagen.
Enligt OpenEuroLLM ska modellerna, mjukvaran, data och utvärdering vara helt öppen. De kommer också att kunna finjustera och instruera instruktioner för specifika industri- och offentliga behov. Dessutom lovar alliansen att bevara både språklig och kulturell mångfald.
Vackra ord som vi inte heller vet om OpenEuroLLM kommer att lyckas med men oavsett det så är det projektets uttalade målsättning.
Fundament
Tanken är att utveckla basen, ett fundament, som sedan kan lämnas över till privata aktörer, universitet och andra att bygga vidare på. Den tunga, dyra utvecklingen av språkmodellerna ska göras inom projektet är det tänkt. Det är en viktig skillnad mellan Europa och USA och i så måtto kan sägas satt det finns en kollektiv idé här.
Sen återstår att se om projektet lyckas att kryssa mellan GDPR, upphovsrättsregler och andra regleringar inom EU men när det gäller pengar, projekt och resurser är EU och Europa med på banan i den här kapplöpningen.
av Mikael Winterkvist | feb 7, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads

Läckor har skvallrat om, att Apple har ett internt robotteam som arbetar med att bygga nya produkter för hemmabruk och nu, via en nyligen publicerad video, har Apple visat vad det skulle kunna handla om – en lampa.
Apple skriver:
Ickeverbala beteenden som hållning, gester och blick är väsentliga för att förmedla inre tillstånd, både medvetet och omedvetet, i mänsklig interaktion. För att robotar ska kunna interagera mer naturligt med människor bör robotrörelsedesign på samma sätt integrera uttrycksfulla egenskaper – såsom avsikt, uppmärksamhet och känslor – tillsammans med traditionella funktionella överväganden som uppgiftsuppfyllelse, rumsliga begränsningar och tidseffektivitet.
Lampan har AI-funktioner och kan följa efter en bok som du sitter och läser. Lampan kan påminna dig om att dricka vatten, ta reda på hur vädret ser ut, svara på frågor via Siri och vara något som går långt utanför en traditionell lampa.
av Mikael Winterkvist | feb 1, 2025 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter

An artificial high tech agent and robot solving advanced problems in a high tech urban environment – det var instruktionerna för att skapa bilden ovan.
Nu kommer den riktigt stora revolutionen och nyttan med AI – agenter. En AI-agent kan liknas vid en mer avancerad digital assistent som kan göra specifika saker – boka möten, leta reda på billiga resor, göra minnesanteckningar och liknande.
AI-agenter finns redan och det är här utvecklingen nu tar fart på allvar. Det har funnits liknande funktioner sedan länge men det finns en viktig skillnad, AI-agenter kan läsa in data, tolka den och fatta egna beslut. De lär sig också och utvecklas över tid till skillnad från automationsverktyg som följer fördefinierade regler.
Några exempel
AI-agenter kan:
- Ta emot en faktura och registrera den både i affärssystemet och i bokföringssystemet
- Göra avancerade sökningar i en databas och samla in och sammanställa uppgifter
- Boka möten och skicka en kallelse till de som ska vara med
- Göra sammanställningar, analyser och redovisa resultat
Det brukar sägas att AI-agenter är speciellt lämpade för repetitiva uppgifter – saker som du gör ofta och återkommande. En annan uppgift är exempelvis att gå igenom din dator, söka reda på uppdateringar, installera säkerhetsuppdateringar och sedan installera uppdateringarna utifrån de program som du använder mest – och avgöra om uppdateringarna ska installeras direkt eller om de kan vänta till inatt, medan du sover. Den typ av beslut som du själv kanske fattar när uppdateringar ska installeras.
Hotellrum
En AI-agent skulle även kunna boka ditt hotellrum, ge förslag på restauranger i närheten och leta reda på evenemang som du kan vara intresserad av. AI-agenten skulle boka en middag och ett teaterbesök, utifrån dina preferenser – för att ta ytterligare ett exempel.
En AI-agent skulle också kunna hjälpa en journalist, en forskare eller en utredare att snabbt samla in data, statistik och uppgifter för en rapport eller en text. En AI-agent skulle också kunna användas för att bygga en ny, skräddarsydd AI-agent som utför en speciell uppgift.
AI används för att utveckla AI.
Utvecklingen inom AI går nu i rekordfart, blixtsnabbt, och AI-funktioner som kan svara på frågor, skapa bilder, kommer snabbt att utvecklas, förfinas och bli bättre samtidigt som vi får mängder av avancerade funktioner som kan vara en hjälp i vår vardag. Det brukar talas om AI-funktioner på ”Ph.D.-level” – agenter som kan utföra uppgifter på en högre akademisk nivå kanske skulle kunna vara en passande översättning till svenska.
Det är ännu mer avancerade AI-agenter.
Superagenter
Det är en slags super-agenter:
- AI-verktyg utformade för att ta itu med röriga, mångskiktade, verkliga problem som mänskliga sinnen kämpar för att organisera och erövra.
- De kan inte bara hantera ett enda kommando utan har ett mål uppsatt. Superagenter hanterar stora mängder data, kan analysera olika alternativ och leverera ett resultat.
Vi tar exemplet med en resa igen men nu handlar det om att planera en hel resa – med besöksmål, middagar, teater och biobesök – allt hanterat av en Super-Agent som beställer, köper och sammanställer – en hel resa.
Dina instruktioner är ”Boka en resa, jag vill se en lättsam musical, äta gott och sova bra. Resan får inte kosta mer än 20 000 per person.”
Jobbar du som journalist så skulle du kunna be en Super-agent att samla in tillgängliga data om antalet skador på kabelbrott i Östersjön de senaste 10 åren, med platser, ägare av kablarna och resultatet av eventuella polisutredningar. Materialet innehåller också namn och telefonnummer till de du kan ringa för att ställa frågor.
Yrken
Det är idag svårt att överblicka i detalj vad den här utvecklingen kan komma att innebära men högst sannolikt så kommer den att betyda att yrken där det tidigare trots att AI-utvecklingen inte skulle innebära så stor påverkan kan komma att förändras dramatiskt. Det är intellektuella yrken, kommunikatörer, journalister, forskare, analytiker, programmerare, designers, tekniker och andra liknande yrken.
Jobb som tidigare inte har berörts lika påtagligt av den tekniska utvecklingen – fram till nu.
Det kommer att leda till att mängder av avancerade uppgifter kommer att utföras väsentligen mycket snabbare än idag. Sedan återstår det sedvanliga arbetat med ett säkerställa att den information som samlats in är vederhäftig, korrekt och att slutsatserna också är de rätta.
Oavsett det – vi kommer att göra mer avancerade saker snabbare och vad vi ska göra med all tid som frigörs då – det är som det brukar heta en helt annan fråga.
An artificial high tech agent and robot solving advanced problems in a high tech urban environment – det var instruktionerna för bilderna som illustrerar den här texten. Ett exempel på generativ AI.