av Mikael Winterkvist | jul 7, 2025 | Bluesky, Fiske, Threads
Östersjölaxälvar i samverkan och Stiftelsen för Östersjölaxen har gjort en första sammanställning, en koll av läget i våra vildlaxälvar 2025. Det som en del i det som senare i höst kommer att presenteras som året Laxrapport.
– Våra fiskvårdsorganisationer ute i landet gör ett fantastiskt jobb med att förvalta och upplåta fisket i älvar och åar. I våra vattendrag är vi sist i kedjan för att få ta del av den fantastiska resurs som starka fiskbestånd skulle kunna vara och tyvärr är det bara att konstatera att i stort sett inga tecken pekar åt rätt håll, den vilda laxen visar inga tecken på att återhämta sig nu för tredje säsongen i rad, säger Thomas Johansson, generalsekreterare i Stiftelsen för Östersjölaxen.
Några exempel:
- Råneälven stängde sitt fiske efter lax, kort in på säsongen för andra året i rad, sedan de konstaterat att mängden lax som vandrar upp för att leka ligger på för låga nivåer.
- Byskeälven noterar i stort sett samma mängd uppvandrande fisk som i fjol, vilket hade kunnat vara ett litet positivt tecken, men det är stor lax, lax med tre havsår eller flergångslekare vilket betyder att lax med bara 1 eller 2 havsår inte verkar finnas.
- Torneälven, den viktigaste älven och den älv som producerar mest vild lax i Sverige lär inte nå över fjolårets uppvandring på 24 667 laxar. Torneälven räknade in 101 094 laxar 2014, för drygt tio år sedan.
- Kalixälven räknade in nästan 9 000 laxar som vandrade upp för att leka 2024 – i år har hittills 115 laxar vandra upp i älven.
– Det här visar på att läget för den vilda laxen är akut. Fortsätter vi med ett kommersiellt fiske efter lax i Östersjön så kommer det inte att finnas någon vild lax kvar inom några år, för nu pekar kurvorna brant nedåt, fortsätter Thomas Johansson.
Orsakerna är flera:
- En överdödlighet ute i havet – lax som vandrar ut i havet för att växa till sig dör.
- Ett överfiske av ”Östersjöns motor”, sill/strömming, som lett till att maten är slut ute i havet.
- En okänd andel laxar som fångas som bifångster i det storskaliga trålfisket.
- En stor flotta med industritrålare som fiskar storskaligt, som tar upp allt som de kan fånga och som gör det extremt effektivt med hjälp av avancerad teknik.
– Orsakerna är sannolikt fler än bara fisket. Vi kan diskutera klimatpåverkan, varför smolten dör, om sälarna och skarvarna är en bidragande orsak, miljögifter och sjukdomar. Det här är stora och komplicerade frågor att komma tillrätta med. Något vi kan göra, nu direkt är att stoppa rovfisket ute i Östersjön och stoppa industritrålarna och vi kan stoppa allt fiske efter svaga och hotade bestånd, däribland allt fiske efter vildlax i Östersjön. Det skulle ge bestånden tid att återhämta sig samtidigt som våra forskare får försöka att ta reda på vad som hänt ute i havet. Allt som krävs är en vilja att göra det, säger Thomas Johansson.
Här kan du ladda ned årets Laxsvep: Laxsvepet 2025
av Mikael Winterkvist | maj 6, 2025 | Bluesky, Fiske, Threads
EU-kommissionen bestraffar nu Finland för att inte ha följt ICES vetenskapliga råd och det beslut som fattades av EU:s fiskeministrar inför 2024 års fiske efter lax i Östersjön. Finland får en minskad kvot med 3 126 laxar för fisket 2025 men Stiftelsen för Östersjölaxen kan avslöja att Finland redan bytt till sig i stort sett samma antal laxar inför årets fiske.
Inför beslutet för 2024 års kvoter för fisket i Östersjön så var det vetenskapliga underlaget klart och tydligt – stoppa allt fiske efter lax i norra Ålandshav och Bottenhavet. Detta för att skydda den vilda laxen, speciellt efter säsongen 2023 med dramatiskt lägre uppgång av fisk i de svenska älvarna. EU:s fiskeriministrar följde det vetenskapliga underlaget och beslutade om ett fiskestopp.
