av Mikael Winterkvist | okt 12, 2024 | Fiske
Norrbotten och Västerbottens kommuner och regioner kräver nu ett stopp på det storskaliga industrifisket i Östersjön. I ett upprop och öppet brev som skickats till regeringen och till landsbygdsminister Peter Kullgren inför förhandlingarna i EU:s ministerråd framför kravet.
– Det är glädjande med en sådan uppställning och det är, om inte unikt så i alla fall mycket ovanligt, att så många är så eniga i en fråga vilket visar på vilket nödläge det är för Östersjön, säger Axel Wenblad Stiftelsen för Östersjöns ordförande.
I brevet skriver kommuner och regioner att det är det storskaliga industrifisket som på bara några år påverkat innehavets hela ekosystem.
– Det är verkligen skandal att åtta av världens rikaste länder, som finns runt Östersjö, inte kan förvalta sitt eget innanhav. Vi borde ha blivit klokare och vi borde ha kunnat använda all den kunskap som vi faktiskt har tillgång till och se till att Östersjöns fiskbestånd inte kollapsar, fortsätter Axel Wenblad.
Fiskestopp
Stiftelsen för Östersjön vill gå längre och har krävt ett totalt fiskestopp på alla hotade och svaga bestånd i Östersjön.
– Vi måste låta havet få återhämta sig. Dagens system bygger på att vi ska plocka ut maximalt av allt överskott och det har lett till att beståndet av torsk har kollapsat, storleken på sill/strömming har gått ned, abborren och gäddan mår inte bra och vi ser nu hur antalet laxar som vandrar upp i våra älvar kraftigt minskar. Samtidigt så ska det nu förhandlas om ett ökat fiske i Östersjön. Därför säger vi nej och vi vill ha ett stopp under minst fem år, säger Axel Wenblad.
Namninsamling
Stiftelsen för Östersjölaxen har lämnat över drygt 3 700 namnunderskrifter, en protest mot dagens fiskeripolitik och med krävt om ett fiskestopp.
– Vi är glada över alla så många engagerat sig samtidigt som vi också konstaterar att den här frågan inte är så lätt att skapa opinion runt. Det som nu håller på att ske inträffar under vattenytan, vi ser det inte, men vi konstaterar också att nu regerar alltfler och när en helt stor landsända säger att nu får det faktiskt vara nog så är det vår förhoppning att nu ska öven politikerna och vår landsbygdsminister Peter Kullgren lyssna.
Det öppna brevet – ett initiativ av de regionerna med tillhörande kommuner – har skickats till regeringen.
Öppet brev
Stoppa det storskaliga industrifisket!
På senare år så har ett nytt oroväckande inslag dykt upp i vårt innanhav – storskaliga
industritrålare som fiskar på ett helt annat sätt än tidigare yrkesfiskare. Nu fiskas det med
stora fiskfabriker, 50-100 meter långa, som med gigantiska trålar, och på några få svep, kan
tömma ett område på i stort sett all fisk.
Det som fångas går till övervägande del, drygt 90 procent, till att producera djurfoder. Vi är
på väg att utrota flera fiskarter för att göra fiskmjöl som går till höns- och grisuppfödning. En
mindre del går även till de norska laxodlingarna.Nu nås vi av larmsignaler om att det är mycket
ont om sill/strömming inne vid kusterna, uppvandringen av lax i våra strömmande vatten ligger på
skrämmande låga nivåer och forskarna konstaterar att en mycket hög dödlighet bland de laxungar som vandrar ut för att
växa till sig nere i södra Östersjön. Det är uppenbart att hela ekosystemet i Östersjön har
rubbats och att orsaken står att finna i att motorn i innanhavet – sill/strömming är väg att
fiskas till kollapsens brant.
Nu måste det bli ett stopp på rovdriften och det kortsiktiga perspektivet där minsta lilla
överskott ska fiskas upp. Balansen i Östersjön måste återställas, hotade och svaga bestånd
måste ges tid att återhämta sig så att vi åter kan fiska sill/strömming vid våra kuster och att vi
åter kan få se vild lax hoppa i våra älvar.
Den svenska regeringen måste ovillkorligen se till att stoppa industritrålarna.
Det här handlar om hela norra Sveriges identitet och överlevnaden för våra älvdalar och kustbyar.
Därför måste det bli ett stopp på det storskaliga industrifiske och det måste bli ett stopp – nu!
Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande Boden och ordförande Norrbottens
Kommuner
Birgitta Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Gällivare och förste vice ordförande
Norrbottens Kommuner
Tomas Mörtberg (C), kommunstyrelsens ordförande Övertorneå och andre vice ordförande
Norrbottens Kommuner
Mats Taaveniku (S), kommunstyrelsens ordförande Kiruna
Patric Lundström (S), kommunstyrelsens ordförande Piteå
Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande Luleå
Birgitta Rantatalo (S), kommunstyrelsens ordförande Pajala
Niclas Hökfors (S), kommunstyrelsens ordförande Överkalix
Roland Boman (FJK), kommunstyrelsens ordförande Jokkmokk
Janne Lind (C), kommunstyrelsens ordförande Haparanda
Susanne Andersson (S), kommunstyrelsens ordförande Kalix
Marcus Lundberg (S), kommunstyrelsens ordförande Arvidsjaur
Isak Utsi (S), kommunstyrelsens ordförande Arjeplog
Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande Region Norrbotten
Helena Öhlund (S), ordförande regionala utvecklingsnämnden Region Norrbotten
Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande Skellefteå
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande Umeå
Mathias Haglund (S), kommunstyrelsens ordförande Vindeln
Ulrik Dahlgren (S), kommunstyrelsens ordförande Storuman
Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande Nordmaling
Petra Andersin (S), kommunstyrelsens ordförande Robertsfors
Pia Sjöberg (S), kommunstyrelsens ordförande Sorsele
Andreas Eliasson (S), kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina
Greger Lindqvist (S), kommunstyrelsens ordförande Dorotea
Andreas From (S), kommunstyrelsens ordförande Åsele
Roland Sjögren (KD), kommunstyrelsens ordförande Lycksele
Lennart Gustavsson (V), kommunstyrelsens ordförande Malå
Mikael Lindfors (S), kommunstyrelsens ordförande Norsjö
Anna Frej (S), kommunstyrelsens ordförande Vännäs
Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande Region Västerbotten
Rickard Carstedt (S), ordförande regionala utvecklingsnämnden Region Västerbotten
av Mikael Winterkvist | sep 1, 2024 | Fiske
Jag kommer då och då på mig själv på mig själv att skrika till radion, tv:n eller tidningen – varför ställer du inte den här frågan?
Min fråga, till mina forna kollegor, journalisterna, varför så ni så dåligt pålästa?
För att detta ska bli konkret och begripligt ska vi hålla oss till ett enda ämne – fiskepolitik och fiskekvoterna i Östersjön. Som ämne betraktat snävt, kanske inskränkt men Östersjön är vårt innanhav som vi delar med en rad andra länder och beslutsprocessen är en smula byråkratisk och men egentligen inte särskilt invecklad.
Processen
Det internationella havsforskningsrådet ICES lämnar ett vetenskapligt underlag till EU-kommissionen som tar fram ett förslag till beslut som skickas till EU:s fiskeriministrar, just nu 27 folkvalda. Det är gången.
ICES rekommendationer är offentliga, du kan leda ned dem från ICES hemsida. Du kan också ta del av dem på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. EU-kommissionens förslag för också offentligt – det är bara att klicka sig fram.
Pressmeddelande från EU-kommissionen
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_24_4401
Kommissionens förslag
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=COM:2024:386:FIN
När sedan beslutet ska fattas om vilka kvoter som ska gälla så stänger 27 ministrar in sig i ett rum, förhandlar och kommer ut med ett beslut. En minst sagt märklig hantering därför att vi medborgare får ingen som helst insyn när besluten fattas. Jag har lyft just den frågan med högt uppsatta tjänstemän inom departement och fått svaret:
– Skulle ministrarnas diskussion göras offentlig så finns det en risk att allt blir alltför tekniskt, så att ingen skulle förstå.
I princip så ska vi få insyn, alla tycker att det är bra, men diskussionen skulle bli obegriplig är ett av de argument jag har fått som svar. Jag har svårt att se ett mer maktfullkomligt svar och arrogans mot något så enkelt som insyn och är det så att våra folkvalda ministrar inte kan uttrycka sig så att folk förstår så får vi väl lägga det ansvaret på dem. Ställ krav på att göra diskussionen begriplig, eller så får de vackert hålla käften.
