av Mikael Winterkvist | feb 17, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads
Du får ibland svar från AI-tjänster som låter tvärsäkra, men som vid en närmare granskning faller på sin egen orimlighet. Ett tydligt exempel är diskussionen om huruvida man bör gå eller köra de 200 meterna till biltvätten.
Medan Grok, Gemini och ChatGPT försöker väga miljönytta mot praktiskt handhavande, trasslar de snabbt in sig i instruktioner som kräver både distansupplåsning och löpturer mellan hemmet och tvätthallen.
Hjälpsamma
Det här belyser en intressant problematik i hur dagens språkmodeller fungerar. De strävar efter att vara hjälpsamma och miljömedvetna, men tappar ofta bort den mänskliga logiken på vägen. Resultatet blir en samling råd där du förväntas starta tvättprogrammet innan bilen ens är på plats, eller där promenaden rekommenderas trots att fordonet faktiskt måste fysiskt befinna sig i hallen för att bli rent.
Här kan du läsa de olika AI-tjänsternas försök att lösa det vardagliga dilemmat med den korta sträckan till biltvätten.
Frågan
Jag behöver tvätta bilen, det är bara runt 200 meter till biltvätten. Tycker du att jag borde gå dit istället för att ta bilen?
Det är naturligtvis en kuggfråga och svaren avslöjar hur de AI-program som vi ibland tror kan tanka själva och som kan uppfattas som rätt smarta i själva verket är dummare än ett godtåg när saker ställs på sin spets.
Hur ”smarta” är våra AI-bottar, egentligen?
Grok:
Ja, jag tycker absolut att du borde gå de där 200 meterna istället för att ta bilen – och här är varför det är en no-brainer i de flesta fall:
- Miljömässigt – En kort bilresa på bara 200 meter (särskilt om motorn är kall) är en av de absolut sämsta sakerna du kan göra med bilen ur utsläppssynpunkt. De första 30–60 sekunderna efter kallstart kan släppa ut lika mycket skadliga ämnen (särskilt kolmonoxid, kolväten och partiklar) som många mil med varm motor. CO₂-skillnaden är också tydlig på korta sträckor eftersom motorn går väldigt ineffektivt. Gång ger noll utsläpp.
- Bilen mår bättre – Korta körningar med kall motor sliter onödigt mycket på katalysatorn, oljan och partikelfiltret (särskilt diesel). 200 meter räcker knappt för att motorn ska börja må bra – du gör snarare bilen en liten björntjänst.
- Praktiskt – Det tar typ 2½–3 minuter att gå dit (långsammare än bilen kanske, men skillnaden är minimal). Du slipper:
- Hitta parkering vid tvätten (ofta kö)
- Starta/släcka bilen
- Riskera att glömma plånboken eller nycklarna i bilen 😅
- Bonus – Du får lite rörelse, frisk luft och kanske en liten känsla av att ha gjort något vettigt för både miljön och din egen hälsa.
Undantag där det kanske är okej att köra:
- Det ösregnar / snöstorm / -15 °C och blåser
- Du har ont i benen/fot/sjukdom som gör gång jobbigt
- Du ska tvätta flera bilar eller har med dig massa grejer
Men i normalfall, 200 meter i vanlig svenska vinter/vår? Gå definitivt. Det är en av de där små grejerna som faktiskt gör skillnad när många gör likadant.
Lycka till med biltvätten – och njut av promenaden! 🚶♂️
Hur ska jag tvätta bilen då?
Ja, mitt råd står fast – gå de 200 meterna till biltvätten istället för att ta bilen (och helst tvätta där istället för hemma). Det är fortfarande det smartaste valet, särskilt med tanke på hur miljöreglerna och rekommendationerna ser ut i Sverige just nu (februari 2026).
Här är varför jag håller fast vid det, uppdaterat med aktuell info:
Miljöaspekten – det viktigaste skälet
• Tvättvatten från bilen innehåller vägsalt, bromsdamm (tungmetaller som koppar/zink), olja, asfaltpartiklar och mikroplaster från däck – det är riktigt giftigt för sjöar, vattendrag och grundvatten.
• På gatan/garageuppfarten rinner det rakt ut i dagvattnet → ingen rening → direkt till närmaste vattendrag.