Döpte om
Finland lanserade då det som kallades för ett ”vetenskapligt fiske” där 32 båtar fiskade med två fällor vardera – sammanlagt 64 laxfällor och där fisket startade redan den 27 maj.
– Finland döpte om ett kommersiellt fiske efter vild lax och struntade i ministrarnas beslut. EU:s bestraffning är en tydlig signal om att vi inte har något behov av det finska forskningsfusket, säger Stiftelsen för Östersjölaxens ordförande Axel Wenblad.
Redan i maj förra året så skickade EU-kommissionen ett brev där Finland uppmanades att avbryta sitt ”vetenskapliga fiske” – vilket inte hörsammades. Finland fortsatte att fiska trots EU:s invändningar.
Nu bestraffar EU Finland i ett 55 sidor långt beslut där det finska vetenskapliga fisket underkänns på punkter efter punkt:
På grundval av de nedan angivna skälen är kommissionens slutsats att i) den ändrade forskningsinsatsen inte genomfördes i enlighet med de villkor som anges i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241, och därmed att ii) villkoren för tillämpning av undantaget enligt fotnot 2 andra stycket i tabell 8 i bilagan till förordning(EU) 2023/2638 inte är uppfyllda.
…
Av ovan angivna skäl har Finland överskridit den fiskekvot för lax i Egentliga Östersjön som Finland tilldelades för´2024 genom tabell 8 i bilagan till förordning (EU) 2023/2638.
…
Därför bör ett avdrag göras på 3 162 individer av lax från den kvot för lax från Egentliga Östersjön som tilldelats Finland genom förordning (EU) 2024/2903 för 2025.
Finland får därför en minskad kvot med 3 162 laxar inför 2025 års fiske.
Avslöjar
Trots att Finland nu bestraffas av EU så ser det ut som att vårt grannland fortsätter att gå sin egen väg och överger den gemensamma fiskeripolitiken.
Under en konferens i finska Muonio, i oktober förra året, så lovade Finlands chefsförhandlare för fisket Orjan Bondestam att Finland inte skulle byta till sig rätten att fånga fler laxar, utöver den beslutade kvoten.
Stiftelsen för Östersjölaxen kan nu avslöja att Finland bytt till sig en kvot på 3 000 extra laxar – motsvarande det straff som EU nu utdömer.
Finland har dessutom bytt till sig denna extra kvot för flera veckor sedan, i god tid innan EU:s beslut tillkännagivits.
Fulfiske 2.0
– Det betyder ju i praktiken att EU:s straff blir helt verkningslöst. EU bestraffar Finland, sänker deras kvot med runt 3 000 laxar som Finland redan har bytt till sig och det här agerandet, fulfiske 2.0, visar att Finland tänker fortsätta att gå sin egen väg och helt strunta i den gemensam fiskeripolitiken, konstaterar Axel Wenblad.
Stiftelsen för Östersjölaxen stöder EU-kommissionens beslut att bestraffa Finland.
– Vi stöder beslutet och har skrivit ett brev till kommissionen där vi säger att det är utmärkt att det görs en tydlig markering att enskilda länder inte kan sätta sig över fattade beslut. Sen är det beklagligt att Finland varit så förslagna att de bytt till sig en utökad kvot, säger Axel Wenblad.
Brevet:
Stiftelsen för Östersjölaxen stödjer starkt kommissionens beslut att vidta rättsliga åtgärder mot Finlands så kallade vetenskapliga laxfiske.
De svenska vildlaxälvarna, där vi delar Torneälven med Finland, står för mer än 90 % av den vilda laxpopulationen i Östersjön. Efter en positiv utveckling i vissa älvar tack vare starka regleringar för fisket i Östersjön och lokala insatser i våra älvar, uppvisar laxbestånden nu en mycket allvarlig situation under 2023 och 2024. Det finns flera orsaker bakom detta, en är förstås bristen på sill, särskilt i Bottenviken. En annan orsak kan vara klimatförändringar med stigande havstemperaturer.
Vad Finland gör som den viktigaste fiskenationen i norr är av yttersta vikt för förvaltningen av fiskbestånden. Mot denna bakgrund är det oacceptabelt att inte respektera de vetenskapliga råden och följa försiktighetsprincipen för att skydda den vilda laxen. Alla åtgärder som riskerar att ytterligare försämra situationen måste förbjudas. Vi stödjer därför starkt kommissionens beslut att vidta rättsliga åtgärder mot Finland.
Vidare hoppas vi att det kommande förslaget från kommissionen för fisket i Östersjön 2026 kommer att ha ett tydligt fokus på att stärka den vilda laxpopulationen i alla avseenden.
Stiftelsen för Östersjölaxen är en oberoende stiftelse. Vår vision är att återställa livskraftiga, självreproducerande laxpopulationer i de ursprungliga vildlaxälvarna i den svenska Östersjöregionen. Vi arbetar aktivt för att stödja och utveckla lokal laxförvaltning i alla vildlaxälvar som rinner ut i Östersjön. Vi arbetar även för att minska yrkesfisket med fällor i älvmynningsområdena. Starka laxälvar är ekologiskt viktiga, ger attraktivt sportfiske och skapar förutsättningar för arbetstillfällen genom välskött fisketurism.
Med vänliga hälsningar,
Axel Wenblad
Ordförande
Stiftelsen för Östersjölaxen
Här kan du läsa EU:s beslut i sin helhet:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=OJ:L_202500864
av Mikael Winterkvist | apr 8, 2025 | Bluesky, Fiske, Threads
SVT:s granskande och grävande program tar sig nu ann fiskeripolitiken, storskaliga trålare och ett innanhav, Östersjön, där allt fler arter hotas. Vi delar Östersjön med en rad andra länder och det betyder att fiskeripolitiken, fångstkvoter och den resurs som havet och fisken är slits mellan en rad särintressen.
På senare år så har torsken i stort sett slagits ut, laxen är under press med högt överdödlighet ute i havet och Östersjöns
motor sillen/strömmingen är mindre i storlek och har minskat i antal inom vissa områden. Landets småskaliga yrkesfiskare vittnar om ett hav så tomt på fisk och att deras fiske knappt lönar sig längre.
Storskaliga
In i Östersjön har storskaliga industritrålare kommit med toppmoderna ekolod, fiske som bedrivs med gigantiska trålar och där merparten av fångsten inte blir mat för oss människor. Det blir fiskmjöl och fiskolja som blir djurfoder, bara en liten del blir människoföda.
I programmet finns Kågeälven med, som fram till 2023 var en framgångssaga med en återintroducerad vild lax där det fångades hundratalet laxar under de bästa åren. Under säsongen 2023 fångades endast en enda lax i älven. Kågeälven är också ett bra exempel på en älv som återställts i ursprungligt skick genom omfattande restaureringar – samtidigt som de engagerade ideella krafterna som förvaltar älven bara kan se på hur den vilda lax och den vilda öring som borde få vandra upp och leka i sin hemma-älv istället fångas ute i havet.
– Det är närmare en och en halv miljard kronor under årens lopp som har satsats på att återställa våra svenska vattendrag.
Det är enorma pengar, säger Thomas Johansson, Kågeälvens ordförande i Uppdrag Gransknings program som sänds onsdag kväll.
Misslyckande
Axel Wenblad, nu ordförande i Stiftelsen för Östersjölaxen, då generaldirektör för dåvarande Fiskeriverket, och den som är ”pappa” till dagens kvotsystem säger i Uppdrag Granskning att det system som han var med om att arbeta fram är ett misslyckande:
– Jag känner mig bedrövad över att vi inte lyckades få stopp på fisket så att det var i balans med resursen. Där misslyckades jag.
– Att vi inte lyckas, förvalta vårt eget innanhav, så att de viktigaste fiskbestånden kan vara livskraftiga. Det är en skandal.
Uppdrag Granskning kan ses på SVTPlay från onsdag morgon och programmet sänds i SVT 1 onsdag kväll.
av Mikael Winterkvist | okt 22, 2024 | Fiske
Nu har EU:s fiskeministrar förhandlat och beslutat om kommande års fiskekvoter för fisket i Östersjön 2025 och på avgörande punkter så blir det ett utökat fiske.
– Det är tyvärr bara att konstatera att den politiska viljan att försöka rädda vår vilda lax, vår vilda öring, sill och strömming inte finns, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen i en kommentar.
Kvoterna för det industriella trålfisket höjs i egentliga Östersjön med 108% och med 21% i Bottenhavet och Bottenviken när det gäller sill/strömming och fisket.
