av Mikael Winterkvist | okt 27, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: Appar och Program
En ny version av Spotify för Apple TV lanseras nu med en helt omarbetad app som enligt företaget ska ge en snabbare, smartare och mer visuellt upplevelse. Uppdateringen kommer samtidigt som ryktena växer om att en ny generation av Apple TV 4K kan presenteras vilken dag som helst.
Den nya tvOS-appen är tillgänglig via App Store och har byggts om från grunden med utgångspunkt i användarnas feedback. Spotify beskriver uppdateringen som en total förnyelse som anpassats fullt ut till Apples tvOS-miljö.
Bland de viktigaste nyheterna finns en uppdaterad design, förbättrad videovisning för både musik- och poddmaterial, fjärrstyrning via Spotify Connect samt möjligheten att visa låttexter direkt på skärmen. Användare får också tillgång till DJ-rekommendationer, förbättrad köhantering och stöd för att justera uppspelningshastigheten för poddar och videor.
Rejält lyft
Skillnaden mellan Apple Music och Spotify på Apple TV har länge varit tydlig, men med den här uppdateringen får Spotifys app ett rejält lyft. Framför allt videofunktionerna lyfts fram som ett viktigt steg, i takt med att video- och poddformaten blivit en allt större del av Spotifys satsning.
Spotify har nyligen inlett ett samarbete med Netflix för att vissa poddar ska kunna streamas exklusivt via Netflix-plattformen. Den nya tvOS-appen ses som ytterligare ett steg i bolagets strategi för att stärka närvaron i vardagsrummet och göra Spotify till ett mer komplett mediecenter för både ljud och bild.
Källa: 9 to 5 Mac
Läs mer
Så här får du med dina spellistor när du byter musiktjänst
Ny revolt mot Spotify: mindre band säger nej till algoritmer och usla ersättningar
Stora skillnader mellan plattformarna – så mycket får artister för varje spelning
av Mikael Winterkvist | okt 27, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads
I februari publicerade Adam Savage en video där han sammanfattade sina intryck efter ett år med Apple Vision Pro. Nu, när den nya versionen med M5-chip finns ute, är han tillbaka med en ny genomgång av vad som har förändrats – och förbättrats.
Savage, som köpte den första Vision Pro redan på lanseringsdagen, har under året använt enheten på ovanligt kreativa sätt. Tillsammans med sin kollega Norm Chan, känd från kanalen Tested, har han länge utforskat immersiv teknik och tidigare även lett ett program om virtuell verklighet på Metas Oculus-plattform. Den erfarenheten ger honom en särskilt intressant utgångspunkt när han nu testar M5-versionen.
Faktiskt klarar
I videon går de igenom prestanda, batteritid, komfort och nya funktioner. Priset är fortfarande högt och Vision Pro är tydligt riktad till teknikintresserade tidiga användare, men Savage och Chan visar vad den faktiskt klarar – inte bara som en imponerande teknisk pryl utan också som ett verktyg för arbete, skapande och nöje.
Genom konkreta exempel visar de hur Vision Pro används i vardagliga arbetsflöden, vilka appar som fungerar bäst och hur det nya fästet Dual Knit Band förbättrar passformen. Flera av klippen visar gränssnittet ur förstapersonsperspektiv, något som sällan syns i recensioner.
Läs mer
Vision Pro-appen kommer till iPad med iPadOS 26.1
av Mikael Winterkvist | okt 27, 2025 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads
Det har gått fem år sedan de första Mac-datorerna med M1-chip började säljas. Lanseringen markerade ett tydligt brott med tidigare begränsningar. M1-chipen kombinerade hastighet, sval drift och extrem batteritid på ett sätt som tidigare ansetts omöjligt – och de har uppdaterats varje år sedan lanseringen.
Sedan lanseringen så har varje generation – från M1 till dagens M5 – inneburit konsekventa förbättringar i prestanda, energieffektivitet och kylning. Trots det finns nu röster som beskriver utvecklingen som tråkig och förutsägbar. Det är just det som är poängen och kritikerna har glömt hur det såg ut innan Apple tog steget över till M-processorerna.
Externa leverantörer
Under åren med PowerPC och Intel var Apple beroende av externa leverantörer, vilket ofta ledde till långa väntetider mellan uppgraderingar, överhettade datorer och konstruktioner som inte motsvarade företagets egna ambitioner.
MacBook Air är sannolikt den mest populära datorn i Apples sortiment, men utvecklingen stod länge stilla även om det började bra. Efter uppdateringen i mars 2015 dröjde det över två år innan nästa modell kom, i juni 2017. MacBook Air startade med att Apple och Intel utvecklade en liten, men för tiden kraftfull processor. Sen härled i stort sett ingenting, förrän två år senare. I slutet av en text som egentligen handlade om uppdateringar av iMac, MacBook Pro och den numera avvecklade 12-tums MacBook, stod bara en enda mening: Apple har även uppdaterat 13-tums MacBook Air med en 1,8 GHz-processor.
