av Mikael Winterkvist | jul 9, 2024 | Fiske
– Det är tyvärr ingen rolig läsning. Det är bara att konstatera att årets säsong ser ut att bli samma katastrofsäsong som 2023 med dålig uppvandring av lekfisk. Något har hänt ute i havet och det är vår övertygelse att det har att göra med ett långvarigt överfiske efter sill/strömming, Östersjöns motor. Det finns ingen mat ute i havet vilket direkt slår mot en rad andra arter, däribland vår vilda lax, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen.
Med anledning av det allvarliga läget så har Stiftelsen för Östersjölaxen, i ett brev, krävt ett fiskestopp på minst fem år. I brevet får det nuvarande systemet, med hur kvoterna bestäms för fisket i Östersjön, kritik för att vara för långsamt och för att inte ligga i linje med det som kallas en adaptiv förvaltning.
Så som kvoterna sätts idag så tillåts inga bestånd att få växa till och så snart de
visar på minsta tecken på en återhämtning så höjs kvoterna. Detta måste få ett
omedelbart slut och Stiftelsen för Östersjölaxen föreslår ett totalt fiskestopp på
hotade och svaga bestånd, exempelvis vild lax, torsk, sill/strömming, skarpsill och
det ska inkludera allt fiske, även bifångster. Ett stopp som bör gälla under
åtminstone en femårsperiod.
Det skriver Stiftelsen i brevet som lämnats över till EU-kommissionen och till ansvariga kommissionärer. Brevet överlämnades på plats i Bryssel av Stiftelsens generalsekreterare Thomas Johansson.
Laxsvepet, en kort rapport med insamlad information från några av landets förvaltningsorganisationer, ger en dyster bild av läget i våra älvar och åar.
– Mängden fisk som vandrar upp i våra vatten för att leka ligger på dramatiskt mycket lägre nivåer än vad som kan sägas vara normalt. En del förvaltningsområden konstaterar att det finns ingen fisk i deras vatten, så allvarligt är läget när vi kommit en bit in på 2024 ås säsong, säger Thomas Johansson.
– Nu måste det till snabba och effektiva åtgärder. Ett totalt fiskestopp under fem år ger våra forskare tid att ta reda på vad som har hänt
samtidigt som hotade och svaga bestånd förhoppningsvis ges tid att återhämta sig, annars kommer både vårt hav och våra strömmande vatten, vildlaxälvarna, vara tomma på lax.
av Mikael Winterkvist | jun 17, 2024 | Fiske
Maria Borgström, landsskapsveterinär på Åland, har fråntagits sina befogenheter att föredra ärenden, eller fatta beslut om ärenden inom landskapsregeringen. Detta sedan hon har riktat kritik mot det så kallade vetenskapliga fiske efter lax som Finland nu bedriver.
I praktiken så har Maria Borgström plockats bort från sitt job, med lön. Detta sedan hon riktat kritik mot det som i Sverige har kommit att kallats för ”ett finsk fulfiske”.
Finland har, som Stiftelsen och ÖIS tidigare kunnat berätta, beslutat att dra igång ett, vad som kallas för ett vetenskapligt fiske, i stort skala, med 32 båtar, fiskare och två fångstredskap (laxfällor) per båt.
Medger
Även om fisket sägs vara ett vetenskapligt fiske, för att ta reda på vilka laxar som vandrar i bottenhavet på den finska sidan, så erkänner Finland nu att det är ett kommersiellt fiske det handlar om:
– Det här är fråga om ett fiske godkänt av EU, där fisken fiskas precis på samma sätt som tidigare och den fiskas i kommersiellt syfte, säger Bengt Michelsson, avdelningschef på social- och miljöavdelningen.
Det säger Michaelsson i en intervju med Ålands Radio.
