Cissi Wallin säger att hon kommer att överklaga den fällande domen för grovt förtal. Det är välkommet därför att det bör prövas om det var försvarbart att publicera uppgifterna.
I sammanhanget är det viktigt att skilja mellan juridik, moral, heder och huruvida uppgifterna är sanna eller inte. Den juridiska nyckelfrågan är hur Fredrik Virtanens roll ska värderas och om Virtanen, som ledarskribent på Aftonbladet, är att betrakta som en person med makt, inflytande – en offentlig person eller inte. I lagens förarbeten nämns inte journalister, skribenter, författare eller andra som syns i offentligheten och som på det sättet inte bara har ett direkt inflytande utan även en plattform för att påverka.
Offentliga
Kretsen av positioner handlar om offentliga uppdrag, folkvalda och yrken där förtroendet från allmänheten är mycket viktig – åklagare, polischefer, politiker är några exempel. Så, är en ledarskribent på en av landets största tidningar en offentlig person?
Nej, säger tingsrätten i sin dom med tillägget att anklagelserna inte är kopplade till Virtanens yrkesroll och att uppgifterna ligger långt tillbaka i tiden.
För att göra det enklare så släpper jag Wallin och Virtanen i det fortsatta resonemanget. Resten blir därför hypotetiskt.
Ponera att en känd krönikör och ledarskribent skriver om kvinnor, kvinnors rätt och i sina texter skriver om brister i rättsväsendet när det gäller att skydda kvinnor som utsatts för övergrepp, som uttrycker sitt stöd för kvinnojourer och som slåss för kvinnors rätt – i en stor dagstidning. Hen har en maktposition, något som alldeles för många journalister slår ifrån sig, och i viss mån kan sägas vara en offentlig person. Denne någon anklagas av en kvinna för övergrepp. Frågan är nu om det finns ett stort allmänintresse för att uppgifterna ska publiceras, om det vore försvarbart att publicera uppgifterna?
Gränsen
Var går gränsen, vem är offentlig person och vad är försvarbart?
Det är nyckelfrågorna som bör prövas i högre instans därför att det inte är helt oviktigt att få svar på dem i ett medialandskap som snabbt förändras.
Lagar är inte skrivna i sten. De tolkas och över tid så kan tolkningarna förändras. Däremot ska vi inte förledas att tro att juridiken rör sig lika snabbt som det omgivande samhället. Det faktum att vi idag har sociala medier innebär inte per automatik att kretsen av de som kan sägas vara offentliga personer utökas, att fler roller, yrken och uppdrag omfattas av benämningen. Så enkelt är det inte lika lite som att juridiken alltid går hand i hand med den allmänna uppfattningen om vad som är rätt och fel.
Betyder detta att jag tycker att domen är fel?
Nej, jag konstaterar bara att det vore bra om gränsdragningen prövas. Det är det vi har rättsväsendet till och jag tror att det vore bra, för oss alla, att vi fick vägledning om vad vi kan, får och bör skriva om ute på nätet. Tills vidare kan vi konstatera att det inte är okej att peka ut enskilda som brottslingar, oavsett om de är ledarskribenter på en stor dagstidning. Det är inte okej att ta på sig rollen som åklagare och domare och använda sociala medier för att skipa rättvisa. Det ska vi överlåta till rättsväsendet.
Cissi Wallin anser sig ha rätten till sin historia. Det har hon men hon har inte rätten att använda sin plattform, sin makt för att peka ut andra som brottslingar. Det är där gränsen går just nu.
0 kommentarer