Meta fortsätter att tillåta bluffannonser som missbrukar kända svenskars namn, ansikten och trovärdighet. Trots upprepade larm från både drabbade profiler och bedragna användare, har Facebook- och Instagramägaren inte lyckats stoppa spridningen av falska annonser som utger sig för att handla om investeringstips eller snabba vinster.
I annonserna – ofta utformade som fejkade nyhetsartiklar – påstås det att kända svenskar som Janne Josefsson, Malou von Sivers Jenny Strömstedt, Olof Lundh eller Leif GW Persson har tjänat miljoner genom att investera i ”en ny kryptovalutaplattform” eller liknande upplägg. Bilderna är ofta tagna från helt andra sammanhang. I vissa fall har till och med AI-genererade versioner av deras ansikten använts.
Medier
Många av annonserna leder vidare till sidor som imiterar kända medier, där påhittade citat tillskrivs offentliga personer. Allt för att lura besökare att fylla i sina kontaktuppgifter och påbörja en så kallad investering – som i själva verket är ett bedrägeri. Kritiken mot Meta är massiv. Trots att problemet varit känt i flera år, har företaget inte infört något fungerande system för att stoppa annonserna innan de publiceras. Flera av de falska annonserna fortsätter dessutom att cirkulera även efter att användare anmält dem.
– Det är ett hån mot både de drabbade och mot allmänheten, säger en person med insyn i mediegranskningar. Att ett av världens rikaste företag inte lyckas sätta stopp för uppenbara bluffar säger något om prioriteringarna.
Kända profiler som blivit utnyttjade har ofta svårt att få gehör – även när deras egna bilder används utan samtycke. I vissa fall har bluffannonser legat kvar i veckor trots upprepade anmälningar.
Växande problem
Problemet är inte begränsat till Sverige. Även internationellt har kändisar, politiker och företagsledare fått se sina namn användas i bluffar. I Storbritannien har exempelvis Martin Lewis – en känd konsumentekonom – blivit en av de mest utnyttjade profilerna i falska annonser. Han har stämt Facebook tidigare, men problemen har fortsatt.
Bluffannonserna är inte bara ett hot mot individer. De underminerar också förtroendet för medier, skadar användare ekonomiskt och visar på brister i plattformarnas ansvarstagande. Så länge Meta inte inför tydliga kontroller och tar ansvar för innehållet som publiceras via deras annonsverktyg, lär problemen bestå.
Tusentals bluffannonser
En granskning från Wall Street Journal visar att Meta gång på gång låter bedrägliga annonser ligga kvar trots upprepade rapporter. De bluffannonser som sprids är ofta mycket välgjorda. I flera fall används AI-genererade bilder och videor som ser verkliga ut men där budskapet är helt fabricerat. Journalisten Martin Wolf har till exempel fått sitt ansikte kapat i över 1 700 annonser – som visats för närmare en miljon användare i EU.
Myndigheter i både USA och Australien har krävt att Meta tar ansvar. Enligt en rapport från Australiens konkurrensmyndighet var mer än hälften av alla kryptorelaterade annonser på Facebook bedrägliga. Även flera amerikanska delstater har gått samman i juridiska processer efter att konsumenter förlorat stora summor pengar i falska annonser som tillåtits på Metas plattformar.
Forskare vid Harvard beskriver hur bedragare använder avancerad AI för att skapa chameleon-annonser – kampanjer som anpassar sig automatiskt för att undvika upptäckt. Dessa annonser går ofta under radarn eftersom Metas system prioriterar att godkänna innehåll som kan generera intäkter.
Problemen är så omfattande att Meta nu anklagas för att skydda sina annonsintäkter snarare än sina användare. Bedragare har hittat en lukrativ marknad – och Metas plattformar har blivit verktyget de använder.
Källor:
