Det tog tid, åtskilliga år innan jag tecknade en tidningsprenumeration igen efter alla år som journalist. Då, på den tiden, hade jag 4-5 morgontidningar och ett par magasin. Jag plöjde nyheter, dagligen, men sedan tog det tvärstopp.

Jag lämnade journalistyrket, klev in på heltid i den digitala världen och upptäckte RSS. Från att ha läst lite om mycket blev jag en målinriktad tomahawk-missil och läste mycket om lite. Nyheterna rullade in, automatiskt, synkroniserades lika automatiskt mellan mina olika enheter och jag hade nyheterna med mig överallt.

Läste

I det sammanhanget så kändes få svenska tidningar vare sig relevanta eller tillräckligt snabba för att tilltala min nyhetshunger. Visst läste jag fortfarande tidningar men nätversionerna var fullt tillräckliga. När det sedan gäller ett av mina specialintressen, sport och ishockey, så småfuskar jag fortfarande som kommentator för Sveriges Radio (detta blir min sista säsong) och därmed levde jag liksom mitt i strömmen av de nyheterna och det jag var intresserad av. När det sedan gäller Apple så tror jag att jag törs påstå att det är rätt lite som går mig förbi i den världen.

Kort sagt – tidningarna var antingen inte relevanta eller för långsamma.

Mina källor

Under alla år så är det en mindre samling källor som jag litar på. De är några få nyhetsbloggar och sedan etablerade, stora och seriösa medier. Brittiska The Guardian, BBC och amerikanska New York Times tillhör min favorittrio. Då BBC är Public Service och gratis så stod valet mellan en brittisk och en amerikansk tidning. Valet är enkelt – New York Times. Jag följer amerikansk politik rätt noga, älskar New York och USA, inte blint ska tilläggas.

Så efter nära 15 år utan en tidningsprenumeration så är jag nu daglig läsare av New York Times. Tidningen har en app, ger mig också möjlighet att logga in på hemsidan vilket betyder att jag kan läsa i alla mina enheter. Jag kan snabbt och enkelt hoppa mellan en internationell eller en amerikansk version och jag har ett mycket brett utbud av nyheter i mängder av olika ämnen.

En tidning

Händer det något så talar New York Times om det för mig med en notis och bäst av allt – det är fortfarande en tidning. Här finns inga irriterande ’tv-klipp’ som startar automatiskt och om retar gallfeber på mig (som Expressen). Vill jag läsa en text så klickar jag på en länk som jag tror tar mig till en text. Ett taffligt ’tv-klipp’ där någon sitter och läser samma innehåll som i den text jag tänkt läsa är i vägen och stör. Aftonbladet satsar på ’flams-tv’ där en skara journalister berättar för mig vad det är jag tittar på och vad jag ska titta på. Högljutt, flamsigt och fullständigt ointressant.

New York Times är befriad från denna amatörism. Det är en tidning med texter och bilder.