Läs mer på Stiftelsen för Östersjölaxens hemsida:
Baltic Salmon Fund
av Mikael Winterkvist | jun 12, 2024 | Fiske
Rickleån är en av många strömmande vatten där nya miljöregler för vattenkraften kommer att få en direkt och stor påverkan. Skellefteå Kraft planerar att riva kraftverken i Bruksfors, Sågfors och Fredriksfors samt ta bort Bjursjöns regleringsdamm i den nedre delen av ån.
I den övre delen görs det förändringar gällande Älglunds och Bygdsiljums kraftverk samt årsreglermagasinen uppströms. Det ska bland annat byggas en fiskväg vid Åselestupet mellan Älglund och Robertsfors. Skellefteå Kraft bedömer att de föreslagna och planerade förändringarna ligger inom ramen Nationella planen för omprövning av vattenkraft.
Kraftverk rivs ut, dammar ska rivas och fiskvägar ska byggas (kartan lånad från Skellefteå Kraft).
Det är stora förändringar i ett vatten som på olika sätt och i olika omfattning varit reglerad sedan början av 1900-talet. Nu försvinner dammar och vattenkraftverk och Skellefteå Krafts målsättning är att skapa en bättre miljö för vandrande fisk, lax och öring.
Naturligt
För de som bor i närheten av Rickleån kommer förändringen blir stor. Där det idag är dammar och vattenspeglar så kommer vattnet att rinna och strömma mer naturligt. De konstgjorda vattenfallen vid kraftverken som brusat i årtionden kommer att tystna och ersättas av naturliga strömmar. Rickleån kommer inte att låta som den har gjort, hela ljudbilden kommer att förändras.
– Jag hoppas att vattnet i alla fall överröstar fabriksområdet där, säger en av de som bor alldeles intill Rickleån och pekar mot ett mindre industriområde på andra sidan ån.
Förändringarna har väckt en viss oro i samhället. Vad händer med ån, försvinner allt vatten, är en fråga många ställer sig. Det har målats upp skräckvisioner av en å som tar formen av ett illaluktande dike när allt vatten försvinner. Alla är inte för de förändringar som görs, trots att det handlar om att återställa ett strömmande vatten till det vatten Rickleån en gång var.
Vad händer med grundvattnet?
Kommer marken runt Rickleån att sätta sig och kan det skada intilliggande hus?
– Jag förstår att de som vill ha ett naturligt strömmande vatten är glada men jag måste lyssna på alla i kommunen och det finns en oro för vad ändringarna kommer att innebära, säger Robertsfors kommunalråd Petra Andersin (s).
Det finns frågor och Skellefteå Kraft har lagt ut information på sin hemsida och arrangerat informationsmöten för att berätta om planerna och för att visa hur det ser ut idag och hur det kommer att se ut efter det att alla ändringar är gjorda.
Förändringar
När liknande förändringar har gjorts, kraftverk som rivits ut på andra platser i landet så har det visat sig att ändringarna inte har haft så stor påverkan som de mest oroliga har befarat. Vattnet blir kvar och det strömmar och rinner på ett mer naturligt sätt. Fisken kommer också tillbaka och miljön runt omkring ett återställt vatten återhämtar sig, stegvis. I fallet med Rickleån så kommer Skellefteå Kraft sannolikt åläggas att göra tester av vatten och bottnen för att se om det har samlats sediment som måste tas bort för att skapa en naturligt miljö. Det är en del som brukar ingå i de domar som landets Mark- och Vattendomstolar avkunnar i såna här fall.
– Det räknar vi med att det kommer att ingå i domen även den här gången. Vi kommer att få göra tester och vi kommer att få ta ett ansvar för ändringarna som nu görs i flera år framåt, säger Skellefteå Kraft.
Broar
En annan fråga är vad som kommer att hända med broar som finns längs älven. Broar som är del av av dammbyggen och kraftverksbyggen. Det är en högst påtaglig förändring för de närboende som vant sig vid att ha en överfart över vattnet i närheten.
I Rickleån så kommer broarna vid Sågforsens och Bruksforsens kraftverk att bli kvar. Bron vid Fredriksfors kraftverk rivs enligt de planer som presenterats.
