av Mikael Winterkvist | dec 12, 2025 | Bluesky, Fiske, Mastodon, Threads, Twitter
Hela 37 procent av yrkesfiskekvoten för lax i delområde 31, Norr och Västerbotten, fångas i ett mycket litet begränsat område – i ett fredningsområde i Umeälvens mynningsområde.
Stiftelsen för Östersjölaxen har gått igenom och granskat inlämnade fångstrapporter från yrkesfisket på lax. Siffrorna gäller för årets fiske, 2025, och gäller delområde 31, området längst norrut omfattande Norr och Västerbotten så framträder en oroväckande och mycket anmärkningsvärd bild:
- Fiskekvoten, mängden lax som får fångas inom delområde 31 var 7200 laxar.
- Av hela den kvoten så fångades 2667 laxar av fyra fiskare.
- 90 procent, 2390, var vild lax.
Till detta ska sägas att sportfisket under säsongen 2025 fångades totalt 500 laxar längs den 40 mil långa Vindelälven varav en stor del av dessa fiskar återutsattes. Fördelningen av resursen är minst sagt orättvis.
Fredningsområde
Det anmärkningsvärda är att fisket har bedrivits i Umeälvens fredningsområde!
– Alla förstår att fiske i ett fredningsområde är helt uppåt väggarna. Det hörs på namnet, fredningsområde, ett fredat område, och fredningsområdet bildades för att skydda det svaga och känsliga beståndet av vildlax i Vindelälven som rinner ihop med Umeälven. Trots det så tillåts fiske i mynningen och det är minst sagt upprörande, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen.
Fällpositioner i Umeälves fredningsområde 2025
Årets siffror
Årets siffror visar alltså att fyra fiskare fångade hela 37 procent av hela laxkvoten för delområde 31 – och att 90 procent av alla fångade laxar var vild lax.
Av de 10 669 laxar som vandrade upp i Vindelälven i år så var bara 11.63 procent honor. Absoluta merparten av den lax som vandrade upp i år var små hanlaxar med endast ett havsår, så kallad grillse.
– Varje enskild invid, speciellt lekmogna honor, är extremt värdefulla om svaga och hotade bestånd ska kunna återhämta sig. Därför är det djupt upprörande att det tillåts fiske efter vild lax i ett fredningsområde.
Fredningsområde Ume älv
Krävt stopp
Stiftelsen för Östersjölaxen har länge krävt ett omedelbart stopp för fiske i fredningsområden. Vi har även gjort flera insatser tillsammans med olika förvaltningsorganisationer för att begränsa detta fiske genom att ersätta yrkesfiskarna i dessa områden för att inte fiska.
– Yrkesfiskets kvoter på lax har aldrig varit så här låga men med dagens situation med allt färre laxar som återvänder till våra älvar så har det aldrig varit viktigare att få ett stopp för det kommersiella fisket på vild lax. För att få en långsiktigt hållbar förvaltning måste vi få en styrning av det kommersiella fisket mot de odlade bestånden och freda områden i nära anslutning till vildlaxälvarna och på områden där vi har ett blandbeståndsfiske idag som t.ex. Ålands hav, menar Thomas Johansson.
av Mikael Winterkvist | okt 28, 2025 | Bluesky, Fiske, Mastodon, Threads, Twitter
EU:s fiskeministrar har nu beslutat om fiskekvoterna för Östersjön år 2026. Kvoterna är betydligt högre än de som EU-kommissionen föreslog och riskerar att utarma Östersjön ytterligare menar Stiftelsen för Östersjölaxens Thomas Johansson.
– För laxens del så landade kvoterna på kommissionens förslag men tyvärr så avvek EU:s fiskeministrar från det föreslagna kvoterna för laxens mat, sill/strömming, och ökade fiskekvoterna, säger Thomas Johansson.
Mycket oroade
– Vi är mycket oroade för situationen i Östersjön och hur ekosystemet mår. Det är så illa att det kan ifrågasättas om kvoterna förr sill/strömming faktiskt inte strider mot EU:s egen lagstiftning, fortsätter Thomas Johansson.
