Ibland är det ingen större skillnad mellan forskare och spioner

av | maj 20, 2020 | Krönikor

⏱ Ca 4 minuter att läsa

Google och Apple har utvecklat en lösning för att försöka spåra Coronavirusets spridning. En lösning som skyddar den enskildes integritet och som bygger på att så lite information som möjligt samlas in om den enskilde. Flera myndigheter och organisationer har förkastat lösningen därför att det samlas in för lite information.

Forskare vill i allmänhet ha in massor av information. Ju mer desto information bättre analys. Här finns ett motsatsförhållande mellan forskarnas krav och personlig integritet och det är en hårfin skillnad mellan forskare och spioner – om vi bortser från syftet för en stund.

Hälsovårdsmyndigheterna

Det är forskarnas krav på data som lett till att brittiska NHS, National Health Service, nobbar Apple och Google. Detsamma gör de franska hälsovårdsmyndigheterna. Apple och Googles lösning, en plattform, har fokus på att spåra smittan, de du kan ha varit i kontakt med. Informationen stannar till större del i din enhet och de båda teknikjättarna lovar att radera all insamlad information efter det att pandemin är över. Det står i bjärt kontrast till den akademiska forskarvärlden där data ska kunna lagras, analyseras, värderas, analysera och ifrågasättas. Analyser, rapporter och data ska kunna utmanas och ifrågasättas. Det ligger i den akademiska världens natur och det är en del av forskningen. Resultat ska granskas och ifrågasättas.

Integritet

Mot detta krav på data och långvarig lagring står kravet på att skydda den enskildes integritet. Politiker och myndigheter är satta under hård press. De måste framstå som beslutsmässiga och de måste ge ett intryck av att de vidtar åtgärder för att skydda medborgarna. Det är lätt att ge efter för forskarnas krav på data därför att det är samma forskare som sitter inne med sakkunskapen.

Är då forskare spioner?

Naturligtvis inte men de har mycket snarlika krav på mängder av information – precis som spioner, och de ser inga hinder (ibland) mot att samla in de data de anser sig behöva. När sedan politiker och myndighetsansvariga ber om råd och frågar hur de ska bekämpa ett virus och minska dess spridning så finns en risk att forskarnas krav på mer data får fäste, slår igenom och priset är de enskilda medborgarnas integritet. I Storbritannien underkändes Apples och Googles lösning, den ratades i Frankrike därför att den ger forskarna för lite data – utifrån forskarnas perspektiv.

Offras

Det finns en risk för att i en strävan att minska viruset spridning så offras den personliga integriteten och då infaller sig frågan om det är värt det?

Island har använt appar och teknik för att samla in data och trots att nästan 40 procent av befolkningen laddat ned den aktuella appen så bedömer myndigheterna , och den speciella grupp som satts samman för att stoppa Coronaviruset, att nyttan varit högst begränsad. Appar och ny teknik kan te sig lockande för att försöka att stoppa smittspridningen och det går snabbt att samla in mycket stora mängder data som sedan kan analyseras av forskare. Det finns en tro att vi människor alltid är innovativa, alltid hittar en lösning och att det finns en tro på att vi ska kunna lösa det mesta med teknik.

Frågan är bara om det är värt det?

Magasin Macken använder AI för att samla in information och underlag för de texter som publiceras. Vi använder även AI för att skapa bilder och illustrationer. Dessa märks alltid med att det är AI-bilder. I förekommande fall så läggs även till länkar till källa och referenser till i texterna som alltid kontrolleras av en mänsklig skribent – som är den som skriver och redigerar alla texter till alla väsentliga delar. 

0 kommentarer


Mikael Winterkvist

Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Jag skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Vid sidan av den här bloggen så jobbar jag med med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och fem barnbarn.

Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till macOS. På den vägen är det.

_____________________________________________________________________________________

Anmäl dig till Magasin Mackens nyhetsbrev

Du får förhandsinformation om Macken, våra planer och du får informationen, först och direkt till din mail. Vi lovar att inte skicka din information vidare och vi lovar att inte skicka ut mer än max ett nyhetsbrev per månad.

Anmäl dig här

_____________________________________________________________________________________

De senaste inläggen: