Sedan New York Times publicerat en anonym artikel om motståndet mot Vita Trump, inne i Vita Huset, så har en debatt med hård kritik brutto ut i amerikanska medier. Kritiken riktas mot den eller de anonyma tjänstenamn och rådgivare i Vita Huset som undanhåller dokument från presidenten för att förhindra överilade beslut, något som har kallats för en administrativ statskupp.
Parallellt med den debatten så skriver ministrar och medlemmar i Trumps administration dementi-brev där Trump hyllas, allt för att distansera sug från innehållet i New York Times text och för att dementera att de skulle vara författaren och läckan. Dementier och hyllningar som Trump sett till att publicera på sitt Twitter-konto samtidigt som han i tal anklagar den anonyme skribenten för att vara en landsförrädare. I övrigt så ser hans twitterflöde ut som vanligt med en ström av lovord för allt det han har gjort som president, hur storartad han är som ledare och hur bra det går för USA.
Vita Husets presstalesperson, Sarah Huckabee Sanders, uppmanar också läsare att kontakta New York Times och kräva att tidningen avslöjar vem som skrivit texten.
Kritik
Samtidigt så får New York Times och den som skrivit texten kritik. Tidningen för att ha publicerat en anonym text och skribenten för att å ena sidan göra bedömningen att Donald Trump inte är kapabel att led landet och inneha ämbetet och å andra sidan inte inleda processen att avlägsna honom.
If the president’s closest advisers believe that he is morally and intellectually unfit for his high office, they have a duty to do their utmost to remove him from it, by the lawful means at hand. That duty may be risky to their careers in government or afterward. But on their first day at work, they swore an oath to defend the Constitution—and there were no “riskiness” exemptions in the text of that oath.
You claim, on the opinion pages of the “failing” New York Times no less, that senior officials working for the president of the United States “are working diligently from within to frustrate parts of his agenda and his worst inclinations.”
“I would know,” you add dramatically. “I am one of them.”
Sorry, what was the point of this particular piece? And what is it that you want from the rest of us? A thank-you card? A round of applause? The nation’s undying gratitude?
Screw. You.
Skämt
Texten har också lett till en massa skämt, bland annat på Twitter.
Begin. pic.twitter.com/i0b9JqEubU
— Kristen Soltis Anderson (@KSoltisAnderson) September 5, 2018
DID YOU WRITE THE NEW YORK TIMES OP-ED pic.twitter.com/x02QgDMvDX
— ian bremmer (@ianbremmer) September 5, 2018
https://twitter.com/MattGlassman312/status/1037436951543128064
0 kommentarer