Den handlar bland annat om den så kallade ”femprocentsregeln”, det som ibland kallas får en ”nödbroms”, där lekbiomassan – mängden lekmogen fisk i ett bestånd – inte får understiga den kritiska nivån ”blim”. Under denna gräns så finns det risk för att hela beståndet kollapsar.
– Stiftelsen har upprepade gånger kritiserat det nuvarande systemet där kvoterna sätts art för art, utan en tanke på att Östersjön är ett skört, känsligt ekosystem där påverkan på en art även påverkar annat liv i havet.
Källa: Stiftelsen för Östersjölaxen
av Mikael Winterkvist | okt 6, 2025 | Fiske, Mastodon, Threads
Myndigheter från 21 länder i Europa och utanför har samarbetat med Europol för att stoppa organiserade kriminella grupper som ligger bakom den illegala handeln med glasål.
Den senaste fasen av Operation Lake, som pågick från oktober 2024 till juni 2025, avslöjade omfattande smuggelnätverk och stoppade transporter av levande ålar som var på väg till olagliga fiskodlingar i Asien.
Insatsen ledde till:
- 16 131 genomförda kontroller runt om i Europa
- 26 gripanden
- 22 ton glasål beslagtagen
- Organiserad brottslighet i centrum
Utredningarna visade att flera organiserade kriminella grupper styrde handeln. EU-medborgare fångade ålen via fiskeriverksamheter, medan personer med asiatiskt ursprung skötte smuggelvägarna ut ur Europa.
När ålen väl hade lämnat EU föddes den upp på odlingar och såldes vidare på världsmarknaden som laglig fiskprodukt. Enligt Europols underrättelser uppskattas upp till 100 ton glasål smugglas varje år, vilket i toppår har genererat mellan 2,5 och 3 miljarder euro.
Svarta marknaden
Denna svarta marknad hotar inte bara en redan utrotningshotad art utan göder också annan brottslighet – allt från skattefusk och livsmedelsbedrägerier till dokumentförfalskning och penningtvätt.
Smugglarna använde i stor utsträckning förfalskade handlingar för att dölja sin verksamhet. De manipulerade fångstrapporter och hittade på mottagare för leveranserna, vilket gjorde det möjligt att föra ut tonvis med levande ålar ur Europa varje år.
Ett långsiktigt arbete
Operation Lake är Europols viktigaste insats mot den illegala handeln med glasål och en av de mest långvariga internationella satsningarna mot miljöbrott. Sedan starten har operationen lett till:
- över 850 gripanden
- 109 ton glasål beslagtagna eller stoppade från att smugglas
Europol har samordnat arbetet, stöttat med underrättelser och analys samt deltagit aktivt under säsongen. Organisationens experter har samarbetat nära med deltagande myndigheter, hållit operativa möten och varit på plats för att bistå i pågående utredningar.
Deltagande länder och organisationer
I årets upplaga av Operation Lake deltog mer än 20 partner, inklusive brottsbekämpande myndigheter i EU-länder och tredjeländer samt EU-institutioner:
EU-länder: Belgien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Spanien
Partnerländer: Albanien, Kanada, Georgien, Schweiz, Storbritannien, USA
EU-institutioner och myndigheter: Eurojust, Europeiska kommissionen (DG SANTE), Europeiska fiskerikontrollmyndigheten (EFCA), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)
Källa:
EuroPol
av Mikael Winterkvist | jul 12, 2025 | Bluesky, Fiske, Mastodon, Threads, Twitter
Svensk fiskepolitik och hela debatten om fiskekvoter i Östersjön, hotade och svaga arter tenderar till att köra i diket främst på grund av två orsaker – för många har sitt ”pet project” kombinerat med en oförmåga att se vad som kan få mest effekt, snabbast.
Problemet, och låt oss utgå ifrån den vilda laxen därför att det är det ämne som jag kan bäst, är att alla vill se just sina åtgärder genomförda. Alla har sitt ”pet project” och utifrån det levereras tvärsäkra förslag på vad som ska göras och i vilken ordning saker ska göras.
Låt mig ta några exempel:
- Tiamin
- Sälar
- Skarvar
- Kiselalger
- Smoltutsättningar
Tiamin
Tiamin, även känt som vitamin B1, är ett vattenlösligt vitamin som kroppen behöver för att omvandla kolhydrater till energi. Det spelar en avgörande roll i ämnesomsättningen och i nervsystemets funktion. Det finns rapporter som pekar mot att överdödlighet bland fiskar, däribland lax, kan vara orsakade av brist på Tiamin. Därför har också just Tiamin blivit mångas ”pet project”, där alla andra hot mot laxen överskuggas.