Där pågår just nu samtal mellan Skellefteå Kraft och Robertsfors Kommun för vad som ska ske med de broar som blir kvar och alla överfarter blir inte kvar.
Skellefteå Kraft är ett kraftbolag och de har som bolag inget intresse av att bli sittande med ansvar för broar som inte har någon koppling till verksamheten – att utvinna kraft. För Robertsfors kommun innebär det att kommunen får ta över ansvaret för broar där notan för underhåll, reparationer och kontroller tidigare betalats av Skellefteå Kraft. Nu kommer de pengarna att få tas ur den gemensamma kommunkassan.
Tidplanen
Tidsplanen för när arbetet kan påbörjas är skrivet i framtiden, nu rullar processen vidare med en domstolsförhandling, en dom som kan komma att överklagas med ny påföljande domstolsförhandling i så fall, innan arbetet kan påbörjas. Skellefteå Kraft bedömer att allt arbete kan göras på 3-4 år, när de väl har fått klartecken.
Du kan läsa mer på Skellefteå Krafts hemsida
av Mikael Winterkvist | mar 31, 2024 | Fiske
Jag är flugfiskare, passionerad sådan och kan inte tänka mig en sommar utan att mitt flugspö, mina bästa kamrat, och Kågeälven. Fiske för mig är fiske med fluga där alla fångster släpps tillbaka, utan undantag. Här är Magasin mackens lista över de bästa fiskefilmerna.
Även om filmerna är numrerade så är det inte detsamma som någon slags ranking med ett viktigt undantag – den första filmen. Robert Redfords A River Runs Through It är en fantastiskt vacker film som prickar flugfiskets allra innersta själ på ett sätt som få eller ingen annan film har lyckats med vare sig förr eller senare.
1. A River Runs Through It (1992)
Robert Redfords mästerverk om två bröder som tar varsin väg i världen men som förenas av sin passion för flugfiske. Craig Sheffer, Brad Pitt, och Tom Skerritt har ett fantastiskt manus att jobba efter som bygger på boken av Norman Maclean. Filmen spelades in i bokens Montana och bjuder på närmast bedövande vackra scener.
2. Den gamle och havet, 1958
Ernest Hemmingways novel är en hyllning till fiske, havet och en åldrande fiskares okuvliga vilja. Den gamle kubanske fiskaren (Spencer Tracy) ger sig långt ut iu havet och får en fisk, efter 84 dagars jakt på en fångst.
3. Salmon Fishing in the Yemen (2011)
Lasse Hallströms charmiga film med Ewan McGregor och Emily Blunt som bringar liv till öknen genom att återuppväcka ett strömmande vatten där det sätts ut lax. Det är också en varm, humoristisk film om hur fiske kan föra människor samman och förändra deras liv.
4. CODA (2021)
Emilia Jones spelar tonåringen, den enda hörande i en döv familj med fiskare. Hon slits mellan en spirande karriär inom musiken och att stanna hemma och hjälpa familjen.
4. The Perfect Storm (2000)
En gripande och tragisk berättelse baserad på den sanna historien om Andrea Gail, en svärdfiskebåt som fångades i den perfekta stormen 1991. Besättningen bestämmer sig för att riskera allt för en stor fångst, trots varningarna om en massiv storm.
5. Grumpy Old Men” (1993)
John Gustafson (Jack Lemmon) och Max Goldman (Walter Matthau) gör det mesta tillsammans trots att de skäller på varandra hela tiden. De faller också för samma kvinna, Ann-Margret.
6. Low and Clear 2013
Vännerna J.T. Van Zandt och Alex “Xenie” Hall försöker hitta tillbaka till varandra och till vänskapen ih bestömmer sig för att göra en sista fisketur tillsammans.
7. Fisherman`s Friends 2019
När en musikproducent från den stora stan landar i den lilla fiskebyn i Cornwall blir ingenting sig likt efteråt. De sjungande fiskarna finns faktiskt så delar av filmen bygger på verkligheten, lite.
