Amineh Kakabaveh är politisk vilde efter att ha lämnat vänsterpartiet. Roger Richthoff är också politisk vilde sedan ha lämnat Sverigedemokraterna. I sina respektive roller så har dessa två fått oproportionellt stort inflytande och det i sin tur är allt annat än bra för demokratin.

Amineh Kakabaveh har till och med förhandlat direkt med Regeringen, fått en slags överenskommelse i form av utfästelser om att inte backa inför Turkiet och Erdogans krav. Roger Richhoff har inte lyckats riktigt lika bra och han har därmed inte heller riktigt samma inflytande men i ett parlamentariskt läge där varje enskild röst kan avgöra om en budget går igenom eller inte och om landets fattigaste pensionärer ska få en tusenlapp extra i månaden så kan de här två avgöra så tunga politiska beslut. Två enskilda individer kan säga ja, eller säga nej till en budget eller till om en justitieminister ska få sitta kvar eller inte – i förlängningen hela Regeringen eftersom statsministern gjorde det till en sån fråga.

Enskild individ

Jag tänker inte snärja in mig i de politiska turerna runt hotet att hela regeringen skulle avgå om Morgan Johansson fälldes i förtroendeomröstningen. Den frågan har andra rett ut mer än en gång lika lite som jag tänker diskutera hur daglig Morgan Johansson är i rollen som justitieminister. Bortsett från de frågorna så handlar det om en enda enskild invid, folkvald ska ha makten att kunna fälla en minste, eller inte göra det. Turerna inför omröstningen liknade också en cirkus, i alla avseenden. Inom loppet av en dryg halvtimme så berättade SVT att Amineh Kakabaveh skulle rösta nej och att hin bedömt sig i taxin till tv-studiuon. Kort därefter berättade SR att Amineh Kakabaveh uttalat sig och sagt att hon inte bestämt sig. Så här hade det då hållit på ett tag och alla olika uttalanden liknade en bordtennismatch.

Demokratin

Grundfrågan här om en enda enskild invid ska ha denna makt och vad det gör med demokratin?

Hela poängen med Riksdagen är att en folkvald är lika med en röst. Politiska vildar slår undan fötterna på hela den utgångspunkten och det skapar en misstro mot demokratin som styrelsesätt och vår representativa demokrati utvecklas till en medial cirkus som sannolikt leder till ett utbrett politikerförakt, vilket i förlängningen är ett demokratiförakt.

En regel om att kasta ut de politiska vildarna i samma stund som de lämnar sitt parti eller uteslut skulle lösa demokratifrågan.

0 0 röster
Article Rating
DanishEnglishFinnishLatinNorwegianSwedishUkrainian
0
Vi vill mycket gärna höra vad du tycker - kommentera mera!x
()
x