Ingen har hittills dock kunnat presentera en vettig plan för hur Tiamin ska tillföras laxarna. Hur ska en eventuell brist på Tiamin åtgärdas?
Dessutom så är inte forskarnas slutsatser entydiga. Tiaminbrist är en faktor av flera och det är inte heller säkert att det är en huvudorsak. Ändå framförs Tiaminbrist som nyckeln och som den helt avgörande faktorn.
Sälar
Sälar äter lax, lite beroende på vem du frågar så äter sälar olika mycket lax, per dag. Fiskare, yrkesfiskare och sportfiskare anser sig ha bättre rätt till laxen, bättre rätt än sälen, och sälen sägs ha ökat i antal, närmast explosivt.
De svenska sälstammarna har under lång tid vuxit, men under de senaste fem åren har tillväxten mattats av. Både jakt, klimat och födotillgång påverkar utvecklingen – och skillnaderna mellan arter är tydliga.
Gråsäl
Gråsälen i Östersjön har ökat kraftigt sedan 2000-talet, men under de senaste fem åren har tillväxttakten planat ut. Det totala antalet ligger omkring 40 000–50 000 individer, men årlig licensjakt och försämrad kondition hos honor har bidragit till att beståndet stabiliserats snarare än fortsatt växa.
Knubbsäl
Knubbsälen finns längs västkusten och i södra Östersjön. Populationen i Skagerrak och Kattegatt uppskattas till drygt 30 000 individer, och har varit relativt stabil under de senaste åren. I vissa områden syns dock tecken på minskad föryngring.
Vikare
Vikaren finns främst i Bottniska viken. Den totala populationen uppskattas till över 20 000 individer. Varmare vintrar och sämre isförhållanden påverkar föryngringen negativt. Samtidigt har viss jakt och minskad födotillgång lett till att tillväxten varierat kraftigt mellan år.
Ska vi tro på de här källorna så har den svenska sälstammen inte ökat explosionsartat de senaste fem åren.
En vuxen säl äter i genomsnitt 3–7 kg fisk per dag, beroende på art, årstid och tillgång på föda.
Skarv
Skarven däremot har ökat, och ökat snabbt.
Under de senaste fem åren har skarvpopulationen i Sverige fortsatt att öka kraftigt och spridit sig till fler regioner. Efter mer än en nationell fördubbling sedan 2012 har ökningen nu framför allt handlat om successiv spridning inom landet. Lokala fluktuationer – som i Stockholms skärgård – visar att populationen inte växer lika snabbt överallt.
Källor:
En skarv (mellanskarv/storskarv) äter i genomsnitt cirka 0,5–1 kg fisk per dag.
Trålning
Plocka nu fram en miniräknare och räkna fram hur mycket fisk skarven och sälen äter. Du lär inte komma i närheten av:
- Industrifisket i Östersjön ansvarar för stora fångster, cirka 470 000 ton per år, huvudsakligen av skarpsill, strömming och bifångster, däribland lax.
- Svenska trålare ensamma landar 30–35 000 ton skarpsill årligen – 95 % av Sveriges pelagiska fångst i Östersjön.
- Trålning dominerar dagens industrifiske och har betydande ekologiska effekter.
Rangordning
Låt oss nu rangordna hoten utifrån vad vi människor kan påverka, vilka beslut som snabbt skulle kunna fatta för en snabb effekt – helt enkelt vad ska vi göra för att förhoppningsvis vända utvecklingen?
För att ta reda på vad som kan göras och i vilken ordning det bör göras så försöker vi rangordna hoten mot den vilda laxen. Listan kan säkert stuvas om, efter de två första hoten, och ordningen kan säkerligen också göras med en annan ordning men trots det – här är en rangordning.
De största hoten mot vild lax
1. Vattenkraft och vandringshinder
Det allvarligaste hotet mot vild lax i Sverige är vattenkraften. Dammar och kraftverk blockerar eller försvårar laxens naturliga vandring till och från lekområdena. Många älvar saknar fungerande fiskvägar, vilket leder till minskad reproduktion och fragmenterade bestånd.