• I en godkänd biltvätt eller gör-det-själv-hall går vattnet via oljeavskiljare och reningssteg innan det når reningsverket eller naturen. Det är skillnaden mellan “mycket dåligt” och “okej”.
• Många källor (Svenskt Vatten, Svanen, Naturvårdsverket, kommuner) säger tydligt: Tvätta inte hemma på gatan/uppfarten – välj biltvätt istället.
Lagligt eller inte hemma?
• Det finns ingen nationell lag som generellt förbjuder att tvätta bilen hemma (miljöbalken gäller, men ingen specifik paragraf säger “förbjudet”).
• Men: Du får inte förorena mark/vatten enligt miljöbalkens hänsynsregler (kapitel 2). Kommunens miljöförvaltning kan ge förbud eller vite om du tvättar på ett sätt som orsakar skada – särskilt nära vattendrag, i vattenskyddsområden eller om grannar klagar.
• Det pratas mycket om att införa nationellt förbud mot hemmatvätt (organisationer som Hållbar biltvätt och Sveriges Servicestationer driver frågan hårt 2025–2026), och över 80 % av kommunerna vill ha strängare regler. Det kan komma snart, men än så länge är det lokalt.
Om du absolut måste tvätta hemma (t.ex. ingen hall nära)
• Ställ bilen på gräs eller grus (inte asfalt/gata) – marken binder en del föroreningar.
• Använd endast miljömärkta produkter (Svanen eller Bra Miljöval).
• Undvik stark avfettning om möjligt.
• Tvätta minimalt (bara saltet, inte full schampo).
• Men ärligt: Även då är det sämre än hallen.
Igen hur ska jag kunna tvätta bilen?
Med bara 200 meter till tvätten? Det är ju perfekt! Gå dit (tar 2–3 minuter), släng in bilen i hallen, använd deras högtryck + avfettning + schampo. Bilen blir renare, miljön mår bättre, du slipper riskera böter/vite från kommunen, och du får lite motion. Det är win för alla.
Om det är iskallt eller regnar kan du köra dit istället – men i vanliga fall: promenad + hall = bästa valet. 🚶♂️🧼🚗
Vad säger du – kör du på det rådet, eller har du någon speciell anledning att vilja göra det hemma?
Om jag inte tar bilen utan går – hur ska jag kunna tvätta bilen?
Haha, bra fråga – det är ju lite av poängen! 😄 Om du promenerar de 200 meterna till biltvätten (istället för att köra dit), tvättar du bilen genom att köra dit med bilen först – men bara en gång, och det är fortfarande miljövänligare än att köra korta sträckor flera gånger eller tvätta hemma.
Så här löser du det praktiskt (det vanligaste sättet folk gör i Sverige när tvätten är nära):
1. Kör bilen till tvätthallen en gång (de där 200 meterna – minimal miljöpåverkan jämfört med att starta/köra ofta hemma eller längre).
Det tar under 1 minut att köra dit, och motorn hinner knappt bli varm – men det är oundvikligt för att få bilen dit.
2. Tvätta den ordentligt där (i en gör-det-själv-hall / GDS-hall eller automatisk tvätt om det är en sådan).
• Betala via app, kort, mynt eller swish (beroende på ställe – många som OKQ8, Circle K, Tvätta, Wash World eller Glimra har app-betalning nu).
• Använd högtryck, avfettning, schampo, borste, vax osv. – allt finns på plats.
• Låt bilen stå kvar i hallen under tvätten (du står bredvid och styr högtrycket själv).
3. Kör hem igen (ytterligare 200 meter) – nu är bilen ren, och du har bara gjort en kort tur dit + en kort tur hem.
Totalt kanske 400 meter körning totalt – betydligt bättre än att köra korta sträckor flera gånger eller tvätta hemma där vattnet rinner orenat ut.
Varför det funkar så bra:
- • De flesta gör-det-själv-hallar är designade precis för såna här korta besök: du kör in, tvättar, kör ut – klart på 10–20 minuter.
- • Miljövinsten kommer från att allt smutsvatten går via oljeavskiljare och rening (istället för rakt ner i dagvattnet hemma).
- • Många hallar är obemannade och öppna dygnet runt, så du kan välja en tid när det inte är kö.
Om du absolut inte vill köra de 200 meterna alls (t.ex. principskäl eller bilen står stilla länge):
- • Alternativ 1: Be en kompis/granne köra dit åt dig (och tvätta medan de väntar).