Internt inom Apple växte missnöjet. Steve Jobs var en hård kritiker av Intel som han ansåg levererade undermåliga uppdateringar som processorsjätten tog alldeles för mycket betalt för. Prestandamässigt var skillnaderna närmast försumbara och Intels processorer drog hela tiden mer ström vilket riskerade att förkorta batteritiden för Apples bärbara datorer.
Flera år
Därför gick det flera år mellan uppdateringarna. Det säger en del om hur långsamt Mac-utvecklingen gick innan Apple började bygga sina egna chip. Med Apple-chippen styr företaget nu hela kedjan – från design till tillverkning – och kan uppdatera sina datorer med regelbunden takt.
Apple har dessutom lyckats att utveckla processorer som ger mest kraft, per förbrukad watt, vilket ger mycket långa batteritider. Idag kan du köpa en MacBook Pro Max – en hel dag, även med tunga uppgifter och tung belastning. Lägg sedan till att fläktarna i MacBook Pro startar ytterst sällan och att MacBook Air idag tillverkas, utan fläktar.
Stegvis
Så den ”tråkiga” utvecklingen stegvis är ingen svaghet utan en styrka. Förutsägbarheten gör att förbättringarna kommer kontinuerligt och märks tydligt för de flesta användare, även om de inte köper en ny dator varje år. Jämförelser mellan M1 och M5 visar tydligt hur mycket kraft, grafik och effektivitet som lagts till under fem år.
Apple silicon har gjort Mac-plattformen snabbare, tystare och mer pålitlig än någonsin. Det som en gång var en revolution har blivit ett stabilt ekosystem – och just det är framsteget.
Sen hör det till historien att Intel idag inte längre dominerar marknaden, inte levererar de snabbaste processorerna och idag inte längre är en viktig leverantör till Apple.
Källa:
512pixels
Läs mer
MacBook Pro uppdateras med M5 Pro och M5 Max i vår
M5 tar Apple Silicon till nästa nivå – här är det som verkligen är imponerande
av Mikael Winterkvist | okt 27, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
“A House of Dynamite”, regisserad av Kathryn Bigelow, är en intensiv och djupt oroande thriller som placerar oss mitt i ett scenario som på många sätt känns kusligt nära verkligheten. Filmen inleds med ett oväntat kärnvapenhot mot USA, och under knappa arton minuter följer vi hur beslut fattas, ledningssystem aktiveras och mänskliga reaktioner uppstår.
Filmen bygger på manus av Noah Oppenheim.
Styrkorna i filmen är flera. För det första är Bigelows regi minutiöst genomförd – spänningen byggs upp utan traditionellt överdriven action, men istället genom en realistisk skildring av det mekaniska beslutsfattandet, protokoll, övervakning och mänsklig nerv. Ett exempel är hur filmens repetitiva struktur – där samma tidsperiod visas tre gånger ur olika perspektiv – inte bara är ett stilgrepp utan bidrar till känslan av att systemet rullar vidare oberoende av individens inre liv och att det mänskliga står handfallet inför en enorm övermakt. Recensenter har beskrivit den som “brilliantly tense” och på gränsen till det obehagliga.
Trovärdig
Skådespelarna gör ett starkt jobb. Rebecca Ferguson syns som en av de centrala aktörerna, och hennes karaktärs kamp med både professionellt ansvar och personligt engagemang är trovärdig. Idris Elba, som USA:s president, tillför en viktig tyngd när besluten ska fattas och det mänskliga möter det institutionella.
Berättartekniskt finns dock vissa frågetecken. Det återkommande greppet med de tre perspektiven upplevs av vissa som segmenterande snarare än integrerande – spänningen och engagemanget tappar fart när man lämnar ett perspektiv för att återkomma i ett annat. Slutet lämnar också betraktaren i ett medvetet öppet läge – vilket för den som förväntar sig ett traditionellt klimax eller tydlig upplösning kan upplevas frustrerande. Recensenter har uttryckt att filmen “falls short of true provocation” och att den inte levererar ett tydligt ställningstagande, trots att den ställer viktiga frågor om ett system som upprätthåller hotet om massförstörelse.
Spänning
Ur ett helhetsperspektiv är “A House of Dynamite” en stark filmupplevelse för den som söker spänning med ett allvarligt innehåll och en vilja att reflektera över vår samtid och riskerna i ett globalt system. Den kräver mer av sin publik än många thrillers – du måste vara beredd på att inte få alla svar utan lämnas med en känsla av att maskineriet tickar vidare även när sluttexten rullar. För dig som uppskattar Bigelows tidigare verk och inte söker ett lättköpt slut är den väl värd att se.
Sammanfattningsvis: “A House of Dynamite” är en nästan kall realism i thrillerform och ett kraftfullt påminnelseverk om hur skört vårt försvarssystem kan vara – trots eller kanske tack vare dess storlek och komplexitet.
|
Titel: A House of Dynamite
Regi: Kathryn Bigelow
Manus: Noah Oppenheim
Medverkande: Rebecca Ferguson, Idris Elba
Genre: Thriller, drama
Speltid: 112 minuter
Premiär: 2025
Produktion: USA
Var filmen kan ses: Netflix
|
Betyg
av Mikael Winterkvist | okt 27, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Årets magplask i sociala medier?