2. Överfiske – särskilt industrifiskets påverkan på laxens föda
Det storskaliga pelagiska trålfisket fångar enorma mängder sill och skarpsill – arter som vild lax är beroende av under sin havsfas. Minskad tillgång på föda leder till sämre tillväxt och ökad dödlighet hos laxen innan återvandringen till älven.
3. Sjukdomar och parasiter – kopplade till fiskodling
Sjukdomar som sprids via fiskodlingar, exempelvis bakterier och laxlus, påverkar vilda laxbestånd. Parasiterna försvagar fisken och ökar risken för dödlighet, särskilt hos återvändande lax på väg upp i älven.
4. Försurning och miljögifter
Trots att kalkning förbättrat vattenkvaliteten i många älvar, är försurningen fortfarande ett problem på vissa håll. Långlivade miljögifter som dioxiner och PCB påverkar fortplantning och överlevnad, särskilt i laxens fettrika vävnader.
5. Genetisk utarmning och påverkan från odlad lax
När populationer blir små eller isolerade ökar risken för inavel och minskad genetisk variation. Utsättning av odlad lax – särskilt från genetiskt avvikande bestånd – hotar dessutom de lokala arternas anpassning och livskraft.
6. Predation från säl och skarv
På vissa platser pressas vilda laxbestånd av naturliga rovdjur. Skarv och gråsäl tar både smolt och vuxen fisk. Även om detta inte är ett huvudsakligt hot i nationell skala, påverkas vissa älvar tydligt.
Vattenkraften
Vattenkraften och vandringshinder lär vi inte kunna ändra på. De stora älvarna som är redan är utbyggda lär vi knappast kunna återställa. Vi, samhället behöver den el som vattenkraften producerar, utan vi får istället inrikta oss på att återställa de vatten som går att återställa och ta bort de vandringshinder där det är möjligt.
Sett till helheten, till hela det komplexa problemet så lär det inte ha någon stor påverkan. Det är en process att utreda dammar, gamla kraftverk och vi var en god bit på väg med den Nationella Planen, NAP, för vattenkraften men planen har skjutits up, getts nya förutsättningar flera gånger och den första målsättningen – att ge vattenkraften moderna miljövillkor – är det osäkert om det blir verklighet.
Överfiske
Här kan vi absolut få stor effekt genom två beslut:
- 1. Stoppa allt storskaligt industriellt fiske
- 2. Stoppa allt fiske på svaga och hotade bestånd under minst fem år
Fiskodling
Här kan vi också fatta beslut om att exempelvis ompröva vattendomarna som skrevs för decennier sedan, då det fanns en tro på att odlad, utsatt fisk skulle kompensera vattenkraftens utbyggnad. Idag vet vi bättre men ändå finns de gamla vattendomarna kvar.
- 3. Ompröva de gamla vattendomarna, minska mängden odlad fisk som sätts ut.
Då åtgärdar vi dessutom hot nummer 5 men, här faller ett beslut tillbaka på den Nationella Planen, NAP, som skjutits upp, fördröjts och som fått nya direktiv, flera gånger.
Mljögifter
PCB och dioxiner har en lång halveringstid vilket betyder att idag får vi sota för gamla beslut. Den feta fisken i Östersjön får inte exporteras och det svenska Livsmedelsverket avråder oss från att äta den. Den innehåller för höga halter av miljögifter.
Oavsett vilka beslut vi fattar idag så kommer det att vara bestående, vilket inte är detsamma som att vi inte ska göra något men vi påverkar inte halveringstiden med beslut.
Säl och skarv
I de områden där säl och skrev utgör ett problem, och ett hot, så kan vi hålla nere bestånden med jakt, prickning av ägg och andra åtgärder.
- 4. Ge tillstånd för licensjakt och andra åtgärder
Fyra beslut
- 1. Stoppa allt storskaligt industriellt fiske
- 2. Stoppa allt fiske på svaga och hotade bestånd under minst fem år
- 3. Ompröva de gamla vattendomarna, minska mängden odlad fisk som sätts ut.