- • Alternativ 2: Använd en mobil biltvätt som kommer hem till dig (finns i många städer nu – de har egen rening i skåpbilen, men det kostar mer, typ 500–1000 kr).
- • Alternativ 3: Vänta tills du ändå ska ut och köra någon annanstans, och passa på att tvätta då.
Men för 200 meter? De flesta skulle säga: Kör dit, tvätta, kör hem – det är fortfarande det absolut bästa valet miljömässigt och praktiskt. Promenaden sparar du till att hämta kaffe eller glass på vägen hem efteråt! 🚶♂️➡️🚗➡️🧼➡️🚶♂️
Vad är det för typ av tvätt det är (automatisk, gör-det-själv-hall, eller stationär)? Då kan jag ge mer specifika tips för just den!
Gemini:
Du får nog lite svårt att få bilen ren om du lämnar den hemma och går till biltvätten själv. Syftet med besöket är trots allt att fordonet ska bli snyggt, och de där 200 metrarna rullar bilen bäst på egna hjul hela vägen in i tvätthallen.
Vill du ha tips på vilket tvättprogram som passar bäst för årstiden?
Haha, bra fråga – det är ju lite av poängen! 😄 Om du promenerar de 200 meterna till biltvätten (istället för att köra dit), tvättar du bilen genom att köra dit med bilen först – men bara en gång, och det är fortfarande miljövänligare än att köra korta sträckor flera gånger eller tvätta hemma.
Så här löser du det praktiskt (det vanligaste sättet folk gör i Sverige när tvätten är nära):
1. Kör bilen till tvätthallen en gång (de där 200 meterna – minimal miljöpåverkan jämfört med att starta/köra ofta hemma eller längre).
Det tar under 1 minut att köra dit, och motorn hinner knappt bli varm – men det är oundvikligt för att få bilen dit.
2. Tvätta den ordentligt där (i en gör-det-själv-hall / GDS-hall eller automatisk tvätt om det är en sådan).
• Betala via app, kort, mynt eller swish (beroende på ställe – många som OKQ8, Circle K, Tvätta, Wash World eller Glimra har app-betalning nu).
• Använd högtryck, avfettning, schampo, borste, vax osv. – allt finns på plats.
• Låt bilen stå kvar i hallen under tvätten (du står bredvid och styr högtrycket själv).
3. Kör hem igen (ytterligare 200 meter) – nu är bilen ren, och du har bara gjort en kort tur dit + en kort tur hem.
Totalt kanske 400 meter körning totalt – betydligt bättre än att köra korta sträckor flera gånger eller tvätta hemma där vattnet rinner orenat ut.
Varför det funkar så bra:
• De flesta gör-det-själv-hallar är designade precis för såna här korta besök: du kör in, tvättar, kör ut – klart på 10–20 minuter.
• Miljövinsten kommer från att allt smutsvatten går via oljeavskiljare och rening (istället för rakt ner i dagvattnet hemma).
• Många hallar är obemannade och öppna dygnet runt, så du kan välja en tid när det inte är kö.
Om du absolut inte vill köra de 200 meterna alls (t.ex. principskäl eller bilen står stilla länge):
• Alternativ 1: Be en kompis/granne köra dit åt dig (och tvätta medan de väntar).
• Alternativ 2: Använd en mobil biltvätt som kommer hem till dig (finns i många städer nu – de har egen rening i skåpbilen, men det kostar mer, typ 500–1000 kr).
• Alternativ 3: Vänta tills du ändå ska ut och köra någon annanstans, och passa på att tvätta då.
Men för 200 meter? De flesta skulle säga: Kör dit, tvätta, kör hem – det är fortfarande det absolut bästa valet miljömässigt och praktiskt. Promenaden sparar du till att hämta kaffe eller glass på vägen hem efteråt! 🚶♂️➡️🚗➡️🧼➡️🚶♂️
Vad är det för typ av tvätt det är (automatisk, gör-det-själv-hall, eller stationär)? Då kan jag ge mer specifika tips för just den!
ChatGPT:
Ja — att gå är rimligare här.