– Hade det funnits en vilja att göra åtgärder för att rädda Östersjön så hade Finland och Sverige tidigt kunnat ta ett initiativ till att samordna sina åsikter och då vet vi av erfarenhet att de två länderna hade fått igenom sina förslag. Oavsett vad vår landsbygdsminister Peter Kullgren hävdar så tas inte besluten rörande Östersjön av majoriteten, inte i praktiken. Vi vet att de länder som inte berörs sällan eller aldrig har en åsikt om ett fiske som de inte kan delta i. Därför väger Sveriges och Finlands åsikt mycket tungt när det gäller fisket i Bottniska viken. Här har Peter Kullgren uppenbarligen grundligt misslyckats, konstaterat Thomas Johansson.
Blandbestånd
Resultat är att ett fisket efter lax, ett blandbeståndsfiske, öppnas från Ålands hav och upptill Haparanda.
– Det är med stor besvikelse och stor oro inför framtiden som vi konstaterar att fiskeministrarna inte har lyssnat på alla varningssignaler utan bedömningen att det skett en liten, liten ökning av antalet individer leder till att ett stort och omfattande fiske öppnas igen, fortsätter Thomas Johansson.
– I snart två år så har vi sett hur lite vild lax som vandrat upp i våra älvar för att leka. Våra förvaltningsorganisationer har gjort allt vad de kan. De har begränsat fisket, stoppat fisket i vissa fall men de råder inte över Östersjön och där har ansvariga politiker svikit dem i deras arbete.
Sill/strömming
När det gäller fisket efter sill/strömming så föreslog EU-kommmissionen en ökning av fiskekvoterna för de centrala delarna av Östersjön med hela 108 procent och så bli det alltså nu.
– Det här visar på problemet med hur kvoter räknas fram och med hela det regelverk som styr underlag och beslut. Så snart ett bestånd visar minsta lilla tecken på att återhämta sig så leder det till ökade kvoter och ett ökat fisketryck. Det tas ingen hänsyn till ålder på fisken, storlek eller till andra arter som är beroende av en fiskart. Vi måste se över och göra om regelverket för vi kan inte ha ett regelverk som bara tittar på enskilda arter utan att ta hänsyn till det alla vet – att Östersjön är ett ekosystem.
Kvoter
Nedan följer de siffror som finns tillgängliga just nu, inom parantes är det kvoten i procent. När det gäller laxfisket för delområde 30 och 31 så har det inte kommit några siffror, ännu.
Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 66 466 ton (+21 procent)
Sill i västra Östersjön: 788 ton, endast som bifångst, men med möjlighet för småskaligt fiske (oförändrat)
Sill i centrala Östersjön: 83 881 ton (+108)
Sill i Rigabukten: 41 635 ton (+10)
Torsk i östra Östersjön: 430 ton, endast som bifångst (-28)
Torsk i västra Östersjön: 266 ton, endast som bifångst (-21)
Rödspätta: 11 313 ton (oförändrat)
Skarpsill: 139 500 ton (-31)
Lax i egentliga Östersjön: 34 787 stycken (-36)
Lax i Finska viken: 8 117 stycken (-20)
av Mikael Winterkvist | okt 19, 2024 | Fiske
Nu har den svenska regeringen presenterat sin linje inför förhandlingarna om kvoter för fisket i Östersjön 2025. Enligt Landsbygdsminister Peter Kullgren så kommer den svenska regeringen att försöka att förhandla fram lägre kvoter än de kvoter som finns i EU-kommissionens förslag.
På tisdag nästa vecka beslutar EU:s ministerråd om nästa års kvoter för Östersjön. Sverige går in i förhandlingen med en linje som, av allt att döma, är restriktivare än alla andra länders.
Den är också restriktivare än någon gång under rödgrön regering.
Det skriver Peter Kullgren i en debattartikel som publicerats av bland annat Aftonbladet.
– Det är glädjande att signalerna nu äntligen tycks ha nått fram till vår landsbygdsminister, som tidigare har slagit ifrån sig all kritik och alla krav som politiska utspel. När Västerbotten och Norrbotten, i stort sett samtliga kommunalråd, tillsammans med regionerna, krävde ett stopp för det storskaliga industrifisket nyligen, så avfärdade Peter Kullgren alla krav och all kritik, säger Thomas Johansson, generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen i en kommentar.