- 4. Ge tillstånd för licensjakt och andra åtgärder
Fyra beslut skulle, med stor sannolikhet, få mycket stor effekt varav de första två, ett stopp för industriellt trålfiske i Östersjön i kombination med ett totalstopp för fiske på hotade och svaga bestånd skulle skapa tid för forskarna att ta reda på varför smolt dör i onormal utsträckning ute i havet samtidigt som bestånden förhoppningsvis återhämtar sig.
I realiteten så skulle ett enda beslut kunna få storeffekt om vi kombinerar 1 och 2.
Så det krävs i praktiken ett enda beslut men det kräver att vi släpper fokus på tiamin och andra mindre viktiga och osäkra faktorer. Det kräver att debatten riktas mot de stora industriella trålarna och mot den påverkan som de har.
Ett sådant beslut innebär inte att vi inte ska göra mer, bara att vi ska fatta besluten i den ordning som ger mest och snabbast effekt.
Källor:
av Mikael Winterkvist | jul 7, 2025 | Bluesky, Fiske, Mastodon, Threads, Twitter
Östersjölaxälvar i samverkan och Stiftelsen för Östersjölaxen har gjort en första sammanställning, en koll av läget i våra vildlaxälvar 2025. Det som en del i det som senare i höst kommer att presenteras som året Laxrapport.
– Våra fiskvårdsorganisationer ute i landet gör ett fantastiskt jobb med att förvalta och upplåta fisket i älvar och åar. I våra vattendrag är vi sist i kedjan för att få ta del av den fantastiska resurs som starka fiskbestånd skulle kunna vara och tyvärr är det bara att konstatera att i stort sett inga tecken pekar åt rätt håll, den vilda laxen visar inga tecken på att återhämta sig nu för tredje säsongen i rad, säger Thomas Johansson, generalsekreterare i Stiftelsen för Östersjölaxen.
Några exempel:
- Råneälven stängde sitt fiske efter lax, kort in på säsongen för andra året i rad, sedan de konstaterat att mängden lax som vandrar upp för att leka ligger på för låga nivåer.
- Byskeälven noterar i stort sett samma mängd uppvandrande fisk som i fjol, vilket hade kunnat vara ett litet positivt tecken, men det är stor lax, lax med tre havsår eller flergångslekare vilket betyder att lax med bara 1 eller 2 havsår inte verkar finnas.
- Torneälven, den viktigaste älven och den älv som producerar mest vild lax i Sverige lär inte nå över fjolårets uppvandring på 24 667 laxar. Torneälven räknade in 101 094 laxar 2014, för drygt tio år sedan.
- Kalixälven räknade in nästan 9 000 laxar som vandrade upp för att leka 2024 – i år har hittills 115 laxar vandra upp i älven.
– Det här visar på att läget för den vilda laxen är akut. Fortsätter vi med ett kommersiellt fiske efter lax i Östersjön så kommer det inte att finnas någon vild lax kvar inom några år, för nu pekar kurvorna brant nedåt, fortsätter Thomas Johansson.
Orsakerna är flera:
- En överdödlighet ute i havet – lax som vandrar ut i havet för att växa till sig dör.
- Ett överfiske av ”Östersjöns motor”, sill/strömming, som lett till att maten är slut ute i havet.
- En okänd andel laxar som fångas som bifångster i det storskaliga trålfisket.
- En stor flotta med industritrålare som fiskar storskaligt, som tar upp allt som de kan fånga och som gör det extremt effektivt med hjälp av avancerad teknik.
– Orsakerna är sannolikt fler än bara fisket. Vi kan diskutera klimatpåverkan, varför smolten dör, om sälarna och skarvarna är en bidragande orsak, miljögifter och sjukdomar. Det här är stora och komplicerade frågor att komma tillrätta med. Något vi kan göra, nu direkt är att stoppa rovfisket ute i Östersjön och stoppa industritrålarna och vi kan stoppa allt fiske efter svaga och hotade bestånd, däribland allt fiske efter vildlax i Östersjön. Det skulle ge bestånden tid att återhämta sig samtidigt som våra forskare får försöka att ta reda på vad som hänt ute i havet. Allt som krävs är en vilja att göra det, säger Thomas Johansson.
Här kan du ladda ned årets Laxsvep: Laxsvepet 2025