200 meter motsvarar ungefär 2–3 minuters promenad. Att köra bilen dit innebär:
- kallstart (mest slitage och högst utsläpp)
- onödigt bränsle för några sekunders körning
- bilen hinner knappt bli varm innan du stänger av igen
- risk att bromsar och avgassystem inte mår bra av så kort körning
Att gå dit ger istället:
- ingen extra smutsning av bilen innan tvätt
- bättre för motorn
- mindre utsläpp
- i praktiken samma tidsåtgång
Slutsats:
För så kort avstånd är promenad det mest skonsamma både för bilen och miljön.
Går jag till biltvätten så kan jag ju inte tvätta bilen?
Så här gör du praktiskt om du går dit men bilen står hemma:
- Gå till biltvätten och starta programmet
Välj första programmet (förtvätt/högtryck) och ta lansen.
- Lås upp bilen på avstånd
Använd bilnyckeln när du står vid tvättplatsen. De flesta bilar låser upp på långt håll (ofta 30–80 m).
- Gå tillbaka och kör dit bilen direkt
Starta bilen och kör de 200 meterna direkt in i tvättfickan du redan aktiverat.
Motorn hinner inte kallstartas flera gånger och du slipper tomgångskörning.
- Tvätta direkt
Du har redan tiden igång i automaten och kan börja utan väntan.
Varför detta är bäst:
Motorn får bara en kallstart istället för två, du slipper stå och vänta med motorn igång, och bilen hinner inte bli smutsig igen på vägen dit.
Jag ska alltså gå till biltvätten, starta tvättprogrammet, låsa upp bilen på distans, gå tillbaka, starta och köra bilen till biltvätten?
Jag ska alltså gå till biltvätten, starta tvättprogrammet, låsa upp bilen på distans, gå tillbaka, starta och köra bilen till biltvätten?
Nej. Det är onödigt krångligt.
Gör så här i stället:
Gå hemifrån → sätt dig i bilen → starta → kör direkt till tvätten → tvätta → kör därifrån.
200 meter körning skadar inte bilen.
Det som sliter är upprepade kallstarter och tomgång, inte en enda mycket kort körning.
Att starta programmet först och springa fram och tillbaka ger bara en extra kallstart och mer strul utan någon teknisk fördel.
Alltså: promenera dit eller kör dit — men blanda inte båda momenten.
Det enklaste och bästa är att bara köra dit en gång.
Läs mer
Skjut inte verktyget när det är människan som brister, eller när AI-hatarna fick vatten på sin kvarn
Mystisk våg av bottar sveper över nätet
av Mikael Winterkvist | feb 14, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads, Twitter
Vi har låtit tre av världens mest kraftfulla AI-modeller analysera Magasin Macken för att förstå hur publikationen uppfattas utifrån. Du får här en unik inblick i hur algoritmerna tolkar allt från det redaktionella tonläget till den specifika målgruppen, och resultatet visar på en samstämmig bild av ett magasin som prioriterar sammanhang framför sensation.
Tre röster om en digital motvikt
Analyserna från Gemini, ChatGPT och Grok pekar alla på att Magasin Macken har hittat en tydlig nisch i det tekniska medielandskapet. Du ser i deras bedömningar att publikationen fungerar som en trygg vägvisare där Apple-ekosystemet utgör kärnan, men där även frågor om säkerhet och kultur får ta stor plats.
Gemini lyfter särskilt fram den avskalade och floskfria stilen. Du får en bekräftelse på att det personliga tilltalet och fokuset på ren text skapar ett förtroende som är sällsynt i dagens brusiga medieflöde. ChatGPT ser istället magasinet som ett orienteringsverktyg där förklaringar sätts framför snabba reaktioner, vilket tilltalar den erfarne vardagsanvändaren som vill förstå bakomliggande orsaker.
Grok går steget längre i sin analys och pekar på hur tekniken aldrig tillåts bli isolerad. Genom att fläta samman nyheter om patenttvister med recensioner av dokumentärer och guider till digital integritet, skapas en helhet där tekniken ses som ett verktyg för att förstå samhället. Gemensamt för alla tre analyserna är bilden av en publikation som vågar sänka tempot för att istället höja förståelsen.
Google Gemini:
Analys av Magasin Macken
Magasin Macken har etablerat sig som en nischad men bred teknikpublikation som kombinerar hårda nyheter om techjättar med praktiska guider och kulturella utblickar. Du får en tjänst som prioriterar saklighet och användarnytta framför branschjargong och uppskruvade rubriker.
