Indiana Jones, kanske för sista gången i Harrison Fords skepnad är igång igen i ett sista äventyr – Indiana Jones and the Dial of Destiny. Den nya filmen är exakt vad du som publik kan förvänta dig – äventyr, mytiska reliker, elaka nazister, slagsmål på tågtak och massor av spänning, action och underhållning – i kubik.

Harrison Ford är ingen ungdom längre så i stora delar av filmen så han han föryngrats digitalt eftersom filmen tar sitt avstamp under kriget. För att inte ta Indiana Jones alltför långt in mot vår tid så flyttas allas vår hjälte och arkeolog till den tid då rymdresor var allt annat än vardagsmat, 1960-talet. Indiana Jones går i pension, firas av sina arbetskamrater men det är en luggsliten hjälte som dricker lite för mycket, som ligger i skilsmässa med Marion och som lever ensam i en lika sliten liten lägenhet. 

Pension

Samma dag som doktor Jones går i pension dyker dottern till en god vän upp och berättar om Arkimedes räkneapparat som Indiana Jones har hittat den ena halvan av. Där börjar äventyret om och naturligtvis dyker det upp elaka nazister igen.

Indiana Jones and the Dial of Destiny innehåller alla de kända ingredienserna – lagomt med våld, action, riktigt elaka skurkar och allt det som vi har vant oss vid när det handlar om Henry Jones äventyr – Indiana Jones. Det är en gammaldags matinéfilm med allt det som en matinéfilm ska innehålla. Du får det du förväntar dig men ändå så haltar den här filmen som ju ska vara den sista. Jag hade önskat att vi hade kunnat säga farväl till Indiana Jones på ett bättre sätt. Därmed inte sagt att detta inte är ett  stycke god, välgjord underhållning – det är en underhållande film men den höjer sig inte över mer än godkänt.

För mycket

Indiana Jones and the Dial of Destiny saknar en del värme och humor även om den gamle figuren Sallah dammats spelad John Rhys-Davies. Problemet med filmen är att det blir för mycket av allt. Historien, så som den berättas, håller inte för två och en halv timme och ingen gammal matinéfilm är, eller var så lång. Det var det som var poängen med matinéer – de var runt en och en halv timme och när du lämnade biosalongen så ville du ha mer. Indiana Jones and the Dial of Destiny ger inte den känslan utan du är snarare övermätt och trött i huvudet efter allt skjutande, alla slagsmål och all action.

Betyg

Du hittar Indiana Jones and the Dial of Destiny på: Som köpfilm