Alla som jobbat i databranschen har sprungit på honom – snubben som vill automatisera allt och som har som standardsvar:
– Vänta, jag fixar ett script som gör det
Frågan är dock om någon slår den här killen vars script hittades sedan han slutade på företaget.
Det finns utvecklare som knackar kod och så finns det killar (det är alltid killar) som tycker att det sexigaste som finns en en svart/vit prompt som blinkar nere i ena hörnet. Vet du inte vad en prompt är så var inte ledsen över det. Du behöver inte veta vad en prompt är men på den tiden då det begav sig, innan allt blev grafik och ikoner, så var det inte ovanligt med en prompt.
Ser du det där vita lilla strecket – det är en prompt och den blinkar.
Sann historia
Detta är alltså en historia som bygger på verkligheten och om de script som hittades efter det att en utvecklare slutat på ett företag och häng med nu för detta är något i hästväg när det handlar om script.
- Ett script som skickar ett textmeddelande, automatiskt, till hustrun om det finns en aktiv SSH-inloggning på hans konto efter 21.00. Meddelandet väljer slumpvis en anledning, en ursäkt bland en mängd redan färdiga ursäkter.
Jobbar du över så glömmer du aldrig att meddela hustrun.
- Ett automatiskt script som letar igenom korgen för inkommande mail och hittas ett mail från en viss kund så loggar scriptet lika automatiskt in på kundens servrar, återställer en databas till den senaste versionen, samt skickar ett mail till kunden och meddelar att felet åtgärdats med slumpmässigt valda svar så som ”no worries mate, be careful next time”
Uppenbarligen en kund som gör samma fel, petar där han/hon inte bör peta och där lösningen i princip alltid är att återställa databasen. Den databas som kunden lyckats att peta sönder.
- Automatiskt brev med slumpmässigt vald orsak som skickas till cheferna på företaget om det inte finns någon aktiv inloggning på företagets nätverk senast 08.45.
Meddelandet innehåller ”not feeling well/gonna work from home” samt en slumpmässigt vald orsak.
Det här med kaffe är något mycket speciellt inom branschen – du hittar praktiskt inte en enda utvecklare, designer, projektledare eller liknande som inte har sin mycket egna uppfattning om det här med kaffe. Ingen, låt mig upprepa det, ingen kommer dock i närheten av den här snubben.
- Hans script kontaktar företagets kaffemaskin, skickar ett kommando om att brygga en ”half-caf latte”, vänta i exakt 24 sekunder innan den hälls upp i en kopp.
Varför just 24 sekunder frågar du dig och svaret är lika enkelt som självklart – det är en tid det tar, exakt, för att gå från killens skrivbord till kaffemaskinen.
Tilläggas kan att ingen annan på företaget hade en aning om att kaffemaskinen fanns uppkopplad på det interna, lokala nätverket, att samma kaffemaskin körde Linux och att det gick att kommunicera direkt med kaffemaskinen – ja, ingen annan än den här snubben då.
Sant
Tror du nu inte riktigt på historien – allt är sant och scripten finns på GitHub
Tack till Christoffer för tips!
Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Jag skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Vid sidan av den här bloggen så jobbar jag med med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och fem barnbarn.
Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till macOS. På den vägen är det.
_____________________________________________________________________________________
Anmäl dig till Magasin Mackens nyhetsbrev
Du får förhandsinformation om Macken, våra planer och du får informationen, först och direkt till din mail. Vi lovar att inte skicka din information vidare och vi lovar att inte skicka ut mer än max ett nyhetsbrev per månad.