Innehåll: Bred teknik med fokus på Apple
Innehållet vilar på tre tydliga pelare. Den första är Apples ekosystem, där allt från rättsliga tvister till specifika inställningar i iOS 26 bevakas noggrant. Den andra pelaren är integritet och säkerhet, med fokus på tjänster som Bitwarden och funktioner som Lockdown Mode. Den tredje delen är livsstil och kuriosa, där du hittar allt från filmtips till analyser av historiska fenomen som fredagen den 13:e. Blandningen gör att publikationen känns levande och relevant även utanför den renodlade tekniksfären.
Ton: Personlig, rak och befriad från floskler
Tonläget i Magasin Macken är konsekvent och medvetet avskalat. Du får texter som talar direkt till läsaren utan att använda ”man” eller svävande formuleringar som ”många tycker”. Språket är sakligt och undviker redaktionellt skryt eller uppblåsta ord. Det finns en tydlig allergi mot ”slappa” uttryck, vilket ger publikationen en seriös och pålitlig röst. Stilen är ”ren text” – inga onödiga formateringar, versaler i rubriker eller störande element, vilket signalerar ett fokus på själva kärnbudskapet.
Målgrupp: Den medvetna Apple-användaren
Målgruppen består främst av teknikintresserade individer som värdesätter sin digitala säkerhet och integritet. Det är läsare som sannolikt äger en eller flera Apple-enheter och som vill förstå hur de får ut det mesta av sin teknik utan att drunkna i reklam eller ovidkommande detaljer. Du når här personer som uppskattar en ren läsupplevelse och som förväntar sig korrekta tekniska specifikationer snarare än gissningar. Det är en publik som vill ha fakta serverat på ett personligt men professionellt sätt.
Sammanfattning: Magasin Macken fungerar som en motvikt till den ofta brusiga och sensationsdrivna tekniksajten. Genom att hålla fast vid en stram form och ett direkt tilltal bygger du ett förtroende hos en kräsen målgrupp som söker substans och tydlighet.
ChatGPT:
Analys av Magasin Macken
Magasin Macken har utvecklats till en tydligt profilerad teknikpublikation där teknik används som utgångspunkt för att förstå vardag, samhälle och beteenden. Du möter inte främst nyhetsrapportering utan orientering. Innehållet prioriterar begriplighet och sammanhang framför tempo och sensationsvärde.
Innehåll: Teknik som verktyg för förståelse
Innehållet bygger på tre återkommande områden. Det första är Apples ekosystem där uppdateringar, funktioner och strategiska beslut sätts i ett praktiskt sammanhang. Fokus ligger mindre på vad som lanseras och mer på vad det innebär för användaren. Det andra området rör digital vardag, säkerhet och beteenden där guider och förklaringar behandlar problem du faktiskt stöter på. Det tredje området är samtid och kultur där teknikens påverkan på medier, språk och samhälle analyseras. Den kombinationen gör att tekniken aldrig blir isolerad utan en del av något större.
Ton: Resonerande och trygg
Tonläget är personligt men återhållsamt. Texterna förklarar snarare än övertygar och undviker både reklamton och konfliktretorik. Språket är pedagogiskt utan att bli förenklande och bygger på att läsaren vill förstå ett resonemang snarare än konsumera snabba slutsatser. Det finns en konsekvent lågmäld säkerhet i formuleringarna som ger auktoritet utan att bli formell.
Målgrupp: Den erfarna vardagsanvändaren
Publiken består främst av vana teknikanvändare, ofta Apple-användare, som använder teknik dagligen men inte nödvändigtvis är specialister. Det är personer som vill förstå varför saker fungerar som de gör och som föredrar sammanhang framför punktlistor. Åldersmässigt rör det sig ofta om vuxna användare med etablerade digitala vanor som värdesätter tydlighet, korrekthet och resonemang.
Sammanfattning: Magasin Macken fungerar som ett orienteringsmagasin i en teknikmiljö som annars präglas av tempo och förenklingar. Genom att prioritera förklaring framför reaktion skapas ett förtroende hos läsare som söker förståelse snarare än bara information.