Norrbotten och Västerbotten kräver ett stopp för de storskaliga industritrålarna
Förhandlingarna
I debattartikeln så beskriver Peter Kullgren hur förhandlingarna går till och vilka förutsättningar som gäller.
För beslut krävs enbart kvalificerad majoritet, vilket betyder att varken Sverige eller något annat land sitter på veto. Att förhandla strategiskt är det som gäller.
– Hur förhandlingarna går till, vem som säger vad och vad EU:s fiskeministrar säger vid förhandlingarna vet vi inte för det får vi som EU-medborgare inte veta. Ministrarna stänger in sig i ett rum och förhandlar utan insyn men vi vet också att det finns en inofficiell överenskommelse att de länder som inte har tillgång till ett fiske inte brukar uttala sig eller lägga sig i besluten som fattas. Diskuteras Östersjön så har Sverige och Finland stort inflytande och stor bestämmanderätt. Det omvända råder när Medelhavet diskuteras, för att ta ett exempel. Då är Sverige och Finland passiva, fortsätter Thomas Johansson.
I sak
I sak må Peter Kullgren ha rätt men vi vet att det inte fungerar så i praktiken. Hur
förhandlingarna 2024 hanterades och vilka som var drivande har läckt ut, tidigare, bland annat via Nya Ålandstidningen. Den svenska regeringen har stora möjligheter att få igenom lägre fiskekvoter om det finns en uppriktig vilja att faktiskt värna om fiskbeståndeni Östersjön och då framförallt för strömmingsfisket i Bottniska viken och fisket efter lax säger Thomas Johansson.
Starkast bidragande till 2024 års kvoter var Finland. Den finska ståndpunkten gick hårt mot EU:s utgångsförslag att ha noll-kvot för strömmingen. Åland satt med vid förhandlingarna i form av dåvarande närings- och fiskeriministern Fredrik Karlström (M). Han berättar att den rutinerade finske chefsförhandlaren Orian Bondestam höll en imponerande taktpinne och fick med sig ett passivt Sverige att gå emot utgångsrekommendationen.
Nya Ålandstidningen
av Mikael Winterkvist | okt 12, 2024 | Fiske
Norrbotten och Västerbottens kommuner och regioner kräver nu ett stopp på det storskaliga industrifisket i Östersjön. I ett upprop och öppet brev som skickats till regeringen och till landsbygdsminister Peter Kullgren inför förhandlingarna i EU:s ministerråd framför kravet.
– Det är glädjande med en sådan uppställning och det är, om inte unikt så i alla fall mycket ovanligt, att så många är så eniga i en fråga vilket visar på vilket nödläge det är för Östersjön, säger Axel Wenblad Stiftelsen för Östersjöns ordförande.
I brevet skriver kommuner och regioner att det är det storskaliga industrifisket som på bara några år påverkat innehavets hela ekosystem.
– Det är verkligen skandal att åtta av världens rikaste länder, som finns runt Östersjö, inte kan förvalta sitt eget innanhav. Vi borde ha blivit klokare och vi borde ha kunnat använda all den kunskap som vi faktiskt har tillgång till och se till att Östersjöns fiskbestånd inte kollapsar, fortsätter Axel Wenblad.
Fiskestopp
Stiftelsen för Östersjön vill gå längre och har krävt ett totalt fiskestopp på alla hotade och svaga bestånd i Östersjön.
– Vi måste låta havet få återhämta sig. Dagens system bygger på att vi ska plocka ut maximalt av allt överskott och det har lett till att beståndet av torsk har kollapsat, storleken på sill/strömming har gått ned, abborren och gäddan mår inte bra och vi ser nu hur antalet laxar som vandrar upp i våra älvar kraftigt minskar. Samtidigt så ska det nu förhandlas om ett ökat fiske i Östersjön. Därför säger vi nej och vi vill ha ett stopp under minst fem år, säger Axel Wenblad.
Namninsamling
Stiftelsen för Östersjölaxen har lämnat över drygt 3 700 namnunderskrifter, en protest mot dagens fiskeripolitik och med krävt om ett fiskestopp.