8. On Golden Pond 1981
Henry Fonda spelar Norman Thayer Jr. som har ett minst sagt ansträngt förhållande till sin dotter, Chelsea (Jane Fonda). Han och hans fru (Cathrine Hepburn) går ändå med på att ta hand om Billy, sonen till Chelseas nye pojkvän, och ett högst oväntat förhållande över generationsgränserna uppstår.
9. The River Wild (1994)
Sheryl Streep är vildmarksguide som dras in i ett livsfarligt drama när hon möter två beväpnade rymlingar. Här finns vackra scener när Gail försöker lära sin son att fiska, flugfiska.
10. Ondine (2009)
En film inspirerad av myten om selkie, en säl som kan förvandlas till en människa. Filmen följer en irländsk fiskare som räddar en mystisk kvinna från sitt nät och blir kär i henne, medan hans dotter tror att hon är en magisk varelse.
av Mikael Winterkvist | feb 29, 2024 | Fiske
Det finska jord- och skogsbruksministeriet meddelar nu att myndigheten kommer att tillåta fiske efter lax inom det område som det Internationella havsforskningsrådet, ICES, avrått ifrån.
Det vetenskapliga underlag som ICES lämnat till EU-kommissionen, inför beslut om årets fiskekvoter i Östersjön, innehöll ett stopp för fiske efter lax i höjd med gränsen mot Västerbotten, i Sverige. Därmed skulle fiske efter lax i område 29N och delområde 30 stoppas för att skydda det hotade laxbeståndet i Ljungan.
När beslut skulle fattas av EU:s 27 fiskeministrar så gick Sverige och Finland mot de rekommendationer som forskarna lämnat och beslöt att ställa en ny fråga till ICES i det som kallas för ”en teknisk konsultation”.
Försåtligt
ICES har inte svarat och nu har det finska jord- och skogsbruksministeriet beslutat tillåta fiske efter lax och ge 45 yrkesfiskare tillåtelse att fiska i det som kallas för ett ”vetenskapligt fiske”.
– Pressmeddelandet är försåtligt formulerat och det antyds att det skulle saknas vetenskapligt underlag och att det skulle råda någon slags osäkerhet runt ICES rekommendationer vilket inte alls är korrekt. ICES rekommendationer bygger på modeller, forskning och i rådet finns närmare 300 forskare som studerat och analyserat en stor mängd data. Det här är en dimridå som ska dölja det faktum att flera bestånd av lax är akut hotade, säger Hans Lundqvist, professor emeritus i fiskbiologi vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), inriktning mot Östersjölaxens och öringens liv och leverne – och ledamot av Stiftelsen för Östersjölaxens styrelse.
– Det här är ett sätt att runda vetenskapliga rekommendationer och fortsätta att fiska efter lax i Östersjön. Det är en farlig lek med ord där fisket döps om till att det är ett vetenskapligt reglerat fiske och det här riskerar att rasera den gemensamma fiskeripolitiken, tillägger Hans Lundqvist.
Yrkesfiskare
Enligt beslutet så ges nu 45 fiska yrkesfiskare tillstånd att fortsätta fiska efter lax i delområde 29N och delområde 30. Antalet kan jämföras med runt 70 yrkesfiskare som finns på den svenska sidan, längs hela Östersjökusten.
– Det här går rakt mot det vetenskapen och forskarna rekommenderat och att kalla det för ett ”vetenskapligt fiske” och ett ”reglerat fiske” är direkt oansvarigt. Det vetenskapliga underlag som myndigheten nu hänvisar till motsägs av genetiska undersökningar som har gjorts och som visar att flera bestånd av lax går över på finsk sida på vägen hem till sina hemälvar, Landsbygdsminister Peter Kullgren måste kontakta sin finske kollega och be dem dra tillbaka förslaget. Jag utgår också från att EU-kommissionen inte kan acceptera förslaget, säger Stiftelsen för Östersjölaxens ordförande Axel Wenblad, tidigare generaldirektör för Fiskeriverket.
