Europa riskerar att halka hopplöst efter i AI-kapplöpningen på grund av alla regler, lagar och förordningar. EU måste plocka bort alla regler – det är så det brukar låta i debatten men är det verkligen hela bilden?
Magasin Macken har tagit sig en titt på AI-utveckligen här hemma och vad Europa har hittat på och hur framtiden kan se ut, med betoning på ordet kan för som alla fått lära sig den senaste tiden – mycket kan ändras blixtsnabbt.
Lanseringen av kinesiska DeepSeek, en app, en tjänst och en Open Source-lösning, öppen källkod och gratis, har skakat om hela branschen vilket är ett ”understatement”. Nvidia tappade i runda slängar 600 miljarder dollar i aktievärde då det sades att DeepSeek inte använde Nvidias vassa grafikkort för att driva sin tjänst.
Paniken
När den värsta paniken lagt sig så visade det sig att DeepSeek inte riktigt gick att ”köra på tio år gammal hårdvara” och AI-lösningen vägrade också att svara på i stort sett alla känslig frågor om hemlandet Kina. Det är en rätt hårt censurerad AI-lösning visade det sig. När den sedan sattes på ytterligare prov så svarade den inte helt sällan fel. DeepSeek var inte riktigt så bra som den utmålades som men den visade att det förmodade amerikanska försprånget inte alls vara så stort, som inte minst, de amerikanska AI-bolagen fått oss att tro.
Det finns en lång rad europeiska bolag som jobbar med olika AI-lösningar (naturligtvis) och det finns även en koalition, en europeiska allians som har grundats med målet att skapa ett alternativ till teknikens vanliga ordning. Det där lät kanske något flummigt men OpenEuroLLM har satt upp lite andra mål och riktlinjer för sin utveckling av AI-lösningar än vad som är helt vanligt i branschen. För att stödja dessa mål bygger OpenEuroLLM en familj av högpresterande, flerspråkiga stora språkmodeller. Modellerna kommer att finnas tillgängliga för kommersiella, industriella och offentliga tjänster är det sagt.
Ledande
I koalitionen finns över 20 ledande europeiska forskningsinstitutioner, företag och högpresterande datorcentrum (HPC) med som medlemmar som leds av Jan Hajič, en datorlingvist vid Charles University, i Tjeckien, och Peter Sarlin, en av grundarna av Silo AI, Europas största privata AI-labb, som köptes förra året av den amerikanska chiptillverkaren AMD för 665 miljoner dollar.
Runt medlemmarna finns andra bolag, tjänster och funktioner som kommer att bidra med arbetat att utveckla de olika lösningarna. Här finns Aleph Alpha, ett av de ledande bolagen inom Tysklands AI-sektor, Finlands CSC, som äger en av världens mest kraftfulla superdatorer, och Frankrikes Lights On. Här finns även Barcelonas Superdator Center, en rad universitet och AI Sweden det svenska nationella centret för tillämpad artificiell intelligens.
När det gäller den sistnämnda organisationen så lyder presentationen:
Vårt uppdrag är att accelerera användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och för alla som bor i Sverige. Vi har en bred finansiering, är inte vinstdrivande, och samarbetar med våra över 150 partner från både privat och offentlig sektor samt akademi.
Kollektiv
Nu vore det fel att beskriva AI-satsningarna inom EU som någon slags kollektiv och jämföra det med USA:s utveckling som i första hand sker inom privata och börsnoterade bolag. Riktigt så enkel är inte bilden men USA saknar en liknande sammanslutning vilket inte är detsamma som att den europeiska vägen framåt vare sig är bättre eller snabbare. Det vet vi faktiskt inte, ännu.
Projektet har en budget på över 52 miljoner Euro, motsvarande nästan 69 miljarder svenska kronor. I sammanhanget ingen jättebudget, men inte heller snålt tilltagen.
Enligt OpenEuroLLM ska modellerna, mjukvaran, data och utvärdering vara helt öppen. De kommer också att kunna finjustera och instruera instruktioner för specifika industri- och offentliga behov. Dessutom lovar alliansen att bevara både språklig och kulturell mångfald.
Vackra ord som vi inte heller vet om OpenEuroLLM kommer att lyckas med men oavsett det så är det projektets uttalade målsättning.
Fundament
Tanken är att utveckla basen, ett fundament, som sedan kan lämnas över till privata aktörer, universitet och andra att bygga vidare på. Den tunga, dyra utvecklingen av språkmodellerna ska göras inom projektet är det tänkt. Det är en viktig skillnad mellan Europa och USA och i så måtto kan sägas satt det finns en kollektiv idé här.
Sen återstår att se om projektet lyckas att kryssa mellan GDPR, upphovsrättsregler och andra regleringar inom EU men när det gäller pengar, projekt och resurser är EU och Europa med på banan i den här kapplöpningen.
