Filterbubblan är ett begrepp som används för att beskriva hur digitala plattformar begränsar vilken information du exponeras för. När algoritmer anpassar innehållet efter dina tidigare klick, sökningar och preferenser skapas ett digitalt ekosystem där du främst möter åsikter som bekräftar dina egna. Det ger en känsla av att världen håller med dig, men i praktiken krymper den.
Forskningen kring filterbubblor är omfattande och visar en mer komplex bild än den populära föreställningen. Enligt Reuters Institute Digital News Report 2024 uppgav 41 procent av användarna globalt att de aktivt undviker nyheter som skapar stress eller ifrågasätter deras syn på världen. Det innebär att både algoritmer och mänskligt beteende bidrar till bubblans uppkomst.
Du ser det du vill se därför att du medvetet och undermedvetet bara väljer det som passar dina åsikter.
Nyheter
En studie från Pew Research Center visade att 62 procent av amerikanerna får nyheter via sociala medier, främst Facebook och YouTube. Plattformarnas algoritmer premierar innehåll som väcker engagemang, vilket ofta betyder starka känslor och bekräftelse snarare än balans och fakta. Forskare vid MIT Center for Civic Media har funnit att falska nyheter sprids sex gånger snabbare än verifierade nyheter, eftersom de triggar just de känslor som algoritmerna belönar.
I Europa har European Digital Media Observatory analyserat filterbubblor i samband med valrörelser och konstaterat att algoritmerna inte skapar total isolering, men de förstärker redan befintliga ideologiska mönster. Den största risken ligger inte i att du aldrig ser andra åsikter, utan i att du börjar betrakta dem som extrema.
Aktivt
Det finns också forskning som visar att problemet inte bara är tekniskt. En studie från Oxford Internet Institute pekar på att människor aktivt söker sig till information som bekräftar deras världsbild. Det handlar alltså lika mycket om psykologi som om algoritmer.
Du får dina egna åsikter bekräftade och upplyfta som det normala – som det som alla tycker.
I Sverige visade Myndigheten för psykologiskt försvar 2023 att 37 procent av internetanvändarna sällan eller aldrig kontrollerar källan till nyheter som delas i sociala medier. Samma år rapporterade Internetstiftelsen att 61 procent upplever att det blivit svårare att avgöra vad som är sant på nätet.
Det är det som gör att skrönor sprids blixtsnabbt – felaktiga varningar för BankID, att du kan hackas bara genom att läsa ett inägg på Facebook är bara några exempel av många.
Filterbubblan är därför inte bara ett tekniskt fenomen. Den är ett samspel mellan mänsklig psykologi, medieekonomi och algoritmiskt urval. Plattformarna har skapat system som gör att vi alla blir redaktörer i våra egna slutna universum, där bekräftelse ger klick och klick ger kapital.
Leva med dem
Frågan är inte längre om filterbubblor finns – utan hur vi kan leva med dem utan att tappa kontakten med den verklighet de filtrerar bort.
Källor: Reuters Institute Digital News Report 2024, Pew Research Center, MIT Center for Civic Media, European Digital Media Observatory, Oxford Internet Institute, Myndigheten för psykologiskt försvar, Internetstiftelsen
Läs mer
Tonen i sociala medier: ”Aggressiv, men jag har min filterbubbla – skitskönt”
