I spåren av gripande, brottsutredning, åtal och rättegång kommer numera närmast regelmässigt en uthängning i sociala medier. Det gäller långt ifrån alla brott men barnporrbrott, grooming, förnedrande fotografering och våldsbrott kan, och brukar resultera i att någon publicerar uppgifter om den enskilde. Publiceringar som kan bli kostsamma därför att det kan vara ärekränkning – oavsett om uppgifterna är sanna eller inte.
Nyligen framkom att en individ, som tidigare figurerat i mitt flöde, åtalats för förnedrande fotografering, innehav av barnporr och övergrepp mot barn. Åtalet i sin helhet publicerades kort därefter på nätet, på Twitter. Uppgifterna i sig är korrekta. Mannen har gripits, har åtalats och rättegången inleds inom kort. Uppgifterna är alltså sanna och uppgifterna är offentliga handlingar.
Publiceringen
Efter publiceringen så fick den som publicerat uppgifterna flera varningar om att publiceringen kan vara förtal men hen negligerade dem, avfärdade dem som ett försök till att försvara gärningsmannen. Hen hävdade också att hen läst åtalet, bevisningen, och då allt var sant och eftersom hen bedömde att mannen skulle komma att fällas så publicerade hen uppgifterna.
När jag kontaktade den som publicerat uppgifterna och försökte förklara att i värsta fall så kan detta sluta med en stämning (med den misstänkte som motpart) och att hen kan komma att få betala skadestånd till en person som vid det laget kan vara en fälld pedofil så fick jag veta att hen ansåg sig vara aktivist. Hen hade gått igenom åtalet och var säker på att mannen skulle fällas och slutligen var jag representant förr ”arga vita män”. Hen protesterade också mot att hen skulle kunna fällas eftersom allt som publicerats var sant. För tydlighetens skulle så handlade det om omtanke om den som publicerade uppgifterna, inte om att försvara eller ursäkta den misstänkte.
Sanningen
För att landa någorlunda rätt så bryter vi ned publiceringen bit för bit och vi börjar med sanningen.
Det faktum att uppgifterna är korrekta och sanna betyder inte att publiceringen inte kan vara ärekränkning. Lagen tar sikte på huruvida publiceringen varit avsedd att peka ut någon som ”klandervärd”. Avsikten med publiceringen är det viktiga oavsett om uppgifterna är sanna eller inte. Pekar du ut någon i sociala medier, publicerar en brottsmisstanke och uppmanar andra att blockera och kasta ut någon så har du snabbt närmat dig gränsen för att publiceringen ska vara ärekränkning.
Andra saker som vägs in är huruvida uppgifterna har fått stor spridning eller inte. Uppgifterna ska ha också lämnats till någon annan än den utpekade. Undantag görs om den som uttalat sig, publicerat uppgifterna, är i en roll där hen måste/ska göra det och uppgifterna är sanna (korrekta).
Det är ungefär det lagen säger och det betyder att en publicering av offentliga uppgifter kan landa i ett ärekränkningsbrott (förtal).
Bevis
Bevis i sammanhanget är det åklagaren anför och hur övertygande de än må te sig så är det domstolen som värderar dem. Kort sagt – det faktum att du anser att den åtalade ska fällas innebär inte att domstolen gör det. Principen är att alla ska betraktas som oskyldiga tills motsatsen bevisats i domstol och att det finns en i laga kraft vunnen dom – innan du är skyldig. Det senare betyder att domen trätt i kraft och att den inte är överklagad. Fram till dess är vi alla att betrakta som oskyldiga och bevisbördan ligger helt på åklagaren. Det spelar egentligen ingen roll heller om den åtalade har erkänt kan tilläggas. Det har hänt, och händer, att åtalade har erkänt brott som de sedan friats från, av domstol.
- Med risk att bli väldigt högtravande så ska alla betraktas som oskyldiga tills motsatsen bevisats i domstol.
- Det faktum att uppgifter är sanna innebär inte att det är fritt fram att publicera dem.
- Bevisvärderingen görs av domstol.
Domstolar dömer
Så hur kan sanna uppgifter vara ärekränkning, även om de publiceras efter det att en domstol har dömt?
Hur kan det vara förtal att berätta att någon dömts för ett brott?
Här är får vi gå till lagens förarbeten för att få fram lagstiftarens intentioner med lagen och utan att krångla till det för mycket så är tanken att hålla isär vem som gör vad. Grunden att det är domstolar som dömer och som straffar, inte medier, inte sociala medier och inte enskilda. En offentlig uthängning ska inte vara del i straffet och det gäller alla medier, även sociala medier och det spelar ingen roll om du själv vet att uppgifterna är sanna eller om du bedömer att uppgifter i ett åtal räcker till fällande dom.
Medier med en ansvarig utgivare, som följer mediernas pressetiska regler har själva satt upp vissa undantag, för grundregeln om att namn inte ska publiceras. Exempelvis om det finns ett stort allmänintresse, grova ekonomiska brottslingar eller grova narkotikabrottslingar men det är traditionella medier det och mediernas etiska regler är inte detsamma som lag.
Vad kan hända?
Ärekränkning, Brottsbalken 5, säger:
5 kap. Om ärekränkning
1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.
Det som kan hända är att du blir stämd, av den du pekat ut, och du kan dömas till böter för förtal.
0 kommentarer