För att förstå innehållet i denna text bör du se de tre delarna i dokumentären ”Att Rädda ett Barn” – SVTPlay

När Thomas Quick erkände mord efter mord så fanns en liten grupp människor runt honom som alla delade tron på att detta är en av världens värsta seriemördare och helt unik i det att han använt en rad olika sätt att döda. Utan att göra några andra jämförelser så ser vi samma funktioner, samma lilla grupp som förenas av en tro på en konspiration inom BRY – Barns Rättskydd.

Fakta och all logik, allt talar mot men ändå håller gruppen fast vid sin tro. Gör en läkare en orosanmälan så är det viktigare än vad den efterföljande undersökningen och utredningen visar. Anmälningen blir viktigare än resultatet som fastslår att det inte finns något onormalt eller avvikande. Anmälningen blir i sig ett bevis trots att den blir resultatlös. Slutsatser från en av de egna blir viktigare än alla andra bedömningar och analyser. Då spelar det ingen roll att den egna psykoterapeuten ställer diagnos utan att träffa den som diagnosticeras. Då spelar det ingen roll att en av den inre gruppen ordnar ett banklån och blir känslomässigt engagerad, kär, i den som han är satt att bedöma.

De vet ju

Allt avfärdas och i botten ligger sedan en konspiration som förklarar att alla läkarundersökningar slutar med samma bedömning – inget avvikande eller onormalt. Domar i domstolar, utredningar av sociala myndigheter blir bevis på att det finns en konspiration. De vet ju att de har rätt och de vet ju att pojken blivit utsatt för övergrepp.

Att rädda ett barn blir det motsatta – ett barn blir skadat och en bricka i de vuxnas spel där en liten grupp på fullt allvar tror att vårt samhälle infiltrerats av pedofiler. Rättsväsendet, sociala myndigheter, advokater och myndigheter – alla som inte också tror och som inte också ser konspirationen.

BRY – Barns Rättskydd backar inte, ser inte det som borde vara uppenbart efter alla utredningar och läkarundersökningar. De gör istället ett försök att dupera Tingsrätten, mnitt under rättegången mot Anna, och plockar fram ett vittne, en läkare, som framställs som att hon spontant träffat Anna, pojkens mamma, men det visar sig att vittnet känner personerna i den inre kretsen. Läkaren är inget oberoende vittne utan god vän med flera av personerna som ingår i den inre kretsen. BRY och Agneta Bravélius går istället till hårt angrepp på SVT och Bo-Göran Bodin:

När traditionell media äntligen granskar utsatta barns rättsskydd så används skattepengar från public service för att göra en dokumentär i tre delar där man väljer att ta den vuxnes perspektiv. Detta partiska ställningstagande riskerar att påverka den kommande rättsliga processen. Genom att visa pappan i bild utsätts barnet återigen, viktimiseras och offras på bästa sändningstid.

BRY

Samma funktioner

Det är samma funktioner som i fallet med Thomas Quick, samma funktioner bland Palme-spanarna men den skillnaden att inom den gruppen finns en rad olika teorier med allt från att Olof Palme sköts av sin egen familj till en grupp högerextremistiska poliser. Det vävs ett finmaskigt nät av uppgifter som tas ur sitt sammanhang och som slipas till för att passa in. Det finns bara en sanning, ett ljus och antingen så ser du detta ljus eller så gör du det inte. Ingår du i den senare gruppen så tillhör du fiendesidan. Ifrågasätter du så tillhör du fiendesidan och plockar du fram fakta, alla utredningar och allt som talar mot konspirationen så tillhör du fiendesidan.

Det finns bara ett budskap, en teori och det finns bara en sanning – deras.