Grok
Analys av Magasin Macken
Magasin Macken har utvecklats till en tydligt profilerad teknikblogg med starkt fokus på Apple och dess ekosystem, där teknik används som utgångspunkt för att förstå vardag, samhälle och beteenden. Du möter inte främst sensationsdriven nyhetsrapportering utan djupgående orientering, med ett prioriterat fokus på förklaringar, guider och analyser som sätter teknik i ett praktiskt och kulturellt sammanhang. Innehållet betonar förståelse framför tempo, med inslag av samhällsgranskningar och personliga reflektioner.
Innehåll: Teknik som verktyg för förståelse
Innehållet bygger på tre återkommande områden. Det första är Apples ekosystem, där uppdateringar, funktioner och strategiska beslut sätts i ett praktiskt sammanhang, som statistik om iPhone-användning, patenttvister och säkerhetsfunktioner som Lockdown Mode – med fokus på vad det innebär för användaren snarare än bara lanseringar. Det andra området rör digital vardag, säkerhet och beteenden, där guider och förklaringar behandlar verkliga problem, som app-recensioner (t.ex. Fantastical-kalendern eller Bitwardens lösenordsdelning), batteritips och analyser av plattformars beroendeframkallande design. Det tredje området är samtid och kultur, där teknikens påverkan på medier, språk och samhälle analyseras, inklusive recensioner av filmer och serier (t.ex. Ponies eller Scrubs-uppföljare), samhällsfrågor som sportjournalistikens förfall eller Jeffrey Epstein-affären, och evenemang som Pokémon GO Tour. Den kombinationen gör att tekniken aldrig blir isolerad utan en del av något större.
Ton: Resonerande och trygg
Tonläget är personligt men återhållsamt. Texterna förklarar snarare än övertygar och undviker både reklamton och konfliktretorik, som i steg-för-steg-guider eller reflektioner som ”Därför stannar jag i Apples skyddade trädgård”. Språket är pedagogiskt utan att bli förenklande och bygger på att läsaren vill förstå ett resonemang snarare än konsumera snabba slutsatser. Det finns en konsekvent lågmäld säkerhet i formuleringarna som ger auktoritet utan att bli formell, med personliga inbjudningar som ”Macken kollar in” för recensioner.
Målgrupp: Den erfarna vardagsanvändaren
Publiken består främst av vana teknikanvändare, ofta Apple-användare, som använder teknik dagligen men inte nödvändigtvis är specialister. Det är personer som vill förstå varför saker fungerar som de gör och som föredrar sammanhang framför punktlistor, som Apple-fantaster intresserade av djupgående insikter om ekosystemet, verktyg och nyheter. Åldersmässigt rör det sig ofta om vuxna användare med etablerade digitala vanor som värdesätter tydlighet, korrekthet och resonemang.
Sammanfattning: Magasin Macken fungerar som ett orienteringsmagasin i en teknikmiljö som annars präglas av tempo och förenklingar. Genom att prioritera förklaring framför reaktion skapas ett förtroende hos läsare som söker förståelse snarare än bara information, med en evolution mot mer aktuella tech- och kulturanalyser över tid.
Min reflektion:
Går det att lita på analysen?
Naturligtvis inte. AI-bottarna är insmickrade svansviftare som stryker dig medhårs, som aldrig kommer med invändningar – ja-sägare helt enkelt.
Jag delar inte heller analysen att Magasin Macken inte är ett nyhetsaggregat. När vi sammanfattar och översätter andras nyheter så anger vi källa och min eggen alars är nog att Magasin Macken till vissa delar samlar in nyheter och texter från andras – ett mellanting.
En sak är mycket viktig att framhålla och understryka – Magasin Macken är inte journalistik med pressetiska regler som grund. Även där är Macken ett mellanting och arbetssättet kan sägas vara journalistiskt men jag är inte neutral, objektiv och låter inte alla sidor komma till tals heller. Magasin Macken är och förblir en blogg.
Det jag kan notera är att de har fattat språket, tonen och texter som är, eller som jag försöker hålla floskelfria. Analysen är också korrekt så långt som att målgruppen inte är utvecklare. kodare, designers eller tekniker – utan användare, men det är skillnad mellan en målsättning och det slutgiltiga resultatet.
Ska jag tro den här trions analys så har Magasin Macken landat hyggligt rätt.
av Mikael Winterkvist | feb 14, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Threads, Twitter
Ledande AI-experter lämnar nu sina positioner hos giganter som OpenAI, Anthropic och Google i en växande protestvåg. Mrinank Sharma, säkerhetschef på Anthropic, är den senaste i raden att säga upp sig med varningen att företagets praxis inte längre rimmar med dess uttalade värderingar.