Sofia Wistam har varit i Thailand och hälsat på i den fabrik som tillverkar hennes smycken. Det var kanske inte det smartaste draget – att berätta det, med bilder.
Precis vad världen behöver – mer billiga smycken gjorda av underbetalda arbetare i annat land.
Klart du använder dig av billig arbetskraft och sen tar betalt ordentligt så du blir rikare.. Inte dom som tillverkar, trodde du hade mer vett än det här @sofiawistam
Men så fint med sweatshop. Skäms inte alls?
Helt vidrig arbetsmiljö som aldrig skulle tillåtas i Eu. Berätta görna vad månadslönen ligger på för dina kvinnliga slavar.
Det finns i stort sett inga positiva kommentarer (Threads) men några påtalar att det är så här tillverkning av våra prylar ser ut – för att vi ska kunna handla billigt.
Sofia Wistam fullbordar sedan sitt magplask genom att berätta att hon sen åkte och besökte en av Louis Vuittons butiker. Det gick inte riktigt hem, det heller, kan tilläggas. Räkna nu med tills kvällstidningarna reagerar 10 … 9 … 8 …
- Vi pratar om digital frihet, men varje gång du loggar in måste du godkänna 48 villkor som ingen människa någonsin läst.
Tänk om visa hockeykommentatorer bara kunde hålla käften
En upplysning till dig som kommenterar ishockey i tv:
Vi har också bild. Det är det som är TV, att det du ser, det ser vi också.
Av det följer att du inte behöver kommentera som om det är radio, där lyssnaren inte har en bild. Det är din uppgift som kommentator att berätta det du ser – i radio alltså. På TV däremot fungerar inte ett radioreferat. Det blir tvärtom störande därför att jag som tittare ser det du ser.
En kommentator som då pratar oavbrutet, om allt och ingenting och som lika ofta driver iväg och berättar om en massa andra saker, än det som sker nere på isen blir oerhört tröttsam att lyssna på, liksom den som alltid skriker (ni vet vem).
Ska du exempelvis kommentera ishockeymatchen mellan Linköping och Skellefteå AIK så gör det – kommentera, berätta vem som har pucken och det som händer i matchen, det räcker. Du behöver inte prata oavbrutet. Det är helt okej om det blir tyst ibland. Det är det däremot inte i radio. Då kommer lyssnaren direkt att fundera på om sändningen bröts, om radion gått sönder eller om något annat har hänt.
När du sedan har gjort en intervju så behöver du inte rekapitulera samma intervju, direkt efter det att den har avslutats. Du behöver inte berätta vad den du har intervjuat precis har sagt och dra allt i repris. Vi har ljud också, nämligen.
Bra kommentatorer kan konsten att hålla käften och överlåta åt tittaren att göra precis just det – titta, och lyssna. Dåliga kommentatorer, de pratar oavbrutet.
- Apparna vill veta var du är, vem du är, vad du gör och vad du tänker köpa. Det enda de inte frågar är hur du mår.
Trumps blunder, eller har jag gjort bort mig nu igen?
Förra veckan efterlyste Donald Trump åtgärder och att någon skulle göra något efter att ha kastat ur sig, att minst 250 FBI-agenter smugit sin i i den pöbel som stormade Kapitolium den 6 januari 2021. Detta skulle ha skett på order av Joe Biden, som svors in som USA:s 46:e president först den 20 januari samma år.
Nu är det dags igen:
Trump hävdar att enskilda, namngivna i inlägget ovan, som han också påstår ingick i Joe Bidens administration begått olagligheter och det har han nu bevis och dokument som styrker.
Låt oss bara för saken skulle bena ut vad som är vad och vad som är fakta i sammanhanget:
Christopher Wray utsågs till ny FBI-chef av (trumvirvel) – Donald Trump själv. Wray efterträdde James Comey.
Jack Smith, som utsågs till specialåklagare, och var den som ledde utredningen av Trumps hantering av hemliga dokument och Trumps eventuella kontakter med ryssar som blandade sig i amerikanska val. Vid tidpunkten som är aktuell här så utredde Smith krigsbrott vid den internationella brottsdomstolen i Haag.
Merrick Garland var domare vad som kan sägas motsvaras av våra hovrätter, alltså i en högre domstol,.
Lisa Monaco arbetade som jurist och advokat vid O’Melveny & Myers, en byrå med huvudkontor i Los Angeles. Först i mars 2021 svors Lisa Monaco in som biträdande justitieminister.
Låt oss summera: Joe Biden var inte USA:s president 2020, och ingen av de utpekade personerna ingick alltså i Bidens administration därför att den inte existerade.
- När du säger nej till kakor, ber webben artigt om ditt samtycke att fråga igen nästa gång.
Läs mer
Sticket: EXTRA EXTRA: Apple utvecklar, Dadgostar misstolkar och Kennedy exploderar (inte på riktigt)
Sticket: Snöflingor, för trånga skor och några som är oroliga
Sticket: Apple, ursäkter och den heliga logistikens evangelium
Sticket: De som skulle rädda världen men nöjde sig med algoritmen