Kontakt:
Thomas Johansson – thomas@balticsalmonfund.com
Mikael Winterkvist – mikael@balticsalmonfund.com
av Mikael Winterkvist | jan 20, 2024 | Fiske
Under sensommaren och hösten kom larmen i tätt följd – havet är tomt. Sill och strömmingfångsterna var så dåliga att flera tillverkare av surströmming fått slå igen. Mängden vild lax som kom tillbaka för att leka i våra älvar var oroväckande låg, runt en tiondel av det normala antalet. Detta samtidigt som vi vet att torskbeståndet i Östersjön helt har kollapsat.
Allt det här vet vi och det är inte föremål för ifrågasättande eller debatt. Det är fakta och till de här varningsklockorna kan läggas en rad andra tydliga tecken på att något har hänt i vårt innanhav, Östersjön.
Kvoterna
Fisket i Östersjön regleras med kvoter som fastställs av EU:s fiskeriministrar. Det vetenskapliga underlaget kommer från ICES, det internationella havsforskningsrådet, där flera hundra forskare bidrar med sin kunskap, sina insamlade fakta och resultatet av att ha kört sina modeller. Allt för att försöka skapa sig en bild av hur fiskarna i Östersjön mår. ICES underlag skickas till EU-kommissionen som sedan tar fram ett förslag till beslut – som skickas till ministerrådet.
Under en lång rad av år så har forskarnas och vetenskapens råd inte följts. Kvoterna har satts på en för hög nivå för att bestående n ska kunna reproduceras sig – för att inte minska . Det har lett till att bland annat beståndet av torsk har kollapsat och nu ser vi djupt oroande tecken på att sill/strömming kan vara på väg åt samma håll, en kollaps.
Spiggen tar över i vikar och invid våra stränder sedan rovfiskarna dramatiskt har minskat i antal – då handlar det om abborre och gädda. Problemet med spiggen är att den äter alger, smådjur och rom – som slår direkt mot andra fiskarter.
För fyra år sedan
För runt fyra år sedan vandrade laxsmolt, små, unga laxar ut i havet för att vandra ned till södra Östersjön där de stannar några år för att äta upp sig. Då hände något, det vet vi idag när de vuxna, vilda laxarna skulle ha kommit tillbaka för att leka i sina hemmavatten. I år kom bara runt en tiondel av det normala antalet tillbaka till de älvar där det fortfarande finns vild lax, 16 stycken. För vatten med redan svaga bestånd så är det en katastrof, för Ljungan, Åbyälven och Vindelälven, för att ta tre exempel.
Allt det här vet vi också.
Vi vet
Vi vet också att EU-kommissionen lyssnade på vetenskapen och föreslog ett stopp för industriell trålning efter sill/strömming och ett ännu mera begränsat fiske efter vild lax. EU-kommissionen gick på ICES rekommendationer att flytta gränsen norrut, till gränsen mot Västerbotten. Där skulle den nya gränsen för fiske efter vild lax dras för att skydda svaga bestånd.
Nu vet vi också att den svenska regeringen med stöd av Finland gick mot vetenskapen och forskarna och röstade igenom ett fortsatt fiske efter sill/strömming – med minskade kvoter men utan begränsning för de stora industritrålarna. Enkelt uttryckt så sänktes kvoterna till där de var för 5-6 år sedan. Landsbygdsminister Peter Kullgrens motivering vara att nu hade han och regeringen räddat en rad kustsamhällens fortlevnad. Det svenska kustfisket hade skyddats hette det. När det gäller den vilda laxen så ställdes en ny fråga till ICES om det ändå inte spå något sätt gick att fortsätta att fiska.
ICES svar var att det gör det inte. Beståenden måste skyddas.