Jag har sett få journalister ifrågasätta bristen på insyn vilket bäddar för en massa märkliga uttalanden och svar från våra ministrar. När det gäller fiskeripolitiken så är det Landsbygds- och infrastrukturminister Peter Kullgren, KD (kristdemokraterna) som har det yttersta politiska ansvaret, just nu.
Fråga 1 är hur det kommer sig att vi medborgare inte får insyn, inte får veta hur diskussionerna går inför beslut om fiskekvoter?
Nollkvoter
Inför beslut om 2024 års kvoter så föreslog EU-kommissionen nollkvoter, inget fiske allas efter sill/strömming i stora delar av Östersjön.
Beslutet blev ett fortsatt fiske, minskade kvoter förvisso, men i Bottenviken och Bottenhavet beslutas om kvoter på drygt 95 000 ton.
Tabellen ovan finns på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida.
Det finns med andra ord en rätt betydande diskrepans mellan EU-kommissionens förslag och det faktiska beslutet. Det här kan vem som helst, vilken journalist som helst läsa sig till. Det är inte åsikter, argumentation – det är fakta.
När Peter Kullgren fått frågor om kvoter, larmrapporter om minskande bestånd av sill/strömming och lax så har han svarat att han och Sverige lyckades får ned kvoterna i förhandlingarna med de andra länderna.
Fråga 2 – Vilka kvoter? EU-kommissionen föreslog noll fiske, inget fiske, inga kvoter.
Hur kan du förhandla ned en nollkvot?
Fråga 3 – vilka länder argumenterade för höjda kvoter, från noll?
En rätt intressant fråga eller hur eftersom Peter Kullgren hävdar att Sverige höll emot men fick ge med sig med en kvot som landade på drygt 95 000 ton. När det sedan riktas kritik mot Peter Kullgren så svarar han att kritiken kommer, främst från socialdemodekratiskt håll, därför att socialdemokraterna varit rätt misslyckade i sina tidigare förhandlingar när de ansvarade för fiskeripolitiken.
Utspel
Det är självklart att kritiken är ett politiskt utspel, det är det som är politik, och Socialdemokraterna kan inte slå sig för bröstet och hävda att de var särskilt mycket bättre eller duktigare förhandlare. Problemet med hanteringen av Östersjöns fiskebestånd har stora likheter med hur vi i Sverige har skött vår järnväg. Nu får vi skörda de negativa frukterna av årtionden av bristande underhåll och det ansvaret vilar på regeringar av allehanda färg.
Det stora problemet med hela den debatten är densamma som när det gäller våra fiskar i vårt innanhav – den är inriktad på att fördela skulden istället för att faktisk göra något. Skulle ett företag bedrivas med samma metoder, samma typ av analys och problemlösning så skulle det mesta stå still – allt medan ledningen och alla medarbetarna diskuterade vem som orsakat ett problem, hur skulden ska fördelas och i vilken grad, hur mycket av skulden som ska fördelas på vem. Företag skiter i allmänhet i det i ett förstaläge och jobbar mer lösningsorienterat och det hade varit oerhört uppfiskande om politiken och politikerna kunde göra detsamma.
Sill/strömming, lax, torsk, skarpsill och andra svaga och hotade arter i Östersjön är inte hjälpta av skuldfördelning.
Fråga 4 – varför ägnar sig ansvariga åt att diskutera vad företrädare har gjort, och inte gjort, istället för att faktiskt göra något?
Det är ju som bekant ytterst svårt, för att inte säga i det närmaste omöjligt att utkräva ansvar i efterhand, speciellt som att det är du som har ansvaret just nu.
Balans
Dagens journalistik handlar i alldeles för hög grad om balans och en tro att du har fullgjort din journalistiska uppgift om bara alla parter har fått komma till tals. Hävdar någon att det regnar ute så är det din förbannade plikt, som journalist, att öppna fönstret, inte ringa någon som hävdar att solen skiner – lär någon klok individ ha sagt.
Läs på, ställ relevanta, kritiska och granskande frågor och är det så att din text eller ditt inslag saknar balans för att verkligheten gör det så leta inte efter någon som bara ska fylla rollen av att säga emot.
När landets ytterst ansvarige för den svenska fiskeripolitiken hävdar att han slogs för sänkta kvoter så är det din förbannade plikt som journalist att fråga – hur då?
PS. För tydlighetens och transparensen skull – jag är kommunikationsansvarig inom Stiftelsen för Östersjön
av Mikael Winterkvist | aug 16, 2024 | Fiske
Nu drar Stiftelsen för Östersjölaxen igång en namninsamling med stöd av Östersjölaxälvar i Samverkan och en lång rad av förvaltningsorganisationer ute i landet.
– Vi känner och ser att det kokar i fiskeSverige, bland miljövänner och bland folk som tycker att det får vara nog nu. Vi kan inte stillatigande sitta och titta på medan havet töms på fisk, medan bestånd kollapsar och medan våra ansvariga politiker säger att vi ska avvakta och att de inte tänker göra något eftersom nuvarande kvoter redan är beslutade, säger Thomas Johansson. Stiftelsen för Östersjölaxen.
Därför startas en namninsamling med målet att få ihop en ordentlig samling med namn som sedan kommer att överräckas personligen och på plats i regeringskansliet senare i höst.
– Vi har stöd av Östersjölaxälvar i Samverkan som med sina 139 förvaltningsorganisationer i Östersjölaxälvarna representerar drygt 11 000 fiskevattensägare. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna samla in en ansenlig mängd namn till det är dags att räcka över dem till regeringen, fortsätter Thomas Johansson.
Upprop
Namninsamling inleds med ett upprop – det är det du skriver under på:
Något har hänt ute i havet – stoppa fisket i fem år!
De svenska kustnära yrkesfiskarna har slagit larm länge – något har hänt ute i havet.
Uppe i de svenska vildlaxälvarna rapporterar våra förvaltningsorganisationer om att mängden fisk som kommer tillbaka för att leka ligger på katastrofnivåer, för andra året i rad.
Det råder brist på sill/strömming vilket betyder att vi kan stå inför en kollaps av Östersjöns motor, sillen.
Vi kan inte ha en förvaltning av våra fiskbestånd som styrs av politiska beslut utan att ta hänsyn till verkligheten och det våra forskare varnar för – ett hav med utslagna bestånd som står på utrotningens rand.
Vi kan inte ha en fiskepolitik som styrs av ett system som är så trögt och så långsamt att först flera år senare så analyseras vad som har hänt.
Då kan det redan vara försent.
Stiftelsen för Östersjölaxen kräver ett omedelbart fiskestopp, i minst fem år, på alla svaga och hotade bestånd. Under de fem åren så kan forskarna ta reda på vad som hänt och våra hotade bestånd ges en möjlighet till återhämtning.
Vi vill ha ett levande hav och levande älvdalar – vi vill ha ett fiskestopp – under minst fem år!
Här hittar du namninsamlingen.
https://www.skrivunder.com/nagot_har_hant_ute_i_havet_-_stoppa_fisket_i_fem_ar
Har du en hemsida, en blogg eller en annan typ av webbplats så får du mer än gärna använda vår banner, framtagen för just detta ändamål och länka den till namninsamlingen.
För Instagram:
av Mikael Winterkvist | jul 26, 2024 | Fiske
Grafiken är gjord av Sven Norman, Råneälven
Till Namninsamlingen!
Du får mer än gärna sprida detta inlägg.
av Mikael Winterkvist | jul 21, 2024 | Fiske
Nu drar Stiftelsen för Östersjölaxen igång en namninsamling med stöd av Östersjölaxälvar i Samverkan och en lång rad av förvaltningsorganisationer ute i landet.
– Vi känner och ser att det kokar i fiskeSverige, bland miljövänner och bland folk som tycker att det får vara nog nu. Vi kan inte stillatigande sitta och titta på medan havet töms på fisk, medan bestånd kollapsar och medan våra ansvariga politiker säger att vi ska avvakta och att de inte tänker göra något eftersom nuvarande kvoter redan är beslutade, säger Thomas Johansson. Stiftelsen för Östersjölaxen.
Därför startas en namninsamling med målet att få ihop en ordentlig samling med namn som sedan kommer att överräckas personligen och på plats i regeringskansliet senare i höst.
– Vi har stöd av Östersjölaxälvar i Samverkan som med sina 139 förvaltningsorganisationer i Östersjölaxälvarna representerar drygt 11 000 fiskevattensägare. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna samla in en ansenlig mängd namn till det är dags att räcka över dem till regeringen, fortsätter Thomas Johansson.
Upprop
Namninsamling inleds med ett upprop – det är det du skriver under på:
Något har hänt ute i havet – stoppa fisket i fem år!