– Vi är glada över alla så många engagerat sig samtidigt som vi också konstaterar att den här frågan inte är så lätt att skapa opinion runt. Det som nu håller på att ske inträffar under vattenytan, vi ser det inte, men vi konstaterar också att nu regerar alltfler och när en helt stor landsända säger att nu får det faktiskt vara nog så är det vår förhoppning att nu ska öven politikerna och vår landsbygdsminister Peter Kullgren lyssna.
Det öppna brevet – ett initiativ av de regionerna med tillhörande kommuner – har skickats till regeringen.
Öppet brev
Stoppa det storskaliga industrifisket!
På senare år så har ett nytt oroväckande inslag dykt upp i vårt innanhav – storskaliga
industritrålare som fiskar på ett helt annat sätt än tidigare yrkesfiskare. Nu fiskas det med
stora fiskfabriker, 50-100 meter långa, som med gigantiska trålar, och på några få svep, kan
tömma ett område på i stort sett all fisk.
Det som fångas går till övervägande del, drygt 90 procent, till att producera djurfoder. Vi är
på väg att utrota flera fiskarter för att göra fiskmjöl som går till höns- och grisuppfödning. En
mindre del går även till de norska laxodlingarna.Nu nås vi av larmsignaler om att det är mycket
ont om sill/strömming inne vid kusterna, uppvandringen av lax i våra strömmande vatten ligger på
skrämmande låga nivåer och forskarna konstaterar att en mycket hög dödlighet bland de laxungar som vandrar ut för att
växa till sig nere i södra Östersjön. Det är uppenbart att hela ekosystemet i Östersjön har
rubbats och att orsaken står att finna i att motorn i innanhavet – sill/strömming är väg att
fiskas till kollapsens brant.
Nu måste det bli ett stopp på rovdriften och det kortsiktiga perspektivet där minsta lilla
överskott ska fiskas upp. Balansen i Östersjön måste återställas, hotade och svaga bestånd
måste ges tid att återhämta sig så att vi åter kan fiska sill/strömming vid våra kuster och att vi
åter kan få se vild lax hoppa i våra älvar.
Den svenska regeringen måste ovillkorligen se till att stoppa industritrålarna.
Det här handlar om hela norra Sveriges identitet och överlevnaden för våra älvdalar och kustbyar.
Därför måste det bli ett stopp på det storskaliga industrifiske och det måste bli ett stopp – nu!
Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande Boden och ordförande Norrbottens
Kommuner
Birgitta Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Gällivare och förste vice ordförande
Norrbottens Kommuner
Tomas Mörtberg (C), kommunstyrelsens ordförande Övertorneå och andre vice ordförande
Norrbottens Kommuner
Mats Taaveniku (S), kommunstyrelsens ordförande Kiruna
Patric Lundström (S), kommunstyrelsens ordförande Piteå
Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande Luleå
Birgitta Rantatalo (S), kommunstyrelsens ordförande Pajala
Niclas Hökfors (S), kommunstyrelsens ordförande Överkalix
Roland Boman (FJK), kommunstyrelsens ordförande Jokkmokk
Janne Lind (C), kommunstyrelsens ordförande Haparanda
Susanne Andersson (S), kommunstyrelsens ordförande Kalix
Marcus Lundberg (S), kommunstyrelsens ordförande Arvidsjaur
Isak Utsi (S), kommunstyrelsens ordförande Arjeplog
Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande Region Norrbotten
Helena Öhlund (S), ordförande regionala utvecklingsnämnden Region Norrbotten
Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande Skellefteå
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande Umeå
Mathias Haglund (S), kommunstyrelsens ordförande Vindeln
Ulrik Dahlgren (S), kommunstyrelsens ordförande Storuman
Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande Nordmaling
Petra Andersin (S), kommunstyrelsens ordförande Robertsfors
Pia Sjöberg (S), kommunstyrelsens ordförande Sorsele
Andreas Eliasson (S), kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina
Greger Lindqvist (S), kommunstyrelsens ordförande Dorotea
Andreas From (S), kommunstyrelsens ordförande Åsele
Roland Sjögren (KD), kommunstyrelsens ordförande Lycksele
Lennart Gustavsson (V), kommunstyrelsens ordförande Malå
Mikael Lindfors (S), kommunstyrelsens ordförande Norsjö
Anna Frej (S), kommunstyrelsens ordförande Vännäs
Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande Region Västerbotten
Rickard Carstedt (S), ordförande regionala utvecklingsnämnden Region Västerbotten