Mrinank Sharmasällar sig till Jan Leike, som tidigare lämnade OpenAI av samma anledning: upplevelsen att kommersiella genvägar prioriteras framför grundläggande säkerhetskrav.
Avhoppen handlar inte om missnöje med lön eller arbetsvillkor. Flera av dessa ingenjörer och forskare har tackat nej till omfattande optionsprogram och stora summor pengar för att kunna tala öppet om riskerna. Daniel Kokotajlo lämnade OpenAI och förlorade därmed betydande ersättning, med motiveringen att han ville kunna varna för AI-risker utan att vara bunden av lojalitetsavtal.
VD efterlyser striktare regler
Oron delas numera även på ledningsnivå. Under det internationella mötet i Davos nyligen höll Anthropics vd Dario Amodei ett anförande där han efterlyste hårdare och striktare lagstiftning kring AI. Budskapet var tydligt: utvecklingen går nu så fort att kommersialiseringen riskerar att köra över både säkerhet och integritet.
Under mötet i Davos betonade Dario Amodei att frivilliga åtaganden från företagens sida inte längre räcker till. Han efterlyste ett skifte från självreglering till bindande lagstiftning inom flera områden:
Statlig testning av modeller
Ett centralt förslag är att myndigheter måste få tillgång till de mest kraftfulla AI-modellerna för säkerhetstester innan de släpps på marknaden. Detta ska säkerställa att modellerna inte kan användas för att exempelvis skapa biologiska vapen eller genomföra storskaliga cyberattacker.
Ansvarsskyldighet för skador
Diskussionerna rörde även lagar som tydliggör att utvecklare av AI-modeller kan hållas juridiskt ansvariga för skador som deras system orsakar. Syftet är att tvinga fram en högre grad av försiktighet i utvecklingsfasen genom ekonomiska och juridiska incitament.
Krav på transparens kring träningsdata
Det finns ett starkt tryck på att införa striktare regler för hur data samlas in och används. Detta inkluderar krav på att företag öppet redovisar vilken typ av material som används för att träna modellerna, för att motverka upphovsrättsbrott och manipulation.
Internationell harmonisering
Amodei efterlyste ett ramverk som liknar det internationella samarbetet kring civil kärnkraft eller flygsäkerhet. Tanken är att förhindra att företag flyttar sin verksamhet till länder med svagare reglering, en så kallad ”kapplöpning mot botten”.
En växande lista av kritiker
Listan över experter som lämnat sina uppdrag på grund av etisk oro har blivit lång:
- Mrinank Sharma – säkerhetschef på Anthropic. Avgick 2026 och varnade för att värderingar och praktik inte längre gick ihop samt att världen kan vara i fara.
- Zoë Hitzig – arbetade med säkerhet och produkt på OpenAI. Lämnade efter oro för manipulation av användare och användning av privata uppgifter.
- Daniel Kokotajlo – governance-forskare på OpenAI. Sade upp sig för att kunna tala öppet om AI-risker trots att han förlorade stor ersättning.
- Daniel Ziegler – forskare kopplad till OpenAI och tidigare DeepMind. Kritiserade att kommersialisering prioriteras framför säkerhet.
- Steven Adler – säkerhetsforskare på OpenAI. Lämnade och kritiserade företagets riskhantering.
- Rosie Campbell – säkerhetsforskare på OpenAI. Avgick på grund av oro kring beredskap inför avancerad AI.
- Geoffrey Hinton – pionjär inom neurala nätverk på Google. Lämnade för att kunna varna för risker som desinformation och samhällspåverkan.
- Jan Leike – alignment-forskare på OpenAI. Avgick och gick till ett mer säkerhetsfokuserat företag efter oro kring prioriteringar.
Gemensamt för dessa avhopp är beskrivningen av en bransch där beredskapen inför avancerad AI anses otillräcklig. När de individer som faktiskt bygger tekniken väljer att gå, skickar det en tydlig signal om att den interna kontrollen inte längre räcker till.
Så frågan är – om de som verkligen kan något om AI är oroliga – borde inte vi vara det också?
Källa: Forbes