De svenska kustnära yrkesfiskarna har slagit larm länge – något har hänt ute i havet.
Uppe i de svenska vildlaxälvarna rapporterar våra förvaltningsorganisationer om att mängden fisk som kommer tillbaka för att leka ligger på katastrofnivåer, för andra året i rad.
Det råder brist på sill/strömming vilket betyder att vi kan stå inför en kollaps av Östersjöns motor, sillen.
Vi kan inte ha en förvaltning av våra fiskbestånd som styrs av politiska beslut utan att ta hänsyn till verkligheten och det våra forskare varnar för – ett hav med utslagna bestånd som står på utrotningens rand.
Vi kan inte ha en fiskepolitik som styrs av ett system som är så trögt och så långsamt att först flera år senare så analyseras vad som har hänt.
Då kan det redan vara försent.
Stiftelsen för Östersjölaxen kräver ett omedelbart fiskestopp, i minst fem år, på alla svaga och hotade bestånd. Under de fem åren så kan forskarna ta reda på vad som hänt och våra hotade bestånd ges en möjlighet till återhämtning.
Vi vill ha ett levande hav och levande älvdalar – vi vill ha ett fiskestopp – under minst fem år!
Här hittar du namninsamlingen.
https://www.skrivunder.com/nagot_har_hant_ute_i_havet_-_stoppa_fisket_i_fem_ar
Har du en hemsida, en blogg eller en annan typ av webbplats så får du mer än gärna använda vår banner, framtagen för just detta ändamål och länka den till namninsamlingen.
För Instagram:
av Mikael Winterkvist | jul 20, 2024 | Fiske
Sveriges ansvarige minister för fiskefrågor, Peter Kullgren (KD), kommer inte att göra något nu. Det är beskedet från Kullgren och från regeringen i en intervju med TV4.
– Ser vi att den här utvecklingen fortsätter så kommer vi att vidta ännu mer åtgärder för att värna laxen, säger Peter Kullgren i intervjun.
Det framgår inte vilka åtgärder han som ansvarig minister anser sig ha gjort redan och på frågan om det är aktuellt med ett krav på fiskestopp svarar Kullgren att det inte är aktuellt inom ramen för nuvarande kvotperiod.
TVPlay
– Det här precis det vi har kritiserat regeringen och systemet för. Det finns en trygghet i processen som gör att det som kallas adaptiv förvandling inte fungerar. Uppe i våra älvar så gör våra förvaltningsorganisationer allt de kan och de reagerar snabbt men det som hänt nu har hänt ute i havet och jag vet inte hur många tecken Peter Kullgren behöver eller hur lång tid det ska ta innan något görs? Vi är nu inne på det andra året med katastrofsiffror för uppvandringen av lekfisk i våra älvar, bäckar och åar och vi larmen utifrån havet, från kustnära yrkesfiskare som bedriver ett småskaligt fiske, har kommit under flera år. De har skrikit sig hesa utan att något har hänt, säger Tomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen som kräver ett femårigt fiskestopp på alla hotade och svaga bestånd.
Näringslivet
Vid sidan av förvaltningsorganisationerna så gör även näringslivet de de kan. Axfood, matjätten, meddelade nyligen att de stoppar all försäljning av sill/strömming från Östersjön.
– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming, säger Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef.
Vattenfall meddelade igår fredag, att de stoppar allt yrkesfiske uppe i Luleälven därför att de inte kan fånga den mängd avelsfisk som krävs för deras fiskodling.
Robert Westin, fiskeguide och entreprenör i Luleälven stoppar all guidning på odlad lax och har stoppat guidning på vild lax sedan flera år tillbaka.
Vattenfall stoppar allt yrkesfiske i Luleälven
– Näringslivet reagerar och agerar, våra förvaltningsorganisationer reagerar och agerar, allt medan landets högste ansvarige, vår landsbygdsminister, pratar om att vi ska avvakta och hänvisar till åtgärder som redan ska gjorts. Vilka åtgärder de är vet vi inte och allt det här pågår medan fisket på svaga och hotade bestånd fortsätter. Trålarna fortsätter att fiska ute i Östersjön därför att regeringen inte vill se det alla andra har ett för länge sedan, vi har bestånd som håller på att kollapsa, konstaterar Thomas Johansson.
Stiftelsen kräver ett femårigt fiskestopp
