Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen och Bjorn Risinger, generaldirektör för Naturvårdsverket, vill stoppa ”cryptomining”, utvinning av kryptovalutor på digital väg med datorer.
Utvinning av kryptovalutor är kontroversiellt eftersom det görs med datorer och numera i gigantiska datorhallar som drar betydande mängder ström. Enligt Thedéen och Risinger så har konsumtionen av el ökat med flera hundra procent inom branschen, motsvarande det 200 000 svenska hushåll gör av med under ett helt år. Sedan Kina slagit till mot utvinningen av kryptovalutor och förbjudit verksamheten inom hela Kina så har flera av de bolagen sökt sig till andra länder och valet av placering handlar uteslutande om elpriserna. Här har de skandinaviska länderna dragit till flera av bolag som flyttat verksamheten från andra länder, däribland Kina.
Mellansklillnaden
Utvinning av Bitcoin och Ether (och andra kryptovalutor) görs med datorer som står och gör beräkningar, dygnet runt i stora datorhallar. Datorerna körs utan skärmar och de här datorhallarna drar betydande mängder ström för att utvunna digitala valutor. Mellanskillnaden är vinsten i verksamheten – mellanskillnaden mellan kostnanden för datorer och ström och det värde som kan utvinnas i form av digitala valutor.
Kryptotillgångars samhällsnytta kan och bör ifrågasättas. Finansinspektionen och andra aktörer som Internationella valutafonden och den amerikanska centralbanken bedömer att kryptotillgångar medför stora problem. Riskerna för konsumenter är betydande, samtidigt som de används av kriminella i penningtvätt, finansiering av terrorism och som betalmedel vid utpressningar.
Kryptotillgångar har dessutom en stor negativ påverkan på klimatet. Utvinningen leder till stora utsläpp av växthusgaser och hotar den nödvändiga klimatomställningen. Det är oroande och borde regleras
Det skriver de båda generaldirektörerna i en debattartikel på Dagens Nyheter.
0 kommentarer