Första gången på mycket länge så nämns Islanders i diskussionerna om vilket lag som ska peta ned Tampa Bay ned från tronen och det lag som kommer att få höja Stanley Cup-bucklan. Det är en i allra högsta grad ovan situation för ett lag som låg i spillror för bara några säsonger sedan.

Alla kan historien vid det här laget redan. En dag tröttnade ägarna på att förlora, på att aldrig ta sig till slutspel och på en GM som aldrig tycktes ta chansen att köpa spelare, göra bytesaffärer utan som hela tiden tvekade när det drog ihop sig. Då släppte Islanders igenom mest skott i hela NHL och laget släppte också in mest mål. Nick Leddy, back,  hade -42 vilket han betecknade som ”en intressant siffra”. Lou Lamoriello tog över värvade Washingtons tränare Barry Trotz som precis hade vunnit Stanley Cup.

Allt det gamla städades ut och Islanders förvandling var total och nu säsong efter säsong så har en lagmaskin byggts upp där alla speglar 60 meters ishockey, där alla kan avgöra och göra mål, utom målvakterna möjligen då – avgöra men kanske inte göra mål. Två år i rad så har nu den verkliga finalen spelats mellan Tampa Bay och New York Islanders vilket var mycket tydligt den säsong som gick. Islanders pressade Tampa Bay i match efter match och när krutröken lagts sig stod de regerande mästarna kvar och Montreal blev en munsbit sedan väl laget från Long Island hade betvingats.

Allt

Därför är det annorlunda i år. Därför ställs det krav på Islanders och därför är Islanders med i pratet om vilket lag som kan vinna allting, hela cupen, slutspelet – allt. New York Islanders var redan före den här sången ett av NHLs största och tyngsta lag och det är ett lag som nu är ännu större, ännu tyngre. Det blir så när Zdeno Chara drar på sig Islanders tröjan igen och sluter cirkeln efter dryga 20 års spelande i världen bästa hockeyliga. ”Raggs”, ärkerivalen ville bli tuffare, hårdare och satsade på att Sears skulle bli den spelare som äntligen kunde täppa till käften på Islanders ”identity line”. Lamoriello svarade med att värva Chara och sedan var diskussionen om vem som är tuffast i the Big Apple över.

Islanders har värvat smart, ersatt Boychuck med Greene, förvisso tappat Eberle men också fått in Oliver Wahlstrom , Kiefer Bellows och tuffingen Ross Johnston har sett bättre ut än på länge under försäsongen. Lägg sedan till att lagets kapten Anders Lee är tillbaka efter skada och rehab. Han spelade bara 27 matcher under fjolårssäsongen.

Bredd

Laget har en bredd som, få andra kan matcha och i AHL-laget Bridgeport Islanders finns backup i massor i form av spelare som är redo att kliva in NHL och ta en roll om de bara får chansen. Vad som kommer att hända med svensks Sebastian Aho, tidigare Skellefteå AIK, återstår att se. Han har ett envägs-kontrakt och måste antingen få spela eller skyddas. Nu har Islanders åtta backar i laguppställningen men att Johnny Boychuck står där handlar om att hantera lönetaket och ingenting annat. Aho är alltså med i laget på sju backar och det bör betyda speltid.

Bortamatcher

Säsongsinledningen lär också går till historien då Islanders startar med, håll i er nu, 13 raka bortamatcher. Förklaringen är att UBS-arena inte står klar – Islanders nya hemmaarena. Därför inleder Islanders med tidernas bortaturné innan det är dags för hemmapremiär och invigning av hockeykomplexet med butiker, barer, restauranger och en ny, toppmodern arena – på Long island ska tilläggas för nu är det förbannade idiotäventyret med spel på Manhattan, Brooklyn och jag vet inte vad definitivt över. Islanders är snart hemma gen på riktigt för det bör alla ni andra som inte håller på Islanders komma ihåg – vi är inget New York- lag. Vi kommer från Long island.

Ett lag som det ställs krav på. Ett lag som nu skoja leverera. Allt innan den här säsongen har varit generalrepetitioner. Det är nu det gäller. Nu går Islanders för cupen.