Badbaljor
Den frågan är ännu inte avgjord och från finskt håll har nu en helt ny lösning lanserats – badbaljor. Yrkesfiskarna ska ha badbaljor i sina båtar där de ska förvara vild fångad lax som sedan ska släppas tillbaka.
För den som nu mot all förmodan tror på idén och förslaget kan en test ute på fältet rekommenderas. Ställ ett badkar i en båt på 6-10 meter, fyll badkaret med vatten och ta en kort tur, en mycket kort tur därför att båten blir livsfarlig att färdas i. När det finska förslaget lades fram så konstaterades att det inte fanns föreskrifter om hur stor denna balja skulle vara, hur kontrollen av fångsterna skulle genomföras och att det faktiskt inte ens sades att baljan ska innehålla vatten.
Ålen
Den svenska regeringen vill alltså fortsätta att fiska efter sill och strömming fast forskarnas säger nej.
Den svenska regeringen vill också fiska efter vild lax på hotade bestånd fast forskarna säger nej.
Det vet vi och vi vet också att den svenska regeringen vill öppna för att börja att fiska efter en akut utrotningshotad art – ålen.
Detta för att kulturen att fånga ål inte ska gå förlorad i en omsorg av historien. Regeringen vill bedriva ett fiske efter ål för att bevara kulturen för hur du fiskar ål.
Peter Löfgren har gjort en alldeles utmärkt dokumentärfilm om Makten över havet och hela den krångliga, byråkratiska process som lett till att de hav som EU bestämmer över snart är helt utfiskade. I vårt innanhav Östersjön så finns det bara kvar runt 10 procent områden som inte är märkbart påverkade av människans framfart. Det handlar om allt från livlösa, döda bottnar till hotade fiskarter, ål, lax. öring sill och strömming för att nämna några. Dokumentären handlar om Medelhavet där rovdriften och denier av överfisk helt slagit ut fiskbestånd och det handlar om kustsamhällen som inte lyckats att överleva sedan havet tömts.
Tragiska
Det tragiska i den fiskeripolitik som har bedrivits på senare år är att den inte gynnar ett småskalig, hållbart kustfiske. Kustfiskarnas nät är tomma sedan länge och 2023 års säsong efter lax avbröts i förtid, av flera yrkesfiskare, därför att de inte fick några fångster. Det är de stora industritrålarna som vinner på ett fortsatt fiske och de kan med ett enda svep med sina gigantiska trålar fiska bort ett helt lokalt bestånd av sill och strömming.
Missa nu för allt i världen inte Peter Löfgrens utmärkta dokumentär!
Makten över havet
PS. Jag är i allra högsta grad ”part i målet” som inbiten flugfiskare, medlem av styrelsen i Kågeälvens Nedre FvO och som kommunikationsansvarig i Stiftelsen för Östersjölaxen.
Här är det Öppna brev som Stiftelsen nyligen skickat över till regeringen och till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Öppet brev till landsbygdsminister Peter Kullgren
Nu måste regeringen lyssna på vetenskapen och våra forskare!
Forskarna är eniga i sina analyser – vi ska inte fiska mer sill och strömming i Östersjön. Vi ska inte fiska alls därför att bestånden är hotade. Forskarna är även eniga när det gäller fisket efter vild lax. Där vill forskarna begränsa uttag och begränsa fiskeområdena. På punkt efter punkt så går regeringen mot beprövad vetenskap och forskning och vill tillåta fortsatt fiske på svaga och hotade bestånd.
Det är med stor oro som Stiftelsen för Östersjölaxen nu konstaterar att den svenska regeringen på punkt efter punkt, i ärende efter ärende går mot det forskarna rekommenderar.
Torsken ligger i respirator, sill och strömming har tagits in för intensivvård och laxen uppvisar tydliga och allvarliga sjukdomssymtom. Trots det så vill regeringen fortsätta att fiska sill/strömming och lax.
