Det här är en nyinspelning av en stumfilmsklassiker från 1922 som skrämde biobesökare från vettet på den tiden en film som är en kopia av Bram Stokers ”Dracula” från 1897, som lär ska vara världens mest filmatiserade bok för övrigt.
Nu ska det skrämmas igen när mäklaren Thomas Hutter (Nicholas Hoult) skickas iväg till den tillbakadragne och mystiske greven Orloks slott i Transsylvanien för att skriva avtal på ett hus i hemstaden Wisborg. Greven har krävt personlig närvaro och hemma kämpar frun Ellen (Lily-Rose Depp), med mardrömmar och anfall, som visar sig ha sin grund i den onde greven.
Skarsgård
Orlok själv spelas av en Bill Skarsgård som är sminkad intill oigenkännlighet i regissören Robert Eggers version av denna ofödda vålnad och varelse som skyr dagen och som drar fram med råttor i släptåg och som entourage. Det är ett mycket gott hantverk i form av ljud, foto och en mörk ljussättning.
Orloks röst, som jag antar görs av Skarsgård ger en speciell inramning och inte mints grevens sätt att prata och betona vissa ord och bokstäver är allt annat än angenämt att lyssna till. eggers har också använts sig av samma trick som i stumfilmen frpn 1922 – du får inte se monstret inledningsvis, bara se dess skugga.
Halvtokig
Willhelm Dafoe spelar en excentrisk, halvtokig professor som tycks vara den enda som kan och vet något om vampyrer U(som inte kallas för vampyrer i filmen) och det ska visa sig att hustrun Ellens alla förmodat psykiska problem är kopplade till en förbannelse och ett grepp som Orlok haft över henne sedan unga år.
Du hittar Nosferatu som: köp/hyrfilm