Fiskekvoterna
När fiskekvoterna ska fördelas mellan länderna runt Östersjön så finns det idag en process med råd och rekommendationer från det Internationella Havsforskningsrådets, ICES. De skickar över sina förslag till EU-kommissionen för beredning. Förslagen skickas sedan vidare till ministerrådet för beslut. Det vetenskap och forskare kommit fram till borde väga tungt och inför årets runda så gick EU-kommissionen på ICES råd – stopp för fiske efter sill och strömming och stopp för fiske efter lax i delområde 29N och delområde 30 (från Åland och norrut till Västerbotten). Detta för att skydda svaga bestånd. Med stöd av den finska regeringen så river regeringen då upp forskarnas rekommendationer. Kvoterna för sill och strömming sänks förvisso men regeringen vill att man fortsätter att tråla upp de små bestånd som finns kvar.
Lax
När det gäller fiske efter lax så svängde den svenska regeringen kort före möte med EU:s fiskeministrar, kontaktade Finland och lyckades med att driva igenom ett beslut som innebär att det kan komma att bli ett fortsatt fiske i delområde 29N och delområde 30. Forskarnas rekommendation bygger på vetskapen att om fiskegränsen, geografisk, flyttats norrut så skyddas flera hotade bestånd, däribland Ljungans bestånd av vild lax. Beslutet i ministerrådet blev att ICES ska tillfrågas på nytt – i klartext så betyder det att Sverige och Finland vill veta om det ändå inte går att fiska i de båda områdena, fast forskarna har sagt nej.
Den svenska fiskeripolitiken
Det krävs ingen större fantasi för att se strategin i den svenska fiskepolitiken. Den svenska regeringen väljer att strunta i det forskarna säger och väljer att lyssna på yrkesfiskare som fiskar i havet. Vi förstår att regeringen vill värna om företag men den här strategin slår samtidigt rakt mot andra företag och företagare som vill utveckla fiskerinäringen. Uppe i, och längs våra strömmande vatten, våra älvar och åar finns fiske- jakt- och besöksnäringar. Företag som guidar och som lever lokalt bland annat på fisketurism. Det är företagare som omsätter mer pengar än de yrkesfiskare som regeringen säger sig värna om och för samhället så är fiske- och besöksnäringarna betydligt mera lönsamma. En viktig fråga i sammanhanget är också varför regeringen tycker att yrkesfiskarna har större och bättre rätt till fisken i våra vatten än de som bor längs älvar, åar och sjöar?
Till låns
Vi har våra vatten till låns och då måste vi lyssna på vetenskap och forskning, i annat fall så kommer vi snart ha fiskat upp den sista fisken. Vi måste börja att tillämpa det som kallas försiktighetsprincipen – ser vi tydliga tecken på att något är fel så måste vi stoppa allt fiske, direkt, för att ta reda på vad det är som har hänt. Det är en klok, enkel princip som bygger på det elementära – lyssna på de som mäter, som analyserar och som sitter med modeller och har som uppgift och jobb att ta reda på hur havet mår.
Den svenska regeringen måste lyssna på forskarna och sluta att tro att det går att kompromissa med akut hotade bestånd – innan havet är helt tomt.
Nu startar Stiftelsen för Östersjölaxen ett tvåårigt projekt, med stöd av Postkodstiftelsen, där målet är att stötta alla de lokala organisationer som förvaltar vår vilda lax. Nu gör vi, Stiftelsen, saker, konkret, och vi förväntar oss att den svenska regeringen också agerar för våra vattens bästa och att du som landsbygdsminister lyssnar på forskarna och omsätter deras råd i praktisk handling. Gör du inte det riskerar både sillen och laxen att gå samma öde till mötes som torsken där det bara finns spillror av bestånden kvar.
I sammanhanget så kan Peter Löfgrens alldeles utmärkta dokumentär (som finns på SVT Play) rekommenderas:
Makten över havet
https://www.svtplay.se/video/eZAnJNx/makten-over-havet?id=eZAnJNx
Axel Wenblad
Ordförande Stiftelsen för Östersjölaxen
F.d. generaldirektör Fiskeriverket
